F4 Konsumen+eori. 2010 11 12 charlo+e.svensson@liu.se

F4 Konsumen+eori 2010 11 12 charlo+e.svensson@liu.se

F4 Konsumen+eori Konsumenters preferenser och indifferenskurvor. BudgetrestrikAoner. OpAmal konsumaon. Effekter av en inkomsdörändring. Effekter av en prisförändring. Inkomst och subsatuaonseffekt. 2

Konsumen+eori Utgångspunkt Konsumenten i centrum RaAonal choice raaonalitet och egenintresse Två varor Mer bä+re än mindre inga dåliga varor

Preferensordning Antaganden: Alla alternaav kan jämföras och rangordnas (preferenserna är fullständiga). Mer är bä+re än mindre. TransiAvitet, A>B, B>C A>C. Konvexitet, en mix av varor föredras framför extremer. Ny+an ökar när konsumaonen ökar, men ny+oökningen blir mindre och mindre Marginalny+an posiav men avtagande. 4

Indifferenskurvor En indifferenskurva binder samman de varukombinaaoner som konsumenten anser ger samma ny+a. Ju längre från origo indifferenskurvan ligger desto högre är ny+an. Oändligt många indifferenskurvor. Indifferenskurvor är konvexa Indifferenskurvor kan aldrig korsa varandra. Preferenser subjekava olika individer har olika indifferenskurvor. 5

Indifferenskurvans lutning Indifferenskurvans lutning, ΔF/ ΔC, visar hur många enheter mat konsumenten är beredd a+ byta mot y+erligare en enhet kläder. Ju brantare kurva desto mer föredrar konsumenten varan på Xaxeln (kläder). Absolutvärdet av lutningen utgör den marginella subsaauaonskvoten (MRS) MRS = ΔF/ ΔC Om indifferenskurvan är icke linjär, varierar MRS längst kurvan. 6

Marginalny+a Ny+an av a+ konsumera mer kläder måste motsvara den förlorade ny+an av a+ konsumera mindre mat, annars är det inte raaonellt a+ göra bytet. ΔF*MU F = ΔC*MU C ΔF/ ΔC = MU C /MU F MRS = MU C /MU F (kvoten mellan marginalny+orna) MRS avtagande pga avtagande marginalny+a

Konsumentens budgetrestrikaon Budgetlinjen visar vilka kombinaaoner av mat och kläder som konsumenten kan välja vid givna priser (P F och P C ) och given inkomst (M). Budgetlinjen skär Y axeln i M/P F och X axeln i M/P F. Lutningen = förhållandet mellan priserna: P C /P F = ΔF/ ΔC. P F *F + P C *C = M F = M/P F (P C /P F )*C. Köpkraken beroende av både inkomst och priser. 8

Konsumentens budgetrestrikaon Förändringar i inkomst skikar budgetlinjen, men lutningen förändras inte. M Budgetlinjen skikar parallellt åt höger M Budgetlinjen skikar parallellt åt vänster Förändringar i priser ändrar budgetlinjens lutning och interceptet för den vara vars pris har förändrats. Exempel: Om P C fördubblas kan man vid en given inkomst bara köpa hälken så mycket kläder som i ursprungsläget. Interceptet med Xaxeln halveras och lutningen fördubblas. 9

Konsumentens val Givet budgetrestrikaon och konsumentens preferenser, vilken varukombinaaon är opamal? 1. Den måste ligga på budgetlinjen. 2. Den måste ge konsumenten den högsta möjliga ny+an. Den raaonella konsumenten väljer den kombinaaon som ger största möjliga ny+a givet priser och inkomst. I den opamala punkten tangerar (nästan) allad indifferenskurvan budgetlinjen. 10

Konsumentens val Indifferenskurvans lutning (MU C /MU F ) = Budgetlinjens lutning (P C /P F ) MRS = MU C /MU F = P C /P F MU C / P C = MU F / P F KonsumAonsval då marginalny+an per krona är densamma för alla varor. Exempel: Elin och Einar konsumerar kläder (C) och mat (F). P C = 4 och P F = 2. Elins MU för den sista konsumerade enheten kläder är 12, och för mat 6. Einars MU för den sista konsumerade enheten kläder är 24, och för mat 8. Vem har en opamal kombinaaon av mat och kläder? Vad kan den andra göra annorlunda, för a+ maximera sin ny+a? 11

