Arbetsmarknaden i Örebroregionen En analys av kommande pensionsavgångar och unga på arbetsmarknaden

Rapport 2009:13 Arbetsmarknaden i Örebroregionen En analys av kommande pensionsavgångar och unga på arbetsmarknaden Mona Hedfeldt

Arbetsmarknaden i Örebroregionen En analys av kommande pensionsavgångar och unga på arbetsmarknaden Mona Hedfeldt Rapport 2009:13 ISBN 978-91-978233-3-3 Dnr: 09-510

Förord Vi står inför en betydande generationsväxling på arbetsmarknaden i Örebroregionen. Delar av länet har en hög medelålder bland de sysselsatta. En följd är att en stor andel av arbetstagarna kommer att gå i pension inom en nära framtid. Samtidigt har vi en stor grupp 90-talister som inom en snar framtid ska ut i arbetslivet. Denna utveckling reser en rad frågor: Blir det brist på arbetskraft när hela generationen 40-talister gått i pension? Är de unga tillräckligt många för att ersätta de gamla på arbetsmarknaden? Vill de unga jobba i Örebroregionen? Och har de rätt kompetens? I denna rapport ligger arbetsmarknaden i Örebroregionen i fokus. Centrala områden som analyseras är vad som karaktäriserar de unga på arbetsmarknaden och de som går i pension idag eller inom de närmsta åren. Vi bedömer att det idag finns det stort behov av kunskap och fakta kring hur utbildningsväsendet på bästa sätt kan matcha arbetslivets behov. Rapporten utgör också ett viktigt analysunderlag för framtagandet av den regionala utvecklingsstrategin. Rapporten är skriven av Mona Hedfeldt, fil. dr. i kulturgeografi vid Örebro universitet. Författaren svarar själv för de slutsatser och värderingar som uttrycks i rapporten. Örebro den 11 december 2009 Magnus Persson Regiondirektör

Innehållsförteckning 1. Inledning 6 Metod och material 7 Disposition 7 2. Kort om rörlighet på arbetsmarknaden 8 3. Arbetsmarknaden i Örebroregionen 9 De lokala arbetsmarknadsregionerna i Örebro län 10 Åldersstrukturen på arbetsmarknaden 13 Åldersstrukturen på arbetsmarknaden i LA-regionerna 17 4. Utflöde från arbetsmarknaden: kommande pensionsavgångar 19 Sektorer som blivande pensionärer arbetar inom 19 En större andel företagare bland blivande pensionärer 20 Höjda utbildningsnivåer och specificerade utbildningsinriktningar 21 5. Inflöde till arbetsmarknaden: unga på arbetsmarknaden 24 Sektorer som unga arbetar inom 24 En liten andel företagare bland unga 25 Ungas utbildning 26 Universitetet lockar inflyttare 28 6. Avslutande diskussion 31 Litteratur 34

1. Inledning Denna rapport behandlar arbetsmarknaden i Örebroregionen och framförallt inflöde respektive utflöde från arbetsmarknaden. Fokus ligger här på unga vuxna, som är nyetablerade på arbetsmarknaden idag eller kommer att finnas till arbetsmarknadens förfogande inom snar framtid, samt på dem som går i pension idag samt inom kommande år. Syftet i rapporten är att kartlägga inflöde respektive utflöde på arbetsmarknaden i Örebroregionen samt att föra en diskussion kring hur denna kartläggning kan tolkas. Rörligheten på arbetsmarknaden är här fokuserad på in- respektive utflöden som skapas av ungas etablering på arbetsmarknaden samt äldres pensionsavgångar. In- respektive utflöden i form av flyttning och pendling studeras inte. Frågor som behandlas är: Hur är arbetsmarknaden strukturerad efter ålder? Vad karaktäriserar kommande pensionsavgångar? Vad karaktäriserar de unga på arbetsmarknaden? Avslutningsvis diskuteras vad svaren på dessa frågor tyder på för Örebroregionen och dess arbetsmarknad. I rapportens geografiska fokus står Örebroregionen, det vill säga länet som en helhet. I några av delanalyserna har det varit motiverat att de fyra lokala arbetsmarknadsregionerna som idag finns i regionen belyses. Analyser på kommunnivå har inte gjorts. I fokus när det gäller inflöde respektive utflöde på arbetsmarknaden behandlas framförallt de individer som idag finns i regionen. Inflöde respektive utflöde i form av flyttning till/från regionen behandlas endast delvis och då i form av inflöde och utflöde i samband med studier. Här kan dock tilläggas att andra studier som behandlar detta har gjorts av Regionförbundet och Länsstyrelsen, framförallt Bergslagsproblematik eller Mälardalsdynamik?: pendling och flyttströmmar i Örebro län och Är Örebroregionen attraktiv för ungdomar: en långtidsstudie om ungdomars flyttmönster. Andra rapporter inom samma ämnesområde som Regionförbundet tidigare har gjort, och som denna ska ses som ett komplement till, är Samordnad stödfunktion för kompetensförsörjning i Örebro län och Utdrag från kompetensförsörjningsrapport gällande Högskolan/Örebro universitet samt Dynamik och rörlighet i regionala kluster En studie av logistiksektorn i Örebro län. Arbetsmarknaden är en regional utvecklingsfråga som i stor utsträckning påverkas av omvärldsfaktorer. Allmänt rådande trender såsom regionförstoring och att fler utbildar sig längre påverkar arbetsmarknaden, liksom globalisering och det som kallas för new international division of labour. Det sistnämnda innebär en internationell arbetsdelning genom att multinationella företag förlägger delar av sin verksamhet till utvecklingsländer där produktionskostnaderna är lägre. Detta kan ses när det när det gäller produktion av exempelvis kläder och textilier, men också inom vissa servicesektorer, exempelvis teletjänster som förläggs till regioner i världen där kostnaderna är lägre (se Mackinnon & Cumbers 2007). 6

En dagsaktuell omvärldsfråga av större format som får tydliga konsekvenser för arbetsmarknaden i Örebroregionen är lågkonjunkturen som redan nu har inneburit omfattande varsel i regionen. I denna rapport ligger fokus på vad som är möjligt att säga utifrån uppgifter om befolkningen i länet. Till skillnad från mer eller mindre säkra trender och konjunkturens upp- och nedgång är det ett givet faktum att människor blir äldre. Utifrån uppgifter om befolkningen kan vi alltså göra en hel del analyser av arbetsmarknaden idag och under kommande år. Det faktiska utfallet är dock också beroende av omvärldsfaktorer. Metod och material Rapporten grundas på analyser av registerdata ur databasen BeDa. BeDa är en databas som tillhandahålls av SCB som till stor del bygger på SCB:s databas LISA (Longitudinell integrationsdatabas för sjukförsäkring- och arbetsmarknadsstudier) som består av samkörning av register. Databasen består av individdata och täcker perioden 1990-2005. De individdata som finns i databasen är longitudinella, vilket innebär att individer kan följas över tid. Variabler i databasen kretsar exempelvis kring utbildning och sysselsättning. Huvudsakligen har arbetsmarknaden år 2005 analyserats här. Disposition Rapporten är disponerad på följande vis: i den första delen ges en kortfattad introduktion till fenomenet rörlighet på arbetsmarknaden, i den andra delen beskrivs arbetsmarknaden i Örebroregionen. Efter detta analyseras kommande pensionsavgångar (i den tredje delen) och därefter inflöde av unga vuxna på arbetsmarkanden (i den fjärde delen). Avslutningsvis förs en diskussion kring hur dessa kartläggningar och analyser kan tolkas. 7

