NYA REGLER OM OFFENTLIG UPPHANDLING OCH KONCESSIONER ENKLARE OCH SMIDIGARE

NYA REGLER OM OFFENTLIG UPPHANDLING OCH KONCESSIONER ENKLARE OCH SMIDIGARE Inre marknaden och tjänster

1 Europe Direct är en tjänst som hjälper dig att få svar på dina frågor om EU. Ring gratis på telefonnummer (*): 00 800 6 7 8 9 10 11 (*) Vissa mobiloperatörer tillåter inte 00 800-nummer eller avgiftsbelägger dem. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 MEDDELANDE AV RAMÓN LUIS VALCÁRCEL SISO REGIONKOMMITTÉNS ORDFÖRANDE 3 FÖRORD AV MICHEL BARNIER LEDAMOT AV EUROPEISKA KOMMISSIONEN MED ANSVAR FÖR DEN INRE MARKNADEN OCH TJÄNSTER 5 TVÅ STORA REFORMER MINDRE OSÄKERHET, SAMMA FRIHET FÖR DEN OFFENTLIGA SEKTORN 7 OFFENTLIG UPPHANDLING EN DRIVKRAFT FÖR SYSSELSÄTTNING OCH TILLVÄXT I SAMHÄLLETS TJÄNST 13 KONCESSIONER ETT NYTT KAPITEL FÖR DEN INRE MARKNADEN Mer information om EU finns på internet (http://europa.eu). Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2014 ISBN 978-92-79-36193-7 doi:10.2780/52594 Europeiska unionen, 2014 Kopiering tillåten med angivande av källan. Printed in Belgium

2 MEDDELANDE Ramón Luis Valcárcel Siso Regionkommitténs ordförande Offentlig upphandling är en viktig drivkraft för tillväxt och jobb. I sitt yttrande framhöll Regionkommittén och föredragande Catarina Segersten-Larsson att det är viktigt för de små och medelstora företagen att de kan delta i upphandlingar. Vi insisterade också på att reglerna måste förenklas och att de upphandlande myndigheterna måste kunna ta miljömässiga och sociala hänsyn på ett enklare sätt. Det ska också gå att ingå avtal som bygger på innovation. Jag är övertygad om att myndigheterna med de nya reglerna kan gå ännu längre och använda upphandling för mer innovation, hållbarhet och inkludering. De nya reglerna tar också hänsyn till de regionala och lokala myndigheternas särskilda behov. Myndigheterna får möjlighet att anpassa tilldelningskriterierna till sina egna mål, till exempel att få ut ungdomar eller långtidsarbetslösa på arbetsmarknaden eller att minska de upphandlade varornas koldioxidavtryck. Myndigheterna får frihet att ta hänsyn till sina egna behov, och detta i enlighet subsidiaritetsprincipen. De nya reglerna om koncessioner kommer att stärka rättssäkerheten för myndigheterna och ge företagen möjlighet att lämna anbud i alla EU-länder. FÖRORD Michel Barnier Ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar för den inre marknaden och tjänster Offentlig upphandling och koncessioner kan modernisera den offentliga sektorn och bidra till en rättvisare och mer hållbar tillväxtmodell. Tack vare de regler som vi nyligen antog kan beslutsfattarna i den offentliga sektorn utnyttja de här redskapen effektivare, samtidigt som skattebetalarnas pengar används på bästa sätt. För upphandlingsmarknaden kommer förenklingen och den rättssäkerhet som reformen leder till att ge enklare handläggning, högre effektivitet och tids- och resursvinster för såväl de upphandlande myndigheterna som företagen, särskilt småföretagen. Social inkludering, miljö och innovation blir också viktiga prioriteringar vid en upphandling. De upphandlande myndigheterna kan alltså välja det bästa anbudet framför det det lägsta priset. När det gäller koncessioner handlar det om en form av samarbete mellan den offentliga och den privata sektorn som visat sig fungera. De gäller framför allt finansieringen av den infrastruktur som vi så väl behöver i EU. För de beslutsfattare som väljer det här alternativet och för aktörerna i branschen ger det nya direktivet en fungerande inre marknad, där samhället och stor- och småföretagen får tillgång till en marknad som är fem till tio gånger större än den nationella marknaden. Koncessionerna omfattas av en uppsättning unika, öppna och tillförlitliga EU-regler som garanterar ländernas frihet att organisera sin offentliga sektor, ger samhället mer valuta för pengarna och företagen större rättssäkerhet. Offentlig upphandling och koncessioner är viktiga för tillväxt och sysselsättning. Använd dem! 3

