MÄNS VÅLD MOT KVINNOR

Institutionen för samhällsvetenskap MÄNS VÅLD MOT KVINNOR UR ETT TEORETISKT PERSPEKTIV C-uppsats i statsvetenskap HT 2006 Ingrid Mårtensson Handledare: Lena Agevall

Abstract The essay begins by asserting that the theoretical approaches of men s violence against women are just as important to study as its extent. The purpose is therefore to analyse and compare two theoretical approaches which is done by a comparative text analysis of two texts written on the subject. The essay attempts to answer two questions; what the theoretical approaches are and how they can be understood in light of feminist theory. Previous research on men s violence against women discuss especially three theoretical aspects. These are how the concept is defined, if the different forms of violence are being treated separately or not, and how it is explained. These aspects are used as the basis for the analysis which is conducted in two steps. The result shows that the theoretical approaches analysed share many similarities with both each other and the feminist theory. All apply a broad definition, hold the different forms of violence together, and consider the most basic explanation for the violence to be the unequal power structure between the sexes. The biggest difference between the two theoretical approaches and the feminist theory is that the former also emphasizes other explanatory levels as well as the purely structural. Five keywords: men s violence against women, theoretical approaches, definitions, explanations, feminist theory.

Innehållsförteckning 1. Introduktion...3 1.1. Varför undersöka mäns våld mot kvinnor?...3 1.1.1. Omfattning...3 1.1.2. Ett brott mot de mänskliga rättigheterna...3 1.1.3. Mäns våld mot kvinnor som ett demokratiproblem...4 1.2. Problemformulering...4 1.3. Uppsatsens syfte...5 1.4. Frågeställningar...5 1.5. Avgränsningar...6 1.6. Disposition...6 2. Tidigare forskning...6 2.1. Vad är en våldshandling?...6 2.2. Isärhållning...8 2.3. Orsaker...8 3. Teoretisk referensram...10 3.1. Begreppsanvändning...10 3.2. Metateoretiska utgångspunkter...11 3.3. Ur ett feministiskt perspektiv...12 3.4. Tre teoretiska aspekter...15 4. Metod och material...16 4.1. Val av metod...16 4.2. Val av material...16 4.2.1. Kort presentation av de empiriska källorna...17 4.2.2. Källkritik...18 4.3. Praktiskt tillvägagångssätt...18 5. Empiri och analys...20 5.1. Enbart de drabbade kvinnornas problem eller hela samhällets?...21 5.2. Hur behandlas problemet?...23 5.3. Hur skall mäns våld mot kvinnor definieras?...25 5.4. Orsaker till våldet...26 5.5. Uppsatsens övergripande frågeställningar besvaras...29 6. Slutsats och slutdiskussion...31

Källförteckning...32 Bilaga 1...34 Analysmodell...34 Bilaga 2...35 Resultat av analysen...35 2

1. Introduktion 1.1. Varför undersöka mäns våld mot kvinnor? 1.1.1. Omfattning I omfångsundersökningen Slagen Dam från 2001, där 10 000 kvinnor tillfrågades varav 70 procent svarade, konstaterades om svenska kvinnor att: - Mer än hälften någon gång varit utsatta för sexuella trakasserier. - Var fjärde kvinna varit utsatt för fysiskt våld från en man. - Var tredje kvinna har utsatts för sexuellt våld. - Nästan var femte har hotats av en man. Ändå riskerar dessa siffror att endast utgöra toppen av ett isberg. Detta eftersom våld mot kvinnor oftast utförs av en man som kvinnan har en nära relation till i hemmet och inte av någon psykiskt störd främling på väg hem från nattbussen, oavsett vad den mediala bilden än säger. Vem som utför övergreppen och var de sker anses vara intimt förknippat med brottsoffrets benägenhet att göra en polisanmälan. Om kvinnan känner mannen och/eller övergreppen sker i hemmet minskar kvinnans benägenhet att anmäla. Detta blir problematiskt eftersom det ofta krävs att brottet anmäls för att det ska komma med i statistiken. Det har hävdats att det generellt sett enbart anmäls ca 25 procent av all brottslighet. I fallet med mäns våld mot kvinnor riskerar alltså mörkertalet oanmälda brott som därmed aldrig upptäcks att vara ännu större. Sammantaget pekar detta på att vi idag endast kan ana eller försöka gissa oss till hur utbrett mäns våld mot kvinnor i verkligheten är. 1 Statistiken som presenterades ovan är från Sverige, men mäns våld mot kvinnor är också ett globalt problem. Enligt WHO utsätts var femte kvinna någon gång i livet för våldtäkt eller våldtäktsförsök. Beroende på vilket land som studeras utsätts mellan 16 och 25 procent av kvinnorna för partnervåld, och i USA är våld i hemmet till och med den främsta enskilda skadeorsaken för kvinnor i reproduktiv ålder. 2 1.1.2. Ett brott mot de mänskliga rättigheterna I FN: s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor slås det fast att våld mot kvinnor utgör ett brott mot alla kvinnors möjlighet att utöva sina mänskliga rättigheter 3. Även den 1 Lundgren med flera 2001: 7-13 2 Wendt Höjer 2002: 11-12 3 General Assembly resolution 48/104 of 20 December 1993 3