2. Kort om rörlighet på arbetsmarknaden Med rörlighet på arbetsmarknaden avses ofta flera typer av rörlighet: från flöden till och från en viss geografisk arbetsmarknadsregion skapade av flyttmönster och pendlingsmönster till hur individer byter exempelvis arbetsgivare, branscher och arbetsplatser. Lundmark (opublicerad) skiljer mellan två typer av rörlighet på arbetsmarknaden: extern respektive intern. Med intern rörlighet avses rörligheten inom en viss arbetsmarknadsregion. Här handlar rörligheten om individers byte av arbetsgivare, arbetsplats, bransch, yrkesställning och utbildningsnivå. Med extern rörlighet avses inflöden till och utflöden från en viss arbetsmarknadsregion. Inflödet består både av de personer som är nya på arbetsmarknaden (dvs som inte var sysselsatta tidigare) och de som flyttar in från andra regioner eller länder, precis som utflödet består av både de personer som flyttar till andra regioner eller länder och de som lämnar arbetsmarknaden genom att de går i pension, blir arbetslösa, ingår i arbetsmarknadsåtgärder eller av andra skäl inte längre utgör en del av arbetskraften. Generellt gäller att den interna rörligheten är större ju större den lokala arbetsmarknadsregionen är, medan den externa rörligheten är större i mindre lokala arbetsmarknadsregioner. Den totala rörligheten på arbetsmarknaden har sedan 1960-talet minskat, vilket är motsatt till vad man skulle kunna tro. Vissa upp- och nedgångar i rörligheten hänger samman med konjunktursvängningar, men faktorer som bidragit till den totala minskade rörligheten är också att befolkningen i landet blir äldre (yngre är mer rörliga på arbetsmarknaden) samt att den ökande andelen kvinnor på arbetsmarknaden innebär att familjer vid eventuell flytt till en annan lokal arbetsmarknad behöver finna arbeten för två personer istället för till en person (Lundmark, opublicerad, se även SCB 2005). Även andra faktorer påverkar rörligheten, exempelvis lönestruktur, skattesystemet och regelverk som gäller på arbetsmarknaden, liksom utformning av arbetsmarknadspolitiska åtgärder och arbetslöshetsförsäkring. Ur ett regionalt utvecklingsperspektiv är det självfallet intressant att en aktiv arbetsförmedling och flyttbidrag/starta-eget kampanjer tenderar att öka den geografiska rörligheten, medan arbetsmarknadsutbildningar och beredskapsarbeten tenderar att minska den. Vad spelar då rörlighet på arbetsmarknaden för roll? Framförallt är den intressant eftersom rörlighet och dynamik på arbetsmarknaden är en förutsättning för strukturomvandling i näringslivet. Lundmark beskriver det på följande vis: Arbetskraftens rörlighet, både inom och mellan lokala arbetsmarknader, kan ses som en matchningsprocess mellan utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden där resurser och kompetens kontinuerligt även under extrema lågkonjunkturer som de inledande åren på 1990-talet överförs från stagnerande till växande delar av näringslivet (Lundmark, opublicerad). I stora lokala arbetsmarknader, det vill säga regioner som kännetecknas av hög rörlighet i form av pendling, är karriärmöjligheterna generellt sett större. Det innebär att de lockar till sig yngre arbetskraft och att det är lättare där för två personer i samma familj att finna lämpliga arbeten inom den lokala arbetsmarknaden (Lundmark, opublicerad). För en kartläggning och 8

diskussion kring sambandet mellan lokala arbetsmarknaders storlek och inflyttning, se också Eliasson (2007). 3. Arbetsmarknaden i Örebroregionen På arbetsmarknaden i Örebroregionen är framförallt två branscher stora: industri och sjukvård/sociala tjänster. Av de sysselsatta arbetar 19,1 procent inom industrin och 17,5 procent inom sjukvård/sociala tjänster. Arbetsmarknaden i länet är segregerad efter kön. Som figur 1 visar märks detta mycket tydligt inom de branscher som är störst: 27,7 procent av männen arbetar inom industrin, jämfört med endast 9,8 procent av kvinnorna. Vidare arbetar 30 procent av kvinnorna inom sjukvård/sociala tjänster, jämfört med endast 5,9 procent av männen. Att arbetsmarknaden är segregerad efter kön märks också inom andra branscher, exempelvis inom byggbranschen och inom utbildning. Branscher som däremot sysselsätter ungefär lika stora andelar av kvinnorna som männen är exempelvis handel, hotell/restaurang, bank/finans samt företagstjänster/fou. Figur 1. Sysselsättning i Örebro län fördelat på branscher 2005. Sysselsättning i Örebro län 2005 fördelat på branscher 35,0 30,0 Andel (%) 25,0 20,0 15,0 10,0 Män Kvinnor Totalt 5,0 0,0 Industri Bygg Handel Hotell o rest Transport Post o tele Bank, finans, försäk Företagstj, FoU Off förv, försvar mm Utb, inkl. förskola Sjukvård, sociala tj Rekreation, pers tj Jord, skog, fiske Okänd Branscher Källa: SCB/BeDa. På arbetsmarknaden finns både anställda och företagare. Totalt är andelen företagare bland de sysselsatta 9,1 procent. Företagande är vanligare bland män än bland kvinnor: som framgår av 9