4 5 TVÅ STORA REFORMER MINDRE OSÄKERHET, SAMMA FRIHET FÖR DEN OFFENTLIGA SEKTORN GARANTERAR FRIHETEN ATT ORGANISERA OFFENTLIGA TJÄNSTER OCH ATT ORGANISERA SAMARBETET MELLAN OFFENTLIGA MYNDIGHETER De nya EU-reglerna påverkar inte det nationella eller lokala självbestämmandet utan garanterar den offentliga sektorns väletablerade förvaltningspraxis: Oförändrad frihet för länderna: hur den offentliga sektorn ska organiseras bestämmer medlemsländerna själva. En myndighet får själv bestämma hur den ska utföra sina uppgifter i det allmännas intresse antingen i egen regi eller genom att låta externa företag utföra dem. Bara i det senare fallet gäller reglerna om offentlig upphandling och koncessioner. Slut på osäkerheten kring samarbete mellan myndigheter, i synnerhet mellan kommuner. De nya reglerna anger vilka villkor som parterna måste uppfylla för att inte omfattas av direktiven om offentlig upphandling respektive koncessioner (till exempel när det gäller sociala bostäder). En överenskommelse om snöröjning mellan grannkommuner kan till exempel på vissa villkor omfattas av detta nya undantag. NÄR BÖRJAR DE NYA REGLERNA ATT GÄLLA? Medlemsländerna ska ha infört de nya reglerna i den nationella lagstiftningen senast i mars 2016 (förutom när det gäller e-upphandling då sista dagen infaller i september 2018). Kommissionen kommer att hjälpa länderna och se till att reglerna tillämpas korrekt när de väl har antagits. SHUTTERSTOCK

6 7 OFFENTLIG UPPHANDLING EN DRIVKRAFT FÖR SYSSELSÄTTNING OCH TILLVÄXT I SAMHÄLLETS TJÄNST De nya EU-reglerna om offentlig upphandling säkrar en effektivare och öppnare användning av offentliga medel. Det blir också enklare för myndigheterna att köpa varor och tjänster och få olika arbeten utförda. Att få välja det anbud som ekonomiskt sett är fördelaktigast i stället för det lägsta priset, att göra det enklare för företagen särskilt småföretagen att kunna delta i offentlig upphandling och att stärka respekten för social- och arbetsrätten är viktiga steg mot en upphandlingsmarknad av hög kvalitet som respekterar samhällets krav. Marc Tarabella EU-parlamentariker föredragande för lagförslaget VARFÖR BEHÖVER UPPHANDLINGSREGLERNA MODERNISERAS? Upphandlingsmarknaden som regleras av EU-direktiven uppgår till 425 miljarder euro, dvs. 3,4 % av EU:s BNP (uppgift för 2011). De gällande upphandlingsreglerna trädde i kraft 2004. Den ekonomiska, sociala och politiska händelseutvecklingen liksom dagens sparkrav i den offentliga sektorn har gjort det nödvändigt att anpassa reglerna. Med tanke på upphandlingsmarknadernas ekonomiska betydelse måste vi se till att de kan stimulera tillväxten i EU. De måste också bidra till en ny tillväxtmodell som är mer hållbar och inkluderande. VILKA FÖRDELAR GER DE NYA REGLERNA? MINDRE BYRÅKRATI ENKLARE OCH SMIDIGARE FÖRFARANDEN Reglerna förenklas så att de offentliga medlen kan utnyttjas på bästa sätt och ge allmänheten offentliga tjänster av god kvalitet. Reglerna blir enklare och effektivare för både offentliga inköpare och företagen, särskilt småföretagen: SHUTTERSTOCK Mindre pappersarbete tack vare det nya EU-dokumentet för offentlig upphandling och principen att bara den anbudsgivare som godkänns behöver lämna in alla originalhandlingar.

