Glokala hìndelser 2012

rsredovisning 2012

InnehÔll Glokala hìndelser 2012 5 Summering av ett nytt Ôr 6 Ett medvetet engagemang f r milj n 8 Framtidens elnìt i fokus 10 BekvÌmt, tryggt och bra f r milj n! 14 NÌsta steg f r StadsnÌt 16 Modern solcellsteknik vinner mark 18 Den nansiella utvecklingen 20 Ledningsgrupp 22 F rvaltningsberìttelse 23 ResultatrÌkningar 26 BalansrÌkningar 27 Kassa desanalyser 29 Not 1 30 Not 2-4 32 Not 5-7 34 Not 8-9 35 Not 10-11 36 Not 12-14 37 Not 15-16 38 Not 17-21 39 Not 22-24 40 Not 25-26 41 Underskrifter 42 RevisionsberÌttelse 43 Styrelsen 45 Koncernens anlìggningar 46

Glokala hìndelser 2012 Januari W Intresset Ìr stort f r en stadsnìtsanslutning, 1200 intresseanmìlningar har inkommit. Februari W Melodifestival i Leksand. Molly Sande nochbj rn Ranelid till nal. W PÔ Karolinska sjukhuset i Stockholm f der kronprinsessan Victoria en icka som fôr namnet Estelle. Mars W Den Internationella vìrldsvattendagen ras med att FN:s millenniemôl om tillgông till rent vatten har uppnôtts. Det innebìr att 89 procent av vìrldens befolkning i dag har tillgông till rent dricksvatten. W Dala Energi medverkar i den internationella manifestationen Earth Hour som uppmìrksammar klimatfrôgan. April W Nyheterna rapporterar att antalet svenskar Ìr pô vìg att passera 9,5 miljoner. Maj W Riksdagen klubbar igenom det omstridda datalagringsdirektivet, en EU-lag om vervakning pô nìtet. W rsstìmman f r Dala Energi hôlls i RÌttvik Arena f r ca 600 aktieìgare. Juni W Egypten fôr sin f rsta demokratiskt valda president. W Dala Energi och Malungs ElnÌt deltar under TÌllberg Forum genom att lôna ut fem elbilar. Juli W OS i London invigs. W Úver 300 miljoner har blivit utan el i Indiens nordliga omrôden, inklusivehuvudstadsregionen,tillf ljdav haveri pô elnìtet i staden Agra. Augusti W TÌllberg Halvmarathon gôr av stapeln. Dala Energis elbil Volvo C30 Electric anvìnds som ledarbil. September W F rsta upplagan av Siljans BomÌssa hôlls i Tegera Arena. Dala Energi deltar som utstìllare och huvudsponsor. W W W JÌmtkraft gôr in som st rsta Ìgare i Dalakraft. Dala Energis Ìgarandel uppgôr till 24 procent. EuropavÌg 16 frôn GÌvle till Oslo invigs. Dala Energi deltar i Faluns Elbilssalong med tvô elbilar och utvecklingsprojektet Elbil Dalarna lanseras. Oktober W Sverige inf r timmìtning, vilket innebìr att debitering sker helt eller delvis utifrôn elanvìndning per timme. W Ett av de vìrsta ovìder som drabbat USA, stormen Sandy, slôr in mot Nordamerikas stkust. November W Dala Energi deltar i konstutstìllningen Car Art pô Bilkompaniet med elbil och laddstolpe. W Barack Obama vìljs som USA:s president f r ytterligare fyra Ôr. December W F rsta advent ligger sn n redan ver st rre delen av Sverige. Sn andet skapar tra kkaos f r yg, jìrnvìg och vìgar. W I Oslo ras EU som Ôrets fredspristagare. Dala Energi rsredovisning 2012 5

Summering av ett nytt Ôr Dala Energi vìxer. Utmaningen ligger i att behôlla kìnslan av nìrhet till kunden, ett lokalt engagemang och samtidigt ka l nsamheten. Det visar den senaste kundunders kningen och det Ìr vi oerh rt tacksamma f r, dô vi Ìr medvetna om att ett bra resultat och n jda kunder Ìr tvô viktiga framgôngsfaktorer. De nansiella môl som koncernen arbetar mot har vìsentligt f rbìttrats, resultatutvecklingen Ìr fortsatt positiv och vi kan visa ett bra resultat. r 2012 har bestôtt av ett antal utmaningar. En av de viktigaste hìndelserna var nìr JÌmtkraft under h sten f rvìrvade 51 procent av aktierna i Dalakraft. Denna affìr var vìldigt viktig f r oss genom vôrt lôngsiktiga och strategiska Ìgande i Dalakraft. I backspegeln ser vi ett par tunga Ôr f r Dalakraft vilket Ìven satt avtryck pô vôr samlade ekonomi i Dala Energikoncernen under 2010 och 2011.Vi har tillsammans med Malungs Elverk, s kt en stabil och lôngsiktig delìgare till Dalakraft. I den nya Ìgaren har vi fôtt en nansiellt stark partner som delar vôr vìrdegrund med stark regional f rankring och som dìrtill Ìr noga med att sìtta kunden i centrum. Jag ser positivt pô Dalakrafts framtid och konstaterar att bolaget nu har ett bra utgôngslìge f r framtiden. NedgÔngen i aktiekursen f r Dala Energi 2011 har hìmtat sig bra, vôrt bolag vìrderas h gre och vi Ìr pô rìtt vìg. 2012 visar ett bra resultat vilket Ìr glìdjande. Det Ìr mônga saker som fallit pô plats och vi har fôtt vind i seglen. terstôr g r en del arbete pô stadsnìt dìr vi banat vìg f r intìktssidan genom en stor utbyggnad av infrastrukturen.vi môste nu komma till avslut och b rja ansluta er kunder. StadsnÌtets utbyggnad utg r en fantastisk plattform f r framtiden, utmaningen ligger i att organisera oss och lyckas med f rsìljningen. Det Ìr en nyckelfrôga f r vôrt bolag de nìrmaste Ôren. Generellt sett har det under 2012 varit mycket fokus frôn myndighetshôll kring elnìtets avgifter och vad vi fôr ta betalt. Under Ôret har vi i branschen b rjat en process mot en gemensam nordisk slutkundsmarknad 2015. I oktober ck vi Ìven hastigt nya regler f r timmìtning, dìr aktiva elkonsumenter ges m jlighet att ingô avtal som innebìr att elf rbrukningen ska kunna mìtas per timme, utan att konsumenten sjìlv ska beh va betala extra f r det. Vi Ìr en bransch som inte lìmnas ifred, dìr stat och myndigheter lìgger f rslag i olika riktningar som krìver anpassningar. I slutìnden handlar det om att det ska bli bra eller bìttre f r kunden, dìr f rstôelsen môste ka om orsak och samband ^ och vem som i slutìnden betalar. Vi Ìr ett bolag med verksamhet och anstìllda pô fyra olika orter. Kanske har vi underskattat tiden det tar att fô ihop alla medarbetare, kulturer och verksamhetsinriktningar. Det har varit mycket arbete kring det under 2012 och jag tycker att det b rjar fungera.vôr ambition Ìr att hitta den rìtta balansen mellannìrhettillkundochkravenpôeffektivitetochrationell verksamhet i alla vôra kommuner. StÌndigt môste vi pôminna varandra och stìlla oss frôgan om vi lever efter de môl och visioner vi har satt upp. Ør sô fallet? Ja det tycker jag. Processen fortsìtter, men vi har fortfarande mycket kvar att g ra. VÔrt milj engagemang har startat och ink pet av elbilar Ìr ett exempel dìr vi kan g ra skillnad f r milj n. Milj arbetet Ìr viktigt och nôgot vi kanske tar f r givet.vi beh ver ka vôrt milj engagemang och Ôstadkomma mer milj nytta. Det blir en av utmaningarna fram ver. Medarbetarna pô Dala Energi, idag nìrmare 70 till antalet Ìr naturligtvis vôr viktigaste resurs f r att utveckla f retaget. VÔr medelôlder Ìr fortfarande h g men en f ryngring har pôb rjats genom att de pensionsavgôngar som sker leder till nyanstìllning av yngre. GlÌdjande kan jag konstatera att det Ìr attraktivt att jobba pô Dala Energi. Jag Ìr vertygad om att en lôngsiktighet banar vìg f r de môl vi efterstrìvar, som att jobba f r en minskad milj pôverkan, n jda kunder, n jda Ìgare, stolta medarbetare och att vara en drivkraft f r vôr vackra bygds utveckling. Hans Bywall VD och Koncernchef 6 Dala Energi rsredovisning 2012

