Nytt om klamydia i Norrbotten. Nr 4 2007



Relevanta dokument
Innehåll. Multiresistenta bakterier (MRB) Nr

MRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland

Multiresistenta bakterier

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON Nr

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2008 för Norrbotten

Handläggning vid smittspårning av klamydia

HYGIENOMBUDSTRÄFF kommunal vård och omsorg VÅREN 2019

ESBL. Information till patienter och närstående

Årets sista nummer av Smittsant har följande innehåll:

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Handläggning vid smittspårning av klamydia

Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk

Resistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

MultiResistenta Bakterier. ESBL ESBLcarba. tarmbakterier VRE MRSA PNSP

Antibiotikaresistens

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland

Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården. Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Multiresistenta bakterier i Primärvård

Multiresistenta bakterier

Revidering av rutiner för Multiresistenta bakterier (MRB) april Vårdhygien Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Vårdhygien i Västra Götaland 2018

MRB vad göra? Vårdhygien. 3 maj Kerstin Möller, Vårdhygien Västra Götaland

Nässjö april Anmälan i SmiNet. Lena Svensson Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Östergötland

Multiresistenta bakterier

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON Nr

RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Lokal anvisning

S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Klamydia.. och lite annan STI. Foto: Folkhälsomyndighetens Pressarkiv

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA

SMITTSKYDD. Therese Malm/Agneta Midendal/Eva-Lena Starrin Smittskyddssjuksköterskor

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON Nr Innehåll. Legionella Influensafall / Vaccination...

Innehåll: Inledning sid 1

Multiresistenta bakterier (MRB) Avsnittet i Vårdhandboken heter Multiresistenta bakterier.

MRSA Antalet fall har ökat och är det högsta hittills i Dalarna. 15 är smittade i Sverige, resten utomlands.

Multiresistenta bakterier (MRB) vårdhygieniska rutiner

Känner du till vårdhygiens hemsida?

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Multiresistenta bakterier (MRB) - vårdrutiner Fastställd av Handläggare Gäller fr o m Gäller t o m Version Jan Smedjegård Smittskyddsläkare

Smittspårning, grundkurs nov 2017

ESBL. Gramnegativa tarmbakterier som ingår i normalfloran i tarmen. Åsa Johansson Smittskyddssjuksköterska och26. regiongavleborg.

Vårdhygien, Smittskydd och Infektionsklinikerna i Skåne

Smittspårningskurs mars 2018

Mål med smittskydd. Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom. Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och behandling

Handlingsprogram för MRSA inkl riskområden och rutiner (methicillinresistent Staphylococcus aureus) Landstinget i Värmland

Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala

MRSA - methicillinresistent Staphylococcus aureus - hygienrekommendationer

Svar på motion (SD) om att utreda kommunens förebyggande arbete och dess åtgärdsplan för att förhindra smittspridning

Samverkansdiskussion om intravenöst missbruk och spridning av hepatit C i Norrbottens Län

Smittspårning Vem, vad, hur och varför? Grundkurs, nov 2018

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA. Svar på vanliga frågor om MRSA

Motion om finansiering och införande av hygiensköterskor i kommunal vård och omsorg förslag till svar

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Smittspårning Grundkurs regelverk

Satsning på ungdomsmottagningar i Norrbotten

Distriktsveterinärernas hygienpolicy

Vårdhygienisk utbildning för Barnhälsovård

S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Infektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning.

Verksamhetsberättelse 2011

MRSA. Information till patienter och närstående

Bakgrund. ESBL och andra multiresistenta gramnegativa bakterier (MRG) Godkänt av:

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

Vanliga frågor. Hur kan jag veta om jag har gonorré?

Vad ar klamydia? hur vanligt ar klamydia? ar klamydia farligt?

Svar på motion (SD) om att utreda kommunens förebyggande arbete och dess åtgärdsplan för att förhindra smittspridning

Luftvägssmitta, Smittspårningsutbildning Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska

Handlingsplan för ökad följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler (BHK)

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON Nr Innehåll

Innehåll. Antibiotika. Nr

Dokumentrubrik Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande

Antibiotikaresistens 2018 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Region Östergötland. Observationsstudier. Basala hygienrutiner och klädregler

MRSA vårdhygieniska aspekter

SMITTSPÅRNING. Regelverk. 27 April Mats Ericsson smittskyddsläkare. Smittskyddsenheten

Introduktion Hur smittar det? Hur förebygger vi smitta?

