Individual Placement and Support

Relevanta dokument
Individual Placement and Support En evidensbaserad metod för återgång till arbete vid psykisk ohälsa

Vägar till arbete för personer med psykiska funktionshinder

SUPPORTED EMPLOYMENT. IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv.

IPS i världen, i Sverige och i ett psykosteam för nyinsjuknade i Stockholm

Indivudual Placement & Support, RCT

Att hjälpa personer med psykisk ohälsa konkurrera på arbetsmarknaden. Supported Employment IPS-modellen Susanne Johansson & Pamela Andreassen

IPS. Evidensbaserad Supported Employment inom psykiatrin Sahlgrenska Universitetssjukhuset AIR. Birgitta Magnusson.

Individual Placement and Support: Från social exklusion till arbete Vilket stöd krävs?

Vi behöver mer kunskap om

Brukarcoach! IPS Individual Placement Support

Indivudual Placement & Support, RCT

Misa Fridhemsplan. Markus, 31 år. När är man redo att arbeta?

Supported employment. Erfarenheter från forskning och praktik

Inspirationsdag om NPF och arbete 24 januari Christina Norrlin

Supported employment, en egen väg till arbete

Framgångsrik Rehabilitering

Supported employment. Ett annat sätt att tänka rehabilitering

[mworks-ett mobilt stöd tillbaka till arbetet]

Kaj Gustafsson Utredare, utvecklare & följeforskare Följeforskning i anslutning till IPS-projektet i Hudiksvall

Projektplan för Samverkstan

SEAM Stöd till chefer om psykisk ohälsa

Ansökan till Finsam Lekeberg och Örebro.

Institutionen för socialt arbete 1

Institutionen för socialt arbete 1

Supported Employment i praktiken en studie av SE i kommunala verksamheter

ATT SAMMANLÄNKA IPS-MODELLEN MED FONTÄNHUSMODELLEN

Supported employment. - vägen till arbetsgivarna? Lena Strindlund Sius-konsulent AF Linköping

Supported Employment Individual Placement and Support Metodbeskrivning

Lägesrapport från Slussens IPS projekt

Försöksverksamheter i kommuner. Konferens Funktionshinder i tiden Seminarium onsdag den 2 april Projektledare Birgitta Greitz Socialstyrelsen

Projektplan för ansökan om statsbidrag för försöksverksamhet med meningsfull sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning

En utvärdering av utvecklingen och användning av metoderna Supported employment och Individual placement and support

MedUrs Utvärdering & Följeforskning

Återhämtning från psykiska funktionshinder; Kunskap, vision, metoder. David Rosenberg, fil.dr. i socialt arbete David Rosenberg Umeå Universitet

Förlängningsansökan i GGV-kommunerna

Få och behålla jobb - när du har tvångssyndrom

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?

En arbetsrehabiliteringsprocess som kan medföra meningsfullhet, när önskan om arbete finns. Jennie Vinter

Alla kan delta i samhället och arbetslivet med rätt stöd. Hur gör vi?

100 nya möjligheter. Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar

Utvärdering av DISA. Theresa Larsen. GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

Återhämtningsinriktat arbetssätt

Delat beslutsfattande i vård och stöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar. - It takes two to tango

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Lena Flyckt

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.

Lyckat bemötande av personer med neuropsykiatriska svårigheter

-Stöd för styrning och ledning

STRESS OCH REHABILITERING. Bemötande och samverkan

VERKSAMHETSPLAN 2016 med budget

Att (in)se innan det går för långt

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Välkommen till Friggagatan 5! Mercur öppenvård

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Integrerad Psykiatri En sammanfattande beskrivning av metoden

Chefers attityder, kunskaper och beteende En jämförelse

SAM Samordning för arbetsåtergång. Slutrapport mars 2013 Kompetenscentrum för hälsa, KCH

Full sysselsättning? Arbetsgivarens perspektiv på anställning av personer med funktionsnedsättning

Hinder och framgångsfaktorer vid spridning av integrerade psykiatriska arbetsformer. Annika Lexén, CEPI; Lunds universitet, 2014

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013.

