Styrdokument Forsknings- och utbildningsstrategier för Högskolan i Gävle 2009 2012 Fastställt av Högskolestyrelsen 2007-12-14 Dnr 10-491/07
2007-12-19 Dnr 10-491/07 Uppdrag att utarbeta forsknings- och utbildningsstrategier 2009 2012, U 2007/2147/UH HÖGSKOLAN i GÄVLE Forsknings- och utbildningsstrategier 2009 2012 U 2007/2147/UH Sammanfattning Högskolan i Gävle (HiG) avser under perioden 2009 2012 att koncentrera forskningen inom de två forskningsområdena Byggd miljö respektive Hälsofrämjande arbetsliv för att vid utgången av nämnda period ha utvecklat dessa områden till två tydliga forskningsprofiler med rätten att examinera för licentiat- och doktorsexamen inom för forskningsprofilerna relevanta discipliner. HiG kommer parallellt härmed att utveckla strategier dels för ökad externfinansiering, dels för uppbyggnad av program på avancerad nivå. I samverkan med bl.a. UU och KTH avser därför HiG att utveckla masterutbildningar som är av strategisk vikt för de existerande forskningsprofilerna men också för framtida profiler. Arbetet med utformningen av en humanistisk masterutbildning - i samverkan med UU - sker på sådant sätt att tydlig koppling föreligger mellan denna masterutbildning och HiGs ambition att utveckla forskning och utbildning inom det didaktiska/ämnesdidaktiska området till en kommande forskningsprofil. Utformningen av de generella strategierna för forskning och utbildning beaktar regionala och nationella behov; inom forskningsområdena Byggd miljö och Hälsofrämjande arbetsliv kan HiG även fortsättningsvis uppfylla internationella behov. HiGs strategiska överväganden kring den forskning, forskarutbildning samt utbildning på grund- och avancerad nivå som planeras för i första hand perioden 2009 2012 fokuserar sammantaget den nya högskolans uppgift och roll i såväl det regionala tillväxtarbetet som i arbetet att i samverkan med andra lärosäten bygga kompletterande, starka forskningsmiljöer för utveckling av forskningsprofiler vilka i sin tur gagnar regionens utveckling. I strategier för en framtida akademisk verksamhet ingår även att i all forskning och utbildning anlägga ett kritiskt perspektiv som kan skapa förutsättningar för en politisk, kulturell och social medvetenhet hos individen.
2 Vision Mål och strategier för forsknings- och utbildningsstrategin för Högskolan i Gävle utgår från tanken på Högskolan som ett demokratiskt projekt. Grunden är respekten för dialogen mellan studenter, lärare, forskare och annan personal. Ytterst handlar verksamheten om att utifrån ett kritiskt perspektiv utveckla och förmedla kunskaper kring olika aspekter av vårt samhälle som kan ligga till grund för beslut i olika frågor. All forskning utgår från tanken om att ge ett bidrag som gör skillnad. Att involvera människor i sitt eget kunskapssökande är en del i det demokratiska projektet. Forskning och utbildning ska också skapa förutsättningar för människor att forma en grund för den egna försörjningen, antingen genom en anställning eller som entreprenör och egen företagare. Visionen bygger på en god förankring i det lokala samhället. Högskolans utveckling är både beroende av och ger förutsättningar för det lokala samhällets utveckling. 2. Målsättning Inom 3 5 år ska Högskolan i Gävle ha utvecklat minst två forskningsprofiler inom vilka forskarutbildning kan erbjudas. 2.1 Byggd miljö Den ena forskningsprofilen Byggd miljö omfattar mångvetenskaplig forskning med anknytande utbildningsprogram kring bland annat: energisystem ventilations- och strömningsteknik materialteknik kemi experimentell psykologi I forskningsprofilen finns utrymme för samhällsvetenskapliga discipliner att medverka i den forskning som tydligt koncentreras mot Byggd Miljö. 2.2 Hälsofrämjande arbetsliv Den andra forskningsprofilen - Hälsofrämjande arbetsliv - omfattar forskning och utbildning med inriktning mot olika hälsoaspekter på arbetslivet. Vid Högskolan i Gävle finns Centrum för belastningsskadeforskning som på en vetenskaplig nivå ägnar sig åt uppkomsten av arbetsrelaterad ohälsa samt hur den kan förebyggas och behandlas. Forskningsprofilen innehåller även forskning och utbildning med inriktning mot vård, idrott och socialt arbete liksom mot funktionshindrades speciella problem. Från en hälsofrämjande utgångspunkt fokuseras hälsopedagogiska insatser för att förebygga skador och ohälsa samt använda de möjligheter arbetslivet erbjuder för att främja individens hälsa.
