Utvärdering GPS Finsam Landskrona-Svalöv Delrapport 2 Mattias Norling september 2013 PUBLIC PARTNER Sturegatan 18, 114 36 Stockholm, Sweden + 46 (0) 70-586 32 06 www.publicpartner.se
Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Utvärderingsuppdraget... 3 Finsam Landskrona- Svalöv... 3 Utvärderingsinsatser... 4 Programteori i samverkansprojekt... 4 Analys av projektets utgångspunkter (giltighet)... 6 Aktiviteter/metoder... Fel! Bokmärket är inte definierat. Målgrupp... 6 Resultat- och effektmål... 7 Genomförande... 7 Samverkan... 7 Organisation/metod... 8 Deltagare... 9 Hållbarhet... 10 Slutsatser och rekommendationer... 11 2
Bakgrund Utvärderingsuppdraget Public Partner har fått uppdraget att genomföra en utvärdering av projektet GPS nya vägar som ägs av Svalövs kommun och finansieras av Finsam Landskrona-Svalöv. Projektet är förlängt med ett år sedan våren 2013. Syftet med denna andra del av utvärderingen är att beskriva och analysera projektets utveckling såhär långt. Såväl målgrupp som metod har ändrats vilket gör att den här utvärderingen dels blickar bakåt och dels gör en inledande analys av det nya. Finsam Landskrona-Svalöv Bakgrunden till de finansiella samordningsförbunden är ett behov av samordning för individer som under en period inte deltagit i arbetslivet, eller som aldrig kommit in på arbetsmarknaden. Slutmålet för insatserna är att bidra till att individen får eller behåller en arbetsförmåga men även insatser av förebyggande karaktär kan finansieras av samordningsförbunden. Samordningsförbundens uppgifter som de beskrivs i Lagen om finansiell samordning (2003:1210) är att: 1. besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen, 2. stödja samverkan mellan samverkansparterna, 3. finansiera sådana insatser och som ligger inom de samverkande parternas samlade ansvarsområde, 4. besluta på vilket sätt de medel som står till förfogande för finansiell samordning skall användas, 5. svara för uppföljning och utvärdering av rehabiliteringsinsatserna, och 6. upprätta budget och årsredovisning för den finansiella samordningen. Förhoppningen med organisationsformen är att främja insatser som skapar bättre samordning mellan de ingående aktörerna. Detta görs genom finansiering av tillfälliga projekt, på upp till 3 år, som i den mån de betraktas som framgångsrika sen kan implementeras helt eller delvis i ordinarie verksamhet. FINSAM Landskrona-Svalöv bildades 1 september 2009. Bakgrunden till detta var ett behov av stärkt samarbete mellan de i FINSAM ingående aktörerna: Landskrona och Svalövs kommun, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Region Skåne. I dagsläget finns det i Sverige 82 samordningsförbund som tillsammans omfattar 218 av landets kommuner. 3
Utvärderingar har visat att implementering av resultat från Finsam-projekt är en strategiskt viktig fråga för parterna. Om förbunden drivs utan att resultaten i projekten tas tillvara genom förändringar i arbetsmetoder eller organisationsformer ökar risken att förbundet blir ytterligare en myndighet vilket knappast främjar samverkan. Projekten blir till tillfälliga insatser som inte ger några bestående resultat. Anledningen till den bristande implementeringen är ofta ett otillräckligt engagemang från ledande positioner i hemorganisationerna. Samtidigt handlar det mycket om kommunikation, om det inte skapas en god förståelse för projektets insatser och resultat är steget till implementering väldigt långt. Eftersom samordningsförbundet är en fristående organisation är det av vikt att samägandet genomsyrar hela verksamheten, dvs. att aktörerna faktiskt hämtar hem de resultat som är värda att implementera i hemorganisationerna. Utvärderingsinsatser Utvärderingens fokus är att se till vilka mervärden som skapas inom projektet. Arbetet kommer grovt sett delas in i tre insatser, där de första två är de som görs i denna delrapport: 1. Processutvärdering beskrivning och analys av projektets utgångspunkter och förutsättningar för framgång. 2. Processuppföljning en uppföljning av de iakttagelser som gjorts under första insatsen samt komplettering med resultatuppföljning. 