8 9 Kortare förfaranden. E-kommunikation blir det obligatoriska kommunikationssättet från september 2018. Större frihet att förhandla i smidigare förhandlade förfaranden. För regionala och lokala myndigheter sänks kraven på offentliggörande. MER INNOVATION Innovation är en motor för framtida tillväxt. Inköp av innovativa varor, tjänster och arbeten bidrar till effektivare och bättre offentlig service samtidigt som man tar itu med stora samhällsproblem. Det nya förfarandet för inköp av innovativa varor och tjänster ger en tydlig rättslig ram som kännetecknas av: En anbudsdel för att välja den eller de partner som är bäst lämpade att ta fram en innovativ lösning, specifikt anpassad efter köparens behov. Möjligheten för den upphandlande myndigheten att i varje etapp (forskning och utveckling och marknadsföring av samarbetspartnerns förslag) avsluta partnerskapet eller minska antalet partner. UPPHANDLINGSMARKNADERNA I SAMHÄLLETS TJÄNST Enligt de nya reglerna får de upphandlande myndigheterna också ha sociala och miljömässiga krav och andra politiska mål, till exempel energisparmål. De får alltså utvärdera anbuden på grundval av fler kriterier: Hela livscykelkostnaden (inklusive koldioxidavtryck) för de varor eller tjänster som ska upphandlas får beaktas. Exempel: en kommun som köper en skolbuss kan välja bussar som är dyrare men som förbrukar mindre bränsle, kräver mindre tekniskt underhåll och har en längre livslängd. Produktionsprocessen för varor och tjänster, till exempel att personer från missgynnade grupper anställs eller miljövänliga material används, får vara en faktor i valet av leverantör. Alla anbud som är orimligt låga på grund av att anbudsgivaren inte följer arbetseller miljölagstiftningen ska uteslutas. Avtal får vikas för skyddade verkstäder eller företag som har som mål att anställa personer med funktionsnedsättning eller från utsatta grupper (arbetslösa eller minoritetsgrupper) när den gruppen anställda utgör mer än 30 procent av personalen. Enligt en ny allmän regel ska anbudsgivarna följa gällande miljökrav, sociala skyldigheter och arbetsrätt som följer av EU-rätten, den nationella lagstiftningen, kollektivavtal och internationell rätt. Medlemsländerna och myndigheterna måste se till att den nya regeln följs och ekonomiska aktörer som inte gör det kan uteslutas från upphandlingar. ENKLARE FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG De små och medelstora företagen utgör 52 procent av ekonomin i EU och får 60 % av de offentliga avtalen (uppgifter från 2006-2008). De bidrar i allra högsta grad till nya jobb, tillväxt och innovation. Om denna grupp företag får ännu fler offentliga avtal får det positiva effekter på tillväxten: Myndigheterna uppmuntras att dela upp stora upphandlingar i mindre delar. Om en upphandlande myndighet inte delar upp en stor upphandling måste den förklara varför. Den omsättning som krävs för att få delta i en upphandling är i princip fastställd (högst två gånger det uppskattade värdet på upphandlingen). TUFFARE TAG MOT FAVORITISM OCH KORRUPTION Korruption inom offentlig upphandling kostar cirka två miljarder euro om året för företagen. Intressekonflikter och olagliga metoder försvårar en korrekt tillämpning av reglerna. De undergräver också demokratins grundläggande principer och rätten till samma villkor för att delta i upphandlingar. Exempel: en myndighet får välja ett företag som tänker anställa långtidsarbetslösa för underhållsarbete av offentliga byggnader.

10 11 De nya reglerna innehåller en tydlig definition av intressekonflikt och säger att medlemsländerna ska vidta åtgärder för att förebygga, hitta och rätta till effekterna av sådana konflikter. De ekonomiska aktörer som gör sig skyldiga till olagliga handlingar ska uteslutas. Det gäller till exempel vid otillbörlig påverkan eller om anbudsgivaren lämnar felaktiga uppgifter. I de nya reglerna klargörs i vilka situationer avtal får ändras efter tilldelningen. ETT FÖRENKLAT SYSTEM FÖR OFFENTLIG SERVICE Det är svårt att tillhandahålla sociala tjänster, hälso- och sjukvård och utbildning över nationsgränser. På grund av kulturella skillnader fungerar de mycket olika i medlemsländerna. Därför krävdes ett förenklat system för följande: Vissa offentliga tjänster: de tjänster som anges uttryckligen i direktivet, dvs. socialtjänster, hälso- och sjukvård och kultur. Konkreta exempel är omsorgstjänster i hemmet, utbildning och tjänster inom socialförsäkringen. Medlemsländerna ansvarar själva för hur de organiserar sina tjänster inom den obligatoriska socialförsäkringen. Det nya, förenklade systemet gäller bara när tjänsterna läggs ut på externa leverantörer. Tröskelvärdet höjs: de nya reglerna gäller bara för upphandlingar på minst 750 000 euro. Upphandlingar till lägre belopp än tröskelvärdet anses i princip inte vara intressanta för företag i andra länder och omfattas alltså inte av de nya reglerna utom i undantagsfall (till exempel om EU:s strukturfonder berörs). Mycket begränsade krav på EU-nivå: ett förenklat meddelande om upphandling och ett meddelande om tilldelat avtal. Nationella och europeiska aktörer ska behandlas på samma sätt. I övrigt gäller de nationella reglerna. Kvaliteten på de sociala tjänsterna i centrum: avtalet ska om möjligt gå till det företag som bäst uppfyller kvalitetskraven i upphandlingen (till exempel tillgänglighet, kontinuitet och olika användargruppers behov). Medlemsländerna får stryka kostnadskriteriet för sådana här avtal. SHUTTERSTOCK