3 2.3 Satsning inom forskningsprofilerna Högskolans satsningar inom dessa forskningsprofiler har goda förutsättningar att bidra till lokal och global samhällsnytta. Naturvetenskapliga och humanistisk-samhällsvetenskapliga forskare strävar efter att ha ett strategiskt interdisciplinärt samarbete för att utveckla utbildningar på grund- och avancerad nivå samt på forsknings- och forskarutbildningsnivå i samverkan med andra lärosäten. Målet är att inom ramen för de två presenterade forskningsprofilerna realisera de tre leden Excellence Relevance Growth. Högskolan i Gävle kommer att göra strategiska satsningar för att till kommande fyraårsperiod (2013-2016) ha utvecklat utbildning och forskning inom en ämnesdidaktisk forskningsprofil. Grunden utgörs av den praxisnära forskningen knuten till lärarutbildningen. En masterutbildning med ämnesdidaktisk inriktning har förutsättningar att bli en särpräglad profil för Högskolan i Gävle. Satsningar riktas också mot det strategiskt viktiga området elektronik med inriktning mot radiomätteknik för att tillgodose samhällets behov av utbildad arbetskraft på grund- och avancerad nivå samt av forskarutbildad personal. Samverkan med andra lärosäten fördjupas. Forsknings- och utbildningsinsatser inom humaniora och samhällsvetenskap kommer de närmaste åren att koncentreras mot regionala identiteter och medier i nära samverkan med externa aktörer, respektive en humanistisk masterutbildning i samverkan med Uppsala universitet. Med Mittuniversitetet finns ett samarbete om forskarutbildning i ämnet företagsekonomi, som bland annat resulterat i att en forskarskola ( Mittalliansen ) och ett gemensamt vetenskapligt råd har bildats. Arbete pågår för att söka rätten att ge masterexamen i företagsekonomi. Den långsiktiga satsningen på forskning och utbildning med inriktning mot arbetslivs- och företagsutveckling fortsätter även i en naturlig intern samverkan med det arbete som bedrivs inom forskningsprofilen Hälsofrämjande Arbetsliv. Tillgången till akademisk utbildning på grundnivå är en viktig byggsten i regionens tillväxt. Studenterna ska tillägna sig ett förhållningssätt till kunskap som gör dem väl rustade för ett flexibelt arbetsliv som främjar såväl studentens egna möjligheter som förser regionen med intellektuellt kapital. 3. Strategier För att nå de uppsatta målen inriktar sig Högskolan i Gävle på följande strategier att stödja existerande starka forskningsmiljöer för fortsatt framgångsrik forskning och utbildning med målet att på regional, nationell och internationell nivå bidra till hälsa, livskvalitet, jämställdhet, hållbar utveckling och tillväxt att identifiera, utveckla och förstärka blivande forskningsmiljöer med tydlig profilering i samarbete med externa aktörer att erhålla rätten till egen forskarutbildning inom befintliga och planerade forskningsmiljöer/-profiler och att parallellt utveckla masterutbildningar
4 att fortsätta utvecklingen av fund-raising-modellen för långsiktigt hållbar finansiering av såväl de forskningsprofiler som finns som de som ska byggas upp att utveckla miljön för avancerad utbildning, utbildning på forskarnivå samt forskning genom att dels bygga ut samarbeten med andra lärosäten av strategisk vikt, dels utveckla de interna förutsättningarna särskilt för dem som deltar i utbildning på forskarnivå vid andra lärosäten att stödja de entreprenöriella processer som leder fram till nya utbildningar eller sätt att organisera utbildning samt utveckling av nya forskningsmiljöer eller sätt att organisera forskning i interaktion med interna och externa forskningsmiljöer att möjliggöra internationell närvaro i samtliga utbildningsprogram genom samarbeten och utbyten att vidareutveckla distansutbildning på samtliga utbildningsnivåer, både ur pedagogiskt och tekniskt perspektiv; att slå vakt om centrala värden i de europeiska universitetens Magna Charta om moraliskt och intellektuellt oberoende av politiska, ideologiska och ekonomiska maktgrupperingar att i all forskning och utbildning anlägga ett kritiskt perspektiv som kan skapa förutsättningar för individens politiska, kulturella och sociala medvetenhet att låta studenterna med utgångspunkt i sina studier kritiskt diskutera sin roll i en ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling med hjälp av de verktyg som bland annat miljöledningssystemet vid Högskolan i Gävle tillhandahåller. 