3. Resultat- och effektutvärdering slututvärdering av resultat och förväntade effekter. Höst 2014. Utvärderingen har gjorts genom inledande studier av den dokumentation som funnits tillgänglig avseende projektet. Intervjuer har gjorts med projektledare i projektet samt samordnare för samordningsförbundet i syfte att få en fullgod beskrivning av projektet och dess bakgrund. Även projektmedarbetare, berörd personal och verksamhetschefer i de olika organisationerna har intervjuats. Programteori i samverkansprojekt Att förstå projektets programteori är en viktig utgångspunkt i vårt arbete som utvärderare. Programteorin är en översiktlig beskrivning av ett projekts tänkta funktion. Vad är det som ska hända i projektet och hur ska detta fås att hända? Forskarna vid handelshögskolan i Göteborg, Trägårdh och Jensen, har i en rapport 1 på uppdrag av Temagruppen Unga i arbetslivet formulerat en enkel modell som beskriver projektorganisationen i förhållande till 1 Ungdomsstyrelsen, Temagruppen unga i arbetslivet. Temporära organisationer för permanenta problem. 4
ordinarie verksamhet. Denna modell har nedan kompletterats med de begrepp som används som utgångspunkter i förklaringen av ett projekts programteori (insatser, aktiviteter, utfall och resultat/effekter). Insatser Aktiviteter Utfall Resultat/ effekter Figur 1. Programteori (Trägårdh/Jensen) Ett projekt innebär att ett problem ska hanteras utanför den ordinarie verksamheten. Skälen till projektorganiseringen kan vara flera. Det kan exempelvis handla om att genom en avskiljning från ordinarie verksamhet erbjuda mer resurser till ett riktat område, eller som ett organisationsverktyg i ett utvecklingsarbete. Det finns också ett starkt symbolvärde vid projektorganisering: genom att ta initiativ till ett projekt ger den projektägande organisationen ett intryck av att problemet hanteras med särskilt eftertryck. Ett samverkansprojekt beskrivs av Trägårdh/Jensen som ett projekt där flera huvudmän tillfälligt går samman för att öka sin operativa handlingskapacitet för att lösa specifika problem. Det finns i ett projekt ett antal antaganden som ligger till grund för såväl projektet som helhet men också de olika delarna i projektet. Till att börja med finns det ett antagande om att avsättandet av (extra) insatser kan bidra till lösningar på ett problem. Därefter finns det ett antagande om att problemet kräver utförande av vissa aktiviteter som sen summeras till ett utfall. Slutligen finns det ett antagande om att aktiviteterna och utfallet också leder till resultat och effekter. Beskrivningen av projektet kommer utgå från tre delar: giltighet, genomförande och hållbarhet. Programteorins giltighet handlar om huruvida projektet är att betrakta som en relevant insats i förhållande till behov som finns. Genomförandet handlar mer specifikt om vad som faktiskt skett då projektet genomförts. Det avslutande området, hållbarhet, berör frågan om projektet kommer att leda till de avsedda effekterna. Fokus i denna första utvärderingsinsats kommer vara på giltigheten och genomförandet. 5
Analys av projektets utgångspunkter (giltighet) Den första varianten av GPS erbjöd insatser till samtliga arbetslösa ungdomar. En del av dessa gick vidare till arbete eller studier relativt snabbt medan andra blev kvar i projektet under en längre period. Ursprungstanken med gruppverksamheter för ungdomarna passade inte riktigt alla. En del gick vidare direkt och behövde aldrig delta i gruppverksamheten. Andra kanske inte ens kunde delta i gruppverksamheten på grund av psykosocial problematik, de behövde insatser som krävde mer tid. I den förnyade ansökan som gjorts för projektet beskrivs den nya målgruppen: I Svalövs kommun finns det ett antal ungdomar som trots olika insatser fortsätter stå utanför den ordinarie arbetsmarknaden. Bland annat är det ungdomar som inte har kommit vidare via GPS. De har haft dålig närvaro och haft svårt att tillgodogöra sig gruppaktiviteterna. [ ] För att komma till rätta med utanförskapet måste vi tänka och agera i nya banor. Vår tanke är att ändra inriktning i vårt nuvarande Finsamprojekt till att gälla ovannämnda grupp. Resurser i projektet 1 tjänst projektmedarbetare/projektledare (FINSAM) 1 projekmedarbetare/projektledare (Svalövs kommun) Tjänsterna är samlade till en lokal förlagd