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

Slutrapport IPS-projektet

Slutrapport ALLMÄNNA UPPGIFTER

Kommunikation med arbetsgivare/af

Supported Employment och Supported Education - rehabiliteringsmodeller som stödjer återhämtning och skapar nya vägar till arbete

Hur arbetar Arbetsförmedlingen Samverkan? Marie Brederfält

Kvinnors ohälsa och faktorer som påverkar återgången till arbete

Rehabiliteringsvetenskap GR (B), Rehabiliteringsmetoder i arbetslivet II, 15 hp

Supported Employment i Skellefteå

Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator

Vad hindrar och vad stöder återhämtning? Hur organiserar vi våra verksamheter för att stödja människors återhämtning?

Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog

Rundabordssamtal. i samband med ADHES Janssen. Janssen-Cilag AB

Tjänsteskrivelse Verksamheten för arbete och studiestöd

IPS- Individual Placement and Support

KrsitinaKrs[Skriv här] [Skriv här] [Skriv här]

Chefer och psykisk ohälsa

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun

Din väg tillbaka. så fördelas ansvaret vid din sjukskrivning

Erfarenheter av arbetsrehabilitering enligt Individual Placement and Support (IPS) bland personer med psykisk funktionsnedsättning.

Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom. Psykisk ohälsa. Specialistpsykiatri. Psykiatrin idag. Tillämpningsområden

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Att ha en hörselnedsättning i arbetslivet

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor

Bemötande och brukarmedverkan för att främja psykisk hälsa. Ulla-Karin Schön, Professor i Socialt Arbete

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till arbete och studier

Erfarenheterna av Supported Employment hos personer med psykisk ohälsa

Uppstart av Lösningsfokus inom Alltjänst i Skinnskatteberg

Förslag till fortsatt utveckling av projekt för att nå samverkan mellan myndigheter

Arbetsliv. Er partner: Anneli Jäderholm. (C)Fotograf Agneta Viklund

Försäkringskassans inriktning för arbete med arbetsintegrerande sociala företag

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam

Stöds av samordningsförbundet, Botkyrka. Utveckla samarbetsformer för långsiktigt stöd i relation till arbetsmarknaden

Juni April maj Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa

ARBETSREHABILITERING FÖR PERSONER MED PSYKISK OHÄLSA

Vad kommer du att minnas? Förverkligade drömmar!

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Transkript:

Individual Placement and Support Ulrika Bejerholm Forskargruppen Arbete och Psykisk Hälsa Institutionen för Hälsovetenskaper Lunds universitet

Erfarenhetsberättelse De sa att jag hade något jag aldrig hört talas om innan, Schizofreni. Jag kommer inte ihåg mycket från när jag var inskriven, förutom att jag hörde röster och att jag kända mig borta av alla mediciner. Jag hade jobbat som städare på ett bussföretag. När jag var på sjukhuset var jag skräckslagen för att förlora mitt arbete. När jag blev bättre så arbetade jag och min arbetsspecialist tillsammans för att komma överens med min arbetsgivare att jag skulle komma tillbaka och arbeta. Jag började med 2 timmar om dagen och till slut var jag tillbaka på heltid.

ALLMÄNA HINDER FÖR ARBETE Felaktigt antagande om arbete och förhållningssättet till långvariga sjukdomar Negativt tänkande Oflexibla stödjande resurser/myndigheter Oro för att avslöjas som psykisk sjuk Oförmåga/ovilja att anpassa sig Oförmåga att hantera stress och symtom Brist på hjälp Stigma och diskriminering.media

Låga förväntningar bland personal och anställda Rinaldi & Perkins (2005) Professionella säger att personer med psykiska problem sannolikt inte kan arbeta Arbetsgivare tror att personer med psykiska problem inte kan arbeta - så de anställer dem inte Personer som har psykiska problem tror inte att de kan arbeta och söker inga jobb Väldigt få personer med psykiska problem arbetar

Stigmatisering Människor som har en psykisk sjukdom bemöts oftare av rädsla, fientlighet och missförstånd hellre än stöd, medkänsla och förståelse. Det kan leda till isolering och depression men även till att de inte får vård och rehabilitering som andra