4. Utgångspunkter Sedan mitten av 1990-talet bedriver Högskolan i Gävle omfattande till övervägande delen tillämpad forskning inom områdena datavetenskap, elektronik, energi- och inneklimatteknik, geomatik, industriell ekonomi, materialteknik och miljöpsykologi. Forskarutbildning inom samtliga dessa ämnen genomförs i samverkan med andra lärosäten (t.ex. Linköpings universitet, Kungliga Tekniska Högskolan och Uppsala universitet). Grundforskning inom biologi, fysik, kemi och matematik är viktig för att behålla forskningsaktiva lärare och säkra forskningsanknytningen av grundutbildningen. Lärare inom dessa ämnesområden undervisar inom lärar- respektive ingenjörsutbildningen och ett magisterprogram i matematik. Det är därför angeläget att där bedrivs forskning med god vetenskaplig nivå. En del av forskningen sker i samarbete, både inom Högskolan och med andra lärosäten. Forskningen inom det humanistisk-samhällsvetenskapliga området innefattar disciplinforskning dels med inriktning mot grundforskning, dels i form av samverkansprojekt med såväl andra lärosäten som externa intressenter. Forsknings- och andra insatser riktas mot projektet Regionala identiteter och medier respektive att etablera en humanistisk masterutbildning i samverkan med Uppsala universitet. Högskolan i Gävle bedömer att en sådan masterutbildning med ämnesdidaktisk inriktning (svenska, religionsvetenskap, historia) har förutsättningar att bli en särpräglad profil för Högskolan och ett attraktivt alternativ till pedagogisk, psykolo-
5 gisk och ämnesdidaktisk fördjupning på avancerad nivå för blivande gymnasielärare. Den fria forskningen värnas samtidigt som konkurrensen om forskningsmedel i framtiden kräver etablering av större forskningsmiljöer för att på sikt kunna etablera forskningsprofiler som är intressanta regionalt, nationellt och internationellt. Forskare från humaniora och samhällsvetenskap deltar i omfattande utsträckning i lärarprogrammen. Forskningen inom vårdvetenskap har utvecklats på grundval av de utbildningar som Högskolan erbjuder med inriktning mot vård, familje- och äldreomsorg och som utgör en betydande andel av professionsutbildningarna. Forskningen är förankrad i regionala, nationella och internationella samverkansprojekt. En arena, Humanparken, har skapats för samverkan, regional utveckling och forskning mellan Högskolan, kommunerna i regionen, landstinget och näringslivet. Forskarutbildning bedrivs tillsammans med Örebro universitet, där Högskolan ansvarar för två forskningsplattformar. En forskningsmiljö inom Lärarutbildningsnämndens område utgörs av forskningssamarbete i en tematisk forskningsgrupp. Gemensamt för forskningsmiljöerna är att de binder samman grund- och forskarutbildning, forskning och kommunsamarbete. Forskningsmiljön består av ett tillräckligt antal handledarkompetenta forskare, doktorander, studenter och lärare från regionens skolor. I forskningsmiljön finns en levande seminarietradition; forskningsmiljön har ett gott internationellt och nationellt kontaktnät. Lärarutbildningsnämndens strategi är att uppmuntra deltagande i internationella och nationella forskningskonferenser och att utveckla projekt i samverkan med forskare inom och utanför landet. 