Psykoser etiologi, diagnostik och behandling ur läkarperspektiv



Relevanta dokument
RSMH konferens. - Att leva med psykos och vägen till återhämtning. Vad är en psykos? Roger Carlsson

Valda ICD-koder för patientgrupperingar

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Läkemedelsverket Nationella riktlinjer, SOS Kliniska riktlinjer, SPF Kloka listan Lite egen erfarenhet

Omtentamen Medicin A, klinisk medicin med allmän farmakologi 7,5 hp Kurskod: MC1026

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Indikatorer Bilaga

Schizofreni. Den vanligaste psykiska sjukdomen

Psykiatrikurs Malmö/Lund T9 5 sept, HT Mats Lindström, leg läk

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida)

Psykiatrisamordningen Agneta Ahlström Liselott Bergström

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

En jämförelse mellan olika vårdcentraler i Region Skåne avseende patienter med F-diagnoser

Facit tentamen i Psykiatri den 23 maj 2012 Termin 9 läkarutb Malmö/Lund VT12

SBU -- depression. Behandling. Fides Schuckher okt 04

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde.

Hur vanlig är psykisk sjukdom i Sverige? Orala problem. Psykiska symptom. Kognitiva funktionshinder.

Gränslandet Psykiatri - Neurologi

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer?

LANDSTINGET I VÄRMLAND

Provmoment: TENTAMEN Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: GSJUK16vA samt tidigare kurser.

DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade)

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande

Kvalitetsregister ECT. Inspirationsdag Stockholm

Information för sjukvårdspersonal FÖR MALARIA KEMOPROFYLAX LARIAM (MEFLOKIN)

lo p G p 9p Omtentamen MC027G SSK-programmet del 1 Datum Skrivtid 3 t. Kursens namn: Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd l

Kristina Stjernlöf, Psykolog Åsa Wicklén, Avdelningschef

Underlag för psykiatrisk bedömning

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

INFORMATION OM INVEGA

Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens

Depression. 26 september 2013

Psykoser. Vanföreställningssyndrom. Psykos. Vad är en vanföreställning? Skilj på vanföreställning och övervärdig idé.

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland

Stöd för andra Ett utbildningsmaterial för kontaktpersoner och kontaktfamiljer

KLOKA LISTAN. Expertrådet för Psykiatriska Sjukdomar

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5)

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

Psykiska sjukdomar. Depression BEHOVSBESKRIVNINGAR

Utvärdering av Lindgården.

Drogutlösta psykoser - vad är det och vad gör man? Joar Guterstam

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

Cannabis och dubbeldiagnoser. Martin Olsson POM och Rådgivningsbyrån, Lund

Dokumentnamn: Mål Termin 10 Läkarprogrammet. 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan olika yrkesgrupper

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

Vårdresultat för patienter 2017

Cannabis och psykos. Google:

Källa: Schizofreniförbundet (Sverige) Schizofreni & psykos. Orsak. Vad beror schizofreni på?

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Kurs: Kod:

KOD # INITIALER DATUM. Civilstånd: Ogift (0) Skild (2) Gift (3) Står pat på något antikonvulsivt läkemedel? (tex Ergenyl, valproat, Lamictal)

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport. Kroppslig hälsa. hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

Seminarium. 1.Ångest. 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser. Orsak:

Om läkemedel. vid depression STEG 1

Psykiatrisk vård. 91 Självmord i befolkningen

Totalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p

Psykossjukdomar. Janet Cunningham ST-Läkare

Psykiatri Affektiva. Johannes Nordholm,verksamhetssamordnare

Diagnoskännedom. KUR-projektet Umeå. Christian Johansson Specialist i psykiatri

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt

Vårdresultat för patienter. Elbehandling (ECT)

Möta personer med psykossjukdom Nils Sjöström Verksamhetsutvecklare Psykiatri Psykos Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Autism en introduktion

RAPPORT. Datum Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Information. till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta.

Röster- vad gör vi på BUP? Håkan Jarbin BUP Halland 2014

Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida)

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Depression, kognition och åldrande. Alexandra Pantzar, Doktorand i psykologi Aging Research Center

Vilken psykiatrisk diagnos får patienter med utmattningsproblematik?

Vetenskapens värld, SVT2, , program om personer med schizofreni; fråga om saklighet och mediets genomslagskraft

IT-stöd för strukturerad dokumentation vid bipolär sjukdom

Validand och valideringshandledare

Psykiska funktionshinder och kognition

Resultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT

Stigma vid schizofreni och andra psykossjukdomar

För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling.

det psykologiska perspektivet

Vuxenpsykiatri Läkarprogrammet Introduktion HT 2013

Behandling av BPSD utan läkemedel

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Om psykiska sjukdomar

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Välkomna till SK(A) kurs Psykofarmakologisk behandling av barn och ungdomar!!

