Kungsholmens stadsdelsförvaltning Parkmiljöavdelningen norra innerstaden Sida 1 (7) 2016-03-22 Handläggare Sofia Regnell Telefon: 08-508 09 021 Till Kungsholmens stadsdelsnämnd 2016-04-14 Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard svar på remiss från kommunstyrelsen Förvaltningens förslag till beslut Remissen besvaras med förvaltningens tjänsteutlåtande. Ann-Christine Jenvén stadsdelsdirektör Britt Mattsson avdelningschef Sammanfattning Remissen omfattar ett förslag på åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard under perioden 2014-2025. Skälet till att Trafikverket har tagit fram förslag till justerade hastighetsgränser är att regeringen har uttryckt att det är viktigt att fortsätta att systematiskt anpassa hastighetsgränserna till vägarnas standard. Detta i syfte att uppnå ett effektivt och säkert transportsystem samtidigt som de negativa effekterna på restiderna minimeras genom investeringar. Förvaltningen är positiv till Trafikverkets förslag på åtgärder som nationellt sett förväntas innebära ett minskat antal omkomna i trafiken, minskade restider för personbilstrafik samt minskade utsläpp av koldioxid, vilket är en förutsättning för att de nationella transportpolitiska målen ska kunna uppnås. Tulegatan 13 Box 3128 103 62 Stockholm Telefon 0850809021 Växel 0850809000 stockholm.se Förvaltningen är också positiv till Trafikverkets förslag gällande Stockholms län, där de föreslagna åtgärderna bland annat skulle bidra till bättre framkomlighet, inte minst för cykel och buss samt en bättre miljö och trafiksäkerhet på de centrala delarna av
Sida 2 (7) vägsystemet. Ökade restider på vissa av dessa sträckor, till följd av sänkta hastighetsgränser, är oundvikligt i syfte att skapa ett säkrare, mer effektivt transportssystem och uppnå målen om minskad klimatpåverkan. Bakgrund Remissen av åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard sker i två steg. Denna remiss är det första steget där remissinstanserna har möjlighet att lämna synpunkter på inriktning och enskilda förslag. Det andra steget består av förslag till författningsändringar för omskyltning av enskilda vägsträckor. Vägsträckor som Trafikverket efter remissbehandling i steg 1 avser att skylta om under hösten 2016 kommer att skickas ut på remiss senast den 1 augusti 2016. Remissmottagare som uppmanas svara på remissen är Länsplaneupprättare och Länsstyrelser. Remissmottagare som ges möjlighet att svara på remissen är bland annat samtliga kommuner. Stockholms stads Kommunstyrelse har bjudit in bland annat Kungsholmens stadsdelsnämnd till att lämna remissvar. Ärendet Omskyltning av befintliga vägsträckor i den nationella rapporten I den nationella rapport som Trafikverket tagit fram redovisas föreslagna åtgärder samt dess effekter på nationell nivå. De förslag till justerade hastighetsgränser som omfattas av remissen innebär att antalet omkomna beräknas minska med 16 personer per år till följd av omskyltning av befintliga vägsträckor och planerade investeringar mellan år 2014 och 2025. Vidare innebär förslagen att restiderna för personbilstrafiken totalt sett minskar med 7 miljoner timmar per år när att åtgärder är vidtagna år 2025 samt en nettominskning av koldioxidutsläpp på 2 000 ton per år. De justerade hastighetsgränser som redovisas innebär att sammantaget 120 mil får höjd hastighetsgräns och 430 mil får sänkt hastighetsgräns. 100 mil får höjd hastighetsgräns till 100 km/h genom att de åtgärdas till mötesfrihet och 426 mil får hastigheten sänkt till 80 km/h. Ca 566 mil statlig väg med 90 km/h undantas från hastighetssänkningar då de har ett lågt trafikflöde. Knappt hälften av dagens 90-vägar sänks till 80 km/h räknat i antal kilometer.