i Svalövs centrum, mötesplatsen. Lokalen har såväl öppna ytor och konferensrum som arbetsplatser för projektpersonalen. Målgrupp Målgruppen för projektet har alltså preciserats till att omfatta unga vuxna med psykisk ohälsa. Skälet till ändringen är att det tidigare var en för stor spridning på deltagarna i projektet. Det fanns också en uppfattning från kommunens sida om att man gjorde insatser i projektet som kanske egentligen var AF:s uppdrag. En av de intervjuade beskriver samtidigt hur det tidigare projektet var en förutsättning för att identifiera en del av de ungdomar som nu kommer ingå i projektet. Det var genom att de skrevs in i det tidigare projektet som deras behov upptäcktes. Vid samtal med några av de remitterande aktörerna framstår gruppen som relativt tydlig. Det finns en gemensam uppfattning om vilka ungdomar som kan komma ifråga för projketet. Det finns också en gemensam uppfattning om vilka behov den här gruppen har: Sysselsättning för att få struktur i tillvaron Stöd för att etablera kontakt med myndigheter Hjälp med att upprätthålla dagliga rutiner 6
I den mån de kommer ut i praktik eller arbete, någon som följer upp hur det går och stöttar längs vägen De som intervjuats från de samverkande aktörerna har dock ingen egen uppfattning om storleken på målgruppen. I ansökan anges att målgruppens storlek ska undersökas närmre under projektets inledning. Någon sådan undersökning har dock inte gjorts vid tidpunkten för den här utvärderingen. Projektet är nu igång ändå så storleken på målgruppen kommer visa sig varefter deltagare hänvisas till projektet. Resultat- och effektmål Projektet har inte ändrat målen sedan den ändrade inriktningen. I den tidigare projektansökan var målet att minst 50 procent skulle gå vidare till arbete eller studier. Det fanns också angivet ett mål om att 100 procent ska känna att de kommit närmre arbetsmarknaden än innan projektet. De här målen bör kunna gälla även i den nya projektverksamheten. Genomförande Samverkan Projektet kommer att involvera en nätverksgrupp med deltagare från Svalövs kommun, Region Skåne, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. De deltagande i nätverksgruppen är handläggare från respektive myndighet. Nätverksgruppen är än så länge relativt ny, det har hållits ett möte hittills. Där beslutades bland annat att FInsams redan etablerade remissgrupp ska utgöra remissgrupp även för GPS. Nätverksgruppen kommer hädanefter mestadels utgöra en grupp för kontaktpersoner in till respektive myndighet för projektet. Det kommer alltså inte hållas några återkommande möten. På frågan om vilka förväntningar de samverkande aktörerna har på projektet visar sig lite olika behov. Från AF:s sida framhålls möjligheterna till en samsyn kring den enskildes situation. Det behövs en gemensam planering för att skapa de bästa möjligheterna för deltagaren med gemensamma insatser utifrån de samverkande aktörernas kompetenser. Vid FK så finns det ett behov av utredning för de ungdomar som har aktivitetsersättning och någon form av nedsatt arbetsförmåga. Från både AF och FK så framhålls vikten av att det finns en respekt för de olika utgångspunkterna respektive myndighet har. Utifrån erfarenheter från tidigare projekt så nämner de intervjuade att det ibland kan finnas en uppfattning om att representanter för myndigheterna ska delta i projekten i större utsträckning än de har möjlighet till. Vi måste vara medvetna om vilka parter vi har att göra med, hur det än är så har många av oss fullt upp med klienter och har inte tid att sitta på för många möten. Det kan ibland också finnas en 7