svenska regeringen hänvisar i sin tur till FN och deklarationen om avskaffandet av våld mot kvinnor samt hur våldet bryter mot alla kvinnors åtnjutande av de mänskliga rättigheterna 4. När så många som 46 procent av de svenska kvinnorna över 15 år har erfarenhet av att utsättas för våld av en man kan det inte längre sägas vara ett udda fenomen där gärningsmännen utgörs av ett fåtal avvikande och störda personer. 5 I ljuset av dessa siffror framstår mäns våld mot kvinnor som ett samhälleligt problem med stor utbredning. 1.1.3. Mäns våld mot kvinnor som ett demokratiproblem Maria Wendt Höjer utgår i sin doktorsavhandling från att mäns våld mot kvinnor inte enbart är ett hälsoproblem utan i första hand ett demokratiproblem. Hon grundar detta på att våldet inkräktar på kvinnors rätt till sina egna kroppar. Detta leder till en konstant utsatthet som begränsar kvinnors handlingsmöjligheter och livsutrymme, både på övergripande nivå och på individnivå nivå. Att alla medborgare skall ha möjlighet till ett jämlikt deltagande är ett kriterium av stor vikt för demokratitanken. Om hälften av befolkningens kroppsliga integritet ständigt är hotad och detta i sin tur hindrar dem från ett jämlikt deltagande, utmanas således hela det system som vårt samhälle är uppbyggt av idag och som vi med tiden kommit att ta för givet; demokratin. 6 Wendt Höjer slår även fast att våldet är en viktig faktor när kön konstitueras. Idag är våld mot kvinnor liksom ojämlikheten och dominansrelationen mellan könen sexualiserat. Männen ses som aktiva subjekt och kvinnor som passiva objekt. Detta framträder tydligt i pornografi och prostitution där kvinnan kan köpas och säljas av mannen, subjektet. Objektifieringen av kvinnor och reduceringen av dem till könsvarelser är ytterligare faktorer som bidrar till att frånta kvinnor deras handlingsutrymme. 7 Sammanfattningsvis är mäns våld mot kvinnor ett utbrett fenomen, ett brott mot de allra mest fundamentala rättigheter vi människor besitter samt ett problem som måste lösas innan vi överhuvudtaget kan tala om en riktig demokrati. Detta lyfter fram mäns våld mot kvinnor som ett angeläget problem också väl lämpat för statsvetenskapliga studier. 1.2. Problemformulering När vi hör begreppet mäns våld mot kvinnor är det nog inte de rent teoretiska aspekterna som de flesta av oss först kommer att tänka på. Kanske är det inte så konstigt att det är de 4 http://www.regeringen.se/sb/d/3208, hämtat den 1/11 2006 5 Lundgren med flera 2001: 8, 73 6 Wendt Höjer 2002: 10-14 7 Wendt Höjer 2002: 25-31 4

stora löpsedlarna eller den skrämmande höga statistiken som fastnar i minnet och som vi gärna diskuterar. Ändå hävdas alltså i denna uppsats att diskussionen, om inte till lika stor del så åtminstone till viss del, bör handla om teoretiska utgångspunkter hellre än statistik. För mäns våld mot kvinnor är inget enhetligt område vilket också snart visar sig när ämnet granskas närmare. Åsikterna går för det första isär om något så grundläggande som vad mäns våld mot kvinnor egentligen innebär. Här förespråkas främst två olika typer av definitioner; en bred som inkluderar flera olika typer av övergrepp, eller en mer snäv och exkluderande. För att komplicera saken ytterligare diskuteras dessutom huruvida de handlingar som skall räknas som mäns våld mot kvinnor skall tolkas tillsammans eller var för sig. Förespråkare av separata tolkningar utgår från att det finns en skillnad mellan exempelvis rena överfallsvåldtäkter och parvåldtäkter och att det kan finnas bland annat analytiska fördelar med att behandla dem var för sig. De som förespråkar en sammanhållen tolkning menar istället att handlingarna är en del av samma fenomen, därför bör de behandlas gemensamt. Med andra ord saknas enhetliga definitioner och tolkningar av ett problem som vi tidigare kunnat konstatera är både utbrett och allvarligt. Detta stämmer visserligen inte enbart in på mäns våld mot kvinnor, samma problem återfinns till exempel inom demokratiforskningen. Men det är något som förtjänar att belysas i en studie som inte främst fokuserar på fenomenets omfattning, sådana studier har det gjorts tillräckligt, utan just på de teoretiska synsätt och meningsskiljaktigheter som finns. 1.3. Uppsatsens syfte Syftet är att studera och jämföra teoretiska utgångspunkter i två studier om mäns våld mot kvinnor samt att relatera de teoretiska utgångspunkterna till feministisk teori. 1.4. Frågeställningar - Vilka teoretiska utgångspunkter framförs om mäns våld mot kvinnor med avseende på problemets definitioner, orsaksförklaringar och eventuell isärhållning 8? - Hur kan de teoretiska utgångspunkterna förstås i ljuset av feministisk teoribildning? 8 Se kapitel 2. 5

