Kemiska markörer för hjärtsjukdom. Eva Landberg Klinisk Kemi



Relevanta dokument
Hjärtmarkörer Kemisk infarktdiagnostik Aterosklerotisk hjärt- och kärlsjukdom

Dugga Klinisk Kemi, DS

Ischemi/reperfusion T3

Biokemisk diagnostik av akut hjärtinfarkt och hjärtsvikt ht 2015

A.) BLODFETTRUBBNINGAR (CN)

Blodlipider. Dags för nya tider? EQUALIS-möte 23 oktober, Torbjörn Åkerfeldt Överläkare. Medicinskt ledningsansvarig läkare

Framtida möjligheter och möjliga hinder

DIABETES OCH BLODFETTER BD OWE JOHNSON HJÄRTCENTRUM NUS

Myokardit och perikardit. Håkan Wåhlander Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus

Akut kranskärlssjukdom

Laboratorienytt. Innehåll: 2 Klinisk kemi. - Apolipoprotein - Analys av Takrolimus under påskhelgen - Metodbyte. 8 Klinisk mikrobiologi

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -

Information till dig som har kranskärlssjukdom

FAMILJÄR HYPERKOLESTEROLEMI

[Ischemisk hjärtsjukdom] [Hjärtinfarkt orsak och behandling] Health Department, the33

LABORATORIEDIAGNOSTIK AV DIABETES MELLITUS OCH LIPIDRUBBNINGAR SAMT BIOKEMISK DIAGNOSTIK AV HJÄRTINFARKT

Jämförelse mellan traditionell lipidmätning och apolipoproteinkvot vid hälsokontroller inom företagshälsovård

TroponinT en känslig spelare?

Bestämning av totalkolesterol, HDL-kolesterol samt triglycerider i blodet

ISCHEMISK KRANSKÄRLSSJUKDOM

AKUTA KORONARA SYNDROMET

Behöver lipider tas fastande? Mäta eller beräkna LDL? Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi Akademiska sjukhuset Uppsala

Metabola effekter av mjölkens fettsyror. Annika Smedman Nutritionist och Med. Dr.

HbA 1c i diagnostiken (PRO)

Från Unilabs Laboratoriemedicin, Västra Götaland - gällande fr.o.m (om inget annat datum anges)

Teknisk biologi ENZYMER teknisk användning Per-Olof Larsson, Tillämpad biokemi

akut hjärtsvikt Termin Per Kvidal MLA Svikt&VOC-enheten Kardiologkliniken Akademiska Sjukhuset

Familjär hyperkolesterolemi -från 0 till 80 på 10 år

Vad lagras Glykogen, Vitaminer (B12, D), Järn, Koppar

Hög-känslig troponin ett kliniskt perspektiv. Kai Eggers Kardiolog Kliniken Akademiska sjukhuset

provtagningscykel" Begärd undersökning Provtagning

Lungemboli (T 5) Bengt Wahlström Februari 2008 Akutsjukvården Akademiska sjukhuset

Arbetsfysiologi, Det kliniska arbetsprovet

EQUALIS kvalitetsmål

Översikt metodprinciper Allmänkemianalyser. Carl-Eric Jacobson Klinisk kemi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken

Laboratorioundersökningar för hjärtsjukdomar

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?

2 Ange vilken typ av anemi (mikrocytär, normocytär eller makrocytär) som vanligen föreligger vid följande tillstånd. 2p

Uppföljning av patienter med nedsatt njurfunktion. Hur används Ferritin och PTH?

En liten fallbeskrivning

Familjär hyperkolesterolemi (FH) När skall man misstänka? Christer Lundin

Viktiga metodförändringar inom Klinisk kemi

Akuta koronara syndrom på vårdcentralen. Hjärta, smärta Info från VLL Stabil angina / AKS. Bröstsmärta - Diffdiagnoser

TENTAMEN I MEDICINSK BIOKEMI (10 hp)

S-IGF1, isys, IDS Malmö

Kolesterol på gott & ont

Tack för att du har tagit prover via Werlabs. Vi har nu tittat på dina värden, nedan följer en bedömning.

Prislista Klin Kemlab och Transfusionsmedicin

Hypokalcemi efter operation går det att förhindra?

Generellt mål: Genom att med olika åtgärder interferera med lipoproteinomsättningen så att halterna av S-kolesterol och LDL-kolesterol reduceras

Ackrediteringens omfattning Klinisk Kemi

Energiomsättning. ATP utgör den omedelbara energikällan ATP+H 2 0 ADP+Pi+energi ATP. Energi Muskelarbete Jontransport Uppbyggnad

Del 2_7 sidor_14 poäng

1(5) Klinisk kemi Rutiner gällande från Akutsortiment, Södersjukhuset

Kan vi förebygga ateroskleros?