Ett medvetet engagemang f r milj n Ett kat engagemang f r milj n Ìr avg rande f r om vi skall kunna lìmna ver nôgot vi Ìr stolta ver till vôra barn! Dala Energi Ìr aktivt i era olika forum och organisationerdìr milj n Ìr av h gsta prioritet, till det driver vi sjìlva ett aktivt arbete.vi vet sedan tidigare att varje kund som byter till fjìrrvìrme eller nìrvìrme innebìr en minskad milj pôverkan. Detsamma gìller stadsnìtet som m jligg r att vi kan prata och konferera via ber istìllet f r att belasta milj n genom transporter. Kort sagt, vad vi g r och inte g r spelar roll. SÔ Ìr verkligheten f r oss och energibranschen i stort. Internt i bolaget har vi satt upp môl om att minska energianvìndningen med 20%, minska fossilenergianvìndandet i bilôkandet med 20%, pappersanvìndningen med 50% samt hjìlpa vôra kunder att minska sin energif rbrukning med 1%. Resultatuppfyllelsen har hittills varit svag.ytterligare engagemang beh vs f r att vi ska kunna f rvekliga dessa môl. Genom vôra k p av elbilar vill vi signalera att el Ìr ett bra och milj mìssigt alternativ f r transporter, under f rutsìttning att elen Ìr producerad pô ett milj mìssigt och bra sìtt, vilket den ofta Ìr i Sverige. F r att fô fart pô processen ^ att lìra mìnniskor elbilens f rtjìnster ^ har vi startat Elbil Dalarna, ett projekt dìr vi och Malungs ElnÌt Ìr samverkande part. Detta gemensamma forum f r anvìndande av elbilar i Dalarna har som môl att engagemanget ska spridas till privatpersoner och andra akt rer i regionen.vi har bland annat haft informationstrìffar och workshops med olika intressegrupper och kommuner. Hela transportsektorn anvìnder cirka 100 TWh Ôrligen, varav personbilarna cirka 45 TWh. Om alla personbilar i Sverige (cirka 4,4 miljoner) ersattes av laddhybrider och elbilar, sô skulle det krìvas 13 TWh, alltsô en avsevìrd energieffektivisering genom elbilens h gre verkningsgrad. Satsningen ligger i tiden och ska ses i ljuset av att bensin och diesel kan bli en bristvara i framtiden, kanske nìrmare i tidenìnvadvitror. Stora fyndigheter av sk. skiffergas, metangas som utvinns ur skifferlager i bl.a. USA, innebìr att USA Ôter kommer att blir nìst intill sjìlvf rs rjande pô gas och fossila brìnslen. Hela vìrldsmarknaden pô fossila brìnslen pôverkas och mônga tror att arbetet med att ersìtta fossila brìnslen kommer att avstanna. De milj mìssiga skìlen har Ìven gjort att vi gôtt in som delìgare i Dala Vind AB. Bolaget bildades f r ett antal Ôr sedan i syfte att bland annat utveckla vindkraften i Dalarna. Dala Vind var det f rsta bolaget i Dalarna som byggde vindkraftverk. Dala Vind sìrskiljer sig frôn vriga vindkraftsexploat rer genom att bygga vindkraftverk i nìra samrôd med lokala markìgare och lokalbefolkning. De satsningar som hittills gjorts har varit bra och under 2012 byggdes Ìnnu en vindkraftpark i Hedemora. 8 Dala Energi rsredovisning 2012

Framtidens elnìt i fokus ElnÌten blir en m jlighet f r utveckling av f rnyelsebar elproduktion och kad energieffektivisering. Det Ìr mycket som hìnder i vôr omvìrld som pôverkar vôr vardag inom elnìtet pô Dala Energi, faktum som stìller nya krav. MÔnga frôgor om hur vi anvìnder vôr tid, vôra resurser, och hur vi l ser ekonomin.vi gôr frôn en f rvaltning av ett lokalt nìt till en mer aktiv roll dìr vi môste se ver vôrt nìt, anpassa oss och hìnga med i utvecklingen. Just nu Ìr det fokus pô nya typer av elproduktionsanlìggningar som krìver nyinvesteringar i nìtet f r att m ta de behov vi ser vìxa fram. Det gìller i vôrt eget nìtomrôde, i Sverige och i Europa i stort.vi ser en energiomstìllning i Europa med satsning pô sol.vi ser Ìven en stìngning av kìrnkraft i Japan. Det Ìr nya vindar som blôser, utmanande vindar, dìr stora krav stìlls pô att fatta rìtt beslut vid rìtt tidpunkt. Ladda Sverige f r bìttre kunskap om elanvìndning I Sverige m ts vi av nya direktiv kring energieffektivisering med utgôngspunkt pô att minska anvìndningen av el. Ett intressant projekt i branschen Ìr Ladda Sverige, ett initiativ av Svensk Energi f r att sprida kunskap om el och elanvìndning. MÔlet Ìr att de esta elanvìndare i Sverige pô nôgra Ôrs sikt ska kìnna till att elen i Sverige produceras pô ett klimatvìnligt sìtt, och att el Ìr en bra l sning f r mônga av samhìllets behov. I en studie av Svensk Energi framkommer en del av det kunskapsglapp som nns om den svenska elens milj pôverkan. Resultatet visar till exempel att el betraktas som en bov samtidigt som el Ìr en l sning pô klimatproblemet. Fyra av tio svenskar vet inte att den el som produceras i Sverige i stort sett Ìr fri frôn fossila brìnslen.tre av tio planerar dìrf r att f rs ka bidra till att minska klimatutslìppen genom att anvìnda mindre hushôllsel, vilket inte pôverkar klimatet. Samtidigt vill de esta svenskar se er elbilar, resa mer med tôg och bygga ut produktionen av el f r industrins och jobbens skull. Det Ìr inte lìtt att vara konsument, och vi i branschen har en del att jobba med f r att kommunicera rìtt saker till vôra kunder, som hur vi anvìnder vôr energi smartare. FrÔn den 1 oktober 2012 inf rdes en ny mìtreform som betyder att den som vill kan fô sin el mìtt och debiterad per timme. Denna service till konsumenten f rutsìtter att vi byter ut aktuell elmìtare. I skrivande stund Ìr det bara 16 av 32000 kunder som begìrt timdebitering.vi berìknar att det kommer att ta 5-7 Ôr att byta ut alla vôra mìtare till en kostnad pô cirka 80 Mkr, dìrtill stìller det nya krav pô oss f r att kunna lìsa av och hantera alla mìtvìrden vi fôr in och som sen ska rapporteras vidare till elhandelsf retagen. ElnÌtspriser 2012 KÌlla: NilsHolgersson unders kningen ( www.nilsholgersson.nu ) 10 Dala Energi rsredovisning 2012

Smarta elnìt och aktiva kunder En positiv effekt f r oss inom elnìt Ìr att vi med de nya mìtarna kan se vad som hìnder i nìtet i realtid.vi kan lìgga ut kartor och visa var det nns st rningar i nìtet och vi kan mìta elkvalite nochenmìngdandrasaker. En utmaning f r oss blir att bygga vôra taxor sô att de ger ett incitament f r de kunder som vill ta eget ansvar och ta en egen h gre risk. Parallellt arbetar vi med att utveckla system med inriktning pô vervakning, fels kningar, omkopplingar och att vìlja rìtt teknik f r ÌndamÔlet. Med kunder som Ìr mer aktiva och stìller h gre krav gìller det att vôr egen kundservice kan hantera detta pô ett bra sìtt. Det Ìr ett arbete som pôgôr parallellt dìr vi strìvar efter att ge vôra kunder snabb, korrekt och bra service. Kunden ska alltid sìttas i centrum. Noterar att vi haft er praktikanter Ìn vanligt hos oss pô bolaget, vilket varit en medveten strategi. Dala Energi vill vara en attraktiv arbetsplats. Det Ìr viktigt att vi Ìven hìr hôller oss i framkant, och likt vôr omvìrld i stort Ìr beredda att se f rìndring som ett naturligt och utmanande tillstônd.