1.5. Avgränsningar En grundläggande avgränsning är att uppsatsen inte undersöker rent empiriska aspekter av problemet mäns våld mot kvinnor. Den här uppsatsen diskuterar inte heller hur barn påverkas av mäns våld mot kvinnor, eller hur de utnyttjas av mannen som en del i övergreppen 9. En annan viktig avgränsning som görs och som är viktig att understryka är att resultatet av denna uppsats inte kommer att användas för att påvisa någon generell trend. Resultatet är intressant som exempel på olika synsätt på fenomenet mäns våld mot kvinnor, samt för att se och analysera eventuella skillnader. 1.6. Disposition I kapitel två redovisas exempel på hur tidigare forskning resonerat kring definitioner av mäns våld mot kvinnor, vad isärhållning innebär samt vad som pekats ut som orsaker till våldet. Efter detta redogörs i kapitel tre för det teoretiska ramverk som uppsatsen tar sin utgångspunkt i samt uppsatsens begreppsanvändning. Det fjärde kapitlet innehåller en kort presentation av de empiriska källorna, beskriver valet av metod samt behandlar hur uppsatsens analys kommer att gå till rent konkret. Kapitlet innehåller även en kort källkritisk diskussion. Efter detta presenteras och analyseras de empiriska resultaten i kapitel fem. Avslutningsvis följs resultaten upp av slutsatser och en slutdiskussion i kapitel sex. 2. Tidigare forskning 2.1. Vad är en våldshandling? Så här definierar FN våld mot kvinnor: Violence against women shall be understood to encompass, but not be limited to [...] Physical, sexual and psychological violence occurring in the family [...], Physical, sexual and psychological violence occurring within the general community [...], [and] Physical, sexual and psychological violence perpetrated or condoned by the State, wherever it occurs. 10 Definitioner styr vad som undersöks, hur det undersöks och påverkar möjligheterna att jämföra olika studier och resultat mot varandra 11. Ett generellt problem med definitioner är 9 För diskussioner kring detta se till exempel Mäns våld mot kvinnor. En kunskapsöversikt om kvinnomisshandel och våldtäkt, dominans och kontroll. Mona Eliasson (1997). 10 General Assembly resolution 48/104 of 20 December 1993, artikel 2. 11 DeKeseredy & Schwartz 2001: 23 6

därför att de inte alltid innebär samma sak vid samma tillfälle eller på samma plats 12. Dessutom styr definitioner resultat när ett fenomens omfattning skall fastställas 13. Följaktligen är det av stor vikt vilken innebörd som läggs i ordet våld i uttrycket mäns våld mot kvinnor och detta kommer därför att diskuteras nedan. Hur våld mot kvinnor definieras kan bero på vilken disciplin som forskaren tillhör eller vilken metod som används 14. Skillnader kan också bero på att olika komponenter inkluderas i begreppet; om våldet exempelvis räknas utifrån de konsekvenser det får eller utifrån vem som är förövare 15. Förespråkare av en snävare definition återfinns exempelvis inom juridiken. De brukar framhäva hur en bred definition riskerar att inkludera allt och därmed bli intetsägande. Dessutom menar de att det finns analytiska fördelar med att använda snävare definitioner och istället dela in fenomenet i olika delar. 16 Dean G. Kilpatrick poängterar vikten av att ha riktiga kunskaper om ett problems utbredning för att kunna formulera passande politiska åtgärder för att avhjälpa det. Han menar att politik handlar om allokering av resurser och att det generellt sett ges större resurser till större problem. Kilpatrick hänvisar till DeKeseredy som understryker hur en snäv definition kan resultera i underrapportering vilket i sin tur kan leda till i att politiker inte inser allvaret. Andra möjliga negativa konsekvenser är att det skapas en våldshierarki där enbart de värsta handlingarna tas på allvar. En ytterligare risk är att kvinnor som utsatts för våld låter bli att söka hjälp eftersom de inte kan identifiera vad de genomlidit som ett uttryck för mäns våld mot kvinnor. 17 De som förespråkar en bredare definition av begreppet poängterar bland annat att våldet mot kvinnor är multidimensionellt. De talar om mäns våld mot kvinnor som ett kontinuum av osäkerhet eller av olika våldshandlingar, där icke-våldshandlingar såsom hot om våld kan upplevas som precis lika smärtsamma som fysiska våldshandlingar. De är kritiska mot att utgå från snävare definitioner eftersom detta riskerar att leda till att problemets helhet går förlorad. Därmed kan en sådan studie få svårt att generalisera över hela våldsspektrumet. Trots olika synsätt menar vissa forskare att allt fler börjar gå mot en bredare, sammanhållen definition. 18 De flesta forskare är idag överens om att våld mot kvinnor skall inkludera fyra typer av 12 Skinner, Hestor & Malos 2005: 2 13 Wendt Höjer 2002: 12 14 Desai & Saltzman 2001: 36 15 Desai & Saltzman 2001: 37 16 DeKeseredy & Schwartz 2001: 26-28 17 Journal of Interpersonal Violence, Dean G. Kilpatrick, Vol. 19, s. 2, 9-10, 2004-11-11 18 DeKeseredy & Schwartz 2001: 26-29 7