tabell 1 är 12,3 procent av de sysselsatta männen företagare i Örebroregionen jämfört med 5,6 procent av de sysselsatta kvinnorna. 1 Tabell 1. Fördelning anställda och företagare på arbetsmarknaden i Örebro län 2005 Män Kvinnor Totalt Anställd 87,7 94,4 90,9 Företagare 12,3 5,6 9,1 Totalt 100,0 100,0 100,0 Källa: SCB/BeDa. Att andelen sysselsatta män som är företagare är större än andelen kvinnor kan till del förklaras av att kvinnor och män arbetar inom olika branscher och att vissa branscher är vanligare att vara företagare inom. Detta är dock inte den enda förklaringen. Som tabell 2 visar varierar företagandet mellan kvinnor och män också inom branscher. Exempelvis ser vi här att 22,1 procent av männen som arbetar inom hotell/restaurang är företagare, jämfört med endast 5,6 procent av kvinnorna. Tabell 2. Andel företagare inom branscher på arbetsmarknaden i Örebro län 2005. Bransch Män Kvinnor Totalt Industri 4,1 2,9 3,8 Bygg 15,8 9,4 15,3 Handel 15,4 8,4 12,4 Hotell o rest 22,1 5,6 12,3 Transport 12 5,3 10,8 Post o tele 0,2 0,1 Bank, finans, försäkr 3,5 0,7 2 Företagstj, FoU 15,5 7,1 11,9 Off förv, försvar mm 0 0 0 Utb, inkl förskola 1,5 0,4 0,7 Sjukvård, social tj 3,4 0,9 1,3 Rekreation, pers tj 11,1 17,1 14,4 Jord, skog, fiske 61 54,5 59,6 Okänd 46,1 45 45,5 Källa: SCB/BeDa. De lokala arbetsmarknadsregionerna i Örebro län Eftersom analysen i rapporten delvis är gjord efter de fyra lokala arbetsmarknadsregionerna som kommunerna i länet ingår i finns anledning att kort nämna dessa och diskutera deras betydelse för analysen. Kommunerna i Örebro län ingår idag i fyra olika lokala arbetsmarknadsregioner (LA-regioner). Dessa framgår av tabell tre nedan. Anledningen till att delvis bygga upp analysen efter LA-regionerna är att när det gäller inflöde och utflöde från arbetsmarknaden behöver vi ta hänsyn till hur människor pendlar, även om detta inte står i huvudfokus i denna rapport. 1 Här har företagare definierats som de individer vars största inkomst kom från egen näringsverksamhet. Det betyder att de som kombinerar företagande med en anställning som ger dem högre inkomst än företaget är klassificerade som anställda. 10

Tabell 3. Lokala arbetsmarknadsregioner i Örebro län. Örebro, Lekeberg, Laxå, Hallsberg, Örebro LA Kumla, Askersund, Nora, Lindesberg Karlskoga LA Karlskoga, Storfors, Degerfors Hällefors LA Hällefors Ludvika LA Ludvika, Ljusnarsberg, Smedjebacken Källa: SCB/BeDa. Som framgår av förteckningen följer LA-regionerna inte länsgränserna. Detta blir visuellt tydligare i på kartan nedan. Figur 2. Lokala arbetsmarknader i Örebro län 2007. Källa: Örebroregionen 2030 framtidsbilder för arbetsmarknad och befolkning. Sedan 1970-talet har vi i Sverige sett en utveckling mot färre men större lokala arbetsmarknadsregioner. Prognoser för hur de kommer att se ut i framtiden pekar också på att utvecklingen i denna riktning kommer att fortsätta. Gruppering av kommuner i lokala arbetsmarknadsregioner görs efter registerdata och skillnader som kan konstateras där avseende individers folkbokföringskommun och den kommun de arbetar i. 2 Enligt rapporten Örebroregionen 2030 framtidsbilder för arbetsmarknad och befolkningsutveckling är det rimligt att tänka sig att Örebro kommer att utgöra en LA-region, undantaget Ljusnarsberg kommun som även framöver troligtvis kommer att tillhöra en annan 2 Kriterierna är att minst 20 procent av en kommuns sysselsatta invånare har sina arbetsplatser i andra kommuner eller att minst 7,5 procent har sina arbetsplatser i en annan specifik kommun (Amcoff 2008). 11

LA-region. Denna regionförstoring kan bidra till en robustare arbetskraftsförsörjning, framförallt för mindre lokala arbetsmarknadsregionen som kan komma att ingå i Örebro LA. Att de lokala arbetsmarknaderna förväntas växa kan påverka inflödet och utflödet på arbetsmarknaden i framtiden. Det gäller såväl en ökande pendling mellan kommuner, samt att de lokala arbetsmarknaderna som har använts för analysen i den här rapporten inte kommer att vara aktuella. En kartläggning av arbetsmarknaden i LA-regionerna idag visar dock vissa skillnader mellan dem beträffande branscher, utbildningsnivå, åldersstruktur och pendling. Detta får per automatik också konsekvenser för inflöde och utflöde på arbetsmarknaden. Som Amcoff (2008) menar går det dock att nyansera regionförstoringen som fenomen. Studier antyder nämligen brister i de data som används för att beräkna de lokala arbetsmarknaderna. Det handlar exempelvis om att unga vuxna i allt högre grad förefaller att vara folkbokförda hos sina föräldrar trots att de i själva verket bor och arbetar på en annan ort. En tuffare bostadsmarknad, med tidsbegränsade andrahandskontrakt och inneboende hos vänner, är möjliga förklaringar till detta. I statistiken kommer de då att framstå som pendlare. Det handlar också om att metoden som används för att konstatera pendling i registerdata innebär att flytt ibland kan tolkas som pendling. Uppgifterna för arbetskommun och folkbokföringskommun i registerdata kommer nämligen inte från samma månad, utan från november respektive december. Detta får konsekvensen att den person som bor och arbetar i exempelvis Karlskoga och flyttar till Örebro och börjar arbeta i Örebro i december blir kategoriserad som pendlare från Karlskoga till Örebro (för en utförligare diskussion, se Amcoff 2007). 12

Åldersstrukturen på arbetsmarknaden Medelåldern på arbetsmarknaden varierar mellan branscher. Som figur 3 visar är skillnaderna i medelålder störst mellan hotell- och restaurangbranschen (31,7 år) och jordbruk/skogsbruk/fiske (49,5 år). Figur 3. Medelålder inom branscher i Örebro län 2005. Medelålder inom branscher 2005 60 50 40 30 20 10 0 Industri Bygg Handel Hotell/restaurang Transport Post/tele Bank/finans/försäkr Företagstj/FoU Off förv/försvar mm Utb inkl förskola Sjukvård/sociala tjänster Rekreation/pers tj Jord/skog/fiske Okänd Källa: SCB/BeDa. Andelen unga (16-25 år) är störst inom hotell/restaurang, vilket också speglar den låga medelåldern inom branschen. 43,8 procent av dem som arbetar inom branschen är 16-25 år. Andelen 16-25-åringar är också över 20 procent inom handel, post/tele och inom företagstjänster/fou. Andelen unga vuxna (26-35 år) är över 20 procent inom handel, hotell/restaurang samt företagstjänster/fou. Andelen äldre på arbetsmarknaden (över 56 år) är störst inom jordbruk/skogs- bruk/fiske: 46,5 procent av dem som arbetar inom denna bransch är över 56 år. Vidare är andelen äldre också stor inom bank/finans/försäkring (35,4 procent), offentlig förvaltning (31 procent) och rekreation/personliga tjänster (32,9) procent. Att det inom vissa branscher krävs högre utbildning är en naturlig förklaring till en liten andel unga, exempelvis inom offentlig förvaltning/försvar och inom utbildning. En ålderssegregation finns på arbetsmarknaden även om vi bortser från den yngsta åldergruppen. Få branscher har en jämn ålderfördelning. De branscher som kan sägas komma närmast detta är transport, post/tele samt företagstjänster/fou. 13