Suicidalt beteende bland personer med schizofreni

När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna. Krav och Kvalitetsboken (KoK boken)

Månadstema 9 Kognitiv svikt, demens, Rehab

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Områdesbeskrivning Norrköping

Psykiatrin och primärvårdens vårdöverenskommelser Gäller för: Region Kronoberg

Transkript:

Michael Andresen överläkare, spec-läkare allmänpsykiatri övergripande studierektor psykiatri michael.andresen@orebroll.se

Begreppet psykos används ofta felaktigt som synonym för schizofreni två stora grupper: organiska psykoser (orsaken är känd) endokrin tumörer mediciner, droger icke organiska psykoser (orsaken är inte känd) affektiva psykoser schizofrena psykoser schizoaffektiva psykoser akuta psykoser polymorfa psykoser

Schizofreni etiologi, diagnostik och Många reduktionistiska koncept som bara förklarar en (eller några) delaspekter. Det har funnnits i princip tre grupper av teorier: 1.Demensliknande störning 2.Psykologisk/sociologisk reaktion 3.Utvecklingsstörning

Schizofreni etiologi, diagnostik och 1. Demensliknande störning den första systematiska teorin i nutid (Emil Kraepelin) progressiva skador kroppsliga orsaker ej reversibla handikapperspektiv undvika psykotiska episoder till varje pris fynd: fortskridande atrofier under förloppet (Nancy Andreasen) men endast på gruppnivå

2. Psykologisk/sociologisk reaktion mest aktuell fram till 80-90-talet en rad subteorier: schizofrenogena mödrar (Fromm- Reichmann), dubbelbindning, trauma, psykos som en indikator för ett dysfunktionellt samhälle (Laing) inga kroppsliga orsaker reversibla (ffa vid adekvat terapi / samhälls-förändring) terapiperspektiv psykotiska episoder kan vara en del i terapiprocessen fynd: I familjer med hög EE har patienter en högre återfallsrisk, dock inget samband med insjuknanderisken

Schizofreni etiologi, diagnostik och 3. Utvecklingsstörning progressiva skador till en viss punkt, sedan ingen progress kroppsliga orsaker, ffa hjärnutvecklingen ej reversibla handikapperspektiv undvika psykotiska episoder pga deras konsekvenser fynd: funktionsförmåga sjunker i början av sjukdomen, har sedan dock ofta ett plant förlopp epidemiologiska samband mellan skador under fetalperioden och antal insjuknande i samma grupp

Schizofreni etiologi, diagnostik och 4. Vad tror vi i dag? sannolikast kommer konceptet schizofreni att försvinna; Bleulers schizofrenigruppen (1911) stämmer bäst med dagens forskning en grupp av sjukdomar med olika orsaker, men liknande symtom kroppsliga faktorer, ffa hjärnutvecklingen, spelar en stor roll genetiska faktorer står för ca 50% av risken; dock ingen enskild genetisk orsak stress-sårbarhetsmodell

All systematisk psykiatrisk diagnostik är för närvarande en deskriptiv diagnostik

Vad betyder det? Psykiatriska diagnoser säger inget om orsaker utan är sk syndrom (samling av symtom) Exempel:

Schizofreni positiva symtom hallucinationer vanföreställningar affektiva symtom minskad förmåga att uppleva glädje minskade eller inadekvata känslor

Schizofreni negativa symtom viljelöshet initiativlöshet fattig språk och tankeliv kognitiva symtom svårigheter att planera minskad arbetsminne tankestörningar, koncentrationssvårigheter

Schizofreni exklusionskriterier: affektiv sjukdom epilepsi hjärnsjukdomar/skador droger eller abstinens

Vanföreställningssyndrom (Paranoia) vanföreställningar isolerade inte bizarra inga tydliga hallucinationer funktionsnivå ska vara högre än vid schizofreni ska vara långvarig (mer än några månader )

Affektiv störning olika former inte alla leder till en psykos det vanligaste är depressioner (livtidsprevalens 30%) bipolära störningar inte lika vanliga (1-4% livstidsprevalens)

Affektiv störning cont bipolär störning med olika subformer maniska episoder med uppvarvning depressiva episoder psykotiska depressioner vanföreställningar kring skuld, sjukdom mm i regel inga hallucinationer eller uttalade kognitiva symptom

Schizoaffektiv störning/psykos blandning av schizofrena och affektiva symptom får inte uppfylla kriterierna för bara en schizofreni eller en affektiv sjukdom

multimodal behandling essentiell läkemedelsbehandling under den akuta perioden: lugnande mediciner neuroleptika/antipsykotika behandlar ffa positiva symptom kan förbättra funktion förlänger livet minskar risken för död av hjärt-kärlsjukdom har en rad biverkningar beroende på preparatet

läkemedelsbehandling cont biverkningar cont klassiska preparat: ffa rörelsestörningar atypiska preparat: olika biverkningar övervikt/lipidstörningar/diabetes huvudvärk sömnstörningar klozapin det mest effektiva preparatet

psykoterapi, ffa KBT effektiv för att behandla kvarstående positiva symtom utbildning av anhöriga och patienter effektiv för att minska återfall behandling av psykoser effektivare om det sker i team och samspel