Preanalytisk hållbarhet. Peter Ridefelt - Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset

ATP. Adenosin-Tri-Phosfat Utgör cellernas omedelbara bränsle Kroppens ATP-förråd: g Dygnsbehov: ~75 % av kroppsvikten

Laboratoriemedicin Blekinge Giltig from Karlskrona/Karlshamn Version 1.3 Sida 1(5) K Ackrediteringens omfattning. Lab/Ort Undersöking

Postoperativ troponinstegring har det någon betydelse?

1(5) Klinisk kemi Rutiner gällande från Akutsortiment, Södersjukhuset

Aterosklerosens olika ansikten

HJÄRTSJUKDOM & TOBAK. Annica Ravn-Fischer, MD, PhD Kardiologen Sahlgrenska

Uppsala universitet Institutionen för kirurgiska vetenskaper Omtentamen i Klinisk Medicin II T6, V11, kl i Hedstrandsalen ing 70 bv

Gruppträff 1 Presentation och uppstart

Lipidsänkande behandling vid kardiovaskulär prevention

Ackrediteringens omfattning

Göran Solders Karolinska Universitetssjukhuset. Mitokondriella sjukdomar. Behandling

Tillväxthormonbrist hos vuxna Charlotte Höybye, KS

Inflammationsanemi. Torbjörn Karlsson. Uppsala Universitet HT 2015

Diagnostik och behandling av individ med familjär hyperkolesterolemi

DIABETES KOMPLIKATIONER. Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus

Hjärtsvikt Diagnostik och behandling. Peter Vasko, Hjärtläkare, Växjö RiksSvikt, Registerhållare

Anatomi -fysiologi. Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s ) Dick Delbro. Vt-11

LUNGEMBOLI. Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet

Kawasakis sjukdom sett ur en barnkardiologs synvinkel. Håkan Wåhlander

Biologi 2. Cellbiologi

Hälsochecken. Detta är en mindre hälsokoll med följande innehåll:

Lipider. Biologisk Kemi, 7,5p KTH Vt 2011 Märit Karls. Bra länk om lipider

Riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom postpartum - betydelsen av viktnedgång under amning

Ackrediteringens omfattning Klinisk kemi

10 Vad är ett bra HbA1c?

1(5) Klinisk kemi Rutiner gällande från Akutsortiment, Karolinska Huddinge

Allmänkemi på akuten Konsekvenser för patienten, akuten och lab

1(5) Klinisk kemi Rutiner gällande från Akutsortiment, Karolinska Huddinge

Värdering av lipider vid diabetes Riskvärdering och behandlingsindikation. Mats Eliasson

Hjärtsvikt. Hjärtsvikt. Hjärtsvikt. Fristående kurs i farmakologi. Klas Linderholm

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa

CRP och procalcitonin: Variation vid okomplicerad elektiv sectio

Lab-perspektiv på Lupusträsket. Maria Berndtsson, Karolinska Universitetslaboratoriet

POLYCYSTISKT OVARIALSYNDROM inflammatoriska markörer i fettväv

Bättre mäta apolipoproteiner än traditionella lipider i klinisk rutin

1(5) Klinisk kemi Rutiner gällande från Akutsortiment, Karolinska Solna

Fallgropar vid provtagning, analys och tolkning av elektrolyter

Antitrombin-Labmetoder. Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Laboratoriemedicin, Skåne

Basutbildning i hjärtsvikt. Jonas Silverdal Specialistläkare kardiologi Medicin Geriatrik Akutmottagning SU/Östra

Hypertoni på akuten. Joakim Olbers, specialistläkare, VO Kardiologi, Södersjukhuset

Framtidens markörer för prediktion och diagnos av preeklampsi

Del 7_10 sidor_16 poäng

Praluent (alirokumab) i två styrkor LDL-KOLESTEROL. en otillräckligt kontrollerad riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom och död. 1

Transkript:

Kemiska markörer för hjärtsjukdom Eva Landberg Klinisk Kemi 1

Var femte patient som söker på en akutmedicinsk mottagning gör det på grund av bröstsmärta. Av dessa beräknas ca 45% ha kardiellt utlösta besvär ca 15% har muskuloskeletalt relaterade symtom ca 40% har andra bakomliggande orsaker. Som allmän regel kan sägas att patienter med ihållande bröstsmärtor >15 min bör söka akut läkarhjälp. Viktigt snabb handläggning!! Patienten ska snabbt bli slussad till hjärtavdelning med möjlighet till elektronisk arytmiövervakning Vid större infarkter räddas liv och hjärtmuskel genom snabb intervention (inom 2 timmar) : PCI eller trombolys 2