12 13 KONCESSIONER ETT NYTT KAPITEL FÖR DEN INRE MARKNADEN EU har antagit tydliga, enkla och pragmatiska regler för tilldelningen av koncessionsavtal och det är ett stort steg framåt för den inre marknaden och invånarna i EU. Den nya lagstiftningen tillför verkligen något den sätter inte bara punkt för åratal av ständigt ny rättspraxis och ett osäkert rättsläge till följd av oklara regler, vilket har varit till skada för både myndigheter och företag. Den kommer dessutom att se till att myndigheternas beslut är opartiska och öppna och att skattebetalarnas pengar används rätt. Framför allt kommer direktivet att skapa stabila och pålitliga förutsättningar för investeringar i offentlig service av hög kvalitet och i mycket välbehövlig infrastruktur. Det här är vad EU behöver för sin konkurrenskraft och ekonomiska återhämtning. Philippe Juvin EU-parlamentariker föredragande för förslaget om koncessioner VAD ÄR KONCESSIONER? Koncessioner är en välkänd form av partnerskap mellan den offentliga sektorn och främst privata företag. De är mycket användbara, till exempel vid utbyggnaden av infrastruktur. Enligt Europeiska investeringsbanken ingicks över 1 300 avtal om offentligprivata partnerskap i EU mellan 1990 och 2009 till ett värde av mer än 250 miljarder euro. Koncessioner är den vanligaste formen för sådana partnerskapsavtal (60 %). Koncessioner används inom viktiga ekonomiska sektorer som påverkar EU-invånarnas livskvalitet varje dag. Till exempel kan koncessioner gälla väg- och järnvägstransporter, hamn- och flygplatsservice, underhåll och förvaltning av motorvägar, avfallshantering, energi och uppvärmning samt drift av fritidsanläggningar och bilparkeringar. För många EU-länder är de ett alternativ vid infrastrukturprojekt, ett område där EU fortfarande har stora behov. SHUTTERSTOCK

14 15 Koncessioner skiljer sig från upphandling som traditionellt har använts av myndigheter för att köpa varor, tjänster och bygg- och anläggningsarbeten. Vid en upphandling får en ekonomisk aktör en viss ersättning för att utföra den beställda tjänsten eller arbetet. I en koncession får den ekonomiska aktören en stor del av ersättningen i form av rätten att driva anläggningen eller tjänsten. Koncessioner samlar privat kapital och kunskap som komplement till de offentliga resurserna och banar väg för nya investeringar i offentlig infrastruktur och service utan att öka statsskulden. Exempel: ett privat företag bygger och förvaltar en motorväg till ett fast pris istället för att få ersättning via vägavgifter, där man riskerar att intäkterna aldrig täcker investerings- och driftskostnaderna. VARFÖR BEHÖVS DET REGLER FÖR KONCESSIONER? Det gällande regelverket är splittrat och bygger på en komplicerad rättspraxis och skiftande lagstiftning i EU-länderna. Det saknar grundläggande tydlighet och det får till följd att rättssäkerheten är otillräcklig. Därför sätter de ekonomiska aktörerna och bankerna stora belopp på spel vid långsiktiga koncessioner. Myndigheterna kan i sin tur råka ut för att deras avtal ifrågasätts och sägs upp. I fall där medlemsländerna väljer koncessioner kommer de nya reglerna att förbättra situationen avsevärt genom att skapa stabila rättsliga förutsättningar. Det kommer i sin tur att bidra till nya investeringar, innovation, utbyggnad av infrastruktur och service och i slutändan ekonomisk återhämtning. De nya reglerna ska också garantera att företagen i EU får fler affärsmöjligheter och att myndigheterna verkligen får valuta för skattebetalarnas pengar. VAD TILLFÖR DE NYA REGLERNA? RÄTTSLIG FÖRUTSEBARHET Direktivet innehåller en tydlig definition av koncessioner så att de inblandade kan skilja på koncessioner och upphandling och ensidiga handlingar som tillstånd eller licenser. Exempel: en ekonomisk aktör får ersättning i form vägavgifter och kan gå med förlust om få använder vägen. Men avtalet räknas inte som en koncession om myndigheten kompenserar aktören för hans förlust. Det räknas heller inte som en koncession om en ekonomisk aktör har tillstånd att utnyttja vissa offentliga områden, främst i hamn- eller flygplatssektorerna, utan att utföra något specifikt arbete eller någon tjänst för myndighetens räkning. Tydliga regler för ändringar av den ursprungliga koncessionen ska vägleda myndigheterna i deras beslut. Det är nu enklare att avgöra om ändringarna är av ett sådant slag att de kräver ett nytt förfarande för koncessionstilldelning. Exempel: det blir möjligt att ändra en koncession utan ett nytt tilldelningsförfarande om de ursprungliga koncessionshandlingarna innehåller tydliga, exakta och otvetydiga översynsklausuler. Direktivet tillåter också en viss grad av flexibilitet så att en koncession kan anpassas till yttre omständigheter som myndigheten inte kunde förutse. ÖPPENHET OCH AFFÄRSMÖJLIGHETER Det blir obligatoriskt att offentliggöra koncessionsmeddelanden i EU:s officiella tidning om värdet på koncessionen är minst 5 miljoner euro. Större öppenhet ökar möjligheterna för företagen i EU att hitta intressanta affärer, särskilt för små och medelstora företag.