Figur 4. Åldersfördelning inom branscher på arbetsmarknaden i Örebro län 2005. Källa: SCB/BeDa. Ett annat sätt att analysera åldersstrukturen på arbetsmarknaden är att utgå från åldersfördelningen inom olika yrkesgrupper. Inom vilka yrkesgrupper kan vi tänka oss att det kommer att uppstå en brist genom pensionsavgångar? Här spelar givetvis åldersstrukturen inom yrkesgrupperna roll, men vad som komplicerar analysen är att betydelsen av olika yrken och branscher på arbetsmarknaden och i samhället förändras över tid (jmf Forsberg 2002). I figur 5 redovisas ålderfördelningen inom olika yrkesgrupper. Om vi börjar med att titta på yrkesgrupper där åldersgruppen 56 år och äldre utgör den största åldersgruppen kan vi konstatera att det framförallt är yrkesgrupper som utför politiskt arbete och yrkesgrupper som utför arbete inom jordbruk/trädgård/skogsbruk/fiske. Här är ungefär hälften 56 år eller äldre. Andelen äldre (46-55 år samt 56 år och uppåt) är också stor inom en rad yrken som kräver teoretisk specialistkompetens (dock inte inom alla yrken som kräver detta) samt inom ledningsarbete i företag och myndigheter. Om vi tittar på yrkesgrupper där andelen unga är stor (åldergrupperna 16-25 och 26-35) ser vi att det i stor utsträckning handlar om yrken inom service och tjänster, exempelvis kundservicearbete och försäljningsarbete inom detaljhandel, men även inom arbeten inom teknik/datavetenskap som kräver teoretisk specialistkompetens. Det finns flera olika förklaringar till detta som också har betydelse för hur åldersstrukturen ska tolkas om vi blickar framåt i tiden. En stor andel äldre inom yrkesgrupper kan innebära flera saker: 14

Att det kan uppstå en brist på arbetskraft inom dessa yrken inom snar framtid. Att det är yrken som håller på att minska på eller försvinna från arbetsmarknaden. Att det är yrken där arbetslivserfarenhet krävs. I analysen av vilka yrken det kan uppstå en brist inom behöver vi, förutom åldersstrukturen, också ta hänsyn till strukturomvandling och människors rörlighet mellan olika typer av yrken eller sektorer under sin arbetslivstid. Vi kan exempelvis tänka oss att den höga andelen äldre inom politiskt arbete och inom jordbrukssektorn kan innebära en kommande brist på arbetskraft inom dessa områden. Men den kan också spegla en rörlighet mellan sektorer under arbetslivstiden. Exempelvis kan livserfarenhet leda till ett intresse för politiskt arbete, liksom en familjesituation utan barn kan möjliggöra politiskt arbete. Likaså kan arbete inom konsthantverk, som kan vara svårt att få en jämn försörjning från (se Witt 2004), vara lättare att ha om man har en försörjningssituation utan barn. Att andelen äldre är stor inom kontorsarbete liksom att andelen unga är stor inom kundservicearbete speglar en samhällsförändring. I och med administrativa datasystem blir behovet av exempelvis sekreterare mindre. Till del kan vi tänka oss att den stora andelen äldre med kontorsarbete motsvaras av den stora andelen unga med kundservicearbete: istället för att besöka bankkontor ringer vi till bankens kundservice, eller gör våra bankärenden på Internet. En stor andel unga inom yrkesgrupper kan hänga ihop med att yrket inte kräver högre utbildning. Den stora andelen unga kan då både innefatta unga som arbetar vid sidan av studierna, unga som arbetar innan de går vidare till högre studier och unga som genom dessa arbeten etablerar sig på arbetsmarknaden. Att andelen unga som är försäljare inom detaljhandeln är stor behöver därmed inte bara spegla en växande detaljhandel. Det kan också spegla unga människor som tillfälligt arbetar inom handel och som sedan kommer att övergå till andra branscher eller studier och då ersättas av andra unga. En stor andel unga behöver dock inte hänga ihop med att yrket inte kräver högre utbildning, utan snarare med strukturomvandling i näringslivet: att en tredjedel av dem med arbeten inom teknik/datavetenskap som kräver teoretisk specialistkompetens är 26-35 år är ett tydligt exempel på detta. 15

Figur 5. Åldersfördelning inom yrkesgrupper i Örebro län 2005. Åldersfördelning inom yrkesgrupper 2005 Annat arbete utan krav på särskild yrkesutbildning Arbete inom lantbruk m.m. utan krav på särskild yrkesutbildning Servicearbete utan krav på särskild yrkesutbildning Transport- och maskinförararbete Maskinoperatörs- och monteringsarbete Processoperatörsarbete Annat hantverksarbete Finmekaniskt och grafiskt hantverk, konsthantverk m.m. Metallhantverk, reparationsarbete m.m. Gruv-, bygg- och anläggningsarbete Arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske Försäljningsarbete inom detaljhandel m.m. Service-, omsorgs- och säkerhetsarbete Kundservicearbete Kontorsarbete m.m. Annat arbete som kräver kortare högskoleutbildning Lärararbete som kräver kortare högskoleutbildning Arbete inom biologi, hälso och sjukvård som kräver kortare högskoleutbildning Tekniker- och ingenjörsarbete m.m. Annat arbete som kräver teoretisk specialistkompetens Lärare inom universitet, gymnasie- och grundskola Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens inom biologi, hälso- och sjukvård Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens inom teknik och datavetenskap etc Ledningsarbete i mindre företag, myndigheter etc Ledningsarbete i stora och medelstora företag, myndigheter etc Politiskt arbete m.m. Källa: SCB/BeDa. Militärt arbete 16