5. Forskningsprofiler 5.1 Byggd Miljö Nationella och internationella utmaningar och trender Några övergripande prioriterade teman som väl beskriver nationella och internationella trender och drivkrafter för forskning, utveckling och tillväxt är bland annat EU-kommissionens direktiv för energieffektivitet i byggd miljö, kraftig minskning av energianvändningen och koldioxidutsläppen, hållbar utveckling, funktionssynsätt i byggprocess och förvaltning samt utvecklad/förändrad bygg- och förvaltningsprocess. Inomhusmiljö är ett annat område: energi är ett av de mest prioriterade områdena både inom och utom Sverige. Det nationella intresset för ny kunskap inom inomhusmiljöområdet är påtagligt. Byggsektorns storlek och omfattande miljöpåverkan innebär att kunskapsutveckling och samarbete med branschen snabbt kan ge betydande bidrag till en hållbar utveckling. Högskolan i Gävle har som en av få internationella forskningsmiljöer under ett decennium byggt upp en ansenlig mångvetenskaplig forskningsvolym inom Byggd miljö. Därmed har Sverige fått ett internationellt försteg i forskningen om inomhusmiljö, energisystem, materialteknik och miljöpsykologi. I denna miljö finns kompetenta medarbetare som har tillgång till omfattande laboratorier med avancerade vetenskapliga utrustningar och datorbaserad visualisering, delvis internationellt ackrediterade laboratoriefaciliteter samt ett omfattande kontaktnät inom akademien och näringslivet. Miljön byggs upp av ett antal forskargrupper som är fokuserade på att utveckla nya teorier och metoder, tekniska system- och helhetslösningar grundade på innovation, kommersialiser-
6 barhet och hållbara lösningar. Från 2006 görs en förstärkt satsning på forskning kring inomhusmiljö och energisystem med betydande extern långsiktig medfinansiering. Forskningsmiljön Byggd Miljö har från samma tidpunkt förstärkts med ytterligare discipliner, datavetenskap med inriktning mot visualisering samt GIS/geomatik. Utgångspunkt är att människans hälsa, komfort, prestation och kognition är de slutgiltiga och nödvändiga kriterierna för inomhusmiljöer. Synsättet är helt i samklang med de internationella utmaningar som beskrivits ovan. Ett sådant mångvetenskapligt initiativ innebär en kraftsamling för att utveckla system och helhetslösningar av centrala miljöfrågor grundade på innovation, kommersialiserbarhet och hållbara lösningar i bred disciplinär samverkan. Akademiska resultat Forskargrupperna avser, avhängigt finansiering, att anställa minst 10 doktorander med målet att examinera minst så många forskare inom en sexårsperiod. Samhälleliga resultat Med lämplig resursförstärkning och med genomtänkt strategi kan HiG lansera begreppet Byggd Miljö som ett eget varumärke med specifik innebörd, vilket ger nya förutsättningar för visioner, samarbete, profilering, finansiering och marknadsföring. Högskolans roll och placering som forskningsutförare Högskolan i Gävle är starkt engagerad i de internationella trender som driver utvecklingen i samhällsbyggandet, i flera fall genom central och ledande roll i internationella och europeiska organisationer. Forskare från Byggd Miljö leder till exempel väsentliga delar av det standardiseringsarbete som bedrivs av Int. Standards Organisation (ISO) och Comité Européen de Normalisation (CEN) inom området Kretslopp och livslängdsplanering. Detta arbete medför förutom marknadsimplementering av FoU-resultat även prioriteringar för fortsatt forskning. Flera forskare har central placering i olika internationella och europeiska forskningsstödjande och planerande organisationer; i oktober 2007 undertecknades till exempel ett avtal mellan Politecnico di Milano och Högskolan i Gävle primärt gällande forskar- och lärarutbyte/- samverkan från masternivå och uppåt inom området Byggd Miljö. Denna ledande roll har uppnåtts genom mångårig fokuserad forskning på inneklimat, materialteknik och miljöpsykologi. Det internationella arbetet och närvaron har över åren resulterat i ett 15-tal europeiska forskningskontrakt primärt inom EU:s ramprogram för forskning samt program som EUREKA och COST. För närvarande genomförs sex forskningsprojekt med finansiering från olika europeiska program. Ett av dessa, med fokus på ekobyggnader, koordineras från Högskolan i Gävle. Tre större ansökningar till EU:s sjunde ramprogram för forskning är godkända. Inom ramen för Kungliga Tekniska Högskolans forskarskola vid Högskolan i Gävle med inriktning på byggd miljö har sedan år 2000 producerats ett 20-tal forskarexamina (tekn. lic och tekn. dr). Förestående stora pensionsavgångar påkallar strategiska överväganden för att dels förebygga kompetensförluster, dels förstärka existerande forskningsmiljöer.
