Vi kan lära för livet i distansstudier - men hur?

Hur gränsöverskridandet mellan studier och vardag ser ut i distansstudier undersöks i två rapporter utgivna i en gemensam volym i folkbildningsrådets utvärderingsserie, Lärande, IKT och samhällsomvandling. Författare till rapporterna är Anne-Marie Laginder och Inger Landström, Linköpings Universitet samt Eva Andersson Göteborgs Universitet. Slutsatsen i rapporterna är att det förekommer gränsöverskridande eller vardagsintegrerande mellan distansstudier och vardagsliv, men rapporterna bjuder på föga nydanande resultat. Eva Fåhreus forskare och lärare vid institutionen för Data- och Systemvetenskap vid KTH, recenserar rapporterna och tar också fram konkreta tips för att skapa bryggor mellan studier och vardagsverklighet i distanslärandet. Vi kan lära för livet i distansstudier - men hur? Eva Fåhreus Lärande och vardag! Deltagarna i kursen Att leva med fibromyalgi fick frågor om egna erfarenheter av symptom, mediciner, familjens roll mm. Övningarna gick ut på att tänka positivt och öva avslappning och meditation. Deltagarna kunde delge varandra hur de hanterade sin sjukdom i vardagen. De anpassade sina studier till sina särskilda fysiska förutsättningar. Genom att ta pauser och tänka på hur de sitter vid datorn eller ta en promenad kunde de klara av att både sköta kroppen och studierna. På detta sätt hjälpte kursen dem att ta in sina egna vardagliga erfarenheter i studierna samtidigt som kursen hjälpte dem att få struktur på tillvaron. I kursen Samhällskunskap bad läraren deltagarna att besöka sin kommuns webbplats och sedan diskutera med andra kursdeltagare och jämföra vad man hittat på webben. I samband med detta behandlades frågor om kritiskt tänkande och källkritik. De uppmanades också att gå på ett kommunfullmäktigemöte eller annat offentligt möte i kommunen. Detta var ett sätt att illustrera demokratibegreppet och hur man kan påverka och delta aktivt i samhället. Dessa två exempel från rapporten illustrerar vad författarna menar med gränsöverskridande. Det handlar alltså en dubbelriktad påverkan: både att ta in erfarenheterna från det dagliga livet i kurssammanhanget för att förbättra lärandet och att stimulera deltagarna att ta med sig sina kunskaper från kursen ut i verkligheten och använda dem där, i sitt vardagliga liv, vare sig det är förvärvsliv eller fritid. Det handlar om att överföra kunskaper mellan de två världarna, att utnyttja erfarenheter vid kunskapandet och att ta hänsyn till särskilda villkor och förutsättningar vid studierna. Syfte och frågeställningar Syftet med undersökningen har varit att genom distansstuderandes egna berättelser titta närmare på gränslandet mellan studier och vardag. Hur påverkar ett eventuellt gränsöverskridande lärandet och vardagsverksamheterna? Man har en hypotes om att just distansstudier skulle vara mer lämpade när det gäller sådant gränsöverskridande eftersom distansstudier ofta bedrivs nära vardagsmiljön, alltså i hemmet eller på arbetsplatsen. Författarna ger en teoretisk grund för varför man ville studera detta gränsöverskridande. Flera forskare har uppmärksammat att det man lär sig i en skolliknande situation inte självklart är användbart i andra situationer, t ex i arbete eller i vardagsliv. Sådan överföring av kunskapens

användbarhet kallas transfer eller transition. Frågan är alltså om vi har förmågan att lära oss något teoretiskt och tillämpa det på skolexempel för att sedan ta dessa kunskaper med oss och tolka om dem till vår egen verklighet och tillämpa dem där. De flesta tänkare verkar vara överens om att detta är mycket svårt och att det skulle vara bättre om vi kunde lära oss i det sammanhang där kunskapen ska användas och tillsammans med de människor som finns i denna verklighet. Distansstudier kan sägas vara en bit på vägen just genom att många bedriver sådana studier i sin vardagsmiljö. Vad undersökningen ville ta reda på var om denna möjlighet verkligen utnyttjas, dvs. om kursernas uppläggning och genomförande tog tillvara möjligheterna till gränsöverskridande och om deltagarna själva utnyttjade detta. Forskningsmetod Det är alltså deltagarnas egna berättelser som bildar underlaget i denna rapport. Författarna har genomfört