Analysen av hur åldersstrukturen på arbetsmarknaden kommer att påverka vilka yrken där det kan tänkas uppstå brist kompliceras av flera faktorer. Om man utifrån åldersstrukturen ändå vill veta inom vilka yrkesgrupper behov kan uppstå får vi förutsätta att de som kommer att avsluta sina studier på gymnasienivå eller högskolenivå om 10-20 år (det vill säga när de som idag är i åldern 46 och uppåt går i pension) agerar på samma vis som de som idag är i åldern 16-35 år. Då kan vi anta att det kommer att uppstå behov av exempelvis arbetskraft med specialistkompetens inom biologi/hälso- och sjukvård samt av lärare inom universitet, gymnasie- och grundskola. Vi kan också ana eventuella behov när det gäller transport- och maskinförararbete. Eftersom det är oklart hur stor roll arbetslivserfarenheter och livssituation spelar när det gäller exempelvis politiskt arbete, jordbruk etc samt finmekaniskt och grafiskt hantverk/konsthantverk är det svårt att ge definitiva svar på huruvida brister kan tänkas komma att uppstå även inom dessa yrkesgrupper. Åldersstrukturen på arbetsmarknaden i LA-regionerna Tittar vi på åldersstrukturen inom yrkesgrupper i LA-regionerna ser vi några skillnader jämfört med i Örebro län. Dock kan vi först konstatera att åldersstrukturen i yrkesgrupper i Örebro LA i stort följer åldersstrukturen i länet. När det gäller Karlskoga LA följer åldersstrukturen inom yrkesgruppen den som finns i länet. Det är dock intressant att konstatera att åldersfördelning inom arbeten som kräver teoretisk specialistkompetens inom teknik/datavetenskap är mer jämnt fördelad jämfört med i Örebro län. Det kan betyda att pensionsavgångar kan skapa behov av arbetskraft inom detta i Karlskoga LA. Jämfört med länet är också de som arbetar med transport- och maskinförararbete äldre, vilket också kan leda till behov av ny arbetskraft. När det gäller Hällefors LA och Ludvika LA är det mest påtagliga att arbetskraften överlag har en hög medelålder och att detta också får effekter när det gäller det framtida behovet av arbetskraft. Några exempel som kan nämnas är: Hällefors LA 65 procent av dem som har arbeten inom teknik/datavetenskap som kräver specialistkompetens är i åldern 46 och uppåt, jämfört med 40,9 procent i länet. 88 procent av dem som har arbeten inom biologi/hälso- och sjukvård som kräver specialistkompetens är i åldern 46 och uppåt, jämfört med 66,6 procent i länet. 42,4 procent av dem som arbetar som ingenjörer eller har tekniska arbeten är 56 år eller äldre, jämfört med 27 procent i länet. 59,5 procent av dem som har servicearbeten utan krav på särskild yrkesutbildning är i åldern 46 och uppåt, jämfört med 41,2 i länet. Ludvika LA 91,3 procent av dem som har arbeten inom biologi/hälso- och sjukvård som kräver specialistkompetens är i åldern 46 och uppåt, jämfört med 66,6 procent i länet. 17

18 70 procent av dem som har arbeten inom kundservice är i åldern 46 och uppåt, jämfört med 24,1 procent i länet. 54,2 procent av dem som arbetar som ingenjörer eller har tekniska arbeten är 56 år eller äldre, jämfört med 27 procent i länet. 62,7 procent dem som har servicearbeten utan krav på särskild yrkesutbildning är i åldern 46 och uppåt, jämfört med 41,2 i länet.

4. Utflöde från arbetsmarknaden: kommande pensionsavgångar Efter den generella översikten av arbetsmarknaden i Örebroregionen blir frågor som rör förändringar på arbetsmarknaden intressanta. Givna frågor är: Vad arbetar de som går i pension idag och inom den närmaste framtiden med? Vilka behov kan tänkas bli skapade på arbetsmarknaden genom deras pensioneringar? Analysen av utflöde från arbetsmarknaden utgår från följande frågor: 1) Inom vilka sektorer arbetar de som går i pension idag, respektive om 5, 10, 15 och 20 år? 3 2) Är de som går i pension idag, om 5, 10, 15 och 20 år anställda eller företagare? 3) Vilken utbildningsnivå har de som går i pension idag, om 5, 10, 15 och 20 år? 4) Vilken utbildningsinriktning har de som går i pension idag, om 5, 10, 15 och 20 år? Några av svaren på frågorna kan vi ana utifrån beskrivningen av åldersstrukturen på arbetsmarknaden i regionen. Här fördjupar vi dock svaren och tittar närmare på olika kohorter. Analyserna utgår här från LA-regionerna, men också från Örebro län som helhet. Generellt gäller att analyserna som berör den närmaste tiden är säkrare än analyserna av vad som kan komma att ske längre fram i tiden. Det är till exempel mindre troligt att en person som idag är 60 år kommer att byta sektortillhörighet innan han eller hon går i pension, än att en person som är 45 år idag kommer att göra det. I sammanhanget behöver man också beakta att personer kan komma att flytta till andra LA-regioner eller avlida innan de går i pension, och att andra individer kommer att flytta in till regionen. Sektorer som blivande pensionärer arbetar inom En generell observation är att koncentrationen till de dominerande sektorerna på arbetsmarknaden industri samt sjukvård/sociala tjänster är mindre bland dem som går i pension idag än bland dem som kommer att gå i pension senare. Ju yngre populationen är, desto större koncentration till dessa sektorer. Hur ska vi tolka detta? Ska vi tolka det som att det på sikt kommer att behövas mer arbetskraft inom dessa sektorer? Det kan vara så, men det finns också andra omständigheter att beakta. Det skulle kunna vara så att industri och sjukvård/sociala tjänster är branscher som flera lämnar för arbete inom andra branscher. Det skulle också kunna vara så att de som arbetar inom dessa branscher går i pension tidigare än personer inom andra branscher. Det skulle i så fall kunna förklaras av att både arbete inom industrin och inom sjukvården kan innebära ett fysiskt krävande arbete, arbetsskador/förslitningsskador liksom skriftarbete och/eller nattarbete vilket på sikt kan vara tärande. 3 För att ringa in dessa personer använder jag åldersintervallet 63-67 under 2008, 2013, 2018, 2023 och 2028. Uppgifter från 2005 har använts, det senaste året som finns i databasen BeDa. Antalet individer som fanns i arbetskraften i de fyra LA-regionerna födda 1941-1945 är 21 791, 1946-50 23 270, 1951-55 20 579, 1956-60 19 708 och 1961-65 21 120. 19

Ett generellt drag som visade sig när vi tittade på åldersstrukturen på arbetsmarknaden är att andelen unga inom hotell- och restaurangbranschen är hög. Endast en liten del av dem som går i pension arbetar inom denna bransch. Det är på så vis en ung bransch, men också förhållandevis liten. Till skillnad från hotell/restaurangbranschen är företagstjänster/fou är en förhållandevis jämnt åldersfördelad sektor. Samtidigt är det också en växande sektor. Jordbruk/skogsbruk/fiske är en sektor som utmärks av att andelen av dem som går i pension inom idag (eller inom snar framtid) är större än bland dem som går i pension längre fram. Tolkningen av denna åldersstruktur är olika när det gäller branscherna. En övergripande fråga handlar om rörlighet på arbetsmarknaden mellan branscher och hur detta delvis är relaterat till ålder. Att få som arbetar inom hotell/ restaurangbranschen börjar närma sig pensionsåldern betyder inte nödvändigtvis att det inte kommer att finnas ett behov av arbetskraft inom branschen. Utflödet från branschen behöver inte skapas genom pensionsavgångar, utan kan också skapas av att arbetskraften byter bransch. Detta är troligt med tanke på att arbete inom hotell/restaurang ofta är förenat med obekväma arbetstider (kvälls- och nattarbete) samt låga löner. Att åldersfördelningen inom företagstjänster/fou är förhållandevis jämn, liksom att det är en växande sektor kan tala för att det kan finnas ett behov av inflöde till denna sektor som skapas av pensionsavgångar. När det gäller jordbruk/ skogsbruk/fiske kan vi tänka oss att ett behov på arbetsmarknaden skapas genom pensionsavgångar. Däremot är det inte säkert att det är unga och nyetablerade på arbetsmarknaden som kommer att fylla detta behov, snarare kan det även här handla om branschbyte under arbetslivet. Vi kan exempelvis tänka oss ett generationsskifte när en person (65 år) som arbetat inom jordbruk går i pension och jordbruket sedan tas över av personens barn (troligen i 40-årsåldern). Geografiska variationer mellan sektorer Örebro LA skiljer från övriga LA i länet i ett särskilt avseende: en större del av dem som kommer att gå i pension på sikt arbetar inom handel jämfört med i de andra tre LAregionerna. En större andel företagare bland blivande pensionärer Som tabell 4 visar är andelen företagare bland dem som går i pension idag stor. I Örebro LA och Ludvika LA är andelen över 13 procent och i Karlskoga LA och Hällefors LA är den över 10 procent. Därefter sjunker andelen företagare. Att det ser ut på detta vis ska dock inte tolkas som att företagarna går i pension och att det inte kommer nya, snarare handlar det om start av företag görs med vissa erfarenheter och i vissa situationer som delvis har med ålder att göra. Personer som har arbetslivserfarenhet, kontakter och en familjesituation utan barn är mer benägna att starta företag. Start av företag innebär dessutom oftast start av verksamhet inom samma bransch som man tidigare har arbetat inom (se Hedfeldt 2008). 20