handlingar: känslomässiga -, fysiska -, sexuella -, och verbala övergrepp 19. Om någon av dessa utelämnas används alltså en snävare definition. I tidningen Journal of Interpersonal Violence föreslår Dean G. Kilpatrick ett nytt begrepp; violence and abuse against women (VAAW) som även skulle inkludera exempelvis förföljelse eller känslomässiga övergrepp. Kilpatrick menar att detta begrepp är bra eftersom det skiljer mellan vålds- och icke-våldshandlingar, samtidigt som det tillåter utvärderingar av såväl fysiskt våld som trakasserier. 20 Kilpatrick får medhåll i ett svar från Patricia Tjaden som menar att exempelvis förföljelse kan få allvarliga konsekvenser för offret, både psykiskt och socialt. Men Tjaden föreslår dessutom en utveckling av VAAW till att även inkludera barn- och ungdomsoffer. Anledningen är att undersökningar visat att det är av stor betydelse för vuxna kvinnliga offer om de utsatts för övergrepp under uppväxten. 21 2.2. Isärhållning Nea Mellberg har gjort en genomgång av svenskt offentligt tryck, facklitteratur och forskning om mäns våld mot kvinnor och våld/sexuella övergrepp mot barn. Hon fann att forskningen uppvisar ett tydligt åtskiljande eller isärhållande trend. Detta kunde till exempel ta sig uttryck i att litteratur om sexualiserat våld behandlade enbart våldtäkt utanför nära relationer och utelämnade alla andra former. Eller så nämndes inte sexuellt våld överhuvudtaget och fokus låg enbart på fysiskt våld. 22 Mellberg kallar detta för åtskiljandets diskurs vars innebörd är att olika uttryck för våld hålls isär 23. Som exempel på en sådan studie nämner Mellberg utredningen Våldtäkt, en kriminologisk kartläggning av våldtäktsbrotten från början av 80-talet. Där skiljer författaren uppraggnings-, bekantskaps-, och parvåldtäkter från så kallade överfallsvåldtäkter. 24 2.3. Orsaker Mellberg fann även i samma genomgång fem olika tolkningsperspektiv på mäns våld som hon menar är framträdande, dessa är: 19 Desai & Saltzman 2001: 36 20 Journal of Interpersonal Violence, Dean G. Kilpatrick, Vol. 19, s. 9-10, 2004-11-11 21 Journal of Interpersonal Violence, Patricia Tjaden, Vol. 19, 2004-11-11 22 Mellberg 2004: 74-75 23 Mellberg 2004: 8-9, 77 24 Mellberg 2004: 16 8

1) Vanmaktsperspektivet, en förklaring som fokuserar på mannen. Enligt detta känner mannen frustration och vanmakt i relationen till kvinnor/kvinnan, exempelvis på grund av att mannen har sämre utbildning eller kanske själv tidigare varit misshandlad. 2) Socialt arv - perspektivet, blandar olika samhälleliga och psykologiska faktorer, som ojämlikhet mellan könen, rotlöshet eller den individuella synen på våld. 3) Konfliktperspektivet, ser våldet som en konflikt mellan två jämbördiga parter. Det rör sig alltså om vanliga gräl som urartar, inte om samhälleliga strukturer. 4) Makt- och kontrollperspektivet, här är våldet det yttersta uttrycket för manlig dominans i samhället. Våldet är både en följd av samt ett sätt att upprätthålla denna dominans. 5) Allt och intet - perspektivet, använder flera perspektiv, modeller eller faktorer för att förklara mäns våld mot kvinnor. 25 Mellberg diskuterar också vad hon kallar för den ekologiska modellen. Denna innebär att struktur, samhälle, relationer och gärningsmannens karaktär kombineras med männens individuella våldsmönster, samt med förekomsten av riskfaktorer. En sådan riskfaktor skulle exempelvis kunna vara utsatthet för våld under uppväxten. 26 Även Jasinski talar om en variant av den ekologiska modellen som hon kallar en multidimensionell förklaringsmodell. Jasinski menar att tidig forskning om våld mot kvinnor identifierade femton förklaringsteorier som kan delas in i tre kategorier; inter-individuella teorier, socialpsykologiska teorier och socialkulturella teorier. Jasinski menar även att det går att skilja mellan mikro- och makroteorier där de förra utgår från egenskaper hos individen och de senare från övergripande strukturer. 27 Trots att det existerar vitt skilda synsätt på orsakerna till mäns våld mot kvinnor verkar ändå det feministiska perspektivet på mäns våld mot kvinnor idag ha fått ett visst genomslag. I den FN deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor som hänvisats till tidigare sägs till exempel att: [...] violence against women is a manifestation of historically unequal power relations between men and women, which have led to domination over and discrimination against women by men [...] and [...] is one of the crucial social mechanisms by which women are forced into a subordinate position compared with men[.] 28 25 Mellberg 2004: 83-89 26 Mellberg 2004: 66 27 Jasinski 2001: 6 28 General Assembly resolution 48/104 of 20 December 1993 9

Om en så välkänd internationell organisation som FN utgår från sådana aspekter som är centrala inom den feministiska teoribildningen, tyder detta på att en sådan teoretisk utgångspunkt i varje fall inte torde vara helt fruktlös. I den här uppsatsen är den feministiska teoribildningen utgångspunkten, därför behandlas denna närmare i en senare del av uppsatsen. Sammantaget verkar alltså tidigare forskning om mäns våld mot kvinnor diskutera främst tre teoretiska aspekter som särskilt viktiga; hur begreppet definieras, om mäns våld mot kvinnor behandlas på ett isärhållande vis samt vad som framförs som orsaker. För att uppnå uppsatsens syfte och besvara dess frågeställningar kommer dessa tre delar att användas för att fånga och jämföra de teoretiska utgångspunkter som återfinns i texterna. 3. Teoretisk referensram 3.1. Begreppsanvändning Det begrepp som genomgående kommer att användas i den här uppsatsen är mäns våld mot kvinnor. Att använda uttrycket mäns våld mot kvinnor är i jämförelse med att använda exempelvis uttrycket våld mot kvinnor ett sätt att understryka att det är könen som är av vikt för problemet, inte våldet i sig 29. En sådan markering är inte okontroversiell och den stöter på kritik, till och med från det egna lägret. Det finns de som menar att en sådan problemformulering som explicit pekar på mäns överordning är ideologisk, osaklig och orättvis 30. Exempelvis har politiskt konservativa hävdat att studier kring våld mot kvinnor är ideologiskt drivna och enbart används i syfte att göra feministiska poänger 31. Kritiken från det egna blocket bottnar i antagandet att könsmaktordningen är en språklig ordning. Därför finns en risk med att könskategorierna skrivs in i den offentlig-politiska debatten eftersom något som ständigt upprepas riskerar att bli sanning. Sägs det till exempel tillräckligt många gånger att män är överordnade kvinnor så kan det resultera i att könsmaktordningen befästs, tvärtemot vad feminismen vill. 32 Vad som inkluderas i begreppet mäns våld mot kvinnor preciseras i denna uppsats till känslomässiga övergrepp, fysiska övergrepp, sexuella övergrepp, och verbala övergrepp. Med andra ord kan definitionen ses som bred. Den viktigaste anledningen till att använda en sådan mer inkluderande definition är att det bidrar till att göra kvinnors erfarenheter till utgångspunkten. Varför detta är av stor vikt behandlas närmare i avsnitt 3.3. 29 Wendt Höjer 2002: 159 30 Wendt Höjer 2002: 180 31 DeKeseredy & Schwartz 2001: 26 32 Wendt Höjer 2002: 182-184 10