tendens att utgå från projektets horisont i alla lägen och då missa det faktum att projektet ofta är undantaget i en fortlöpande ordinarie verksamhet. En av de intervjuade beskriver det såhär: Ibland i såna här samarbetsformer så utgår man från att så borde man göra på AF eller så borde försörjningsstöd göra istället. Men utgångspunkten man måste ha är ju att göra det bästa utifrån sina förutsättningar. Behovet av att utgå från de olika samverkande aktörernas uppdrag i första hand kan innebära en lägre grad av flexibilitet i projektverksamheten, å andra sidan bör det leda till större möjligheter för implementering av arbetssätten i ordinarie verksamhet. Som en av de intervjuade uttrycker det: Det är viktigt att vi inte hittar på något nytt utan använder det som finns. Organisation/metod I projektplanen finns det inte några utförliga beskrivningar av projektorganisationen. Efter tid har projektet kommit att formas efter de behov som funnits hos deltagarna. Redan under det tidigare GPS gjordes förändringen att projektpersonalen började jobba mer individuellt med varje deltagare. Detta var delvis en följd av att flera av ungdomarna behövde mer stöd och delvis en följd av att kommunen som projektägare såg att behoven för de ungdomar som behövde ett mindre stöd kunde fyllas av andra aktörer. I och med det nya projektet har fokus kommit att ligga helt på individuella insatser. Projektmedarbetarna förväntar sig att de kommer ha ungefär 15 deltagare var per inskrivningsperiod. Metoden de arbetar efter är Supported Employment/ISA. Enligt Misa som hållit i utbildningen för projektpersonalen går metoden i korthet ut på att: man börjar söka arbete så snart som möjligt, Man väljer arbetsplats och arbetsuppgifter efter den arbetssökande personens vilja och förutsättningar. Det ingår också att ge stöd till personen så att hela tillvaron fungerar bra. 2 De intervjuade i projektet beskriver uppdraget som att med ett icke tidsbegränsat stöd få individerna att närma sig arbete eller studier. Det handlar om att jobba lösningsfokuserat utifrån varje ungdoms behov. En fördel i sammanhanget är att de båda är bosatta i kommunen och har uppbyggda nätverk till båda privata och offentliga arbetsgivare. Något som kan göra det lättare att hitta praktik- eller arbetsplatser. Ambitionen hos projektpersonalen är att de ska kunna fortsätta ge stöd till de deltagare som skrivs in så länge det behövs. Därför är de också måna om att projektet i någon form implementeras i ordinarie verksamhet. 2 www.misa.se 8
Nätverksgruppen, tillsammans med andra kontakter som exempelvis Vuxenutbildningen eller habiliteringen är viktiga i arbetet med att erbjuda ungdomarna rätt stöd. Eftersom projektet är relativt litet och ungdomarnas behov troligen kommer vara stora krävs det samarbete med andra för att kunna erbjuda olika insatser. Deltagare I det tidigare projektet var det flera deltagare som innebar en ansträngning för arbetsmetoden. De problem som deltagarna hade fanns det inga färdiga lösningar till. En av de intervjuade i den tidigare utvärderingen beskrev hur de inte hade några verktyg: När det blev den här problematiken hade vi inte några direkta verktyg för att jobba med dessa personer. Det enda som fanns var öppenvården men det fanns ingen plan för det. Jag kände att jag fick göra lite egna lösningar där jag och han träffades och pratade och gick ut med hunden. Han var glad för det, men jag funderade på nästa steg. Projektet har därmed ändrat riktning för att kunna möta deltagarnas behov på ett bättre sätt. Det finns därmed en större medvetenhet om vilka insatser som krävs för att stötta de ungdomar som står lite längre ifrån arbetsmarknaden. Insatserna består för det första i att jobba individuellt med ungdomarna och för det andra i att ha en tätare kontakt med de olika aktörerna/myndigheterna som ungdomarna behöver ha kontakt med. I dagsläget finns det 15 inskrivna i projektet och ett antal är på väg in. Därmed är platserna i projektet ungefär till hälften fyllda. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att insatserna från projektpersonalen under den första inskrivningstiden är mer tidskrävande än senare när deltagaren gått ut i praktik. Som nämnts ovan så finns det en osäkerhet kring hur stor målgruppen är. En modell för hur projektpersonalen ska dokumentera deltagarnas utveckling håller på att tas fram. Det finns idéer om att exempelvis föra anteckningar om var i utvecklingskedjan deltagarna befinner sig. Ett förslag är också att göra en anteckning vid inskrivning om hur de ser på balansen i livet (10-gradig skala) och sen följa upp detta med en anteckning vid projektslut på samma skala. Uppföljning av tidigare resultat I det tidigare GPS så var antalet deltagare totalt 75 stycken. Av dessa är det totalt 69 procent som gått vidare till arbete eller studier. Det får betraktas som ett bra resultat. Samtidigt påpekas i den uppföljning som gjorts att det finns behov av att jobba mer med dem som står längst ifrån arbetsmarknaden. 9