Specialfall Hörnlösning Uppstår när konsumenten väljer a+ avstå från den ena varan, och spendera hela sin inkomst på den andra. Exempel på varor som inte konsumeras alls kan vara restaurangbesök eller utlandsresor. Inte nödvändigt a+ MRS = P C /P F, ekersom en sådan punkt kanske inte existerar. Figur: Branta indifferenskurvor: MRS är relaavt se+ hög. Punkt A maximerar ny+an trots a+ MRS > P C /P R. 12

Effekter av en inkomsdörändring Endast inkomsten förändras. Priserna på båda varorna är oförändrade. Budgetlinjerna som gäller vid det nya priset tangerar en annan indifferenskurva, ny kombinaaon av kläder och mat väljs. Kurvan som sammanbinder konsumaonsvalen som görs vid olika inkomster = Income ConsumpAon Curve (ICC), visar hur inkomsdörändringar påverkar valen. Engel kurvan visar hur ekerfrågan på kläder varierar med inkomst. Engel kurvan visar om en vara är normal eller inferior. Observera skillnaden mellan ICC och Engelkurvan! 13

Effekter av en prisförändring Endast priset på kläder antas förändras. Inkomst och priset på mat oförändrade. P c budgetlinjen blir brantare, P c budgetlinjen blir flackare. Budgetlinjen som gäller vid e+ ny+ pris tangerar en annan indifferenskurva, ny kombinaaon av kläder och mat väljs. Kurvan som sammanbinder valen som görs vid olika priser = Price ConsumpAon Curve (PCC). Härledning av konsumentens individuella ekerfrågekurva, visar hur ekerfrågan på en vara varierar med det egna priset. 14

Effekter av en prisförändring En prisförändring inverkar på ekerfrågan på två sä+ SubsAtuAonseffekt: När priset på en vara ökar, blir konsumenten mer benägen a+ byta All den andra varan. Inkomsteffekt: När priset på en vara ökar, blir konsumenten realt faxgare och kan inte köpa samma kvanateter som Adigare. Hur stor del av den totala ekerfrågeförändringen beror på respekave effekt?

Inkomst och subsatuaonseffekt Normal vara En minskning av priset på All exempel kläder har två effekter: 1. Konsumenter tenderar a+ köpa mer av den varan som har blivit billigare och mindre av den varan som relaavt se+ har blivit dyrare SubsAtuAonseffekt. 2. Ekersom en av varorna har blivit billigare har konsumenternas köpkrak ökat Inkomsteffekt. SubsAtuAonseffekt: Förändring i konsumaon av en vara som enbart beror på en prisförändring, vid oförändrad ny+onivå. Inkomsteffekt: Förändring i konsumaon av en vara som beror på en förändrad köpkrak, vid oförändrade relaavpriser. Inkomsteffekten och subsatuaonseffekten påverkar konsumaonen i samma riktning. 16

Inkomst och subsatuaonseffekt Inferior vara (Engel kurvan nega8vt lutande) Inkomsteffekten och subsatuaonseffekten motverkar varandra. En minskning i priset på en inferior vara ger två effekter: Även i de+a fall tenderar konsumenter a+ köpa mer av den varan som har blivit billigare och mindre av den varan som relaavt se+ har blivit dyrare SubsAtuAonseffekt. Prisminskningen leder All a+ konsumentens köpkrak ökar, och en mindre kvanatet av den inferiora varan ekerfrågas Inkomsteffekt. 17

Inkomst och subsatuaonseffekt Giffen vara Då priset på varan minskar, minskar också konsumaonen av varan! Omdeba+erat exempel: PotaAs på Irland under 1800 talets hungersnöd. Inkomsteffekten är så pass stark a+ den mer än motverkar subsatuaonseffekten. Vad krävs? Inferior vara Upptar en stor del av konsumentens budget Nära subsatut saknas 18

Inkomst och subsatuaonseffekt Total effekt av en prisförändring = SubsAtuAonseffekt + Inkomsteffekt. SubsAtuAonseffekten har allad motsa+ tecken som prisförändringen, dvs. den leder All ökad konsumaon av en vara vars pris minskat Inkomsteffekten varierar för olika typer av varor. För normala varor har den totala effekten allad motsa+ tecken som prisförändringen, dvs. e+ sjunkande pris ger allad sagande konsumaon. Också för inferiora varor har den totala effekten nästan allad motsa+ tecken som prisförändringen. Dock är den totala effekten mindre omfa+ande, då inkomsteffekten motverkar subsatuaonseffekten. Undantaget är Giffen varor, där den totala effekten har samma tecken som prisförändringen. 19