BekvÌmt, tryggt och bra f r milj n! FjÌrrvÌrme har varit en av de viktigaste insatserna f r en bìttre milj i vôra tìtorter. Genom vergôngen frôn fossila brìnslen till biobrìnslen spelar fjìrvìrmen en nyckelroll f r en minskad milj pôverkan. FjÌrrvÌrmens milj vìrden erkìnns alltmer i vôrt samhìlle, internationellt nns pô mônga hôll en stor beundran av Sveriges vìl utbyggda fjìrrvìrmesystem. Storbritannien Ìr ett av lìnderna i Europa som satsar stort pô att etablera fjìrrvìrme som uppvìrmingsform f r att minska sina milj utslìpp. Svensk fjìrrvìrme har i samverkan med olika kundorganisationer etablerat ett system f r milj vìrdering av fjìrrvìrme. rligen presenteras lokala milj vìrden f r respektive fjìrrvìrmesystem. De milj vìrden som mìts Ìr hur stor andel fossilt brìnsle som har anvìnts och hur stor andel primìrenergi som anvìnts, vilket i huvudsak Ìr hur mycket el som anvìnts i systemet och hur den elen har producerats. F r Dala Energis fjìrrvìrme sô har 0,67% av fjìrrvìrmen producerats med olja, resterande 99,33% Ìr f rnyelsebar energi frôn biobrìnsle, i huvudsak is eller pellets. Positiva siffror som visar att vi har kommit lôngt i vôrt milj arbete. F rbìttringar som ger resultat GlÌdjande Ìr att de senaste Ôrens omfattande arbete f r att f rbìttra systemets effektivitet nu har visat sig pô resultatrìkningen. Det Ìr viktigt att framhôlla vôr personal som entrìget och systematiskt under era Ôr genomf rt f rbìttringar i alla anlìggningsdelar. Utan deras insatser hade vi inte haft de f rutsìttningar vi idag har. I prisjìmf relse med Sveriges vriga fjìrrvìrmef retag ligger vi relativt h gt, men i jìmf relse med vôra kollegor pô nìrmare hôll sô ser det bìttre ut. Se gur nedan. N jda kunder, som Ìr ett av vôra viktigaste môl i bolaget, Ìr nôgot som vi jobbar med pô alla plan.viktigt f r oss Ìr att vôra kunder uppfattar fjìrrvìrmepriserna som stabila och konkurrenskraftiga ver tid. Samtidigt vill vi att kunderna alltid ska se milj vìrdet i sin investering. Som vi tidigare informerat om sô har era av vôra kunder under senaste Ôret drabbats av att vi kommit till rìtta med vôra felaktigt f r lôga vìrmedebiteringar. Nu mìter vi rìtt men mônga kunder har fôtt kraftigt kade vìrmerìkningar, men som det tôl att f rtydliga, korrekta vìrmemìngder. NÔgon efterdebitering har inte skett. FjÌrrvÌrmeprisets utveckling pô de senaste tio Ôren har varit ca 40% f r fjìrrvìrmef retagen i Dalarna, vilket innebìr en genomsnittlig pris kning pô knappt 3,5% per Ôr. En FjÌrrvÌrmelag nns sedan 2008 (SFS 2008:263) med syfte att stìrka kundens stìllning gentemot fjìrrvìrmef retaget. Det huvudsakliga innehôllet i lagen Ìr; W Verklig f rbrukning debiteras mônadsvis from 2015 (sker redan f r Dala Energi VÌrme) W M jlighet att verklaga beslut om prish jningar. W FjÌrrvÌrmef retagets informationsskyldighet. W Myndigheternas m jligheter att kontrollera fjìrrvìrmef retagets prissìttning och f retagets ekonomiska redovisning. FjÌrrvÌrmepriser 2012 KÌlla: NilsHolgersson unders kningen ( www.nilsholgersson.nu ) 14 Dala Energi rsredovisning 2012

NÌsta steg f r StadsnÌt Utvecklingen gôr mot att all typ av kommunikation och information verf rs digitalt. Utbudet, interaktiviteten och den tekniska kvaliteten kar sô att behovet av bandbredd till hemmen stiger i snabb takt. Vi lever i en vìrld av utveckling dìr behoven av h gre prestanda och kvalitet bara kar, detta i en tid dô allt mer information, r rliga bilder och ljud skickas mellan mìnniskor. Det var inte lìnge sedan vi tyckte att 54 kbit/s var ett lyft, f r att inte tala om 0,5 Mbit/s. Hur kommer vôra behov att se ut om ytterligare 15 eller 20 Ôr? Svaret Ìr givet, bredband via ber kommer med all sannolikhet att vara en n dvìndig infrastruktur i framtiden och en f rutsìttning f r samhìllets och nìringslivets utveckling. SamhÌllet beh ver trygga, snabba och sìkra kommunikationer som Ìven skapar m jligheter f r mìnniskor att kunna bo och arbeta var de vill utan att beh va se hinder i vare sig teknik eller IT-infrastruktur. It-infrastruktur pô plats Under ett antal Ôr har en stor del av vôrt fokus legat pô att bygga just denna infrastruktur. 2012 var Ôret dô vi gick i môl med kommunernas stora EU-projekt FramtidssÌker ITinfrastruktur, det vill sìga utbyggnaden av de EU- nansierade bredbandsnìten till byar i Leksand, RÌttvik och Gagnef. Totalt har drygt 1300 fastigheter m jliggjorts f r anslutning vilket vertrìffar de môl som sattes upp. Anslutningarna Ìr nìstan uteslutande till fastigheter bortom de stora allfarvìgarna, till platser dìr det Ìr glest med mìnniskor och inte sìllan en bit frôn sjìlva huvudvìgen. Till detta har vi under 2012 anslutit Ôtta stycken 4G-master, det vill sìga fjìrde generationens mobiltelemaster. Øven ur detta projekt kan vi f rutspô kade behov av ber. Ju mer 4G som byggs ut, desto mer ber beh vs f r att f rse 4G-nÌtet med kapacitet. Fibern Ìr nìmligen den enda media som kan transportera tillrìckligt mycket data som 4G-nÌtet beh ver. Landstinget Dalarna vìljer stadsnìt Under h sten 2012 stod det klart att vi ck uppdraget att bli leverant r av kommunikationstjìnster till Landstinget Dalarna, detta efter en upphandling tillsammans med StadsnÌt i Dalarna och operat ren Norrsken.Vi har nu anslutit cirka 80 olika arbetsstìllen mellan Avesta och Idre, f retrìdesvis lasarett, vôrdcentraler och folktandvôrdsenheter. Landstinget Dalarna har efter vôrt arbete kat kapaciteten mellan arbetsstìllena och ÌndÔ sìnkt sina kostnader. De esta vôrdcentraler hade tidigare en kapacitet pô 10 Mbit/s, nu Ìr det f rdubblat f rde esta anvìndare. F r all medicinsk behandling som har med r ntgenbilder och r rlig lm att g ra har kapaciteten ut kats frôn 100 till 1000 Mbit/s. Exemplet ovan visar hur viktigt det Ìr att samhìllsfunktioner som vôrd och omsorg, sô Ìven andra centrala funktioner, har en utbyggd och fungerande kommunikation. F r dôlig prestanda skapar problem i den digitala vìrld vi lever i. Vi gôr nu,2013, in i en ny fas dìr vi ska g ra affìrer av alla investeringar. Idag Ìr 31 procent av de som kan vara pôkopplade verkliga kunder till oss. Det innebìr att 69 procent inte Ìr det, och det Ìr dem som vôrt fokus ligger pô nu. Øven om det nns hushôll bland dessa som inte har en dator eller behov av bredband (cirka 25 procent), sô Ìr andelen nya potentiella kunder vìldigt h g, inte minst de som har ett stadsnìt i sin nìrhet och enkelt kan kopplas pô. Vi kan nu lìgga mer tid, kraft och fokus pô marknadsf ring istìllet f r att bygga infrastruktur. En draghjìlp ur ett politiskt perspektiv nns genom regeringens uttalade môl om att 90 procent av alla hushôll ska ha 100 Mbit Ôr 2020. 16 Dala Energi rsredovisning 2012