Tabell 4. Andel företagare i arbetskraften i länets LA-regioner fördelade på födelseår 2005. LA-region Födda 1941-45 Födda 1946-50 Födda 1951-55 Födda 1956-60 Födda 1961-65 Örebro LA 13,5 10,9 9,7 9,3 8,4 Karlskoga LA 10,6 7,4 8,6 6,4 7,5 Hällefors LA 10,5 7,4 8,4 7,3 8,1 Ludvika LA 13,3 10,6 9,9 8 7,2 Källa: SCB/BeDa. Höjda utbildningsnivåer och specificerade utbildningsinriktningar Utbildningsnivån bland dem som går i pension kommer att bli högre på sikt. Detta gäller i hela landet och inte bara i Örebroregionen. Det höga studiedeltagandet idag är resultat av stora satsningar på utbildning de senaste 50 åren. Under 1950- och 60-talen byggdes gymnasieskolan ut kraftigt, vilket resulterade i att fler blev behöriga till högskolestudier. Antalet högskolestuderande mer än tredubblades under 1960-talet. Högskoleutbildning byggdes också ut ytterligare under 1990-talet och antalet studerande är idag nästan dubbelt så många som år 1990 (SCB 2006:10). Som tabell 5 visar kommer andelen i pensionsavgångarna som endast har låg utbildning (högst grundskola) att sjunka från 35-40 procent till 12-14 procent om vi jämför de som går i pension idag med dem som kommer att gå i pension om 20 år. Att andelen som har medelhög utbildning (högst gymnasium eller eftergymnasial utbildning kortare än två år) ökar hänger ihop med detta. Utvecklingen mot höjda utbildningsnivåer bland kohorter som går i pension är särskilt markant i Hällefors LA. Tabell 5. Utbildningsnivå hos olika kohorter i LA-regionerna 2005. Örebro Karlskoga Hällefors Ludvika Födelseår Utbildningsnivå LA LA LA LA Födda 1941-45 Låg 35 36 42 39 Medel 44 49 47 46 Hög 20 14 10 15 Uppgift saknas 1 1 1 0 Totalt 100 100 100 100 Födda 1951-55 Låg 19 22 25 24 Medel 53 57 64 58 Hög 27 20 10 17 Uppgift saknas 1 1 1 0 Totalt 100 100 100 100 Födda 1961-65 Låg 13 13 12 14 Medel 62 70 76 68 Hög 24 16 11 18 Uppgift saknas 1 1 2 1 Totalt 100 100 100 100 Källa: SCB/BeDa. 21

Också den eftergymnasiala utbildningen blir vanligare bland dem som kommer att gå i pension, men trenden är inte lika markant här. Om andelen med låg utbildningsnivå kommer att bli mer likvärdig i de olika lokala arbetsmarknadsregionerna kommer det även fortsättningsvis att finnas regionala variationer när det gäller andelen med hög utbildning (högskoleutbildning om minst tre år) bland dem som går i pension. I Örebro LA och Karlskoga LA kommer andelen med hög utbildning bland dem som går i pension att stiga, för att sedan sjunka igen (såtillvida de som är födda 1961-65 och idag är i 45-årsåldern inte kommer att fortsätta att utbilda sig). I Hällefors LA, där utbildningsnivåerna är lägst i länet, kommer andelen som har hög utbildning bland dem som går i pension även fortsättningsvis vara låg (10-11 procent). På detta vis kan man säga att den låga utbildningsnivån i Hällefors LA kommer att bestå. Samtidigt kommer den inte att göra det om vi ser till att andelen som har medelhög utbildning kommer att stiga och bli mer jämnhög med andelen i länets övriga LA-regioner. Lika intressant hos dem som går i pension är kanske vilken inriktning de har i sin högsta avslutade utbildning. Här är det dock på sin plats att påpeka att många har en allmän inriktning i sin utbildning, vilket hänger ihop med den höga andelen som endast har grundskoleutbildning. I takt med att utbildningsnivån ökar minskar dock andelen med allmän inriktning i utbildningen och utbildningsinriktning blir en mer intressant variabel. Om vi jämför utbildningsinriktningen i den högsta avslutade utbildningen hos dem som går i pension idag med den hos dem som kommer att gå i pension om 10 respektive 20 år ser vi att andelen med allmän utbildning kommer att minska från runt 40 procent till runt 30 respektive 20 procent. En intressant observation när det gäller utbildningsinriktningen hos olika åldersgrupper är att det finns påfallande likheter mellan dem. Andelarna som har utbildning inom pedagogik/lärarutbildning, humaniora/konst, naturvetenskap/matematik/data, lant- och skogsbruk/djursjukvård samt tjänster skiljer sig inte mycket mellan de som går i pension idag och de som går i pension om 10 respektive 20 år. Detta kan förklaras av att utbildningskraven för att få arbete inom dessa områden inte har förändrats över tid och att behovet av utbildad arbetskraft inom dessa sektorer har varit oförändrat. Skillnader i utbildningsinriktning mellan kohorter finns dock när det gäller utbildning inom vissa områden: samhällskunskap, juridik, handel och administration, teknik och tillverkning samt hälso- och sjukvård samt social omsorg. Till detta finns två tänkbara förklaringar/tolkningar. Den ena är att dessa utbildningsinriktningar hör till växande branscher (exempelvis företagstjänster/fou) och att det därmed har skapats ett behov av arbetskraft med utbildning inom dessa. Den andra förklaringen/tolkningen hänger ihop med att utbildningsnivån har höjts: det är rimligt att anta att flera av dem som går i pension från att ha arbetat inom exempelvis handel och administration eller teknik och tillverkning har haft en allmän utbildningsinriktning jämfört med dem som kommer att gå i pension om 20 år som troligen i högre grad också har en formell utbildning inom detta område. 22