Arbete Studier Förlängt projekt Avbrutit Pågående praktik Antal 33 19 11 7 5 Andel 44% 25% 15% 9% 7% Tabell 1. Antal och andel deltagare per avslutningskategori. Det har gjorts löpande uppföljning av deltagarnas uppfattning om projektet. Vi har nedan sammanställt de svar som kommit in från de senaste två grupperna som avslutat projektet. Hur nöjd är du med projektet? Hur aktiv har du själv varit? Har du närmat dig arbete/studier? Har dina förväntningar infriats? Har du känt dig delaktig? Kan du rekommendera andra att börja GPS? Medeltal 4,2 4,3 4,3 4,0 4,7 4,3 Tabell 2. Medeltal (1-5) i nöjdhet hos deltagarna. Det är ingen av de svarande som varit missnöjd med projektet. Genomgående lämnas som lägst betyg 3 utifrån de frågor som ställts. Mest nöjda tycks deltagarna vara med känslan av delaktighet. Minst nöjda är de på frågan om deras förväntningar har infriats. Här är det ju svårt att säga om den lägre andelen nöjda beror på att deltagarna haft för höga förväntningar eller om projektet inte infriat vad som lovats deltagarna. Frågan visar trots allt på behovet av en rak och tydlig kommunikation med deltagarna i vad de kan förvänta sig för typ av stöd. Hållbarhet De två som idag arbetar i projektet har givits ett stort ansvar i att själva utforma projektet. De delar idag på projektledarrollen och lyder direkt under chefen för IFO/AME. Enligt de intervjuade har de kontinuerliga avstämningsmöten med ledningen. De känner ett stort ansvar för att verksamheten ska kunna leva vidare även efter projektslut. vi är så engagerade och vill att det här ska fortsätta. Sen hör vi många som säger att detta är bara ett projekt men vi har ju lusläst projektbeskrivningen och där står det överallt att syftet är att det här ska implementeras i ordinarie verksamhet. Projektpersonalen har en känsla av att projektet inte riktigt prioriteras i den kommunala verksamheten i övrigt. 10
Det finns mycket skrivet om projektverksamhet och brister när det gäller implementering av erfarenheter och metoder. Det som de flesta utvärderare och forskare kommit fram till är att implementeringen för det första är svår och för det andra ofta otillräcklig. I en sammanställning av flera utvärderingar av Malmö stads olika projekt beskriver forskarna Fred/Forsell/Hall ett av grundproblemen när det gäller projektverksamhet: Det är i förhållande till organisationslogiken som de stora problemen förefaller finnas gällande implementering. Stora organisationer verkar ovilliga att ta till sig nya sätt att arbeta. Projekten tenderar, genom sin form, att hamna vid sidan av den ordinarie verksamheten. Organisatoriska chefer verkar betydligt mer ivriga att sätta igång projekt än att ta till sig deras resultat. 3 När ett projekt startas så frånskiljs det från ordinarie verksamhet, inte sällan med motivet att projektet måste få leva sitt eget liv för att kunna utveckla nya metoder utan de restriktioner som hemorganisationen har. Det här tenderar leda till att projektet hamnar för långt från ordinarie verksamhet för att sedan vara implementeringsbart. Författarna till studien menar också att graden av satsade egna resurser påverkar ambitionsnivån när det gäller implementering. Den externa finansiering som både FINSAM och ESF-rådet erbjuder i projektsammanhang påverkar därför mer eller mindre direkt aktörernas vilja till att ta hem de metoder projektet utvecklar. De extra medlen i projektverksamheten erbjuder möjligheter att använda arbetssätt som den ordinarie verksamheten inte kan implementera med mindre än att verksamhetsbudgeten utökas i motsvarande grad. Om vi återvänder till vad representanterna för de samverkande aktörerna sa om projektverksamheten så kan vi se att det redan idag finns en medvetenhet om de problem som beskrivs ovan. En av dem påpekar också att GPS idag borde ha större möjligheter att leva vidare efter projektslut eftersom det inte är så stort. I det här projektet bygger vi inte upp någon stor projektverksamhet och därför borde det kunna fungera om vi har täta uppföljningar i nätverksgruppen. Ju mer vi pratar desto fler lösningar kan vi hitta som kan vara bra. Slutsatser Projektet har sedan tidigare utvärdering bytt ut, personal, arbetsmetod och målgrupp. Därför är den här utvärderingen inte så mycket en processuppföljning som en inledande utvärdering av projektets förutsättningar. Det tidigare projektet ansågs av representanter i kommunen arbeta för mycket med deltagare som andra aktörer kunde jobba med inom sina ordinarie verksamheter. En del ungdomar kom 3 Forsell/Fred/Hall. Effekter av politikens projektifiering. 2011. 11