16 FLEXIBILITET Myndigheterna behöver inte följa något särskilt upphandlingsförfarande. Medlemsländerna får bestämma vilka förfaranden som gäller, bara de respekterar principerna om öppenhet och likabehandling. Exempel: vid komplexa projekt för att bygga motorvägar eller vissa flygplatstjänster får myndigheterna fritt förhandla med kandidaterna och anbudsgivarna. Men myndigheterna måste hålla sig till koncessionens fastställda syfte, tilldelningskriterier och minimikrav. OPARTISKHET OCH RÄTTSLIGT SKYDD Alla koncessioner omfattas av de rättsliga garantierna i direktiven om prövning (1). Det ökar förtroendet för att myndigheternas beslut är opartiska och uppmuntrar de ekonomiska aktörerna att delta i förfaranden både på hemmaplan och i utlandet. Exempel: myndigheter får inte ingå koncessionsavtal innan frysningsperioden löpt ut (den tid som anbudsgivarna har på sig att besluta om de vill inleda ett prövningsförfarande). Om någon meddelar att de vill ha en prövning under frysningsperioden suspenderas tilldelningsförfarandet fram till dess att prövningsorganet har fattat ett beslut. Dessutom ska nationella domstolar kunna ogiltigförklara koncessionsavtal om avtalen har tilldelats olagligt utan insyn och upphandling. HUR HITTAR MAN EU:S PUBLIKATIONER? Gratispublikationer: Ett enskilt exemplar: genom EU Bookshop (http://bookshop.europa.eu); Flera exemplar/affischer/kartor: hos Europeiska unionens representationer (http://ec.europa.eu/represent_sv.htm), hos delegationer i länder utanför EU (http://eeas.europa.eu/delegations/index_sv.htm), genom att kontakta nätverket Europe Direct (http://europa.eu/europedirect/index_sv.htm) eller ringa 00 800 6 7 8 9 10 11 (gratis inom hela EU) (*). (*) Varken informationen eller samtalen kostar i regel något (men vissa operatörer, telefonkiosker och hotell kan ta betalt för samtalen). Avgiftsbelagda publikationer: Genom EU Bookshop (http://bookshop.europa.eu). Avgiftsbelagda prenumerationer: Genom ett av Europeiska unionens publikationsbyrås försäljningsombud (http://publications.europa.eu/others/agents/index_sv.htm). LÄS MER: http://ec.europa.eu/internal_market/publicprocurement/index_en.htm 1. Prövningsdirektiven samordnar de nationella prövningssystemen i upphandlingsärenden. Direktiv 89/665/EEG tilllämpas på den offentliga sektorn, medan direktiv 92/13/EEG tillämpas på försörjningssektorn. Båda direktiven ändrades avsevärt genom direktiv 2007/66/EG.

ISBN 978-92-79-36193-7 doi:10.2780/52594 KM-02-14-193-SV-C