Modern solcellsteknik vinner mark Ny kenheten vìxer i Dalarna kring mikroproduktion av el ^ nìr konsumenten sjìlv tillverkar sin el f r husbehov. Johan Lindgren fastnade f r solceller och bygger nu Sveriges st rsta privata solcellsanlìggning i Styrsj bo utanf r Leksand. ^ Jag tilltalades av det milj mìssiga och den tekniska l sningen. Ska vi ha en vìrld som ska leva vidare môste vi satsa mer pô sol, vind och vatten. Dessutom Ìr det en bra sak att Dala Energi k per upp varje kw-timme som jag producerar i verskott. Det Ìr tvô pionjìrer som m ts pô den vackra dalagôrden strax intill Styrsj n i Leksand. ena sidan en vidsynt och tekniskt intresserad husìgare, Ô andra sidan Dalarnas frìmste expert pô solceller, Roger Bj rkman frôn DjurÔs. ^ Det var egentligen en slump att vi trìffades, sìger Johan, som Ìr lìkare till vardags. F rst hade jag tìnkt satsa pô vindkraft, men de planerna gick om st pet. NÌr jag kom i kontakt med Roger tìnkte jag i andra banor och valde istìllet att satsa pô solceller. Johan Ìger idag en tomt med era olika byggnader. Ut ver huvudbyggnaden pô ver 200 kvm nns dìr Ìven en ladugôrd, tvô hìrbren, ytterligare ett mindre boningshus, en mekanisk verkstad, ett stort garage samt en lada. Den Ôrliga elf rbrukningen har stadigt legat pô mellan 40-50 000 kw, en kostnad som snart ska vara raderad. ^ Den hìr gôrden ligger helt i s derlìge med en stor slìnt ner mot vattnet. Det Ìr ett perfekt lìge f r solceller. PÔ snart sagt varje tak sitter solceller som ger tillbaka i form av milj vìnlig, gr n el.till detta adderar vi tolv solceller pô kortsidan till logen som Ìr riktade mot sj n.tack vare den h ga re ektionsfaktorn frôn vattnet, 60 procent, har bara dessa celler pô logen bidragit med 1,2 megawatt-timmar sedan installationen blev klar i mars. ^ Johan ville ha ett nollresultat, bli en nettokonsument, dìrav den stora anlìggningen, sìger Roger.Trots att det handlar om en stor och dyr investering kommer den att vara betald pô 10-15 Ôr. En normal villa har en Ôterbetalningstid pô 5-12 Ôr f r den energi man producerar. Stora m jligheter Roger Bj rkman kliver upp pô taket pô huvudbyggnaden och pekar engagerat ut alla smô och stora projekt som pôgôr runt om pô gôrden. Det Ìr f rvisso ett extraordinìrt projekt han beskriver, men sjìlva solcellstekniken Ìr universal och kan tillìmpas av de esta husìgare. ^ HÌr har vi ett idealiskt tak med en lutning pô 31 grader, men all lutning gôr bra mellan 15 och 60 grader. Det Ìr inte bara s derlìgen som ger nôgon energi tillbaka. ^ Med ett tak i ster-vìsterlìge tappar man cirka 25 procent, inte mer. Faktum Ìr att vi i Dalarna har lika mycket sol pô Ôrsbasis som Paris i Frankrike, detta tack vare vôra ljusa somrar. Och det nns de som tror att solcellerna inte generar nôgon el pô vintern nìr taken Ìr sn klìdda, Ìven det Ìr fel. Ett tunt sn lager hindrar inte produktionen. Johan Lindgrens anlìggning generar denna soliga septemberdag runt 100 kwh, en siffra som kommer att vara f rdubblad nìr anlìggningen Ìr klar. ^ Med den mìngden driver du ungefìr fyra normalvillor per dag, Ôtta-tio nìr det Ìr fullt utbyggt, sìger Roger. St ttar konsumenten Det regelverk som nns idag f r smôskalig elproduktion reglerar inte ersìttning vid egen produktion av el, men det Ìr under omarbetning. Flera elnìtsbolag i Dalarna, dìribland Dala Energi, vìntar inte pô de nya reglerna utan g r gemensam sak, gôr f re lagstiftarna och ger ersìttning till de som producerar el f r eget behov. 18 Dala Energi rsredovisning 2012

Den nansiella utvecklingen Fortsatt positiv utveckling av r relseresultatet i koncernen och intressebolaget Dalakraft vertrìffar budget. Resultatutveckling Dala Energi faststìllde 2009 en offensiv strategisk plan som ledde till den nyemission som genomf rdes 2010, detta stìrkte bolaget nansiellt. F rvìrvet av koncernen Dala ElnÌt AB i SÌter genomf rdes 2010 och nansierades med nyemission och lôn. Sammantaget har tillvìxten inneburit kade nansiella kostnader dô belôningen har kat. Dalakraft AB:s dôliga resultat under 2010 och 2011 drog ner Dala Energi koncernens nansiella stìllning pôtagligt. Beslutet att vara kvar som Ìgare i Dalakraft AB men att samtidigt aktivt verka f r minskat risktagande i elhandeln och s kande av ny stor delìgare har varit lyckosamt. I september offentliggjordes att JÌmtkraft gick in som ny majoritetsìgare med 51% av Ìgandet i Dalakraft AB. Dala Energi AB har kat Ìgandet frôn 23% till 24 %. Úvriga Ìgare Ìr Malungs Elverk 24 % och Enviken Elkraft Ekonomiska f rening 1%. Under 2012 har Dalakraft AB glìdjande nog vertrìffat budget och Dala Energi koncernens andel av Dalakrafts resultat Ìr 5,8 Mkr. Dala Energi koncernen har haft en fortsatt positiv utveckling av r relseresultatet som f rbìttrats frôn 32,6 Mkr 2011 till 38,1 Mkr 2012. Aktiekapital Aktiekapitalet i Dala Energi AB uppgôr till 11845 tkr f rdelat pô 23 689 491 A-aktier med kvot vìrde 0,5. Varje aktie berìttigar till en r st. AktieÌgare Den 31 december 2012 uppgick antalet aktieìgare enligt den av Euroclear Sweden f rda aktieboken till 3470, jìmf rt med 3 458 den 31 december 2011. De nio st rsta aktie- Ìgarna svarade vid samma tidpunkt f r 55% av kapitalet och r sterna varav de tre kommunala Ìgarna svarade f r 48%. Øgare Innehav R ster i % RÌttviks kommunhus AB 4 949 650 20,89% Leksands kommun 4 947 150 20,88% Gagnefs kommun 1 459 075 6,16% Capital Cube AB 1 197 998 5,06% Per Anders Westling 176 110 0,74% Ingemar BobÌck 87 750 0,38% Torbj rn Fredin 80 000 0,34% Bertil Ryss 77 268 0,33% Jan BobÌck 77 200 0,33% Úvriga aktieìgare 10 637 290 44,89% Totalt 23 689 491 100% Utdelningspolicy och utdelning Finansiellt ska Dala Energi koncernen ha m jlighet till en fortsatt god tillvìxt av verksamheterna samt ha en beredskap att ta till vara affìrsm jligheter. Bolaget har som môl att upprìtthôlla en soliditet pô minst 35%. F r rìkenskapsôret 2012 f reslôr styrelsen att utdelning skall lìmnas med 0,33 kronor per aktie. Styrelsens f rslag motsvarar ca 29% av koncernens resultat efter skatt, om man bortser frôn den uppskjutna skatteintìkten uppgôende till 22710 tkr, och 2,5% av koncernens egna kapital. AktieÌgarinformation Dala Energi koncernens resultat presenteras i en delôrsrapport fyra gônger per Ôr vid varje kvartalsslut som lìggs ut via alternativa aktiemarknaden och pô vôr hemsida 31 maj, 30 september, 29 november och 31 mars. Vi distribuerar en tryckt Ôrsredovisning via post till alla aktieìgare som sô nskar. 20 Dala Energi rsredovisning 2012