öppna intervjuer med ett urval av deltagare i sex studiesammanhang. Man har valt kurser av helt olika karaktär. Kursen i ECDL var extremt individorienterad och ledde fram till det europeiska datorkörkortet. Även kursen i Förarintyg var individuellt upplagd och ledde fram till ett intyg. Kursen i Samhällskunskap var behörighetsgivande men hade ett betydligt bredare innehåll och mer gruppinriktat upplägg än de tidigare nämnda. Tre kurser inom ramen för ett individprojekt Engelska Svenska och Fibromyalgi - hade det gemensamt att de vände sig till personer med särskilda behov. Språkkurserna gav högskolebehörighet men detta var för de flesta inte huvudskälet till studierna. Kursen i engelska byggde på grupparbete medan svensk-kursen var mer individuellt upplagd. Kursen i fibromyalgi syftade främst till personlighetsutveckling och byggde huvudsakligen på individuella studier. Den metod för datainsamling som valdes i denna undersökning är öppna intervjuer i samtalsform. Man inspirerades av en forskningstradition som omfattar livshistorier och biografier, där berättaren själv väljer hur han eller hon vill bli uppfattad och vilka iakttagelsen som ska lyftas fram. Dessa sätts av forskaren in i ett sammanhang och tolkas mot den bakgrunden. Sammanhanget i denna undersökning utgjordes av IKT-stödda distansstudier. Den samtida vardagen och studierna står i förgrunden och får framträda mot en fond där livet som helhet bildar bakgrund (sid 25). Utöver de öppna intervjuerna med deltagare studerade författarna kursuppläggningar samt intervjuade lärare och cirkelledare. Forskarnas bild Författarna beskrev studiens syfte för sina informanter och bad dem sedan berätta. Man fokuserade på de IKT-baserade distansstudierna som sker nära vardagsverksamheten. Man frågade inte direkt om gränsöverskridande utan försökte ringa in detta genom frågor kring hur de gått tillväga i sina studier och varför. Slutsatserna bygger sedan på författarnas analys av materialet. Denna analys gjordes ur tre aspekter: - Deltagarnas fokus (studiemotiv, motiv för studieaktiviteter) - Deltagarnas handlingsmönster (studiesituation, arbetsgång) - Deltagarnas förhållningssätt (till distansstudier och vardag) Vidare analyserades studiesammanhangens inriktning (ämne, material, uppgifter, individ- eller grupporientering, kommunikation) och logik. Därefter kopplades dessa olika aspekter till varandra för att belysa utredningens frågeställningar. Resultatet är forskarnas bild av de fenomen som undersöktes.

Resultat Vad deltagarna berättade redovisas i rapporten under respektive studiesammanhang, dvs kurs. Redovisningarna inleds med en kort presentation av deltagarna och deras situation och motiv. Därefter ger författarna sin bild av kurserna utifrån fyra aspekter: 1. Ämnets karaktär och kursens/cirkelns syfte 2. Typ av studiematerial och -uppgifter 3. Individ- eller gruppinriktat arbetssätt 4. Teknikstöd för kommunikation Denna redovisning tar upp 43 av rapportens 98 textsidor. Många citat från intervjuerna ges här, och detta är helt i linje med den valda forskningsansatsen. Man ville låta informanternas perspektiv och fokus bli synliga. Forskarnas tolkningar Utifrån redovisningen ovan gjorde forskarna sin tolkning och analyserade materialet mot bakgrund av utredningens frågeställningar. Detta redovisas i tre kapitel. Kapitel 4 tar utgångspunkt i deltagarnas fokus och handlingsmönster samt deras relation mellan distansstudierna och vardagen. I kapitel 5 analyseras studiesammanhangens inriktning och i kapitel 6 gäller det deltagarnas förhållningssätt och aktiviteter i förhållande till denna inriktning. Till sist drar forskarna slutsatser och diskuterar frågeställningarna, dvs hur gränsöverskridande kan ske mellan deltagarnas studier och vardag när studierna genomförs på distans. Slutsatser Helt kort skulle man kunna sammanfatta undersökningens resultat som så: ja, det förekommer gränsöverskridande (eller vardagsintegrerande, som de föredrar att kalla det här) mellan distansstudier och vardagsliv. Om deltagarnas perspektiv är inriktat på kunskap och lärande och om studiesammanhanget är vardagsintegrerande så kan distansstudier underlätta vardagsintegreringen. I kapitlen 4, 5 och 6 redovisas på ett