Nationella riktlinjer IPS = Prioritet 1 Stegvis rehabilitering= Prioritet 10

Evidensbaserad Supported Employment = IPS En utveckling av forskning av gruppen med långvarig psykiskt funktionsnedsättning, i huvudsak psykos Definieras av en programtrohetsskala med 25 frågeområden

IPS PRINCIPERNA

Vanligt arbete är målet Lämpligheten baseras på klientens vilja att arbeta Arbetssökandet inleds tidigt, inom 1 månad Integrerat i det psykiatriska teamet arbete Klientens preferenser, intresse och val, är viktiga Bidragsrådgivning och ställningstagande till ekonomi i ett tidigt skede Tillgång till kontinuerligt stöd som ej är tidsbegränsat Systematisk etablera kontakt med arbetsgivare och rekrytera arbetstillfällen Fidelity skala

RELATIONEN ÄR VIKTIG Lämna över makten till individen Empowerment Sträva mot Samhörighet Mening och mål Hopp och optimism Identitet (Leamy et al 2010)

Competitive Employment Rates in 11 Randomized Controlled Trials of Individual Placement and Support 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 96 NH 07 IL 04 CT 08 HK 08 AUST 06 SC 99 DC 08 CA 07 EUR 06 QUE 02 MD IPS Control Control 2

Evidens av IPS i Sverige

Medarbetare CEPI Region Skåne Göteborgs universitet Umeå universitet Brukare som deltagit i forskningen Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Finansiering Forte Finsam Medicinska fakulteten Vårdalinstitutet

Datainsamling Arbetsmått: erhållet arbete, månadsinkomst, varaktighet av arbete, antal arbetstimmar (registreras kontinuerligt) Hälsomått: hälsotillstånd, livskvalitet, arbetsroll, självkänsla och livsstil, WRI, WEIS, POES Baslinjen, 6 månader, 18 månader - 24 (6 månader efter avslutad IPS) Kvalitativa, process och kontext relaterade faktorer: Tjugo urvalspersoner, arbetscoacherna, olika rehabiliteringsaktörer och arbetsgivare kommer att intervjuas Stigma- Attityder till psykiskt sjukdom i de psykiatriska teamen, bland arbetscoacher, deltagarna, och andra

ARBETSMÅTT (Bejerholm, Areberg, Hofgren, Sandlund, Rinaldi in press)

DELTAGARE I RCT:n Majoriteten Ensamstående Bodde själv i lägenehet Inga barn Något fler män Mer än 74 procent hade schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 21-58 år 24 år var medelåldern för första kontakten med psykiatrin 65% kom från Sverige, och 35% från Europa, Asien och Mellanöstern eller Afrika 33% hade deltagit i arbetsrehabiltiering de senaste fem åren

Resultat Anställning: RCT 46% versus 11% i kontrollgrupp (32% skillnad) Ca 80% av IPS-deltagarna (N=41) nådde anställning eller praktik Ca 90% av IPS-deltagarna (N=41) nådde anställning, praktik eller studier Ca 20% av deltagare i kontrollgruppen (N=46) nådde anställning, praktik eller studier

Skillnad vid 18 månader (RCT)

Tid till anställning IPS-deltagarna började arbeta tidigare och hade ca 2000 kr mer i månaden

Erfarenhetsberättelse Som det var innan, skulle andra bestämma om vad jag kunde eller inte utifrån min diagnos. Det har gjort att jag aldrig sökt ett jobb. Jag skulle bli bättre först, sa de. IPS har inte botat mig, men jag har fått jobb och hjälp att samla mina krafter. Jag är själv den viktigaste för en förändring i mitt liv Amir, 42 år

HÄLSOMÅTT Areberg & Bejerholm (2013) Scandinavian Journal of Occupational Therapy

Livskvalitet: Nivå av engagemang i dagliga aktiviteter: (p= 0.059) p=0.002 p=0.058 p=0.059 Cecilia Areberg, Lunds Universitet, 2013

Arbetsmotivation: Egenmakt: p=0.047 p=0.033 Cecilia Areberg, Lunds Universitet, 2013

BRUKARES ERFARENHETER Areberg, Björkman, Bejerholm (2012) Scandinavian Journal of Caring Sciences.