Historisk utdelning UtdelningsÔr VerksamhetsÔr Kr per aktie Justering f r split (100:1) kr per aktie 2006 2005 90 0,90 2007 2006 755 7,55 2008 2007 0 0 2009 2008 0,30 0,30 2010 2009 0,30 0,30 2011 2010 0,30 0,30 2012 2011 0,30 0,30 Inf r fusionen med Gagnefs Elverk AB, som pôgick under 2007, beslutades i bôda bolagen att extra stora utdelningar till aktieìgarna skulle g ras. Av fusionsutredningen framgick att det f rmodligen skulle dr ja nôgra Ôr (2011) innan bolaget var sô konsoliderat att utdelning till aktieìgarna var m jlig. Men redan efter verksamhetsôret 2008 var soliditeten sô bra att styrelsen f reslog en utdelning. W Aktiekurs kr/aktie Dala Energi rsredovisning 2012 21

Ledningsgrupp Hans Bywall VD och koncernchef Kjell Andersson ElnÌtschef F dd 1959 AnstÌlld 2006 Ledamot i Dala Kraft AB, Dala Vindkraft ek f rening samt styrelsesuppleant i Dala Vind AB. Tidigare utvecklingschef, vìrmechef och affìrschef pô GÌvle Energi AB,1996-2006. Aktieinnehav:1750 F dd 1959 AnstÌlld 2008 Tidigare chef f r Service & Eftermarknad samt Produktchef pô ABB i VÌsterÔs. Aktieinnehav: 2 000 PÌr Wikstr m StadsnÌtschef Hanna HastegÔrd Kundservicechef och informationsansvarig F dd 1965 AnstÌlld 2008 Egen f retagare och konsult i Elteknik Rolf Wikstr m AB inom Telekom-branschen 2001-2008. StadsnÌtsansvarig i Bredbandsbolaget 1999-2001. F re dess IT-ansvarig i Mora kommun. Aktieinnehav:1000 F dd 1962 AnstÌlld 2011 Informat r och produktionsledare pô Tra kverket. Produktionsplanerare pô Sveriges Television i Falun och scripta och bildproducent f r teckensprôkiga program i Leksand. Aktieinnehav: 500 Camilla Ollas Hampus Personalchef sedan h sten 2011 Susanne Juhl Ekonomichef sedan h sten 2011 F dd 1980 AnstÌlld 1999 Ekonomistudier pô H gskolan Dalarna, 2002-2005.Tidigare verksam pô kundserviceavdelningen och ekonomiavdelningen. Aktieinnehav:1100 F dd 1967 AnstÌlld 2010 Civilekonom, Karlstads universitet.tidigare verksam som auktoriserad redovisningskonsult pô Pwc,1998-2010. Aktieinnehav: 0 22 Dala Energi rsredovisning 2012

F rvaltningsberìttelse Information om verksamheten Bolaget producerar, utnyttjar och tillhandahôller energi samt idkar dìrmed f renlig verksamhet frìmst genom sina olika dotterbolag i koncernen. Bolaget Ìger och driver opto- bernìt f r uthyrning av svart ber och kapacitet. Dotterbolaget Dala NÌt AB och dess koncernbolag Dala Energi ElnÌt AB:s och Dala ElnÌt AB:s verksamhet bestôr av distribution och mìtning av elkraft inom Gagnefs, Leksands, RÌttviks och SÌters kommuner samt GarsÔs i Mora kommun och mindre omrôden i Orsa, Falun och BorlÌnge kommuner. Bolagen producerar elkraft i 7st mindre vattenkraftverk f r att minska ink pet av rôkraft f r tìckande av nìtf rlusterna. Bolagen bedriver som sidoordnad verksamhet ny- och ombyggnad av kunders elanlìggningar. Dala ElnÌt AB:s dotterbolag Dala DatanÌt AB:s aktier har sôts till moderbolaget och verksamheten har verlôtits till moderbolaget dìr liknande verksamhet bedrivs. Dala Energi VÌrme AB:s verksamhet omfattar produktion och f rsìljning av vìrme i Leksand och i Insj n. Øgarf rhôllanden 2012-12-31 Ìgde RÌttviks kommunhus AB 4949 650 aktier (20,89 %), Leksands kommun 4 947150 aktier (20,88 %) och Gagnefs kommun 1459 075 aktier (6,16 %). Úvriga 12333616 aktier Ìr f rdelade pô 3467 aktieìgare varav de st rsta Ìr Capital Cube AB 1197998 aktier (5,06%), Per Anders Westling 176110 aktier (0,74%), Ingemar BobÌck 87 750 aktier (0,37%), Torbj rn Fredin 80 000 aktier (0,34%), Bertil Ryss 77 268 aktier (0,33%), och Jan BobÌck 77 200 aktier (0,33%). Koncernstruktur Bolaget Ìr ett moderbolag i en koncern med de helìgda dotterbolagen Dala Energi VÌrme AB, org nr 556019-6072, Dalfors Kraft AB, org nr 556803-9191, Dala DatanÌt AB, org nr 556589-3046 och den helìgda koncernen Dala NÌt AB, org nr 556700-0566, med de helìgda koncernbolagen Dala Energi ElnÌt AB och Dala ElnÌt AB. Verksamheten under rìkenskapsôret FjÌrrvÌrme FjÌrrvÌrme levereras till industrifastigheter, erfamiljshus, f rvaltningslokaler, skolor och smôhus.vid Ôrsskiftet hade bolaget 455 (436) kunder, varav 420 (402) i Leksand och 35 (34) i Insj n. I Insj n uppgôr kulvertnìtet till 5,3 km (5,3) och i Leksand till 31 km (25,1). Produktionen av fjìrrvìrmen sker huvudsakligen med is men kompletteras med olja och el vid lôga utetemperaturer vintertid och nìr underhôll av biobrìnslepannor sker. Under 2012 har fjìrrvìrmen i Leksand producerats med 99% (99) is och 1% (1) olja. I Insj n har fjìrrvìrmen producerats med 42% (49) is,1% (1) olja och 57% (50) pellets. Eldistribution NÌttariffer NÌtf retagens intìkter bestôr av nìttariffer som tidigare har granskats av elmarknadsinspektionen i efterskott. 2003 antogs EU:s elmarknadsdirektiv som innebìr att nìttarifferna skall faststìllas i f rvìg. Det har i Sverige omsatts i den nya ellag som trìdde i kraft 1 januari 2010. Elmarknadsinspektionen granskar och godkìnner nìtbolagens intìkter i f rvìg f r fyraôrsperioder frôn 2012. Detta gìller alla lokala och regionala nìt. F rìndringen har delvis tillkommit f r att stìrka kundernas stìllning gentemot nìtbolagen som Ìr legala monopol. ElnÌtsutbyggnad Under 2012 har det skett en fortsatt vìdersìkring av elnìtet genom f rstìrkningar och ombyggningar av luftledningsnìtet. Vattenkraftproduktionen Bolaget producerar elkraft i sju mindre vattenkraftstationer. Elproduktionen frôn stationerna uppgick till 9,3 GWh under Ôret och till 4,5 GWh Ôr 2011. Bolaget har erhôllit elcerti kat f r 5 GWh (2,7) av produktionen under 2012. Den st rsta kraftstationen,vôdôn, Ìr ej berìttigad till elcerti kat pga f r h g installerad effekt. StadsnÌt Bolagets stadsnìt, baserat pô ber, nns i SÌters, Leksands, RÌttviks och Gagnefs tìtorter och byggs ut i rask takt. Bolaget har fôtt i uppdrag att bygga bredbandsnìt till landsbygden av kommunerna i RÌttvik, Leksand och Gagnef som erhôllit EU-medel f r projektet. Projektet har pôgôtt under tre Ôr med slutdatum 2012-12-31. Projektleverans har skett enligt avtal men vôr egen med nansiering genom kundanslutningar har f rsenats vilket innebìr en f rlust i projektet per 2012-12-31. Vi har byggt mer infrastruktur Ìn vad vi planerat och dìrigenom skapat goda f rutsìttningar f r framtida kundanslutningar. Dala Energi rsredovisning 2012 23