3.2. Metateoretiska utgångspunkter I den här uppsatsen är föreställningen att det finns en objektiv verklighet i problemet med mäns våld mot kvinnor. Samtidigt påverkar forskarens paradigm valet av frågor och det sätt forskaren ser på världen. Med andra ord har författarens förförståelse säkert spelat in i valet av forskningsfråga, samtidigt som förförståelsen även påverkat de teoretiska synsätt som appliceras. Detta kan benämnas som att forskningen på så vis är dualistisk eftersom den samtidigt innebär både subjektiva och objektiva dimensioner. Mikael Rundqvists avhandling bär övertiteln Samhällets tvåsidighet. Han menar att det går att urskilja tre olika samhällsvetenskapliga ansatser; aktörsansatsen, strukturansatsen och aktör - strukturansatsen. Den renodlade aktörsansatsen menar Rundqvist utgår från att fakta om individer är den enda verklighet som är värd att studera. Därför fokuserar aktörsansatsen på individers handlande. Strukturansatsen, menar Rundqvist å andra sidan, anser att strukturer styr individers handlande, därför är det dessa som bör studeras 33. Den utgångspunkt som uppsatsen bygger på är att båda dessa nivåer måste beaktas för att ge en fullgod orsaksförklaring till mäns våld mot kvinnor. Som kritiker mot feminismen påtalat; alla män är en del av patriarkatet men inte alla slår. Ett kombinerat synsätt utgår från precis vad Rundqvist så skickligt lyckas sätta ord på i titeln till sin avhandling; att samhället är tvåsidigt. Den syn på förhållandet mellan aktör struktur som används i uppsatsen kan alltså, för att fortsätta i Rundqvists termer, benämnas som en kombinerad aktör - strukturansats. Om vi tänker oss en rak linje där de båda ytterpunkterna utgörs av aktörsansatsen respektive strukturansatsen och med aktör - strukturansatsen som mittpunkten, skulle författarens utgångspunkt placera sig någonstans mellan mittpunkten och strukturansatsen. Denna förståelse låg till grund för att skriva uppsatsen utifrån den feministiska teoribildningen i tron och förhoppningen om att denna har mycket att tillföra studier om mäns våld mot kvinnor. En synpunkt som framförs i boken Researching gender violence är att det inte finns någon enhetlig feministisk teori. Alla feminister antar olika epistemologiska och ontologiska ståndpunkter, därför kan det inte heller finnas någon enhetlig feministisk metodologi. Dessa olikheter till trots fastslås att det finns vissa drag de flesta feminister delar. För det första behandlar feministisk forskning ofta genus i någon grad. För det andra förkastas den standardiserade akademiska synen på att det skulle gå att dra en gräns mellan forskare och 33 Rundqvist 1998: 2-4 11

objekt. För det tredje vill feministisk forskning göra kvinnors och andra marginaliserade gruppers erfarenheter hörda. 34 Författarens egen tolkning av feminismen är utifrån en kombinerad aktör - strukturansats att de strukturella, patriarkala förhållanden som många feminister för fram som orsaker till mäns våld mot kvinnor är viktiga men inte avgörande. Feminismens mål är att bryta könsmaktordningen och göra kvinnors erfarenheter hörda, detta skulle vara omöjligt om inte individer i sin tur kunde påverka de strukturer de omges av. Alltså tar feminismen som teoribildning främst sin utgångspunkt i den strukturella nivån men kan i författarens tolkning inte helt utesluta aktörsnivån. Även Rundqvist anser att samhällsvetenskapliga förklaringar bör avfattas både i termer av mänskliga planer och i termer av deras omgivning, eller med Rundqvists egna ord: De mänskliga planerna, måtten och stegen måste tillåtas förekomma inte bara som oberoende variabler, utan också som beroende variabler i förklaringarna. 35 3.3. Ur ett feministiskt perspektiv Feminismen kan ses som ett exempel på ett makroorienterat perspektiv som förklarar mäns våld mot kvinnor utifrån patriarkala strukturer och de samhälleliga institutioner som bibehåller dessa. Både den historiskt ihållande manliga dominansen och de socialiserande processer som lär in denna struktur hos män och kvinnor bidrar till mäns våld mot kvinnor. Mäns våld mot kvinnor är ett uttryck för den manliga dominansen och ett sätt för männen att bibehålla denna ordning. Något som kan anses stödja denna teori är studier som visat att det finns mindre våld i mer jämlika kulturer. Kritiker pekar dock på att feminismen behandlar män som om de vore en enhetlig grupp; varför misshandlar bara en liten del av männen om alla ingår i ett patriarkat? Det har dessutom påtalats att feminister riskerar att begå vad engelskan benämner som ecological fallacy. Detta uppstår då händelser på individnivå förklaras utifrån ett makroperspektiv. 36 Istället för att utgå från ett ensidigt makroorienterat feministiskt perspektiv kan också vissa drag av feminismen användas i en kombinerad, multidimensionell förklaringsmodell. Ett exempel på en sådan kombination är teorin att det finns ett samband mellan genus och våld. Detta perspektiv kombinerar feministisk teori med förekomsten av våldsstrukturer inom familjen. Det hävdas att drag från samhälleliga strukturer som bidrar till att bibehålla 34 Skinner, Hestor & Malos 2005: 10-12 35 Rundqvist 1998: 245 36 Jasinski 2001: 12-13 12