EKG vid akut hjärtinfarkt Ca 40 % av de patienter som kommer till akuten med bröstsmärtor förenliga med härtinfarkt och som senare visar sig ha hjärtinfarkt, har EKG som inte entydigt visar hjärtinfarkt (d.v.s. ST-höjningar) Att tänka på vid val av markör, antikropp och design av assay Specifikt för hjärtmuskel Specifikt för hjärtsjukdom Liten interferens från andra proteiner (gäller främst immunokemiska analyser) Utsöndrings- och omsättningsförlopp i blodbanan Äldre och nyare markörer LD ASAT CK Myoglobin CKMB Troponin T/I kardiospecificitet 3

Laurells Klinisk Kemi, 2003 Tidsfönster Analyt Tidigast förhöjd Maximum Normaliserad Myoglobin 1 h 4-6 h 12-24 h CK-MB 2 h 10-18 h 2-3 d Troponin T 1-2 h 10-18 h 4-10 d CK-MB CK = Kreatinkinas Katalyserar reaktionen: Kreatinfosfat + ADP ATP + Kreatin (ph: 6,7) Refosforylering av ADP Dimer (två subenheter) ca 40 kda per enhet Finns i cytosolen ofta associerat till de myofibrillära strukturerna Högst CK aktivitet i skelettmuskel, hjärna och hjärtmuskulatur. 4

CK ISOENZYMER DISTRIBUTION I OLIKA VÄVNADER Struktur Vävnad BB Hjärna/Lunga/GI/Urinblåsa MB Hjärta/Skelettmuskel (3-5 %) MM Hjärta/Skelettmuskel Användning av CK-MB Använd alltid multipla mätningar över tid som kan ge information om sjukdomsutvecklingen Frisättning av CK-MB från skelettmuskulatur varar vanligen i flera dagar i motsats till CK-MB ökningen vid hjärtinfarkt som varar i någon dag Andra skador på myokardiet än CK-MB kan också leda till ökningar, t ex. myokardit, trauma, kateteriseringar, hjärtkirurgi och shock CK-MB Ej helt kardiospecifik, finns även i skelettmuskulatur Sämre diagnostisk sensitivitet tidigt i infarktförloppet jämfört med troponiner och myoglobin 5

Myoglobin Hjärtmuskelceller och skelettmuskelfibrer (fr a typ I). Liknar funktionellt och strukturellt hemoglobin Finns i cytoplasma Ett O 2 bindnings site Funktion: Lagring av syre och underlättad syrediffusion in i cellen Myoglobin consists of a backbone and heme-binding domain Ordway, G. A. et al. J Exp Biol 2004;207:3441-3446 Myoglobin vid hjärtsjukdom Snabb release (1-2 h) Försvinner snabbt ur cirkulationen normaliserat inom 12-24 h efter HI Ospecifik markör Stiger även vid skellettmuskelskador och inflammation i skelettmuskel Specificiteten relativt hög på hjärtintensiven, men dålig på allmän intensivvårdsavd och postoperativt 6

Troponiner CONTRACTILE REGULATORY COMPLEX Tn-C Tn-T Tn-I Actin Tropomyosin TnT (40 kda) binder troponin-komplexet till tropomyosinsträngen TnC (18 kda) binder kalcium och initierar kontraktion TnI (22 kda) inhiberar kontraktion i viloläge MI98 Troponiner TnC - en isoform TnT och TnI - tre isoformer i adult vävnad 1) kardiell (ctnt/i) 2) skelettmuskel snabba fibrer 3) skelettmuskel långsamma fibrer Frisättning vid infarktutveckling cytosolisk pool (snabb) nedbrytning av myofibrillerna (långsam) Biologisk halveringstid 2 timmar Troponin T Fyra isoformer i human hjärtmuskel, endast en normalt i adult hjärtmuskel Re-expression av fetala former kan förekomma både i hjärtmuskel och skelettmuskel (problem 1:a gen. Ak) Få immunoassays, alla med samma typer av monoklonala antikroppar. 7