F rvaltningsberìttelse StadsnÌtet klarar stora informationsmìngder och kvali cerade kommunikationstjìnster inom frìmst Internet,TV, video och IP-telefoni. StadsnÌtet Ìr ett ppet bernìt dìr kunderna kan vìlja tjìnster frôn mônga olika tjìnsteoperat rer. Idag nns kunder inom f retag, bostadsbolag, bostadsrìttsf reningar och samfìllighetsf reningar. Dala DatanÌt AB:s verksamhet har verlôtits till moderbolaget 2012-01-01. Milj pôverkan KONCERNEN Bolag i koncernen bedriver tillstônds- och anmìlningspliktig verksamhet enligt milj skyddslagen.tillstôndsplikten avser vìrmeproduktionsanlìggningen i Limhagen. AnmÌlningsplikten avser vìrmeproduktionen i gamla panncentralen i Leksand och i Insj n. Risker och osìkerhetsfaktorer KONCERNEN De enskilt st rsta riskerna som nns i elnìtsbolagens verksamhet Ìr driftst rningar av olika slag sôsom elnìtsavbrott, vilket Ìr nôgot som nìstan uteslutande Ìr relaterat till kraftiga ovìder. Regeringen har faststìllt en lag om att alla elkunder har rìtt till timmìtning frôn och med den 1 oktober 2012. Inneb rden i lagen Ìr att alla som har ett avtal med en elhandlare, som bygger pô timmìtning, skall fô en ny elmìtare senast tre mônader efter begìran. F r koncernen kan inneb rden bli stora investeringar i mìtare och system f r mìtvìrdesinsamling. Det rôder dock osìkerhet kring omfattningen som Ìr helt beroende av hur mônga kunder som krìver timmìtning. Elhandeln i intressebolaget Dalakraft AB Ìr en riskfylld verksamhet vilket med tydlighet framgôr av f regôende Ôrs resultat. F rsìljning KONCERNEN NettoomsÌttningen har under rìkenskapsôret uppgôtt till 248 Mkr (241). OmsÌttning av el pô nìtet, dvs inlevererat frôn regionnìtet samt producerat av egna och nìrliggande smôkraftstationer var 564 GWh (535).VÌrmeleveranserna uppgick till 43,4 GWh (37,8). MODERBOLAGET NettoomsÌttningen har under rìkenskapsôret uppgôtt till 33 Mkr (37). Investeringar KONCERNEN InvesteringsnivÔn har varit normal under 2012.Totalt investerades 48 Mkr (51) i materiella och immateriella anlìggningstillgôngar i koncernens bolag. I elnìtet investerades 31 Mkr varav 393 tkr avser investeringar i programvaror. Resterande investeringar avser normal upprustning och utbyggnad av eldistributionsnìtet samt investeringar i inventarier. I vìrmebolaget har 6,3 Mkr investerats totalt varav 3 Mkr avser nya anslutningar och serviser. 3,3 Mkr avser investeringar i produktionsanlìggningar. MODERBOLAGET Bolagets investeringar i materiella anlìggningstillgôngar avser fortsatt utbyggnad av stadsnìtet (bredband) och uppgôr till 10,7 Mkr.Vidare sô har det investerats 8,1 Mkr i anlìggningar till f ljd av att Dala DatanÌt AB:s anlìggningar har k pts in i moderbolaget. 24 Dala Energi rsredovisning 2012

F rvaltningsberìttelse FlerÔrsjÌmf relse Koncernens ekonomiska utveckling i sammandrag. Nyckeltalsde nitioner framgôr av not 1. 2012 2011 2010 2009 2008 NettoomsÌttning i Mkr 248 241 199 157 145 Resultat efter nansiella poster i Mkr 33 8 14 21 14 Balansomslutning i Mkr 783 772 805 529 518 R relsemarginal % 15 14 15 15 12 Vinstmarginal % 13 4 7 14 10 Soliditet% 41 36 35 40 38 AvkastningpÔtotaltkapital% 6 3 4 5 5 Avkastning pô eget kapital % 11 3 6 10 9 Vinst per aktie kr 2,08 0,10 0,38 0,93 0,83 SubstansvÌrde kr per aktie 13:39 11:60 11:80 11:23 10:70 Antal helôrstjìnster 65 62 67 49 53 Resultat och stìllning Moderbolagets resultat efter nansiella poster uppgôr till 7032 tkr ( 597). KONCERNEN Resultatet av koncernens och moderbolagets verksamhet samt stìllningen vid rìkenskapsôrets utgông framgôr i vrigt av efterf ljande resultatrìkningar och balansrìkningar med noter. F rslag till vinstdisposition Till ÔrsstÌmmans f rfogande stôr f ljande vinstmedel. Balanserade vinstmedel 184 937 ErhÔllna koncernbidrag 29 093 LÌmnade koncernbidrag 15 100 Skatteeffekt koncernbidrag 3 680 rets resultat 10 417 184 833 Styrelsen f reslôr att vinstmedlen disponeras sô att till aktieìgarna utdelas 0,33 kr/aktie i utdelning 7 818 i ny rìkning verf rs 177 015 184 833 Styrelsens yttrande ver den f reslagna utdelningen Soliditeten Ìr mot bakgrund av att bolagets och koncernens verksamhet fortsatt bedrivs med l nsamhet betryggande. Likviditeten i bolaget och koncernen bed ms kunna upprìtthôllas pô en likaledes betryggande nivô. Styrelsens uppfattning Ìr att den f reslagna vìrde verf ringen i form av koncernbidrag och utdelningen till aktieìgarna ej hindrar bolaget och vriga i koncernen ingôende bolag, frôn att fullg ra sina f rpliktelser pô kort och lông sikt, ej heller att fullg ra erforderliga investeringar. Den f reslagna vìrde- verf ringen kan dìrmed f rsvaras med hìnsyn till vad som anf rsiabl17kap3 2-3st(f rsiktighetsregeln). UpprÌttad Ôrsredovisning innebìr att ett koncernbidrag pô 15 000 tkr har lìmnats till dotterbolaget Dala Energi VÌrme AB samt 100 tkr till dotterbolaget Dalfors Kraft AB. Utdelningen kommer att utbetalas 2013-06-03. Dala Energi rsredovisning 2012 25