7 5.2. Hälsofrämjande Arbetsliv Centrum för belastningsskadeforskning (CBF) Högskolan i Gävle fortsätter satsa på att Centrum för belastningsskadeforskning (CBF) utvecklas enligt sina mål och etableras som strategisk och nationellt ansvarstagande aktör för forskning, utveckling och utbildning inom belastningsskadeområdet. CBF är den största forskningsmiljön i Sverige med inriktning mot belastningsskador och en av de största i Europa. En målinriktad nationell insats är nödvändig för att Sveriges ledande position inom FoU på arbetsmiljöområdet och inom belastningsskadefrågor i synnerhet inte ska gå förlorad. Centrumbildningens nationella ansvar är tydlig, i synnerhet efter nedläggningen av Arbetslivsinstitutet. CBF:s forskning är mångvetenskaplig och inkluderar egen kompetens inom medicin, fysiologi, psykologi, pedagogik, ekonomi och statistik. CBF bygger en betydande del av sin verksamhet på FoU-samarbeten med lokala aktörer i Gävleborg och har många och breda vetenskapliga samarbeten med nationella och internationella FoU-grupper. I en extern utvärdering 2005 konstaterades att forskningen vid CBF inom vissa områden ligger i den internationella frontlinjen. Högskolan i Gävle betraktar CBF som en nationell och internationell resurs, som kan och bör ta ett ansvar för att bevaka och utveckla forskning och utbildning i belastningsskadors uppkomstmekanismer, förebyggande och rehabilitering. CBF har redan tagit ett nationellt ansvar genom att vara sammankallande i ett nätverk av svenska forskargrupper inom belastningsskador och vara drivande vid tillkomsten av ett nationellt samarbete om forskarutbildning inom hälsofrämjande arbete. I det interna nätverket av discipliner med inriktning mot hälso- och arbetsmiljöområdet inom Högskolan kommer CBF att spela en strategiskt viktig roll som forskningsutförare och koordinator av insatser i samverkan med utbildning och forskning inom vård- och lärarutbildningarna. Inom området Arbetslivs- och företagsutveckling, med idrottslärarutbildningen och det hälsopedagogiska programmet finns utvecklingsmöjligheter som ska prövas. Med Svenskt utvecklingscentrum för handikappidrott (SUH) finns stora möjligheter att bygga upp ny forskning och utbildning kring förebyggande av belastningsskador hos rörelsehindrade. Det är av strategisk vikt att de multidisciplinära forsknings- och utbildningsinsatser som finns inom dessa angränsande områden länkas samman i en arena där samverkan med externa aktörer bland annat kommunerna i Gävleborgsregionen, Landstinget Gävleborg och näringslivet kan ske. Detta är avgörande både för att effektivt överföra kunskap och för en gemensam forskningsbaserad utveckling. 6. Utbildning Högskolan i Gävle eftersträvar ett nära samband mellan forskning och utbildning. Ett attraktivt och eftersökt utbildningsutbud skapas i samverkan med arbetsmarknaden och präglas av ett nära samarbete med andra lärosäten. En hög grad av internationalisering eftersträvas. Programutbildningarna på grundnivå ska till exempel ges som högskoleingenjörsprogram inklusive den breda högskoleingenjörsutbildning där den projektbaserade ingenjörsutbild-
8 ningen utgör en stark profilering. Projektbaserade utbildningar initieras även inom humaniora och samhällsvetenskap. Det ska alltid gå att studera vidare på avancerad nivå efter grundexamen. Efter kortare akademisk utbildning ska det vara möjligt att studera till kandidatexamen. Möjligheten att studera på distans ska säkerställas och distributionsformer och pedagogik ska vidareutvecklas. Högskolan i Gävle har en roll att se till att hela regionen kan ta del av den samlade kunskap som finns inom akademin. Det livslånga lärandet ska via Högskolan vara en naturlig del oavsett var i regionen man bor. Utbildningarna ska vara forskningsanknutna. Flera professionsutbildningar lärar-, ekonom-, ingenjörs- och vårdutbildningar utgör grunden i Högskolans utbildningsutbud. Högskolan i Gävle erbjuder designutbildning inom fyra olika program. Det finns även ett antal breda utbildningar där studenter tillägnar sig kunskaper inom många olika ämnesområden. Det ger studenterna stora valmöjligheter efter examen, både för fortsatt forskning och i ett flexibelt arbetsliv. Programutveckling, kvalitetsgranskning och revidering är av strategisk betydelse för att nya utbildningsprogram