Tabell 6. Utbildningsinriktning hos olika kohorter i LA-regionerna 2005. Födelseår Utbildningsinriktning Örebro LA Karlskoga LA Hällefors LA Ludvika LA 1941-45 Allmän utbildning 38 37 44 41 Pedagogik och lärarutbildning 7 5 5 5 Humaniora och konst 2 1 1 1 Samhällsvetenskap, juridik, handel, administration 13 11 11 10 Naturvetenskap, matematik och data 1 1 1 1 Teknik och tillverkning 16 25 17 23 Lant- och skogsbruk samt djursjukvård 2 1 2 2 Hälso- och sjukvård samt social omsorg 14 12 11 12 Tjänster 6 6 6 5 Okänd 2 2 2 1 Totalt 100 100 100 100 1951-55 Allmän utbildning 27 28 35 33 Pedagogik och lärarutbildning 9 6 4 6 Humaniora och konst 2 1 2 1 Samhällsvetenskap, juridik, handel, administration 15 13 14 12 Naturvetenskap, matematik och data 1 1 1 1 Teknik och tillverkning 20 28 26 24 Lant- och skogsbruk samt djursjukvård 2 1 1 2 Hälso- och sjukvård samt social omsorg 18 16 11 15 Tjänster 5 5 4 6 Okänd 2 2 3 2 Totalt 100 100 100 100 1961-65 Allmän utbildning 22 22 23 21 Pedagogik och lärarutbildning 7 5 4 5 Humaniora och konst 2 1 1 1 Samhällsvetenskap, juridik, handel, administration 18 13 12 13 Naturvetenskap, matematik och data 2 2 1 2 Teknik och tillverkning 26 37 35 34 Lant- och skogsbruk samt djursjukvård 2 1 3 2 Hälso- och sjukvård samt social omsorg 13 11 11 12 Tjänster 7 8 6 8 Okänd 2 2 3 1 Totalt 100 100 100 100 Källa: SCB/BeDa. 23

5. Inflöde till arbetsmarknaden: unga på arbetsmarknaden Efter analysen av pensionsavgångar i Örebroregionen blir frågor om inflödet av ny arbetskraft på arbetsmarknaden relevanta. I analysen av inflöde till arbetsmarknaden fokuseras här på dagens unga vuxna (16-35 år) samt en analys av varifrån Örebro universitet lockar studenter samt om dessa stannar kvar i länet efter avslutad utbildning. Analysen av inflöde till arbetsmarknaden utgår från följande frågor: 1) Inom vilka sektorer arbetar unga? 4 2) Är de unga anställda eller företagare? 3) Vilken utbildningsnivå har unga? 4) Vilken utbildningsinriktning har unga? 5) Kommer de som studerar på universitetet i Örebro från Örebro län? 6) Etablerar sig de som har studerat på universitetet i Örebro på den regionala arbetsmarknaden efter avslutade studier? Precis som i analysen av pensionsavgångar kan vi utifrån beskrivningen av åldersstrukturen på arbetsmarknaden ana några av svaren på frågorna. Några har dock inte besvarats, och andra kan fördjupas. Sektorer som unga arbetar inom Som tidigare har nämnts är en generell observation att ju yngre populationen är, desto större är deras koncentration till de dominerande sektorerna industri samt sjukvård/sociala tjänster. Likaså är andelen unga stor inom hotell/ restaurang. Hela 43,8 procent av arbetskraften inom branschen är i åldern 16-25 år. Andelen 16-25 åringar är också över 20 procent inom handel, post/tele samt inom företagstjänster/fou. Andelen unga vuxna (26-35 år) är över 20 procent inom handel, hotell/restaurang samt företagstjänster/fou. Som tidigare nämnts är också andelen unga (16-25 respektive 26-35 år) hög inom yrken inom service och tjänster, exempelvis kundservicearbete och försäljningsarbete inom detaljhandel. Andelen är också hög inom yrken inom teknik/datavetenskap som kräver teoretisk specialistkompetens. Vi finner alltså unga inom både sektorer där hög eller speciell utbildning inte krävs och inom sektorer där specialistkompetens krävs. Unga människor är alltså representerade brett på arbetsmarknaden och utgör inte en homogen grupp, trots att de återfinns i synnerhet inom vissa sektorer. En fördjupad analys visar att unga människor är rörliga på arbetsmarknaden. I figur 6 exemplifieras detta med hur stora andelar av dem som var i åldern 16-25 år 1993 som arbetade kvar inom samma bransch 2005, det vill säga när de var i åldern 28-37 år. Störst var 4 För att ringa in dessa personer har jag använt kohorterna födda 1975-79, 1980-84 och 1985-89. Antalet individer som fanns i arbetskraften i de fyra LA-regionerna sammanlagt 2005 födda 1975-79 är 14 067, 1980-84 14 090 och 1985-89 12 391. 24

denna andel inom industrin (57,7 procent) och inom sjukvård/sociala tjänster (56,1 procent). Däremot var andelarna som arbetade kvar inom hotell- och restaurangbranschen och inom post/tele små (17,9 procent respektive 16,1 procent). För denna analys har unga som arbetade i de fyra LA-regionerna både 1993 och 2005 valts ut. Därtill kommer också den rörlighet som finns bland de unga som har flyttat till eller från länet. Figur 6. Andel unga i åldern 16-25 år 1993 som arbetade kvar inom samma bransch 2005. 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 Andel kvar inom samma bransch 2005 0,0 Industri Bygg Handel Hotell o rest Transport Post o tele Bank, finans, försäkr Företagstj, FoU Off förv, försvar mm Utb, inkl förskola Sjukvård, sociala tj Rekreation, pers tj Jord, skog, fiske Okänd Bransch 1993 Källa: SCB/BeDa. En liten andel företagare bland unga Som vi redan har kunnat ana är andelen företagare bland unga liten. Totalt sett var 9,1 procent av de sysselsatta i Örebroregionen företagare 2005 (12,3 procent av männen och 5,6 procent av kvinnorna). Andelen företagare bland de blivande pensionärerna var större: mellan 10 och 13 procent bland dem som är födda 1941-45. Bland yngre är andelen betydligt mindre, omkring 3-4 procent bland dem som är födda 1975-79. Tabell 7. Andel företagare i arbetskraften i länets LA-regioner fördelade på födelseår 2005. LA-region Födda 1975-79 Födda 1980-84 Födda 1985-89 Örebro LA 3,8 1,8 0,4 Karlskoga LA 3,1 1,3 0,3 Hällefors LA 3,6 2,1 0,4 Ludvika LA 4,2 1,1 0,2 Källa: SCB/BeDa. 25