patriarkatet kan influera intima relationer där män har högre relativ status än kvinnor. Detta befäster patriarkatet och ökar risken för övergrepp. Det genusteoretiska bidraget till teorin är att kvinnor och män ser olika på våld och att våld är ett sätt att konstruera maskulinitet. 37 Att feminismen ser mäns våld mot kvinnor som ett uttryck och förutsättning för den ojämlika maktrelationen mellan könen är flera överens om 38 39. Maria Wendt Höjer menar att enbart rädslan för våld utgör en viktig upprätthållande faktor och att våldtäkt eller kvinnomisshandel inte är enstaka, avvikande händelser. Våld mot kvinnor är inte enbart tecken eller symptom av den ojämlika maktrelationen utan dessutom ett avgörande upprätthållande fenomen. Wendt Höjer hänvisar till Kate Millet som slår fast att våldsutövning är centralt för patriarkatets maktbevarande. 40 För Wendt Höjer är några aspekter särskilt viktiga för den feministiska teoribildningen. En av dessa är att feminismen i grunden vill dekonstruera sanningar och utmana vardagliga föreställningar, något som görs genom att förstå de olika förtryckarmekanismer som ligger bakom dessa föreställningar. I ett mansdominerat samhälle används ofta mäns perspektiv för att utveckla termer eller begrepp som sedan skall användas för att reflektera kvinnors erfarenheter 41. Enligt Wendt Höjer argumenterar till exempel Robin West för att vad som betraktas som skada definieras utifrån mäns verklighet och erfarenheter 42. Detta vill feministisk teoribildning ändra. Wendt Höjer menar att grunden för att utarbeta en feministisk position är att kombinera feminismens yttersta målsättning; frihet från förtryck, med kvinnors erfarenheter. En tredje tanke som förs fram av Wendt Höjer är att det är av särskild vikt för feminismen hur gränsdragningen mellan privat och politik görs. Denna gränsdragning är nämligen en viktig faktor i upprätthållandet av kvinnors underordning. 43 Ett av de begrepp som spelar en central roll för feministisk teoribildning är könsmaktordning. Begreppet grundas just på den gränsdragning mellan privat och offentligt som diskuterats ovan. Det offentliga utgörs till största del av mäns värderingar, erfarenheter och verksamhetsområden och det privata av kvinnors. Det som är manligt värderas vidare högre än det som är kvinnligt, sammantaget innebär detta att mäns position i samhället är starkare än kvinnors. 44 37 Jasinski 2001: 15-16 38 Wendt Höjer 2002: 114 39 Jasinski 2001: 10-11 40 Wendt Höjer 2002: 8, 24 41 DeKeseredy & Schwartz 2001: 24 42 Wendt Höjer 2002: 142 43 Wendt Höjer 2002: 43-44, 79 44 Lindvert 2002: 23 13

En viktig orsak till att könsmaktordningen upprätthålls är att sexuella övergrepp av tradition har uppfattats som hemmahörande i det privata. Därmed blir en eventuell statlig inblandning i fenomenet utmanande eftersom detta hotar etablerade gränser mellan offentligt/privat respektive politiskt/personligt. 45 Ett annat begrepp som är centralt för feministisk teoribildning är sexualiserat våld. Det innebär att misshandel och våldtäkt kopplas samman med andra fenomen som exploaterar kvinnor som prostitution och pornografi. 46 Det har historiskt sett funnits tendenser till att omformulera mäns våld mot kvinnor i mer accepterade termer, exempelvis som en följd av gärningsmannens alkoholberoende. Enligt feminister är detta ett sätt att försöka legitimera den rådande könsmaktordningen. Feminister framför också kritik mot den juridiska hanteringen av mäns våld mot kvinnor som tenderar att betrakta fenomenet som ett brott utan kontext, avskiljt från strukturer eller maktförhållanden. 47 Även begreppet genus intar en central position inom den feministiska teoribildningen. Caroline Ramazanoglu poängterar att genus kan innebära olika dimensioner för olika feministiska forskare. Det gör exempelvis stor skillnad om genus ses i termer av vad människor är eller av vad människor gör. En annan skillnad är hur forskaren ser på sambandet mellan genus och andra sätt att identifiera och kategorisera olika grupper av människor. Enligt Ramazanoglu bör en feministisk syn på genus inkludera practical social investigation of gendered lives, experiences, relationships and inequalities. 48 Yvonne Hirdman beskriver genus så här: [A]tt göra genus är att göra skillnad, där skillnad inte finns. Konkret och abstrakt: att hålla isär. 49 Genus skiljer sig från begreppet könsroller på så vis att det senare leder tankarna till antingen kön eller roll och vilken av dessa faktorer som har störst betydelse. Enligt Hirdman kan genus förstås som ett slags verktyg för att komma förbi det dualistiska tänkandet i antingen kön eller kropp. Hirdman menar att genus existerar överallt, det är vårt arbete, den mat vi äter, strukturer och tankar, det manliga och det kvinnliga. 50 45 Wendt Höjer 2002: 34-35 46 Wendt Höjer 2002: 157 47 Wendt Höjer 2002: 81, 83 48 Ramazanoglu 2002: 4-5 49 Hirdman 2004 (omarbetad upplaga): 65 50 Hirdman 2004 (omarbetad upplaga): 11-16 14