som svarar mot kommande behov kan växa fram. Programmen ska också baseras på ett vetenskapligt förhållningssätt och ett kritiskt tänkande, som förmår blicka framåt. Nya utbildningar ska kunna etableras i den mån de stödjer utvecklingen av de profiler som formuleras. Utbildningsmiljön ska kännetecknas av att erfarna och högt kvalificerade lärare undervisar och att regelbundna kontakter tas med näringsliv och samhälle. Utbildningarna ska vara forskningsanknutna och ha nödvändig progression. Utbildningen ska bedrivas i lokaler och med utrustning som stödjer genomförandet. Studentinflytande utgör en av grundpelarna för Högskolans arbete på alla områden. Forskningsanknytning garanteras genom att aktiva forskare och doktorander undervisar och belyser aktuella forskningsprojekt. Detta stimulerar studenterna till fortsatta studier på avancerad nivå och forskarutbildning. Kvalitetsnivån på examensarbetena är ett viktigt mått på en utbildnings kvalitet och forskningsanknytning. Det är därför av stor betydelse att handledning bedrivs av forskningsaktiva lärare, ofta i samverkan med näringslivet. Utbildningen inom Lärarutbildningsnämndens område fortsätter att vårda och utveckla det goda kommunsamarbetet och kvaliteten på den verksamhetsförlagda utbildningen. Ett särskilt väl fungerande och utvecklingsbart samarbete utgör de så kallade nätverk inom inriktningar och allmänt utbildningsområde som består av lärarutbildare vid Högskolan och lokala lärarutbildare. Nätverken och dess motsvarighet när det gäller forskning temagrupperna utgör viktiga kanaler för att utveckla utbildningen och på så sätt kan forskningsresultat nå ut till och uppfattas som angelägna för regionens skolor. Temagrupperna stärker också kopplingen mellan utbildning och forskning genom att självständiga examensarbeten genomförs och avrapporteras inom temagrupperna. Det ämnesteoretiska innehållet i lärarutbildningens fyra hörnstenar - ämnesteori, ämnesdidaktik, didaktik och verksamhetsförlagd utbildning ska vidareutvecklas, så att relevansen för läraryrket blir tydligare och svarar mot lärarens behov i relation till olika elevkategorier. Högskolans strategiska strävan är att forskningsanknytningen i lärarutbildningen ska genomsyra hela utbildningen.
9 Högskolan i Gävle har målmedvetet satsat på att förstärka forskningskompetensen inom lärarutbildningen. Antalet forskar- och doktorandanställningar ska öka, fler lärare knutna till lärarutbildningen ska utveckla sin forskningskompetens. Lärare med doktorsexamen ska erbjudas möjlighet till docentmeritering. I samverkan med andra lärosäten kan Högskolan medverka i forskarkurser; Lärarutbildningsnämndens strategiska mål är att aktivt delta i forskarskolor och andra samarbeten runt forskarutbildning. Den ämnesdidaktiska forskningsprofilen ska på sikt stärkas genom utökat forskningssamarbete mellan de institutioner som idag ger kurser inom grundutbildningen. Forskning i samverkan med tio kommuner, Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund och med extern finansiering från Vetenskapsrådet kring lärares första tid i yrket är det enskilt största forskningsprojektet inom Lärarutbildningsnämndens område. Via Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) finansieras ett nordiskt nätverk. Två ämnesdidaktiska forskningsprojekt har fått betydande anslag från VR. Vidare bedrivs forskning kring bland annat förskolan, läsutveckling, ungdomars identitetsskapande och genus i lärarutbildningen, mobbning och skolrelaterat våld. Ett flertal forskningsprojekt drivs utifrån ämnesdidaktiska perspektiv, till exempel i ämnena litteraturvetenskap, matematik, naturorientering, biologi, kemi, fysik, datavetenskap och engelska. 