Personlighetsstörningar



Relevanta dokument
Personlighetsstörningar

Personlighetsstörningar

Personlighetssyndrom. Vikten av ett professionellt möte. Lisa Ekselius Uppsala universitet & Akademiska sjukhuset

Personlighetsstörningar

Varför är det svårt att tillförlitligt utesluta att den man intervjuar har en psykisk sjukdom eller personlighetsavvikelse?

PERSONLIGHETSSTÖRNINGAR

DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade)

xx x Vad funkar på en arbetsplats? KAN gå bra, men fordrar ofta anpassning Depression x x Ofta bekymmer Ok, OM VÄL BEHANDLAD Bipolär sjukdom x x

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

International Classification of Functioning, Disability and Health

Psykopatologi & Psykiskt status

Neuropsykiatri och personlighetsstörningar hos unga vuxna. Mia Ramklint

Autismspektrumtillstånd och tvångssyndrom

PSYKOPATISKA & NARCISSISTISKA FÖRÄLDRAR

Integritet och samarbete. Konflikt. Smärta

PERSONLIGHETSSTÖRNINGAR OCH SVÅRARE PSYKIATRISKA TILLSTÅND. Lena Hedlund

PSYKOPATER & ANDRA MANIPULATIVA TYPER

HUR KÄNNER MAN IGEN EN PSYKOPAT? FEBRUARI 2017

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Borderline 19/10/2014. Borderline och Mentalisering. Den sociala hjärnans evolution. Joakim Löf och Anna Sten MBT-Teamet Huddinge

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro. Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling Rasmus Isomaa

Psykopatologi. Diagnos. Jan Bergström, Med dr Leg psykolog, leg psykoterapeut. Sjukgymnastutbildningen ht

Äldrepsykiatri KJELL FIN N ERMAN C HEFSÖVERLÄKARE VÄSTMAN LAN D

Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh

Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla?

Diagnoskännedom. nnedom. KUR-projektet Arvika-Torsby. Christian Johansson Specialist i psykiatri

Psykopatologi. Kriterier för störning/sjukdom. Diagnos. DSM-systemet. Diagnos (2) Jan Bergström, Med dr Leg psykolog, leg psykoterapeut

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

Psykopatologi. Ångestenheten & Internetpsykiatri. Psykopatologi? Jan Bergström. Sjukgymnastutbildningen ht-09

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Samsjuklighet. Henning Beier Specialist i psykiatri och barn och ungdomspsykiatri

Beskriv nuvarande besvär, inklusive emotionella, kognitiva, beteende- och fysiologiska symptom. Notera stressfaktorer i patientens liv.

Psykisk störning polisens bemötande av psykiskt störda.

Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator. Psykiatriveckan 2016, BUP

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

Samsjuklighet vid drogberoende. Mats Fridell SKL & Lund University

TRYGGHET & RÄDSLA. - så funkar vi

TVÅNGSSYNDROM. Fråga Diagnoskriterium Föreligger nu Tidigare (endast) (1), (2), (3) och (4).

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde.

Ätstörningar vid fetma

ASPERGERS SYNDROM DIAGNOSTISK INTERVJU (ASDI) TONÅRSFORMULÄR Gillberg, Gillberg, Ehlers 1991

Initialfas. IPT ÄR MULTITASKING Timing balans mellan manual & Patient

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Professionellt bemötande av OLIKA klienter med självskadebeteende

Personlighetsstörning och eller funktionsnedsättning

Asperger syndrom. Diagnosen Asperger syndrom ställs oftast från barnet är 8 år

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog

KUNSKAP GÖR SKILLNAD. Katherine Wiklund

A. Kvalitativt nedsatt förmåga till social interaktion, vilket visar sig på minst två av följande sätt

Personlighet och personlighetsrelaterade svårigheter

Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott?

Så stärker du barnets självkänsla

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn.

Ätstörningar Vad är det frågan om? Vasa Hanna Hongell Specialmedarbetare Katri Kopsa Psyk.sjukskötare Ätstörningskliniken Vilja Ab

Diskutera. Du har en rigid, oflexibel och explosiv patient framför dig

Kronisk suicidalitet. Suicidalitet Självmordstankar och självmordsförsök

Terapi med tonåringar. Den centrala masturbationsfantasin

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Kognition betecknar människans intellektuella funktioner.

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Kombination MD. Grupprapport 4.0 Multidimensionell

Vilka är ni, och vad ska det här vara bra för? Vad vill vi med kursen? Vad utmärker en frisk, sund och välfungerande personlighet?