Att vara centrum för uppmärksamheten i en process som medför hopp och mening

Having needs and whishes valued by the ES Benefiting from the skills of the ES Being two instaed of one Bringing own qualifications into the process Having a motive Having others who also belive Cecilia Areberg, Lunds Universitet, 2013 27

IPS-STÖDET?

RESULTS IPS-support and process over time: (Lexén, Hofgren, Bejerholm, 2012 29

Vanliga anpassningar: 37% Kognitiva -att lära in arbetsuppgifter, koncentrera sig 26% Sociala att interagera med andra, att läsa av det sociala språket 21% Emotionella att hantera känslor och symptom, klara stress 16% Fysiska Uthållighet (McDonald-Wilson, 2002) Stödet och processen under IPS (Lexén, Hofgren, Bejerholm, 2012) Att interagera socialt Hantera konflikter Prata med arbetskollegor-raster Förstå sociala koder Att lära sig arbetsuppgifter Följa och komma ihåg instruktioner, rutiner Koncentrera sig Att arbeta självständigt Initiera uppgifter Lösa problem Organisera arbetet Att behålla sin uthållighet Fysisk och psykisk trötthet Bibehålla motivationen Att hantera symtom Hantera inre stimuli Reglera känslor

Stöd utanför arbetsplatsen Stöd på arbetsplatsen Flexibelt schema Ändringar i arbetsförhållandena Arbetsutförandet Stödsamtal Coachande samtal KBT-behandling Medicinsk behandling Stöd att ta sig till och från arbetet Socialtstöd Information och utbildning Förändningar i den fysiska miljön

IMPLEMENTERING (Bejerholm, Larsson, Hofgren, 2011; Hasson, Andersson, Bejerholm, 2011)

IPS principer som Vanligt arbete är målet begränsas Lämpligheten baseras på klientens vilja att arbeta Arbetssökandet inleds tidigt, inom 1 månad Klientens preferenser, intresse och val, är viktiga Integrerat i det kliniska psykiatriska teamet arbete Tillgång till kontinuerligt stöd som ej är tidsbegränsat Bidragsrådgivning och ställningstagande till ekonomi i ett tidigt skede (Bond, 2004)

Arbetsförmåga IPS- Arbetsförmåga Förmågan att arbeta på en specifik arbetsplats, när IPS-stödet och arbetsmiljön/arbetsupp gifter är anpassade Görs på den arbetsplats där personen jobbar Jämför med att ställa in rullstolen och att anpassa arbetsplatsmiljön och regelbunden behandling för en person med fysiskt funktionshinder Arbetsförmåga Förmågan att arbeta, mot bakgrund av diagnos, generellt sett. Förmåga kan anges i % och generaliseras till olika arbetsmiljöer Görs i en annan miljö än där personen ska arbeta Jämför med förmågan att köra rullstolen utan inställningar i en kontext där personen inte ska arbeta

Regelverket AF FK Innebär att ta ett sätta IPS på vänt Svårt att omsätta information om regelverk och ekonomi så att klienterna förstår Fast i ett bidragsberoende Regelverket och alla diskussioner om klienternas ekonomi utgör ett hinder för all arbetsrehabilitering. För somliga står det klart att vi har skapat mer oreda och huvudbry för att vi, myndigheterna, inte kan förklara klienten blir osäker på sin situation och om de har råd att börja arbeta

Arbetsgivarna

Erfarenhetsberättelse Jag hade inte arbetat på väldigt länge. Fick panikångest och varit rädd för att träffa människor i hela mitt liv. Varit med på arbetsförmedlingens olika projekt innan, och pratat med psykologer och kuratorer sedan jag var barn. Ärligt talat trodde jag inte en sekund på IPS när de frågade. Trodde allt skulle bli som vanligt. Men i IPS utgår man från det man vill och kan göra, med att söka arbete och sedan stöd på arbetet med av EN PERSON. Jag började ett jobb halvtid och har jobbar där i tre år nu. Behövde faktiskt bara stöd i början. Jag önskar bara att IPS hade startat för 25 år sedan.