ResultatrÌkningar Koncernen Moderbolaget tkr Not 2012 2011 2012 2011 1 R relsens intìkter mm NettoomsÌttning 2, 22 247 556 241 060 33 246 30 815 Aktiverat arbete f r egen rìkning 7 117 8 041 Úvriga r relseintìkter 529 SUMMA INTØKTER 254 673 249 630 33 246 30 815 R relsens kostnader Transiteringskostnader 43 413 45 487 Direkta kostnader 22 39 283 32 280 26 724 21 666 Úvriga externa kostnader 3, 4, 22 45 484 49 713 9 133 7 018 Personalkostnader 4 42 108 45 565 Avskrivningar av immateriella och materiella anlìggningstillgôngar 46 237 43 929 6 178 4 820 SUMMA RÚRELSENS KOSTNADER 216 525 216 974 42 035 33 504 RÚRELSERESULTAT 38 148 32 656 8 789 2 689 Finansiella intìkter och kostnader Resultat frôn andelar i intressef retag 5 5 851 12 803 806 RÌnteintÌkter och liknande resultatposter 6 600 342 3 043 2 925 RÌntekostnader 11 249 11 729 1 286 1 639 RESULTAT FR N FINANSIELLA POSTER 4 798 24 190 1757 2092 RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER 33 350 8466 7 032 597 Bokslutsdispositioner 23 7 000 3 503 Skatt pô Ôrets resultat 7 16 084 6 056 3 615 1 917 Minoritetsandelar i Ôrets resultat 5 4 RETS RESULTAT 49 429 2406 10 417 2 183 26 Dala Energi rsredovisning 2012

BalansrÌkningar Koncernen Moderbolaget tkr Not 2012 2011 2012 2011 1 TILLG NGAR AnlÌggningstillgÔngar Immateriella anlìggningstillgôngar 8 7 240 7 769 374 470 Materiella anlìggningstillgôngar Byggnader och mark 9 26 536 27 801 4 415 4 594 ProduktionsanlÌggningar 10 40 216 38 352 DistributionsanlÌggningar 11 582 954 587 903 44 991 33 381 Inventarier, verktyg och installationer 12 3 363 4 346 106 44 PÔgÔende nyanlìggningar 13 8 028 1 210 661 097 658 402 50 722 38 019 Finansiella anlìggningstillgôngar Andelar i intressef retag 14 48 514 42 137 25 978 25 452 Andra lôngfristiga vìrdepappersinnehav 4 861 3 120 2 991 1 250 Andelar i koncernf retag 24 94 359 94 259 Úvriga lôngfristiga fordringar 660 660 53 375 45 917 123 328 121 621 SUMMA ANLØGGNINGSTILLG NGAR 721 712 712 088 174 424 160 110 OmsÌttningstillgÔngar Varulager mm F rn denheter och brìnsle 4317 3363 1285 409 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 18 328 22 876 3 197 6 405 Aktuella skattefordringar 4 236 7 733 1 1 902 Fordringar hos koncernf retag 84 104 86 508 Úvriga fordringar 236 501 5 F rutbetalda kostnader och upplupna intìkter 15 34 139 25 463 6 005 2 906 56 939 56 573 93 312 97 721 Kassa och Bank 19 31 50 1 2 SUMMA OMSØTTNINGSTILLG NGAR 61 287 59 986 94 598 98 132 SUMMA TILLG NGAR 782 999 772 074 269 022 258 242 Dala Energi rsredovisning 2012 27

BalansrÌkningar Koncernen Moderbolaget tkr Not 2012 2011 2012 2011 1 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 16 Aktiekapital 11 845 11 845 Bundna reserver 102 008 72 698 Fria reserver 153 878 187 882 rets resultat 49 429 2 406 Bundet eget kapital Aktiekapital 11 845 11 845 Reservfond 1450 1450 13 295 13 295 Frittegetkapital Balanserad vinst 195 250 194 227 rets resultat 10 417 2 183 184 833 192 044 SUMMA EGET KAPITAL 317 160 274 831 198 128 205 339 Minoritetsintresse Minoritetsintressen 56 58 AvsÌttningar AvsÌttningar f r skatter 17 116 190 132 743 Úvriga avsìttningar 867 2 213 Obeskattade reserver 17, 25 22 467 15 467 Summa avsìttningar/obeskattade reserver 117 057 134 956 22 467 15 467 LÔngfristiga skulder 18 Skulder till kreditinstitut 259 005 270 972 22 000 22 000 Úvriga skulder 27 335 31 112 3 383 4 367 Summa lôngfristiga skulder 286 340 302 084 25 383 26 367 Kortfristiga skulder Skulder till kreditinstitut 12 522 8 722 Leverant rsskulder 25 184 20 477 3 405 4 118 Skulder till koncernf retag 8 457 3 170 CheckrÌkningskredit 19 93 5 911 4 059 472 Úvriga skulder 6 678 8 125 3 630 3 027 Upplupna kostnader och f rutbetalda intìkter 20 17 909 16 910 3 493 282 Summa kortfristiga skulder 62 386 60 145 23 044 11 069 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 782 999 772 074 269 022 258 242 StÌllda sìkerheter 21 338 743 263 498 111 999 111 999 Ansvarsf rbindelser 26 Inga Inga 10 000 10 000 28 Dala Energi rsredovisning 2012

Kassa desanalyser Koncernen Moderbolaget tkr 2012 2011 2012 2011 DEN LÚPANDE VERKSAMHETEN R relseresultat f re nansiella poster 38 148 32 656 8 789 2 689 Avskrivningar 46 237 43 929 6 178 4 820 Úvriga ej likviditetspôverkande poster 4 971 1 669 984 1 902 79 414 74 916 3 595 4033 ErhÔllen rìnta 600 343 3 043 2 925 ErhÔllna utdelningar 806 806 Erlagd rìnta 11 249 11 729 1 286 1 639 terbetald/betald inkomstskatt 3 028 149 1 835 3 71 793 64 187 3 6122 Úkning varulager 955 606 876 409 Minskning/ kning kundfordringar 4 548 13 315 3 208 5 535 Úkning/minskning vriga kortfristiga fordringar 8 411 8 713 699 20 285 Úkning/minskning leverant rsskulder 4 707 16 016 712 3 530 Minskning/ kning vriga kortfristiga r relseskulder 448 1 957 9 101 2 472 KASSAFLÚDE FR N DEN LÚPANDE VERKSAMHETEN 71 234 71 550 10 019 21 521 INVESTERINGSVERKSAMHETEN F rvìrvavdotterbolag 100 100 Investeringar i immateriella anlìggningstillgônger 393 5 677 478 Investeringar i materiella anlìggningstillgôngar 48 161 44 931 18 785 4 357 Investeringar i nansiella anlìggningstillgôngar 2 283 100 2 283 100 Amortering av nansiella anlìggningstillgôngar 675 15 675 15 F rsìljning av materiella anlìggningstillgôngar 61 KASSAFLÚDE FR N INVESTERINGSVERKSAMHETEN 50 162 50 632 20 493 5 020 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN F rìndring checkrìkningskredit 5 818 3 283 3 587 8 722 Amortering av lôn 8 167 15 611 8 000 Utbetald utdelning 7 107 7 107 7 107 7 107 ErhÔllet/lÌmnat koncernbidrag 13 993 7 258 KASSAFLÚDE FR N FINANSIERINGSVERKSAMHETEN 21 092 26 001 10 473 16 571 RETS KASSAFLÚDE 20 5 083 1 70 Likvida medel vid Ôrets b rjan 50 5 133 2 72 LIKVIDA MEDELVID RETS SLUT 30 50 1 2 Dala Energi rsredovisning 2012 29