# 8 ASPERGERS SYNDROM SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: III 18/ GENOMGRIPANDE STÖRNING I UTVECKLINGEN UNS

tar fysisk kontakt söker fysisk kontakt

Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition. Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten

Hantera besvärliga typer

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

MADRS (Montgomery-Åsberg Depression Rating Scale)

Scouternas gemensamma program

Barn som far illa. Utsatta Barn. Gunilla Landqvist

Kombination MD. Grupprapport 4.0 Multidimensionell

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Schematerapi RFMA-konferens 22/ Carl Gyllenhammar Psykiatriker, leg psykoterapeut certifierad schematerapeut

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

Habiliteringsprogram autism

Högkänslighet. Frågor & Svar. Varför är högkänsliga lättfångade byten för manipulatörer och hur kan det åtgärdas?

Validand och valideringshandledare

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut.

En broschyr om Tvångssyndrom

Information. till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta.

Alla medlemmar äger tillsammans

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck)

Utvecklingsaspekter. Något kommer utifrån. En faktiskt struktur lämnad av relationen till föräldrarna. A) Självkänsla.

Utbildning Huntingtons sjukdom

Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet?

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Traumamedveten omsorg. Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer

Intervjuguide. Partnervåld. Underlag för bedömning av risk för framtida partnervåld (SARA:SV) P. R. Kropp, S. D. Hart & H. Belfrage.

HUR HJÄRNAN ARBETAR ELLER HUR BETER VI OSS EGENTLIGEN? Sig-Britt Jutblad, leg. psykolog, specialist i neuropsykologi, leg.

Autism en introduktion

INFORMATION OM INVEGA

Psykiskt status

Bella Stensnäs, leg psykolog

Transkript:

Personlighetsstörningar

Vi ser personligheten i individens speciella sätt att uttrycka sig, hur han rör sig, hur han upplever och reagerar på situationer, hur han älskar, blir svartsjuk, hur han förvaltar sitt liv, vilka behov han har, vad han längtar och strävar efter, vilka hans ideal är och hur han utformar dem, vilka värderingar som styr honom och vad han gör, vad han skapar och hur han handlar (Karl Jaspers)

De fem axlarna Axel I Beskriver det kliniska syndromet, t ex depression eller paniksyndrom Axel II Personlighetsstörning eller mental retardation. Axel III Somatisk sjukdom eller skada som är relevant för att man ska förstå och behandla patientens psykiska problem. Axel IV Psykosociala problem och övriga problem relaterade till livsomständigheterna. Axel V Global skattning av funktionsförmågan. Skattning görs av den psykologiska, sociala och yrkesmässiga förmågan, mellan polerna psykisk hälsa psykisk sjukdom. 1 10 innebär t.ex. ständig och allvarlig självmordsrisk. 91 100 innebär fri från symtom och synnerligen god funktionsförmåga

Kriterier för personlighetsstörning enligt DSM IV A. Ett varaktigt mönster av upplevelser och beteenden som påtagligt avviker från vad som allmänt sett förväntas i personens sociokulturella miljö. Mönstret kommer till uttryck inom minst två av följande områden: kognitioner (dvs. sättet att uppfatta och tolka sig själv, andra personer och inträffade händelser) affektivitet (dvs. komplexitet, intensitet, labilitet och orimlighet i det känslomässiga gensvaret) mellanmänskligt samspel impulskontroll

Forts. Kriterier för personlighetsstörning enligt DSM IV B. Det varaktiga mönstret är oflexibelt och framträder i många olika situationer och sammanhang. C. Det varaktiga mönstret leder till kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden. D. Mönstret är stabilt och varaktigt och kan spåras tillbaka åtminstone till adolescensen eller tidig vuxenålder. E. Det varaktiga mönstret kan inte bättre förklaras som ett uttryck för eller en följd av någon annan psykisk störning. F. Det varaktiga mönstret beror inte på direkta fysiologiska effekter av någon substans (t ex missbruksdrog, medicinering) eller någon somatisk sjukdom/skada (t ex skalltrauma).