7. Utbildning på avancerad nivå Högskolan i Gävle har masterexamensrätt i elektronik och strävar efter att bygga upp två nya utbildningar på masternivå knutna till forskningsprofilerna Byggd Miljö respektive Hälsofrämjande Arbetsliv. I takt med att områdena datavetenskap, geomatik/gis och industriell ekonomi ytterligare förstärks som utbildnings- och forskningsmiljöer kommer masterexamensrätt att eftersträvas även där. I samverkan med Uppsala universitet planerar Högskolan en humanistisk masterutbildning. Samtidigt fortsätter den strategiska satsningen på internationella magisterprogram. För att tillgodose de behov av avancerad utbildning som Högskolan inte uppfyller på egen hand krävs ett utökat samarbete med andra lärosäten. Samarbetet fordrar omfattande internt utvecklingsarbete där utbildningsutbudet förnyas och förändras i takt med samhällets krav. Högskolan kan bedriva en kvalitetsmässigt god grundutbildning inom valda områden från vilket studenter kan fortsätta studera på avancerad nivå vid till exempel Uppsala universitet. Områden där studentefterfrågan är svag kan drivas som en samlad utbildning i samarbete med andra lärosäten. Högskolan strävar efter att erhålla nationella uppdrag inom valda områden där det finns en stor efterfrågan och där Högskolan har befintlig kompetens. Ett sådant uppdrag är en dramapedagogutbildning för lärare där det idag inte finns någon motsvarande nationell utbildning. 8. Samarbetsstrategi med andra lärosäten Idag finns forskarutbildnings- och forskningssamarbete med forskarskolan Byggd Miljö vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), forskarskolan i telekommunikation (likaledes vid
10 KTH), med Linköpings Universitet (forskarskolan för naturvetenskapens och teknikens didaktik, Campus Norrköping). Umeå Universitet är värd för Genusforskarskolan; genom Mittalliansen deltar Högskolan i forskarskola med Mittuniversitetet i företagsekonomi. Med Örebro universitet har Högskolan forskningssamarbete med ansvar för två forskningsplattformar avseende vård, familje- och äldreomsorg. Högskolan formaliserade under 2007 samarbetet med Stockholms Universitet genom magister- och masterprogrammet Besluts-, risk- och policyanalys. Högskolan i Gävle fortsätter att ta nya initiativ till samarbete med andra lärosäten för utbildning på avancerad nivå genom att ge del av eller hela kurser i utbildningarna. Under 2006 och 2007 har ett lärosätesövergripande avtal mellan Uppsala universitet och Högskolan avseende forskningssamverkan, samverkan på avancerad nivå, inom masterutbildning samt utbildning på forskarnivå förberetts för beslut. I samverkan med övriga lärosäten i PentaPlus (Örebro respektive Karlstads universitet, Mälardalens högskola och Högskolan Dalarna) har ett projekt för granskning av examensarbeten genomförts. Det kommer att vidareutvecklas till gemensamma kvalitetsgranskningar av andra delar av utbildningen. 9. Internationaliseringsstrategi Högskolan i Gävle fortsätter att verka för en ökad internationalisering av utbildning och forskning. Särskild vikt läggs vid samarbete med Kina, Indien och länder i Europa. Forskningen inom NT-området, i synnerhet forskningsprofilen Byggd Miljö, har stora möjligheter till internationellt forskningssamarbete till exempel inom fokusområden som inomhusmiljö, energi, miljö, materialteknik med dess särskilda inriktning på funktion över tid, geografisk informationsteknologi, visualisering, innovation, kommunikationsteknik och outsourcing. Centrum för belastningsskadeforskning har redan ett vidsträckt forskningssamarbete med internationella grupper, som kan byggas ut till att även omfatta utbildningsinsatser. Den ökade internationaliseringen omfattar även utbildning på grund- och avancerad nivå. Detta sker genom internationellt rekryteringsarbete och genom att utbildningarna erbjuds på engelska. Internationaliseringen inom högskoleingenjörsutbildningen stöds av att kurser ges på engelska, vilka samläses med internationella studenter. På avancerad nivå ska program och kurser, där det är möjligt, ges på engelska. Studenterna vid Högskolan ska i ökad omfattning stimuleras att delta i utbytesstudier inom Högskolans avtal. 10. Kvalitetssäkringsstrategi Ett kvalitetssäkringssystem för att kontinuerligt utvärdera programutbildningarna tas fram under perioden 2009-2012. Självvärderingar görs inom särskilt utvalda program för att genomlysa kvaliteten på en hel utbildning. Högskoleverkets sexåriga cykel för att utvärdera nationella utbildningar ska ligga till grund för hur utvärderingarna planeras. Forskningen utvärderas enligt internationellt accepterade normer; disputations-, publicerings- och citeringsfrekvens utgör sedan 2004 några av nyckeltalen vid den interna fördelningen av statliga medel för forskning, forskarutbildning m.m. Framgångar med ansökningar om externa medel hos forskningsråd och andra finansiärer utgör ytterligare en utvärderingsnorm.