Noter Noter, gemensamma f r moderbolag och koncern Not 1 Redovisnings- och vìrderingsprinciper Bolagets Ôrsredovisning har upprìttats enligt rsredovisningslagen och Bokf ringsnìmndens allmìnna rôd, f rutom BFNAR 2008:1 rsredovisning i mindre aktiebolag (K2-reglerna). Redovisningsprinciperna Ìr of rìndrade i jìmf relse med f regôende Ôr. Koncernredovisning I koncernredovisningen ingôr dotterbolag dìr moderbolaget direkt eller indirekt innehar mer Ìn 50 % av r sterna, eller pô annat sìtt har ett bestìmmande in ytande. Koncernens bokslut Ìr upprìttat enligt f rvìrvsmetoden, vilket innebìr att dotterbolagens egna kapital vid f rvìrvet, faststìllt som skillnaden mellan tillgôngarnas och skuldernas verkliga vìrden, elimineras i sin helhet. I koncernens egna kapital ingôr hìrigenom endast den del av dotterbolagens egna kapital som tillkommit efter f rvìrvet. Under Ôret f rvìrvade bolag inkluderas i koncernredovisningen med belopp avseende tiden efter f rvìrvet. Resultat frôn under Ôret sôlda bolag har inkluderats i koncernens resultatrìkning f r tiden fram till tidpunkten f r avyttringen. Internvinster inom koncernen elimineras i sin helhet. I koncernens resultatrìkning redovisas minoritetens andel i Ôrets resultat. Minoritetens andel i dotterbolags kapital redovisas i separat post i koncernens balansrìkning. I moderbolagets bokslut redovisas andelar i koncernf retag till anskaffningsvìrde med avdrag f r eventuella nedskrivningar. Som utdelning frôn dotterbolag redovisas endast erhôllen utdelning av vinstmedel som intjìnats efter f rvìrvet. Vid olika vìrdering av tillgôngar och skulder pô koncernoch bolagsnivô beaktas skatteeffekten, vilken redovisas som avsìttning f r skatter. Intressef retagsredovisning Som intressef retag betraktas de f retag som inte Ìr dotterf retag men dìr moderbolaget direkt eller indirekt innehar minst 20 % av r sterna f r samtliga andelar. I koncernens bokslut redovisas andelar i intressef retag enligt den s k kapitalandelsmetoden. Kapitalandelsmetoden innebìr att andelar i ett f retag redovisas till anskaffningsvìrde vid anskaffningstillfìllet och dìrefter justeras med koncernens andel av f rìndringen i intressef retagets nettotillgôngar. I koncernens resultatrìkning ingôr koncernens andel av intressef retagets resultat. Ej utdelad ackumulerad vinstandel hìnf rlig till intressef retag redovisas i koncernbalansrìkningen som kapitalandelsfond under bundna reserver. I moderbolagets bokslut redovisas andelar i intressef retag till anskaffningsvìrde. Som intìkt frôn intressef retag redovisas endast erhôllen utdelning av vinstmedel som intjìnats efter f rvìrvet. IntÌkter IntÌkter frôn f rsìljning av tjìnster och varor redovisas vid leveranserna. F rsìljningen redovisas netto efter avdrag f r mervìrdesskatt. Anslutningsavgifter redovisas som intìkt till den del som inte tìcker framtida Ôtaganden. RÌnteintÌkter redovisas i enlighet med effektiv avkastning. Inkomstskatter Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som skall betalas eller erhôllas avseende aktuellt Ôr, justeringar avseende tidigare Ôrs aktuella skatt, f rìndringar i uppskjuten skatt samt andel i intressebolags skatt. VÌrdering av samtliga skatteskulder/-fordringar sker till nominella belopp och g rs enligt de skatteregler och skattesatser som Ìr beslutade eller som Ìr aviserade och med stor sìkerhet kommer att faststìllas. F r poster som redovisas i resultatrìkningen, redovisas Ìven dìrmed sammanhìngande skatteeffekter i resultatrìkningen. Skatteeffekter av poster som redovisas direkt mot eget kapital, redovisas mot eget kapital. Uppskjuten skatt berìknas enligt balansrìkningsmetoden pô alla temporìra skillnader som uppkommer mellan redovisade och skattemìssiga vìrden pô tillgôngar och skulder. De temporìra skillnaderna avser i huvudsak distributionsanlìggningar och andel i intressebolag. Uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag eller andra framtida skattemìssiga avdrag redovisas i den utstrìckning det Ìr sannolikt att avdraget kan avrìknas mot verskott vid framtida beskattning. Uppskjuten skatteskuld avseende temporìra skillnader som hìnf r sig till investeringar i dotterbolag redovisas inte i Dala Energi AB:s koncernredovisning dô moderbolaget i samtliga fall kan styra tidpunkten f r Ôterf ring av de temporìra skillnaderna och 30 Dala Energi rsredovisning 2012

Noter det inte bed ms sannolikt att en Ôterf ring sker inom verskôdlig framtid. I moderbolaget redovisas ^ pô grund av sambandet mellan redovisning och beskattning ^ den uppskjutna skatteskulden pô obeskattade reserver, som en del av de obeskattade reserverna. LÔnekostnader LÔnekostnader belastar resultatet under den period till vilken de hìnf r sig till. SÌkring av koncernens rìntebindning Avtal om en sô kallad rìnteswap skyddar koncernen mot rìntef rìndringar. Eventuell rìnteskillnad som ska erhôllas eller erlìggas pô grund av en rìnteswap, redovisas i posten RÌntekostnader, och periodiseras ver avtalstiden. De nominella beloppen pô koncernens utestôende rìnteswappar per 31 december uppgick till 250 Mkr (150). Fordringar Fordringar upptas till det belopp, som efter individuell bed mning berìknas bli betalt. Varulager Varulagret vìrderas, med tillìmpning av f rst-in f rst-ut principen, till det lìgsta av anskaffningsvìrdet och nettof rsìljningsvìrdet pô balansdagen. Lager av is och olja har vìrderats till anskaffningsvìrdet. Immateriella och materiella anlìggningstillgôngar Immateriella och materiella anlìggningstillgôngar redovisas till anskaffningsvìrde minskat med avskrivningar. Utgifter f r f rbìttringar av tillgôngars prestanda, ut ver ursprunglig nivô, kar tillgôngens redovisade vìrde. Utgifter f r reparation och underhôll redovisas som kostnader. Immateriella och materiella anlìggningstillgôngar skrivs av systematiskt ver tillgôngens bed mda nyttjandeperiod. LinjÌr avskrivningsmetod anvìnds f r samtliga typer av immateriella och materiella tillgôngar. F ljande avskrivningstider tillìmpas: Immateriella anlìggningstillgôngar 5 Ôr Kontorsbyggnader 25-50 Ôr Industribyggnader 20-50 Ôr MarkanlÌggningar 20 Ôr ProduktionsanlÌggningar 15-30 Ôr DistributionsanlÌggningar 10-30 Ôr Inventarier, verktyg och installationer 3-8 Ôr Leasingavtal Samtliga leasingavtal Ìr operationella och redovisas som hyresavtal. Kassa desanalys Kassa desanalysen upprìttas enligt indirekt metod. Det redovisade kassa det omfattar endast transaktioner som medf r in- eller utbetalningar samt f r moderbolaget avrìkningstransaktioner med dotterbolagen. Som likvida medel klassi ceras kassa- och banktillgodohavanden. Nyckeltalsde nitioner RÚRELSEMARGINAL R relseresultat i f rhôllande till nettoomsìttningen. VINSTMARGINAL Resultat efter nansiella poster i f rhôllande till nettoomsìttningen. SOLIDITET Eget kapital i f rhôllande till balansomslutningen. AVKASTNING P TOTALT KAPITAL Resultat f re avdrag f r rìntekostnader i f rhôllande till genomsnittlig balansomslutning. AVKASTNING P EGET KAPITAL Resultat efter nansiella poster i f rhôllande till genomsnittligt eget kapital. Dala Energi rsredovisning 2012 31