LÄKARE NLL Insatser för att stärka funktionen antibiotikaansvariga läkare på sjukhus och hälsocentraler i Norrbotten. MRB-teamets verksamhet

Multiresistenta bakterier MRB Elisabeth Skalare Levein Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Värmland

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Ett nyhetsblad från Smittskydd Värmland Nr Innehåll

Behandling av urinvägsinfektioner ABU och ESBL. Charlotta Hellbacher Vårdhygien & Strama

Miljöbakterie som förvärvat multiresistens.

Smittskydd i skolan. Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala

Transkript:

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 9-28 36 16 Nr 4 7 Innehåll Nytt om klamydia i Norrbotten... 1 Trendbrott bland ungdomar... 1 Handläggning av klamydiafall... 2 Antibiotikabehandling vid okomplicerad klamydiainfektion... 3 Swingers en ny riskgrupp... 3 ESBL vad är det?... 3 Provtagning vid hälsoundersökning av asylsökande och flyktingar... 5 God Jul och Gott Nytt År... 5 Nytt om klamydia i Norrbotten Trendbrott bland ungdomar Under en rad år har vi i Norrbottens läns landsting vidtagit åtgärder för att bryta trenden med ökad spridning av klamydia och andra sexuellt överförda infektioner. Exempel på sådana åtgärder är gratis kondomer till ungdomar, ökad satsning på ungdomsmottagningar, förbättrad smittspårning samt olika informationsinsatser riktade till framför allt ungdomar. Trots att antalet rapporterade klamydiafall stadigt ökar i Sverige, ser vi nu ett tydligt trendbrott i Norrbotten (figur 1). När året är slut kommer vi att ha registrerat färre klamydiafall än under 6, trots att antalet klamydiaanalyser ökat. Sid 1 (5)

. 14 1 1 8 6 4 1998 1999 1 2 3 4 5 6 7 månad Fig 1. Rapporterade klamydiafall per månad i Norrbotten 1998 till 7. Handläggning av klamydiafall Under året har landstingets handlingsplan mot sexuellt överförda infektioner uppdaterats. Bland nyheterna noteras bland annat: att partners till klamydiafall rekommenderas behandling direkt efter provtagning, dvs innan analyssvaret är känt. (http://www.nll.se/twosection.aspx?id=53158) att smittspårning kring fall av klamydia centraliserats. Det är endast de ungdomsmottagningar som handlägger många fall, d v s ungdomsmottagningarna i Kiruna, Gällivare-Malmberget, Kalix, Luleå, Boden och Piteå som fortsätter att smittspåra som tidigare. Övriga remitterar sina fall för smittspårning i VAS. Se mer information om hur det går till i handboken : http://www.nll.se/twosection.aspx?id=5316 att man i samband med ett klamydiaprov lämnar följande information till patienten om: - att det tar ca en vecka innan man kan få svar på analysen - att samlag, petting och oralsex undviks i väntan på provsvar - att om provsvaret visar förekomst av klamydia: 1. kostnadsfri behandling erbjuds av din läkare 2. kontakt kommer att tas av en person som sköter smittspårningen. Du är då enligt lag skyldig att uppge dina sexuella kontakter under det senaste året till denna person. Skälet till detta är att andra personer som bär på smittan ska kunna erbjudas behandling. 3. kommer de regler som framgår av smittskyddsbladet för klamydia, med patientinformation och förhållningsregler (detta överlämnas) att gälla. Sid 2 (5)