systematiskt sätt i vilka sammanhang man hittat tecken på detta i deltagarnas berättelser. Jag väljer att i stället vinkla redovisningen dels mot distanslärare, dels mot deltagare. Jag söker i rapporten efter faktorer som underlättar och stimulerar gränsöverskridande och vardagsintegrerande. Detta tycker jag är ett mer konstruktivt och givande sätt att få ut något av rapporten. Jag illustrerar med exempel hämtade ur resultatredovisningen i rapporten. Hur kan distanslärare vardagsintegrera? Distanslärare och studiecirkelledare bör sträva mot ett vardagsintegrerande studiesammanhang (i stället för utbildningsinriktande studiesammanhang). Detta kan göras på många sätt och här följer en lista över några: - Involvera aktivt deltagarnas vardagserfarenheter i ämnesinnehåll och studieuppgifter. Exempel: I svensk-kursen kunde deltagarna välja tidningsartiklar på nätet utifrån egna intressen, tidigare erfarenheter och kunskaper. - Uppmuntra deltagarna att relatera innehållet till sin vardag och att fundera på hur innehållet kan användas i vardagen. Exempel: En deltagare i svensk-kursen skrev noveller också utanför kursen. Allteftersom hon lärde sig nya ord på kursen tog hon in dessa i sina noveller. - Lyft fram kunskaper som involverar många delar i den enskildes liv och livssituation.

- Ge realistiska uppgifter och välj innehåll som är relaterade till deltagarnas lokala miljö. Exempel: I navigations-cirkeln gav ledaren uppgifter som satte deltagaren i centrum, t ex: Du sitter i en motorbåt med marschfart sju knop i farleden.... - Ge deltagarna en bild av hur någonting ser ut i verkligheten. - Tillåt deltagarna att ha roligt och uppmuntra dem att leka med innehållet. - Gör deltagarna uppmärksamma på innehållets relevans i vardagen. Exempel: I svensk-kursen skulle deltagarna omsätta vardagliga samhällserfarenheter i språket. En deltagare berättade att hon läst samma bok vid olika tillfällen och noterade att hon relaterade till sin vardag på olika sätt. - Fråga deltagarna om vilka förväntningar de har och hämta information om deltagarna i deras presentationer för att anpassa innehållet till dessa. Exempel: I navigations-cirkeln utnyttjade ledaren deltagarpresentationerna för att anpassa sina kommentarer på inlämningsuppgifterna. - Gör delar av studieinnehållet valbart. - Låt deltagarna använda sina vardagsintressen som innehåll i olika studieuppgifter. - Konstruera studieuppgifter som tvingar deltagarna att interagera med människor och miljöer som ingår i deras vardag. Kan användas för jämförelser och för att problematisera olika aspekter av ämnet. Exempel: I samhällskunskapskursen fick deltagarna i uppgift att intervjua och diskutera ett ämne med några personer i sin närhet. - Diskutera deltagarnas studiestrategier för att bryta skollika mönster.* - Ge tid för reflektion. Exempel: En deltagare i samhällskunskapskursen skriver: Jag lär mig mest på att kunna reflektera och tänka lite mer (...) nu får man ju verkligen tänka efter, för- och nackdelar. - Ge möjlighet att välja tidpunkt och ordning bland uppgifterna med hänsyn till förutsättningarna, dvs flexibilitet. Exempel: En deltagare i ECDL-kursen säger:... ordet flexibilitet. Du är inte beroende av gruppen, och du är inte beroende av fasta tider och du har ändå många möjligheter att studera på olika sätt. - Utnyttja grupparbeten för att deltagarna ska kunna ta del av andras erfarenheter och vidga perspektiven samt för ökat självförtroende och möjlighet att ingå i ett socialt sammanhang och några att dela ett intresse med. Men grupparbete ger inte automatiskt vardagsintegrering! Exempel: I navigations-cirkeln utnyttjades inte grupparbetsformen En deltagare tyckte att det hade varit bra att kunna fråga hur andra löst en uppgift och diskutera det. - Ge kommentarer som förstärker deltagarnas möjlighet att koppla till vardagen. Exempel: I samhällskunskapskursen kommenterade läraren både uppgiftens innehåll och deltagarnas svar, synpunkter och frågor. Dessutom gav han sin egen syn på problematiken. - Använd internet för att söka information och söka kontakt med likasinnade eftersom detta verktyg finns tillgängligt också efter kursen (indirekt vardagsintegrering). Exempel: i samhällskunskapskursen fick deltagarna tips på webb-adresser med länkar till relaterade områden. De skulle också studera kommunens hemsida som exempel på internet och demokrati. - Utnyttja nätet för att få verklighetsanknytning. Exempel: I samhällskunskapskursen skulle