Troponin I En isoform i hjärtmuskelceller, finns ej fetalt Minst 10 olika immunoassays med olika kardiospecifika antikroppar Svårigheter att standardisera metoderna. Olika assays har olika beslutsgränser för hjärtinfarkt. Laurells Klinisk Kemi, 2003 Riktlinjer Definition Diagnos hjärtinfarkt (RIKS-HIA) Myokardmarkörstegring (helst troponin) över beslutsgränsen för aktuell metod och där upprepade (minst 2 med minst 6 timmars intervall) bestämningar visar ett stigande eller sjunkande förlopp* tillsammans med minst ett av följande: Typiska symptom. Bröstsmärta av ischemisk karaktär under mer än 15 minuter eller lungödem utan annan rimlig förklaring EKG förändringar: Utveckling av patologisk Q-våg i minst 2 avledningar (duration >0,03 sek och >25% av R-vågs amplitud) eller ischemiska STförändringar *vid värden nära beslutsgränsen bör ökningen eller sänkningen vara >50 % mellan lägsta och högsta värdet Typiska symptom och ST-höjning och avsaknad av möjligheter till fortsatt diagnostik Myokardnekros eller koronartrombos vid obduktion med en ålder motsvarande symptom 8

Hur är beslutsgränserna satta? Rekommendation ACC, ESC OBS! Olika för olika metoder 1 Som lägst vid 99:e percentilen hos friska kontroller 2 Nivå där metoden har tillräckligt god precision (Variationskoefficient mindre än 10 %) 9

Analysprincip Troponin T Elecsys (Roche) Ru= ruteniumkomplex, B= biotin Detektion: Kemoluminiscent emission då spänning appliceras. OBS! Förhöjda Troponiner är inte liktydigt med hjärtinfarkt däremot alltid markör för hjärtmuskelskada Exempel när troponiner kan vara förhöjda: Myokardit, sepsis, lungemboli, trauma Framtida biomarkörer Varför behövs nya markörer? Symtom ofta atypiska 1-2 % av pat. med HI missbedöms och skickas hem Ett stort antal pat. läggs in för övervakning utan att man finner tecken på kardiovaskulär sjd. Prevention att tidigt hitta riskpat. för intervention 10

Kandidatmarkörer Myeloperoxidas MMP-9 scd40l PAPP-A Cholin Ischemimodifierat albumin Obundna fria fettsyror (FFAs) Glycogen fosforylas isoenzym BB Placenta growth factor (PIGF) PMN - inflammation, lipidoxidation EC matrix - inflammation, angiogenes Trombocyter - inflammation endotel Aterosklerotiska plaque - tidig markör? Fosfolipider plaque, ischemi Minskad metall-bindande kapacitet ischemi, rule out? Adipocyter + katekolaminer ischemi, tidig markör? Katalyserar glycogenolys jmf CK-MB, Irreversibel myocardskada? Trombocyter kemotaktisk för monocyter initiering inflammation, tillväxtstimulering Riskmarkörer för hjärtinfarkt Skillnad riskmarkör riskfaktor Om en riskmarkör visar ett statistiskt samband tydande på kausalsamband (involverad i den ateromatösa processen) är den även en riskfaktor. Kardiovaskulära riskmarkörer Kolesterol HDL LDL ApoB/ApoA-1 CRP Albuminuri (låggradig) Homocystein Troponiner 11

Lipoproteinpartikel Upptag av exogent fett Fett från kosten emulsifieras (bildar miceller) m h a av gallsyror Pankreatiska lipaser samt gastriskt lipas samverkar för hydrolys av triglycerider Efter upptag i enterocyten esterifieras kolesterol och retinol samt de fria fettsyrorna omvandlas till triglycerider och packas tillsammans med fosfolipider och apolipoproteiner i s k Kylomikroner. Kylomikroner Stora Triglyceridrika ApoB-48 ApoCII och ApoE adderas i blodbanan Ger plasma ett mjölkaktigt utseende Transport via lymfsystemet till blodbanan Interagerar med LPL (ApoCII) Snabb omsättning i blodbanan (max 2-4 h efter måltid) 12

Levern Upptag av chylomikronremnants (receptor för ApoE) Omvandling av FFA (från fettväv) till triglycerider samt nysyntes från kolhydrater (lipogenes) Syntes: VLDL (ApoB-100) HDL (bildas även i tarm och i blodbanan) Upptag: LDL via LDL-receptorn HDL VLDL transporterar triglycerider och kolesterol till vävnaderna (LPL på endotelcellerna spjälkar triglycerider) Från levern TG C apob TG C apob C VLDL IDL large buoyant LDL C apob apob small dense LDL Upptag av LDL i cellerna LDL-receptorn finns i de flesta celler (rikligt i lever, binjurar och gonader) Syntes av LDL-receptorer påverkas av thyreoideahormoner och östrogen. Laurells Klinisk Kemi, 2003 13

