Lena Martin, Dietistkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset 1



Relevanta dokument
Nutritionsbehandlingsprocessen, NCP och Internationell Dietetik & Nutritionsterminologi, IDNT

Lund, 29/ NUTRITIONSDIAGNOS och PES. Nutritionsdiagnos. Nutritionsdiagnos. Diabetes mellitus typ 2 = medicinsk diagnos

Nutritionsproblem och åtgärder

Examensarbete D, 15 HP Höstterminen Njursjukas nutrition under de första dygnen på vårdavdelning

Manual för Nutrition, vårdplan

Nutrition vid cancer. Dietist Linda Sundkvist

Välkomna! Livsmedel för särskilda näringsändamål

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?

Patienten ska vara delaktig i sin nutritionsbehandling och dess målsättning.

Nutritionsvårdsprocessen

Nutrition, prevention och behandling av undernäring vuxna patienter

Samlad bedömning för: Kurs: Dietetik A Antal registrerade på kursen: 18 studenter

KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen

INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN

Teori - Mat och näring

Riktlinjer för nutritionsbehandling vid hemodialys

Nutritionsvårdsprocessen

Energi och protein i teori och praktik Boel Andrén Olsson och Stina Grönevall. September 2018

INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott

Nutrition. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6)

Ohälsosamma matvanor- kvalificerat rådgivande samtal, behandlingsplan

Sammanställning näringsdrycker

Nutrition. Josephine Garpsäter Ordf sektionen för geriatrisk och gerontologisk nutrition inom DRF Nutritionsansvarig dietist i Sundbybergs Stad

Kost och sårläkning. Katharina Sandström, dietist i Primärvården Sundsvall.

Nutritionsvårdsprocessen; verktyg för sjuksköterskor

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring

Proteinreduceradkost. Då och nu. Sigrid Wegener 1505

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Energi. Protein. Vad ska vi gå igenom? Sårläkning och nutrition. Vad behövs för sårläkning? Protein. Therese Bratt. Energi. Näring

Bra mat vid Parkinsons sjukdom Susanne Lewan, leg dietist Klinisk nutrition, SUS Lund

Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter

Kostrekommendationer & evidens

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

NLL Kost till inneliggande patienter

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Nutrition och sårläkning

RUTINBESKRIVNING. För nutritionsvårdsprocess. Särskilda boenden och korttidsboenden på Nacka Seniorcenter.

Vegankost till barn. Johan Keres Leg. Dietist

Redovisning av dietistmedverkan i enskilda ärenden

Äldre med malnutrition

GRUNDLÄGGANDE NUTRITIONSUTBILDNING

Mat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång. Dietist Petra Sixt

TERMINOLOGI NUTRITION DRF

Kakexi, vätske- och nutritionsbehandling

Diabetes hos äldre och sjuka. Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd

TERMINOLOGI NUTRITION DRF

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist

Undernäring - att förebygga undernäring hos patienter över 18 år

Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA:DIE. 1 Vårdrutin

Rutinbeskrivning för förebyggande av undernäring

Förebygga och behandla undernäring

Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE. 1 Vårdrutin

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Nutrition vid bäckencancerrehabilitering

Dietistprojekt Slutrapport

Nya nutritionsöverenskommelsen

Vårdprocessprogramm Tarmsvikt. Definition. Utredning

Riktlinjer för kost och nutrition Vård och Omsorg

Översikt av upphandlade kosttillägg, Vuxna

Nutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna

Fallprevention. Dietist Magnus Eriksson Tel:

Användning av nutritionsdiagnoser som en del i nutritionsbehandlingsprocessen

Varför äter vi? Energi och näring Social samvaro Trevligt och gott Tröst?????? Hjälpmedelscentralen Ryhov

Implementering av SOSFS 2014:10. Förebyggande av och behandling vid undernäring

Energi- och fiberrik.

Nutritionsrutin med fokus undernäring inom äldreomsorgen. Innehåll. Information Sida 1 (13)

RUTIN. Dokumentnamn Riktlinje för att förebygga och behandla undernäring. Gemensam med Regionen: Ja Nej

Strategi för måltider vid ordinära boenden

Uppdrag från DRF:s referensgrup nefrologi

Nutritionens betydelse, prevention och behandling av trycksår

Livsmedel för speciella medicinska ändamål

Information om E-kost, energi/- proteinrik kost, samt förslag till måltidsordning

DIP310, Klinisk nutrition 2, 30,0 högskolepoäng Clinical nutrition 2, 30.0 higher education credits

KOL och nutrition. Senast uppdaterad:

MAS-riktlinjer. Att identifiera och förebygga undernäring Reviderad Upprättad:

INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Mat vid cancer. Lära sig leva med cancer

STARKARE I BÖRJAN STARKARE UNDER KAMPEN

LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5)

Nutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument

Mat och Cancer Bra mat efter cancerbehandling Ylva Orrevall, leg. dietist, med dr Centrum för cancerrehabilitering Stockholms läns landsting

Energibehov och nutritionsbehandling

LÄNSGEMENSAM RUTIN FÖR PERSONER MED BEHOV AV LIVSMEDEL FÖR SPECIELLA MEDICINSKA ÄNDAMÅL. (ENTERAL NUTRITION OCH KOSTTILLÄGG)

Riskbedömning av trycksår, fall, nutrition, munhälsa samt blåsdysfunktion

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem

Result. Glucose. Patients. Double-blind trial. signifikant förbättring av. Resultat från kontrollerad randomiserad dubbel-blind studie

Med vänlig hälsning Stefano Testi. Bilagor Remissunderlag nutrition med förslag till definitioner. Sändlista remissmottagare Informationsblad

INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN

Diabetes i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos % av dessa

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Råd om mat vs. fakoskt intag ramverk för tolkning av slutsatser om koster

Mat för att hålla sig frisk på äldre dar

Transkript:

NUTRITIONSBEHANDLINGS PROCESSEN - och tillhörande terminologi Användarkonferens 2013, DRF Linda Ersten, Lena Martin Disposition Genomgång av Mål Nutritionsordination Åtgärd Nutritionsuppföljning Genomgång av patientfall, njur Praktisk övning med njurpatient Använd mall Praktisk övning med lungpatient Använd mall Strukturerad genomgång av patientfall VAD ÄR EN NUTRITIONSBEHANDLINGS PROCESS? Universitetssjukhuset 1

Nutritionsbehandlingsprocessen (NCP) Internationell Dietetik & Nutritionsterminologi (IDNT) Standardiserat språk speciellt anpassat och utarbetat för att passa dietistens verksamhet Nutritionsutredning Samla in och utvärdera data som behövs för att identifiera ett nutritionsproblem Fem kategorier Kost- och nutritionsrelaterad information Antropometriska mätningar Biokemiska data, medicinska prover och undersökningar Nutritionsrelaterade fysiska fynd Patient-/klientbakgrund Universitetssjukhuset 2

Nutritionsdiagnos Identifiera och etikettera ett nutritionsproblem Tre kategorier Intag Kliniska tillstånd Beteende och miljö Glöm inte online versionen! Lena Martin, Dietistkliniken PES-uttalande Undernäring relaterat till patienten blir mycket anfådd vid måltid pga KOL vilket yttrar sig som 10 % viktförlust under fem månader uppskattat energiintag/dygn motsvarar endast 50 % av beräknat behov Lena Martin, Dietistkliniken Universitetssjukhuset 3

Åtgärder och behandlingar i syfte att lyfta fram nutritionsproblemet Fyra kategorier Plan för mat, måltider och/eller annan typ av näring Nutritionsundervisning Samtalsbehandling Samordning och vårdplanering, nutrition Planering Prioritera nutritionsdiagnoser Konsultera riktlinjer och rekommendationer Formulera nutritionsordination Sätta mål Planera genomförande och val av strategi Tidsram/frekvens Resurser Genomförande Kommunicera och påbörja behandling Utvärdera strategi Mål Viktstabilitet Energiintag > 75 % av beräknat behov Undernäring (NI-5.2) relaterat till patienten blir mycket anfådd vid måltid pga KOL vilket yttrar sig som *10 % viktförlust under fem månader * uppskattat energiintag/dygn motsvarar endast 50 % av beräknat behov Universitetssjukhuset 4

Exempel på övergripande mål för nutritionsbehandlingen Följa sin viktkurva Täcka energi- och proteinbehov Minimera viktnedgång under behandlingsperiod Ha kunskap för att hantera glutenfri kost i hemmet Ha kunskap om att konsistensanpassa maten NUTRITIONSORDINATION/ REKOMMENDATION? Nutritionsordination/Nutritionsrekommendation (sid 57) Patientens rekommenderade intag av energi och/eller specifika livsmedel eller näringsämnen baserade på aktuella referensvärden, riktlinjer och rekommendationer med hänsyn tagen till patientens hälsotillstånd och nutritionsdiagnos. Universitetssjukhuset 5