deltagarna skriva till en EU-politiker. En deltagare uttrycker sin förvåning och glädje när politikern gav ett långt svar. - Låt deltagarna träna i att formulera sig skriftligt. Exempel: När deltagarna i samhällskunskapskursen diskuterat ett ämne med andra personer skulle de skriva ner vad de hade fått ut av samtalet. Hur kan distansstuderande vardagsintegrera? Distansstuderande bör fokusera på kunskaperna samt välja ett lärande handlingsmönster (i stället för instrumentellt handlingsmönster, studiefokus) och ett vardagsintegrerande förhållningssätt (i stället för åtskiljande förhållningssätt). Här följer en lista över hur detta kan uppnås: Slutord - Välj kurser där du har intresse för ämnet eller behov av kunskapen eller som är relaterade till din livssituation. Exempel: En person som var engagerad i Reumatikerförbundet och själv led av fibromyalgi gick en kurs i detta ämne. Hon kunde anknyta till egna erfarenheter under kursen och utnyttjade kunskaperna i sin roll som distriktets fibroombud. - Utnyttja studierna som hjälp att organisera vardagslivet. Exempel: En deltagare i engelskkursen delade upp studierna och försökte göra lite varje dag i något ämne (hon läste ett annat ämne parallellt). - Gör sammanfattningar över det som kan komma till nytta i vardagslivet. - Involvera familj, släkt och vänner i studierna. Exempel: En deltagare i samhällskunskapskursen intervjuade sin mor som var ordförande i ett fackförbund och en tjejkompis som var feminist. Rapportens syfte är angeläget. För att lärande ska komma till nytta i vardagslivet måste vi hitta utbildningsformer som överbryggar gapet mellan studiesituationen och den verklighet där kunskaperna ska använda. Hypotesen att distanslärande skulle kunna vara extra väl ämnat för denna överbryggning förefaller rimlig. Det är dock svårt att i rapporten hitta fram till det konkreta och direkt användbara, vare sig man är distanslärare/cirkelledare eller studerande. De teorier som presenteras som bakgrund för frågeställningarna och för den valda strukturen i rapporten är väl beskrivna och underbyggda. Metoden finns också förklarad, även om jag hade önskat mig en tydligare beskrivning av tillvägagångssättet. Det framgår av de redovisade svaren att de frågor man ställde var mycket allmänna. Författarna deklarerar också att de inte ville styra informanterna utan låta dem ange fokus och inriktning på samtalet. Jag undrar om man ändå inte fått ut mer om man hade ställt några mer precisa frågor för att tydligare få svar på utredningens frågeställningar. Som det nu är lämnas mycket åt forskarnas tolkningar. De slutsatser som redovisas i slutkapitlet blir därigenom mycket vaga. Som exempel kan nämnas figur 1 på sida 99. Den ska visa hur deltagarnas perspektiv relaterar till studiesammanhangets inriktning när det gäller att möjliggöra gränsöverskridande. Vad den visar är ju närmast en självklarhet: Att ju mer vardagsintegrerande kursen/cirkeln är och ju mer deltagarna är inriktade på kunskap, lärande och vardagsintegrering, desto mer ökar potentialen för överskridande. Det vore olyckligt att detta ambitiösa och omfattande arbete mynnade ut i självklarheter. Nu finns ändå värdefullt material i rapporten. Jag hoppas att mitt försök att dra ut några konkreta tips till distanslärare/cirkelledare och studerande bidrar ytterligare till att distanslärare får upp ögonen för hur viktigt det är att hjälpa deltagarna att skapa bryggor mellan studiesituationen och deras egen vardagsverklighet. Eva Fåhreus

... Anne-Marie Laginder och Inger Landström, Linköpings Universitet samt Eva Andersson Göteborgs Universitet. Lärande, IKT och samhällsomvandling - Två rapporter om folkbildning på distans. En bok utgiven i Folkbildningsrådets utvärderingsserie. Studien är finansierad av Folkbildningsrådet och KK-stiftelsens forskningsprogram LearnIT och ingår i forskningsprojektet Distans, IKT och vardag. Laginder, Landström och Andersson, Folkbildningsrådets utvärderingsserie 2006, ISBN 91-886- 9238-8.