Antibiotikabehandling vid okomplicerad klamydiainfektion Tetracyklin/doxycyklin är fortfarande förstahandsval vid behandling av okomplicerad klamydiainfektion. Det är glädjande att se att den tidigare överanvändningen av azitromycin tycks ha upphört (figur 2). Fig 2. Antibiotikaval vid behandling av okomplicerad klamydiainfektion i Norrbotten. Swingers en ny riskgrupp Tyvärr har vi inte bara glädjande nyheter. Tidigare har vi huvudsakligen haft problem med spridning av sexuellt överförda infektioner mellan personer i åldern 15-3 år. Vi börjar nu också få problem med smittspridning bland så kallade swingers, d v s vuxna personer, ofta par, som väljer att ha oskyddat sex med andra vuxna par. Vuxna som väljer att ha ett riskbeteende är dåliga förebilder, och riskerar att urholka det förebyggande arbete som läggs ner bland ungdomar. ESBL vad är det? Gramnegativa tarmbakterier som bildar Extended Spectrum Beta-Lactamase (ESBL) blev anmälningspliktiga för landets laboratorier i februari 7. Patienter med infektioner orsakade av sådana bakterier riskerar att svara dåligt vid behandling med många viktiga betalaktamantibiotika, såsom penicilliner och cefalosporiner. ESBL är ett växande antibiotikaresistensproblem inom främst landstingens sjukvård, men även inom andra vårdformer som t ex kommunala äldreboenden. Spridningsvägarna för ESBL-bildande bakterier skiljer sig inte från dem för andra tarmbakterier. Det handlar främst om kontaktsmitta. Särskilt stor risk för spridning av tarmbakterier, inklusive ESBL-bildande stammar, utgör patienter med diarré, faecesinkontinens och KAD. Vid bristande följsamhet till basala hygienrutiner kan förorenade händer och kläder föra smittan från en patient till andra. Dåligt rengjord sanitär utrustning/instrument, undermålig städning och överbeläggningar kan också bidra till smittspridning. I Norrbotten ser vi en markant ökning av ESBL-bildande tarmbakterier bland patienter i alla åldrar (figur 3) både i primärvård och sjukhusvård (figur 4). Det gör det än mer angeläget att skärpa hygienrutinerna. Vid frågor och hjälp i det arbetet, kontakta landstingets vårdhygieniska expertis, se Vårdhygiens website (http://www.nll.se/twosection.aspx?id=15224). Sid 3 (5)

14 12 kvinnor män 1 8 6 4 2-9 1-19 -29 3-39 4-49 5-59 6 69 7-79 8-89 9-99 ålder (år) Figur 3. Patienter med fynd av ESBL i bakterieodlingar i Norrbotten 5-7, uppdelat efter ålder och kön. 5 45 4 35 vårdcentraler sjukus 3 25 15 1 5 26 8 3 5 6 5 6 7 Figur 4. Fynd av ESBL i bakterieodlingar, huvudsakligen urinodlingar, från patienter i Norrbottens primärvård och sjukhusvård. Sid 4 (5)

Provtagning vid hälsoundersökning av asylsökande och flyktingar I Allmänna råd från Socialstyrelsen 1995:4 ges rekommendationer rörande hälso- och sjukvård för asylsökande och flyktingar. Av råden framgår att alla asylsökande och flyktingar så snart som möjligt efter ankomsten bör erbjudas individuellt hälsosamtal. Utöver hälsosamtalet utförs anpassad provtagning och vid behov även kroppsundersökning. Vid ett möte med representanter från länets flyktingmedicinska enheter i Gällivare 29 november beslutades att revidera listan över denna anpassade provtagning ( rekommenderad provtagning av smittskyddsskäl ). Nytt för i år är att ribban för screenodling avseende multiresistenta bakterier höjts ett snäpp. Numera rekommenderas att alla personer från utomnordiskt land som har sår och/eller eksem screenodlas avseende MRSA alla barn yngre än 6 år från utomnordiskt land screenodlas från nasopharynx avseende pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin. Den kompletta listan finner du under rubriken informationsblad via Smittskydds website (http://www.nll.se/upload/ib/dk/stdk/smittskydd/hälsoundersökning%av%asylsök ande%och%flyktingar/hlsous-f.pdf) God Jul och Gott Nytt År! GOD JUL GOTT NYTT ÅR önskar vi på Anders Österlund Ann-Marie Cylvén Inga-Lill Lundqvist Ingrid Hollsten Sid 5 (5)