Nutritionsordination/Nutritionsrekommendation (sid 57) Svarar på frågan: Vad är patientens optimala intag? Syftet är att kommunicera dietistens ordination/rekommendation baserad på en noggrann nutritionsutredning Nutritionsordination Energi och proteinrik flytande kost, 1600 kcal Undernäring (NI-5.2) relaterat till patienten blir mycket anfådd vid måltid pga KOL vilket yttrar sig som *10 % viktförlust under fem månader * uppskattat energiintag/dygn motsvarar endast 50 % av beräknat behov Nutritionsordination Energi- och proteinrik kost, 1500 kcal och 60 g protein Energi- och proteinberikade soppor och tre mellanmål Energi- och proteinrik kost och ett kosttillägg per dag Exklusiv enteral nutritionsbehandling, 2400 kcal/d Glutenfri kost enligt SNR Universitetssjukhuset 6

Nutritionsuppföljning och - utvärdering Standariserad och med regelbundna intervaller Fyra kategorier Resultat av kost- och nutritionsrelaterad information Resultat av antropometriska mätningar Resultat av biokemiska data, medicinska prover och undersökningar Resultat av nutritionsrelaterade fysiska fynd Nutritionsuppföljning Syftet med nutritionsuppföljning är att ta reda på vilka framsteg som har uppnåtts och vilka mål eller förväntade resultat som har uppfyllts i förhållande till nutritionsdiagnos och de variabler som valts för nutritionsutvärdering Uppföljning och utvärdering Vad ska mätas? Vad ska det mätas i relation till (mål, referensvärde, etc)? Universitetssjukhuset 7

Uppföljning - Mätvärden Mätvärden från symtom och tecken som behöver följas upp: Uppföljning av vikt, längd och energiintag Uppföljning av kunskap om mat vid diabetes enligt lista xxx Mängd given enteral nutrition Uppföljning - Planering Patienten planeras att följas med tre återbesök besök (var tredje vecka) under strålbehandlingsperioden. Patienten kommer för uppföljning 3 mars. Remitteras sedan till primärvårdsdietist för vidare uppföljning. Patienten planeras att följas upp enligt vårdprogram vid 1, 3, 6 mån efter utskrivning från kirurgkliniken. Uppföljning och utvärdering Patienten kommer för uppföljning 3 mars. Remitteras sedan till primärvårdsdietist för vidare uppföljning. Viktutveckling samt energiintag ska utvärderas vid återbesök. Undernäring (NI-5.2) relaterat till patienten blir mycket anfådd vid måltid pga KOL vilket yttrar sig som *10 % viktförlust under fem månader * uppskattat energiintag/dygn motsvarar endast 50 % av beräknat behov Universitetssjukhuset 8

NCP patientfall Dialyspatient med hyperfosfatemi Nutritionsbehandlingsprocessen Diagnos/fråga Nutritionsutredning Dialyskost. HD varannan dag. Uppföljning kostintag sett till högt fosfat. Anamnes Kostanamnes Näringsintag: 1800 mg fosfor/dag Status P-fosfat 2.1 mmol/l (0.7-1.6), torrvikt 105.5 kg Universitetssjukhuset 9

Nutritionsdiagnos För högt mineralintag - fosfor relaterat till dialysbehandling och val av fosforrika pålägg och grönsaker (baljväxter) vilket yttrar sig som 400 mg fosfor för mycket jfr med Riktlinjer för nutritionsbehandling vid dialys Mål er Minska fosforintag till <1500 mg/dag, P-fosfat <1.8 mmol/l Nutritionsordination Dialyskost med reducerat fosforintag till <1500mg/dag Information/undervisning Repetition om fosforrika livsmedel Kostbehandling Alternativt pålägg till ost (förslag) Välja bort äggulan då det är möjligt Alternativ till ärter (förslag) Samordning Informerar dr XX om patientens fosforintag och fördelning av fosfatbindare Mål er Minska fosforintag till <1500 mg/dag, P-fosfat <1.8 mmol/l Nutritionsordination Dialyskost med reducerat fosforintag till <1500mg/dag Information/undervisning Repetition om fosforrika livsmedel Kostbehandling Alternativt pålägg till ost (förslag) Välja bort äggulan då det är möjligt Alternativ till ärter (förslag) Samordning Informerar dr XX om patientens fosforintag och fördelning av fosfatbindare Universitetssjukhuset 10

Patientfall till er! Patient med Pulmonell Arteriell Hypertension Nutritionsdiagnos Mål Nutritionsordination Universitetssjukhuset 11

Nutritionsuppföljning och utvärdering Tack för idag! Universitetssjukhuset 12