Ungas utbildning Även bland unga kan vi konstatera att utbildningsnivåerna höjs. Andelen som har låg utbildning är mindre bland unga födda 1975-79 jämfört med äldre kohorter i befolkningen (se tidigare analyser av kommande pensionsavgångar). Samtidigt är också andelen med låg utbildning bland dem som är födda 1980-84 mindre än bland dem som är födda 1975-79. Den medelhöga utbildningen är vanlig (ca 75 procent) bland dem som är födda 1980-84, men det är troligt att en minst lika stor andel av dessa (om inte större) på sikt kommer att ha hög utbildning som bland dem som är födda 1975-79. Intressant att notera i tabellen nedan är att andelen med hög utbildning i kohorten födda 1975-79 är nästan lika stor i Hällefors LA som i länets andra lokala arbetsmarknadsregioner. Jämför vi kohorterna födda 1941-45 respektive födda 1975-79 ser vi att andelen med hög utbildning i Hällefors ökar från 10 procent till 21 procent, det vill säga fördubblas. I Örebro LA är motsvarande skillnad mellan kohorterna inte lika stor: 20 procent jämfört med 27 procent. Likaså sjunker andelen med låg utbildning i Hällefors LA från 42 procent (kohorten födda 1941-45) till 20 procent (kohorten födda 1975-79). Tabell 8. Utbildningsnivå hos olika kohorter i LA-regionerna 2005. Örebro Karlskoga Hällefors Ludvika Födelseår Utbildningsnivå LA LA LA LA Födda 1975-79 Låg 17 18 20 18 Medel 56 57 60 59 Hög 27 25 21 22 Totalt 100 100 101 99 Födda 1980-84 Låg 15 18 15 16 Medel 75 74 75 76 Hög 10 9 10 8 Totalt 100 101 100 100 Födda 1985-89 Låg 61 60 66 59 Medel 39 40 34 41 Hög 0 0 0 0 Totalt 100 100 100 100 Källa: SCB/BeDa. Många unga är säkerligen ännu inte färdigutbildade, vilket begränsar vilka analyser som är rimliga att göra av deras utbildningsnivåer och utbildningsinriktningar. Detta gäller här i synnerhet de som är födda 1985-89 där många år 2005 endast hade grundskola som sin högsta avslutade utbildning. Att utbildningsnivåerna blir högre har vi redan sett, och vi ser även att andelen med en allmän inriktning i sin högsta avslutade utbildning är mindre bland dem som är födda 1975-79 jämfört med tidigare analyserade kohorter. Utbildningsinriktning i denna kohort går också att säga någonting om. Vi bör dock ha i åtanke att dessa individer kanske ännu inte är färdigutbildade: både deras utbildningsnivåer och deras utbildningsinriktningar kan komma att förändras. Jämför vi kohorten födda 1975-79 med kohorten födda 1961-65 ser vi att andelarna med utbildning inom pedagogik/lärarutbildning, utbildning inom humaniora/konst samt utbildning inom hälso- och sjukvård/social omsorg ökar. Andelarna med utbildning inom 26

teknik/tillverkning samt samhällsvetenskap/juridik/handel/administration minskar. I övrigt finns inga nämnvärda totala förändringar i utbildningsinriktningar, däremot finns vissa geografiska variationer. Tabell 9. Utbildningsinrikning hos olika kohorter i LA-regionerna 2005. Födelseår Utbildningsinriktning Örebro LA Karlskoga LA Hällefors LA Ludvika LA 1975-79 Allmän utbildning 18 20 20 17 Pedagogik och lärarutbildning 8 8 8 7 Humaniora och konst 6 4 5 4 Samhällsvetenskap, juridik, handel och administration 15 9 8 10 Naturvetenskap, matematik och data 3 2 2 1 Teknik och tillverkning 21 28 26 26 Lant- och skogsbruk samt djursjukvård 2 2 3 2 Hälso- och sjukvård samt social omsorg 14 15 15 16 Tjänster 7 5 12 8 Okänd 7 8 1 10 Totalt 100 100 100 100 1980-84 Allmän utbildning 25 29 22 26 Pedagogik och lärarutbildning 5 4 3 5 Humaniora och konst 11 8 11 7 Samhällsvetenskap, juridik, handel och administration 13 9 4 9 Naturvetenskap, matematik och data 2 2 2 1 Teknik och tillverkning 19 23 23 25 Lant- och skogsbruk samt djursjukvård 2 2 4 2 Hälso- och sjukvård samt social omsorg 11 14 5 9 Tjänster 8 6 21 13 Okänd 5 3 5 2 Totalt 100 100 100 100 1985-89 Allmän utbildning 72 76 77 71 Pedagogik och lärarutbildning 0 0 0 0 Humaniora och konst 6 3 3 4 Samhällsvetenskap, juridik, handel och administration 2 1 0 2 Naturvetenskap, matematik och data 0 0 0 0 Teknik och tillverkning 8 9 10 12 Lant- och skogsbruk samt djursjukvård 1 1 1 1 Hälso- och sjukvård samt social omsorg 3 4 2 3 Tjänster 4 4 6 7 Okänd 4 3 2 1 Totalt 100 100 100 100 Källa: SCB/BeDa. 27

Universitetet lockar inflyttare Analyser av registerdata visar att Örebro universitet är betydelsefullt när det gäller att locka inflyttare till regionen. Universitetet lockar unga vuxna som bor i länet, men också unga vuxna från andra län. Som tabell 10 visar bodde drygt 60 procent av de studenter som var 23 år och studerade i Örebro år 2005 i ett annat län 1999. Något större andel av kvinnorna som studerade var inflyttare jämfört med männen. Tabell 10. Boendelän 1999 för de som 2005 var 23 år och högskolestuderande i Örebro. Boendelän 1999 Män Kvinnor Totalt Örebro län 41,7 34,3 37,1 Utanför Örebro län 58,3 65,7 62,9 Totalt 100,0 100,0 100,0 Källa: SCB/BeDa. Ser vi till vilka län 23-åringarna som studerade i Örebro 2005 bodde i 1999 bodde givetvis många i Örebro län. Som redovisas i tabell 11 ser vi också att universitetet lockar inflyttare framförallt från grannlänen, inte minst Västmanland där ungefär 9 procent bodde 1999, och Stockholms län. Vissa skillnader mellan män och kvinnor finns, andelen män som bodde i Stockholms län var större än andelen kvinnor, medan andelen kvinnor som bodde i Västra Götalands län och Dalarnas län var större än andelen män. I anslutning till dessa resultat och analyser är det på sin plats att påpeka att det här handlar om analyser grundade på studenternas folkbokföring. Även om regelverket säger att studenter ska vara folkbokförda på den ort där de studerar om dem har flyttat dit, är det inte säkert att de är det. Som tidigare nämnts påpekas i studier att unga vuxna i allt högre grad fortsätter att vara folkbokförda i sina föräldrars hem trots att de själva har flyttat till annan ort. Tänkbara förklaringar är en tuff bostadsmarknad i storstäder som innebär att ungdomar flyttar mellan andrahandskontrakt och är inneboende hos vänner (Amcoff 2008). Därför ska de resultat som registerdata visar inte tolkas som att de stämmer exakt med hur verkligheten ser ut. I analysen finns personer som studerar i Örebro och i praktiken bor i Örebro, men förblir osynliga i denna analys. Hur många det rör sig om är svårt att fastställa, liksom att det är svårt att veta om och i så fall vart de flyttar efter sina studier. Vi kan dock anta att de mönster som framkommer i registerdata stämmer. 28