in i projektet en kortare tid för att snabbt gå vidare till jobb eller studier. Den största andelen var dock inskrivna i projektet under hela projektperioden (69 procent gick vidare till arbete eller studier). Samtidigt fanns det bland deltagarna en del som var i behov av mycket mer stöd under längre perioder. Nuvarande projekt har riktat in sig på ungdomar med psykosocial problematik. Detta ligger i linje med behoven från de samverkande aktörerna. Samtidigt är storleken på inte fastställd varför det i nuläget är osäkert hur många deltagare som kan förväntas. Det tycks finnas lite olika förväntningar på vad projektet kan och ska göra för deltagarna. Å ena sidan framhålls behovet av dokumentation och utredning och å andra sidan framhålls det individuella och stödjande förhållningssättet. Här är det viktigt att de samverkande aktörernas utgångspunkter och ingångar till projektet är tydliga. Vilka behov har deras klienter/kunder? Vilka behov har de handläggare som remitterar in deltagare? Projektets insatser ska i första hand utgå från den enskilde ungdomens behov, men för att främja möjligheterna till en effektiv samverkan måste projektet också vara väl anpassat till de samverkande aktörerna. Gränserna mellan ordinarie verksamhet och projektverksamheten behöver också vara tydliga. Det står i projektbeskrivningen att projektet ska implementeras i ordinarie verksamhet. Samtidigt uttrycker de intervjuade projektmedarbetarna att det i kommunen finns en uppfattning om att GPS är bara ett projekt. Det här reser en del frågetecken kring möjligheterna till implementering av metoderna i ordinarie verksamhet. Ansvaret för att skapa förutsättningar ligger på den aktör som formulerar och äger projektet. I framtagandet av projektets metoder och arbetssätt måste det finnas en tanke på hur väl de här arbetssätten stämmer överens med ordinarie verksamhet. Sen finns det naturligtvis ett ansvar hos projektet att förhålla sig till projektplanen och verka på ett sätt som främjar en framtida implementering. I figuren nedan beskrivs ett antal framgångsfaktorer som tagits fram inom ramen för SPeL, processtöd till ESF-finansierade projekt 4. Den ger ett underlag för diskussion kring hur projektet interagerar med sin omgivning. Projektfas Framgångsfaktorer Ansökningsfas Idén efterfrågas skriftligt och muntligt från flera nivåer i organisationen Projektägare och samverkansparter för ett engagerat samtal om projektets idé Dokumentation av tidigare erfarenheter används 4 Sävenstrand/Florén. Projekt på rätt väg? Spel-rapport 4, 2011. 12
Genomförande Fokus på att förnya arbetssätt i ordinarie verksamhet Gemensamt och enskilt förändringsansvar är tydliggjort i projektorganisationen Medarbetare och målgrupp ger synpunkter Synpunkter dokumenteras och åtgärdas Handling varvas med utvärdering/reflektion Styrgrupp beslutar i avgörande frågor för projektets övergripande mål Styrgrupp agerar även mellan mötena för att hitta lösningar och påverka Avslutning Antalet kontakter mellan projekt och reguljär verksamhet ökar Beroendet av projektledaren minskar Projektet inkorporeras i organisationens befintliga uppföljning Projektägaren efterfrågar beslutsunderlag Rekommendationer Tydliggör de behov som projektet fyller hos respektive samverkande aktör för att på så sätt göra klart förutsättningarna för framgång Ett tydligt ansvarstagande för projektet är en viktig framgångsfaktor för projekt som sedan ska kunna implementeras. Därför behöver Svalövs kommun, som formulerat behovet av projektet visa att projektet har en roll att fylla i ordinarie verksamhet. Fortsätt att utveckla metoderna för att följa upp deltagarnas utveckling i projektet. 13