11 11. Strukturella förutsättningar Laboratorieresurserna vid Högskolan är mycket goda. De innefattar laboratorier för strömningsteknik och ventilationsstudier med flera fullskaleanläggningar för bland annat studier av ventilationseffektivitet, materialtekniska laboratorier för analys och tung provning, laboratorier för experimentell psykologi samt vindtunnel för aerodynamiska studier av byggnader och bebyggelse. De materialtekniska laboratorierna är ackrediterade, det vill säga står under oberoende kvalitetskontroll (Swedac). Tillgången till laboratorieutrustning för kemi och fysik är god; elektronikforskningen stöds av goda delvis externfinansierade laboratorieresurser. Den datavetenskapliga utbildningen och forskningen har tillgång till ett nyinvigt (september 2007) laboratorium med mycket hög standard. Ett nytt bibliotek på Campus-området invigdes i mars 2006 med god tillgång till litteratur i såväl pappers- som elektroniskt format, god tillgång till tysta läsplatser inklusive grupprum. Studenterna har tillgång till välutrustade och uppdaterade datasalar dygnet runt. 12. Analys av utvärderingsmetodik Egeninitierade utvärderingar av forskning och utbildning inom naturvetenskap-teknik respektive humaniora-samhällsvetenskap har genomförts vid flera tillfällen sedan millennieskiftet. Dessa utvärderingar har utgjort ett viktigt redskap i det interna kvalitetsarbetet med påtagliga effekter vid bland annat nämndernas årliga fördelning av medel för forskning och forskarutbildning. En av nämnderna har utvecklat ett prestationsrelaterat bedömningssystem som väl kompletterar nämndens övriga kriteriesystem vid fördelning av så kallade basanslag. Produktionen av examina liksom av publikationer har märkbart ökat. En utvärdering av verksamheten vid Centrum för belastningsskadeforskning utförd av skandinaviska sakkunniga presenterades i maj 2005. Den var ett led i en omfattande rekonstruktion, och resulterade i att Centrum för belastningsskadecentrum utarbetade ett strategi- och organisationsdokument med inriktning mot att ytterligare öka statusen som stark forskningsmiljö fram till år 2010. 13. Samverkan med näringslivet och med övriga delar av samhället Merparten av utbildningarna vid Högskolan i Gävle utgörs av professionsutbildningar. Samverkan med näringslivet utvecklas på många fronter, till exempel i form av arbetslivsintegrerad utbildning eller i form av projektbaserad utbildning. Både adjungerade professorer och adjunkter har kopplingar till näringslivet. Vid i stort sett samtliga utbildningar finns lärare med erfarenheter från näringsliv och offentlig förvaltning. För att ytterligare stärka kontakterna mellan arbetsliv och utbildning bedrivs uppdragsutbildning och projektverksamhet tillsammans med näringslivet. Exjobbsdagar, seminarier och av studenter arrangerade arbetsmarknadsdagar utgör andra exempel på samverkan med näringslivet. Ett viktigt inslag i kontaktutbytet är näringslivets medverkan i program- och branschråd. På den internationella arenan har kontaktutbytet med Kina ökat avsevärt under de två senaste åren. Omkring 130 kinesiska studenter studerar vid Högskolan i Gävle. Under 2007 etablera-
12 des ett gemensamt utbildnings- och forskningsinstitut mellan Högskolan i Gävle och Zhuhai College of Jilin University, Zhuhai. Ett strategiskt övervägande är att utveckla samverkan på områden som energieffektivisering, inomhusmiljö, geografisk informationsteknologi, visualisering, innovation, kommunikationsteknik m.m. I denna strävan gynnas Högskolan av det nära samarbete med Lantmäteriet. Med Lantmäteriet samverkar Högskolan även i finansieringen av en professur i geomatik. GISfrågor behandlas även i centrumbildningen Future Position X, som har initierats av Lantmäteriet, Gävle kommun och Högskolan. Ericssons verksamhet med radiobasstationsutveckling i Gävle har skapat grunden för en mångårig och förtroendefull samverkan mellan Högskolan, Ericsson och Gävle kommun. En adjungerad professor finansieras av Ericsson. Med Länsstyrelsen Gävleborg, Landstinget Gävleborg och Region Gävleborg förs regelbundna överläggningar för att analysera förutsättningar och villkor för tillväxt och sysselsättning genom ökade och nya utbildnings- och forskningsinsatser lokalt, regionalt och internationellt. 14. Särskild analys av lärosätets samverkan med näringslivet, insatser för kommersialisering Merparten av aktiviteterna inom de forskningsprofiler som vuxit fram vid Högskolan i Gävle karakteriseras av att de omgående går att tillämpa i industri och offentlig sektor. Detta gäller bland annat forskning inom centrumbildningar samt i nätverk med kommersiellt syfte. Exemplen är många: GIS-institutet i samverkan med Future Position X inom GIS-området, Centrum för Radiomätteknik tillsammans med Ericsson och andra elektronikföretag samt Gävle kommun, Centrum för belastningsskadeforskning i samarbete med bland annat Alfta Rehab Center samt forskning knuten till nätverket Triple Steelix tillsammans med Sandvik och andra verkstadsföretag i regionen. I en rapport i november 2006 redovisade Högskolan sina strävanden efter kommersialisering och medverkan i det regionala innovationsarbetet. På innovationsområdet deltar Högskolan i Gävle mycket aktivt i att utveckla innovationssystem och teknikparker i regionen.