LDL och dess roll vid ateroskleros Biologiskt modifierat LDL speciellt ateromatöst Binder till scavenger-receptorer som är mindre selektiva. oxiderat LDL- stress, rökning glykerat LDL -hyperglykemi, karbamylerat LDL-uremi Scavenger-receptorn ej kopplad till några cellulära reglermekanismer HDL Små, diskoida (om nybildade) Innehåller fosfolipid, oförestrat kolesterol, ApoA-I och LCAT ApoA-I kofaktor till LCAT Funktion: metabolisering av överflödiga ytkomponenter i lipoproteiner och cellmembran Lysolecitin samt kolestrolester bildas 14

HDL HDL 3 omvandlas till HDL 2 (större) Upptag: 1. lever via SR-BI receptorn 2. Överföring av kolesterolestrar till VLDL och chylomikroner i blodbanan m h a CETP Utsöndring: Små HDL partiklar ( remnants ) kan utsöndras och brytas ner i njuren Hyperlipidemi 25 % av vuxna svenskar har ogynnsamt höga blodfettnivåer miljö miljö+arv arv Kolesterol LDL HDL ftriglycerider Referensområde (31-50 år) 3,3-6,9 1,4-4,7 K:1,0-2,7 M:0,8-2,1 0,45-2,6 Målvärden (sek. prevention) < 5,0 mmol/l < 2,5 mmol/l > 1,0 mmol/l <2,0 mmol/l 15

Hur mäter vi LDL-kolesterol? 1) Friedewalds formel: LDL=Kolesterol-HDL-(0,45 x TG) 2) Direktmetoder för bestämning av LDL Ifrågasatta vad gäller tillförlitlighet Fasteprov krävs! Apolipoprotein B Två former, apob-48 (chylo) och apob-100 (VLDL, LDL). Båda sambestäms. ApoB-100 normalt dominerande form (ca 98 % av apob) Koncentrationen apob avspeglar antalet LDL-partiklar bättre än halten LDL. Aterogen balans 16

AMORIS Hjärtinfarkt med dödlig utgång Risk ratio Men 4 3 2 1 0 0 p<0.0001 p<0.0001 p<0.001 Women 4 3 2 1 0 p<0.05 p<0.0001 0.64 0.86 1.04 1.39 0.52 0.70 0.87 1.21 Apolipoprotein B/Apolipoprotein A-I Walldius G, Jungner I, Holme I, Aastveit A, Kolar W, Steiner E. Lancet 2001; 358: 2026-33 Hjärtsvikt Ökande kliniskt problem Hög dödlighet - värre än cancer Svårtolkad symtombild Svårt diagnostisera i tidigt skede Med ekokardiografi, bekräftas endast hjärtsvikt hos varannan patient BNP Frisätts vid ökad spänning i kammarväggarna Minskar reabsorbtion av natrium i njurarna 17

Frisättning främst från upplagrat prohormon Snabb konc. ökning i blod vid ökad belastning på hjärtat. T1/2: 2-5 min. Frisättning förutsätter ökad bildningshastighet av prohormonet. Mindre variationer av koncentrationen Högre stabilitet efter provtagning T1/2: 22 min. Biosyntes cardiomyocyt pre-probnp (134 aminosyror) probnp (108 aminosyror) signalpeptid (26 aminosyror) NT-proBNP (1-76) BNP 32 (fysiologiskt aktiv form) blod NT-proBNP/BNP Högt negativt prediktivt värde -låga värden utesluter hjärtsvikt hos obehandlad patient Behandlingsutvärdering- förhöjda värden hos behandlad patient kan vara ett tecken på att behandlingen inte är optimal. Prognosmarkör- förhöjda värden medför ökad risk för hjärtkomplikationer och död 18

Beslutsmodell, fritt efter de europeiska riktlinjerna Hjärtsvikt? NT-proBNP förhöjt normalt Hjärtsvikt osannolikt Ekokardiografi normalt nedsatt hjärtfunktion Hjärtsvikt möjlig Riskpatient Diagnos hjärtsvikt Prognos och optimerad behandling NT-proBNP Högrisk-grupp bland patienter med bröstsmärta utan ST-höjningar. Mortalitet % 60 40 20 0 > 0.01 ug/l < 0.01 ug/l Troponin T < 401 401-1653 NT-proBNP (ng/l) > 1653 (T. Jernberg et al. JACC 2002; 40:437-45) 19