Enligt Hirdman är det möjligt att renodla olika sätt att se på femininum, poängen med detta är enligt Hirdman att det hjälper oss att se bakomliggande mönster som gör femininum. Hirdman menar att det är män som bygger femininum, inte kvinnor själva. 51 Hierarki och isärhållning utgör tillsammans en genusordning, en ordning som accepteras av kvinnor och bevaras av dem 52. Hirdman utvecklar också tanken om ett stereotypt genuskontrakt som i sig är starkt strukturerande eller isärhållande. Kontraktet är en kulturellt nedärvd överenskommelse som binder aktör och struktur till vartannat. Nyckelordet i genuskontraktet är bör, det ålägger bägge parter både plikter och belöningar och blir ett slags strukturellt tvång som både män och kvinnor lider av. Ordet kontrakt riskerar dock att vara missvisande eftersom det i detta fall inte rör sig om en konkret överenskommelse mellan två jämbördiga parter. 53 3.4. Tre teoretiska aspekter 54 I kapitel två konstaterades hur definitioner är oerhört grundläggande då de styr både vad som undersöks samt hur och vad resultatet blir. Det konstaterades också att det saknas någon enhetlig definition av mäns våld mot kvinnor men att forskningen främst kretsat kring två olika typer av definitioner; bredare eller snävare. Eftersom enhetliga definitioner av vad som skall ingå i begreppet mäns våld mot kvinnor saknas när det är så pass fundamentalt för hur vi ser på och tolkar detta våld, är vilken definition som tillämpas en av de aspekter som kommer att undersökas. Uppsatsen har även nämnt den starkt isärhållande trend som Mellberg menade att tidigare forskning om mäns våld mot kvinnor uppvisar. Detta innebär att mäns våld mot kvinnor inte ses i sin helhet utan att de olika uttrycken tolkas var för sig. Det finns en koppling mellan definitionen av mäns våld mot kvinnor och om begreppet behandlas isärhållande eller sammanhållande. Om en text nämner olika typer av våldshandlingar ses inte det i denna uppsats automatiskt som att texten därmed åtskiljer så länge texten betonar att de olika typerna av våldshandlingar är delar av mäns våld mot kvinnor. Den andra aspekt som kommer att undersökas är alltså om mäns våld mot kvinnor behandlas på ett isärhållande eller sammanhållande vis. Även vilka orsaker till mäns våld mot kvinnor som framförts har behandlats ovan i uppsatsen. De olika orsaksförklaringarna konstaterades variera. För att få en mer översiktlig 51 Hirdman 2004: 44, 46 52 Hirdman 2004 (omarbetad upplaga): 75-76 53 Hirdman 2004 (omarbetad upplaga): 84-96 54 Se kapitel 2. 15

bild av orsakerna kunde dessa delas upp i olika kategorier efter vilken förklaringsnivå perspektivet utgår ifrån, varav den kanske enklaste är att skilja mellan mikroteoretiska respektive makroteoretiska perspektiv. Dessa två går även att kombinera i vad Mellberg kallar en ekologisk modell eller Jasinski för en multidimensionell förklaringsmodell. Vilken orsaksförklaring som förespråkas är den tredje aspekten som skall undersökas. 4. Metod och material 4.1. Val av metod För att kunna besvara frågeställningarna och uppnå uppsatsens syfte kommer de olika teoretiska utgångspunkterna i två texter att analyseras och jämföras genom en komparativ textanalys. Istället för att studera texter hade andra sätt att jämföra olika utgångspunkter på till exempel kunnat vara genom intervjuer. Ett ytterligare alternativ hade varit att studera en serie studier om mäns våld mot kvinnor för att se om utgångspunkterna däri förändras över tid. Problemet med båda dessa alternativ är att de framstår som onödigt komplicerade i förhållande till den metod som har valts, främst därför att det saknas något självklart alternativ till vilka objekt som i så fall skulle studeras. Därmed skulle processen att söka efter sådana riskera att ta onödigt mycket tid från andra lika viktiga delar av uppsatsskrivandet. 4.2. Val av material Om vi utgår från att resonemanget ovan stämmer och att den valda metoden verkligen är smidigast finns fortfarande möjligheten att välja mellan olika typer av skrifter, med andra ord återstår fortfarande att motivera valet av texter. De utgångspunkter som skall analyseras hämtas dels från det slutbetänkande som färdigställdes av Kvinnovåldskommissionen 1995 (SOU 1995: 60), Kvinnofrid. En anledning till varför just denna valdes är att Mellberg i sin genomgång av svensk forskning om våld mot kvinnor och barn benämnde denna som trendbrytande. Detta eftersom den anlade ett sammanhållande perspektiv på mäns våld mot kvinnor samt försökte se fenomenet utifrån de utsatta kvinnornas synvinkel. 55 En annan viktig anledning till att välja utredningen Kvinnofrid är att den är så omtalad. Genom att välja en välkänd referenspunkt att jämföra den andra textens utgångspunkter mot blir studien förhoppningsvis mer intressant. 55 Mellberg 2004: 49 16