Personlighetsstörningar i DSM IV Kluster A udda eller excentriska störningar: Paranoid personlighetsstörning Schizoid personlighetsstörning Schizotyp personlighetsstörning Dsm5 Kluster B dramatiska, emotionella eller oberäkneliga störningar: Antisocial personlighetsstörning Dsm5 Borderline personlighetsstörning Dsm5 Histrionisk personlighetsstörning Narcissistisk personlighetsstörning Dsm5 Kluster C räddhågade störningar: (Fobisk) undvikande personlighetsstörning Dsm5 Osjälvständig personlighetsstörning Tvångsmässig personlighetsstörning Dsm5

Kluster A - udda eller excentriska störningar Paranoid personlighetsstörning Paranoida drag: ovanligt misstänksam mot andra människor. Självhävdande eller självosäkra Hänger upp sig på oförätter Upplevs ofta som misstänksamma, fientliga, kyliga Dock ej vanföreställningar eller förföljelsemani.

DSM kriterier för schizoid personlighetsstörning Kluster A - udda eller excentriska störningar Störningen visar sig i ett flertal olika situationer och sammanhang från tidig vuxenålder och tar minst fyra av följande uttryck: varken önskar eller uppskattar nära relationer, inte ens inom den egna familjen väljer nästan alltid ensamaktiviteter har föga, om ens något, intresse av sexuell gemenskap finner sällan något nöje av tillvaron saknar nära vänner eller andra personliga kontakter utöver den närmsta familjekretsen verkar vara likgiltig för såväl beröm som kritik uppvisar emotionell kyla, tillbakadragenhet eller flacka affekter

Schizotypal störning DSM IV har hänsyftningsidéer (dock inte av vanföreställningskaraktär) har underliga föreställningar eller magiskt tänkande som påverkar beteendet och som inte stämmer med gällande uppfattningar och normer i personens sociokulturella omgivning (är t ex vidskeplig, tror på klärvoajans, telepati eller ett "sjätte sinne"; hos barn och ungdomar bisarra fantasier eller fixa idéer) har ovanliga perceptuella upplevelser, inkluderat kroppsillusioner talar och tänker besynnerligt (t ex vagt, omständligt, metaforiskt, sirligt eller stereotypt) är misstänksam eller har paranoida tankar uttrycker inadekvata eller begränsade affekter ter sig udda, excentrisk eller besynnerlig i uppträdande eller yttre framtoning saknar nära vänner eller andra personliga kontakter utöver den närmsta familjekretsen känner stark social ångest som inte avtar vid närmare bekantskap och som är kopplad till paranoid rädsla snarare än till negativ självbild

Kluster B - dramatiska, emotionella eller oberäkneliga störningar Antisocial personlighetsstörning Bryr sig inte om lagar eller sociala normer. Brist på ångerkänslor och empati. Manipulerar eller ljuger för egen vinning. Impulsiv. Svårt för ansvar och planering.

DSM kriterier för antisocial personlighetsstörning A. Det finns ett mönster av ringaktning mot andra människor vilket pågått sedan 18 års ålder vilket är indikerat av minst tre av följande: Misslyckande med att följa sociala normer med respekt för lagliga beteenden indikerat av upprepade handlingar som legat till grund för arrestering. Falskhet, indikerat av upprepade lögner, användande av alias eller att ha lurat andra för egen personlig vinnings skull. Impulsivitet eller misslyckande med att planera i förväg. Irritabilitet och aggressivitet indikerat av upprepade slagsmål eller överfall. Vårdslöshet och bristande respekt inför egen och/eller andras säkerhet. Ihärdig vårdslöshet indikerat av upprepade misslyckanden i att ha koncist arbete. Brist på samvete indikerat av bortrationalisering eller oberördhet av att man behandlat någon illa, skadat, eller stulit från någon annan.

Kluster B - dramatiska, emotionella eller oberäkneliga störningar Histrionisk personlighetsstörning Lat. histrio, skådespelare Livliga och dramatiska Orimligt starka känslouttryck Uppmärksamhetssökande Orimligt bekräftelsebehov Olämpligt förföriskt beteende/sexuell provokation Lättpåverkade av andra Kan fungera social och på jobbet men ha svårt att hantera nära relationer, förluster och misslyckanden. Skyller motgångar och misslyckanden på andra. Svårt att se sin situation realistiskt, överdriver, dramatiserar Lätt uttråkade, söker omväxling Ibland riskfyllt beteende Depression Fler kvinnor än män (eventuellt får kvinnor lättare diagnosen p.g.a. snävare sociala normer för kvinnor) Orsaken okänd, troligen både arv och miljö.

Kluster B - dramatiska, emotionella eller oberäkneliga störningar Narcissistisk personlighetsstörning Självhävdelse Bristande verklighetsuppfattning Stort behov av att befinna sig i centrum Brist på empati Krock mellan två motsatta självbilder den idealistiska bilden av sig själv som grandios, gentemot känslor av skam och självhat. I en kärleksrelation inledningsvis charmerande och karismatisk för att plötsligt växla till ett obehärskat och kränkande beteende. Behov av att ha kontroll, kan i relationen te sig maktfullkomlig och/eller paranoid. Kontrollbehovet kan ta sig uttryck i ett tvångsmässigt beteende som han själv ser som fullt naturligt och där han kräver efterlevnad av omgivningen.

DSM kriterier för narcissistisk personlighetsstörning Individen uppvisar ett ihärdigt mönster av grandiositet i fantasi eller beteende, behov av beundran, brist på empati. Börjar i det unga vuxenlivet och finns i varierande samband indikerat av fem eller fler av följande: Har en grandios självbild (till exempel överdriver framsteg och talanger, förväntar sig att bli betraktad som överlägsen utan lämpliga meriter). Är besatt av fantasier om obegränsad framgång, makt, briljans, skönhet, eller perfekt kärlek. Tror att han eller hon är "speciell" och unik och bara kan bli förstådd av, eller bara borde umgås med, andra speciella eller högstatuspersoner (eller institutioner). Kräver stor beundran. Har oresonliga förväntningar på speciella förmåner eller omedelbar respons på hans eller hennes förväntningar. Är interpersonellt exploativ, det vill säga utnyttjar andra för att uppnå sina egna mål. Brist på empati; är ovillig att känna igen eller identifiera sig med andras känslor och behov. Är ofta avundsjuk på andra eller tror att andra är avundsjuka på honom eller henne. Uppvisar arrogans, hotfulla beteenden eller attityder.

Kluster C - räddhågade störningar (Fobisk) undvikande personlighetsstörning Genomgående mönster av social hämning, känslor av otillräcklighet och överkänslighet för negativa omdömen. Ser ofta sig själva som socialt odugliga eller inte socialt tilltalande och undviker social kontakt av rädsla för att bli förlöjligade. Övervakar sina egna och andras reaktioner när de interagerar med andra. Kan leda till svårigheter att tala sammanhängande. Vanligt hos personer med ångestrelaterade störningar som panikångest, agorafobi, social fobi, generaliserad ångest och tvångssyndrom.

Kluster C - räddhågade störningar Osjälvständig personlighetsstörning Vill bli omhändertagna Rädda för att bli övergivna. Svårt att fatta enkla beslut Låter andra ta initiativ och ansvar Behöver stöd och uppmuntran av en förälder eller partner.

Kluster C - räddhågade störningar Tvångsmässig personlighetsstörning Genomgående upptagenhet av ordning, perfektionism samt mental och mellanmänsklig kontroll på bekostnad av flexibilitet, öppenhet och effektivitet. Störningen visar sig i ett flertal olika situationer och sammanhang från tidig vuxenålder och tar sig minst fyra av följande uttryck:

Forts. Tvångsmässig personlighetsstörning är upptagen av detaljer, regler, listor, ordning, organisation eller scheman i sådan grad att själva meningen med aktiviteten går förlorad uppvisar en perfektionism som stör förmågan att genomföra uppgifter är överdrivet engagerad i arbete och produktivitet på bekostnad av fritidsaktiviteter och sociala aktiviteter är överdrivet samvetsgrann, nogräknad och oflexibel i sina moraliska värderingar (vilket inte förklaras av kulturell eller religiös tillhörighet) är oförmögen att göra sig av med utslitna eller värdelösa saker som inte ens har något sentimentalt värde är ovillig att delegera uppgifter eller samarbeta med andra såvida de inte fullt ut underordnar sig hans eller hennes sätt att utföra arbetet är snål både mot sig själv och andra, ser pengar som något som bör sparas inför framtida katastrofsituationer är stelbent och envis

Behandling reducera symtom och förbättra patientens förmåga att hantera symtomen, utveckla mer adaptiva sätt att hantera situationsrelaterade problem, bygga upp kompetens att hantera och reglera affekter och impulser, utveckla mer adaptiva sätt att använda och uttrycka grundläggande personlighetsdrag, förbättra interpersonella färdigheter och utveckla mer adaptiva sätt att relatera till andra, främja mer adaptiva lösningar till livets utmaningar, genom att utveckla mer integrerade och koherenta själv och interpersonella system.