Den andra text som de teoretiska utgångspunkterna skall hämtas ifrån är en helt nygjord studie (vilket också var ett av de främsta skälen till att just den valdes) som getts ut av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Studien heter Mäns våld mot kvinnor i nära relationer. En kunskapsöversikt och utkom hösten 2006, nästan precis vid tidpunkten för uppsatskursens början. En positiv aspekt av kunskapsöversikten är därmed att den troligtvis ännu inte använts i så många studier och att en uppsats som behandlar denna därför kan bidra med något nytt till forskningen om mäns våld mot kvinnor. En negativ aspekt av valet av kunskapsöversikten skulle däremot kunna sägas vara att den som titeln antyder explicit behandlar mäns våld mot kvinnor i nära relationer, frågan är om detta gör studien olämplig för denna uppsats. Författaren hävdar att så inte är fallet. Detta eftersom det som uppsatsen skall undersöka i de båda utredningarna inte är vad som sägs om fenomenets utbredning, utan om de teoretiska utgångspunkterna. Enligt den breda definition som används i denna uppsats är mäns våld mot kvinnor i nära relationer en del av det vidare begreppet mäns våld mot kvinnor. Därmed är orsakerna till mäns våld i en nära relation desamma som orsakerna till mäns våld mot kvinnor i stort. Dessutom inriktar sig även Kvinnofrid främst på mäns våld mot kvinnor i nära relationer, även om detta inte sägs i titeln 56. Tillsammans utgör utgångspunkterna i kunskapsöversikten och Kvinnofrid exempel på olika teoretiska synsätt på mäns våld mot kvinnor. Vilka utgångspunkter som återfinns i var och en av studierna är intressant i sig. Förhoppningen är dock att en jämförelse mellan två studiers utgångspunkter kan tillföra ytterligare dimensioner samt ge ökad förståelse för vad olika synsätt på problemet med mäns våld mot kvinnor kan få för konsekvenser. För den möjligheten att läsaren inte känner till någon av de valda texterna följer i avsnittet nedan en kort presentation av dessa. 4.2.1. Kort presentation av de empiriska källorna I juli 1993 bemyndigades Bengt Westerberg att sätta samman en kommission som skulle göra en översyn av mäns våld mot kvinnor och ge förslag på åtgärder. Kommissionen skulle arbeta utifrån ett kvinnoperspektiv eftersom ett sådant perspektiv enligt direktiven dittills hade varit eftersatt. Kommission antog namnet Kvinnovåldskommissionen och kom att ledas under ordföranden Britta Bjelle. Arbetet resulterade dels i ett delbetänkande i mars 1994 om ett 56 Sammanfattning av Kvinnofrid. Finns att hämta på regeringens hemsida: http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/25122 hämtat 2006-11-25 17

centrum för våldtagna eller misshandlade kvinnor, samt i det slutbetänkande från juni 1995 som här skall studeras; Kvinnofrid. 57 Kunskapsöversikten Mäns våld mot kvinnor i nära relationer är författad av Mona Eliasson, professor i psykologi, och Barbro Ellgrim, fil. kand. i beteendevetenskap. Den skrevs på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landstings forsknings- och utvecklingsråd men i inledningen poängteras att det är författarna själva som står för innehållet. Syftet med kunskapsöversikten är att stödja kommuners och landstings arbete genom att fungera som en vägledande kunskapsbank. Kunskapsöversikten försöker täcka in hela spännvidden av mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Ämnet sätts därför i såväl historisk som internationell kontext. Det ges även utrymme åt orsaksförklaringar och redogörelser för fenomenets omfattning. 58 Hädanefter kommer uppsatsen att hänvisa till de båda studierna som Kvinnofrid och kunskapsöversikten. 4.2.2. Källkritik Det traditionella källkritiska tillvägagångssättet, att undersöka huruvida en källa uppfyller äkthet-, oberoende-, samtidighet- och tendenskriterier, spelar en mindre viktig roll för den här uppsatsen 59. Anledningen är att empirin inte består av konventionella fakta utan av teoretiska utgångspunkter. Om något av kriterierna skulle tillämpas skulle det i sådant fall vara äkthetskriteriet eftersom det naturligtvis är viktigt att de båda texter som undersöks inte är några förfalskningar. I ett tidigt skede konstaterades därför att de båda texterna med all sannolikhet var äkta. Inte heller spelar det någon större roll huruvida de båda studierna är tendensiösa eller inte, tvärtom kan eventuell tendens i sig sägas vara det intressanta. Sammantaget kan alltså sägas att källkritiska avgöranden spelat en mindre betydande roll för denna uppsats men att de naturligtvis alltid är viktiga att ha i åtanke. 4.3. Praktiskt tillvägagångssätt Själva det praktiska tillvägagångssättet vid analysen har främst hämtat inspiration från Maria Wendt Höjers avhandling Rädslans politik och Jessica Lindverts avhandling Feminism som politik. Enligt Wendt Höjer bör en tolkning av en text kunna överraska i den meningen att den inte är helt beroende av den teoretiska ramen. Hon väljer därför att arbeta utifrån två steg. I den första läsningen av en text låter hon tolkningen stanna på en textnära nivå och använder 57 Bjelle med flera 1995: 3, 49 58 Eliasson & Ellgrim 2006: 3-4 59 Esaiasson med flera 2001 (andra upplagan): 304 18