Sida 3 (7) Syftet med arbetet är att värna restiderna utmed det funktionellt prioriterade vägnätet utifrån grundläggande säkerhetskrav, att utifrån säkerhets- och miljökrav föreslå justeringar av hastighetsgränser inom övrigt statligt vägnät i syfte att bidra till hänsynsmålets olika delmål. Andra syften är att analysera de transportpolitiska effekterna av dessa åtgärder, att ta fram genomarbetade konsekvensbeskrivningar av förslagen samt att så långt som möjligt skapa en samsyn med berörda aktörer kring behov av justerade hastighetsgränser. Inriktningen för anpassning av hastighetsgränser till vägarnas trafiksäkerhetsstandard under planperioden 2014 2025 är att ej mötesfria vägar med måttlig och betydande trafik ska ha max 80 km/tim. Med måttlig och betydande trafik avses i detta sammanhang vägar med 2000 fordon per dygn eller mer år 2025. Inriktningen är också att åtgärder för höjda hastighetsgränser i första hand ska ske inom funktionellt prioriterat vägnät, att den justering av hastighetsgränser som sker bör om möjligt inte medföra ökade koldioxid-utsläpp totalt på nationell nivå och får inte leda till överskridande av miljökvalitetsnormen för luftkvalitet eller riktvärden för buller samt att anpassningen av hastighetsgränserna ska leda till en minskad plottrighet för skyltade hastigheter. Trafikverket anser att åtgärder för att värna och utveckla tillgängligheten inom statligt vägnät bör inriktas mot det funktionellt prioriterade vägnätet (FPV). Trafikens hastighetsanspråk inom FPV kan variera, bl.a. beroende av vägnätets funktion och utformning. Förslaget till justerade hastighetsgränser relateras till om de aktuella sträckorna ligger inom eller utanför FPV som utarbetats i samråd med länsplaneupprättarna. För vissa län är detta vägnät inte beslutat. Det funktionellt prioriterade vägnätet beskrivs utifrån de fyra funktionera godstransporter på väg, dagliga personresor med bil, långväga personresor med bil samt kollektivtrafik med buss. Dessutom delas vägarna in i de tre skikten nationellt och internationellt viktiga vägar, regionalt viktiga vägar samt kompletterande regionalt viktiga vägar. Säkra möten Trafikverket vill ge förutsättningar för det säkra mötet utmed landsvägar. Ur trafiksäkerhetssynpunkt finns det två sätt att skapa säkra möten för biltrafiken. Det bästa sättet är att förhindra kollisioner genom mittseparering. Om så görs kan hastigheten normalt sättas till 100 km/h och restiderna minskas. Om detta inte kan göras av olika skäl så kan det säkra mötet skapas genom att
Sida 4 (7) hastigheten sänks till max 80 km/h, vilken är den maximala hastighetsnivå där två personbilar av högsta säkerhetsstandard klarar en kollision utan alltför allvarliga konsekvenser. För hastighetsgränser högre än 80 km/tim är mitträcke ett grundläggande säkerhetskrav. Vägens säkerhetsnivå påverkas även av andra förhållanden, bl.a. utformning av sidoområden och korsningar, trafikmängden, om vägen har räfflad mittlinje och ATK (automatisk trafiksäkerhetskamera) samt i vilken omfattning det förekommer oskyddade trafikanter. Omskyltning av befintliga vägsträckor i länsrapport för Stockholms län Trafikverket har också tagit fram länsvisa rapporter som ingående beskriver förslag till anpassning av hastighetsgränserna till trafiksäkerhetsstandard i varje län och förväntade effekter på trafiksäkerheten, tillgängligheten och utsläppen av klimatgaser av förslagen. De sammantagna effekterna av föreslagna höjningar och sänkningar av hastighetsgränser i Stockholms län beräknas uppgå till 9 färre dödade och svårt skadade (DSS) per år, 4,6 miljoner fler fordonstimmar per år samt minskade koldioxid-utsläpp motsvarande 1500 ton per år, räknat vid planperiodens slut år 2025. Den regionala hastighetsanalysen för Stockholms län är utförd enligt samma grundförutsättningar som för riket i övrigt. Men förutsättningarna i den tätt trafikerade och snabbt växande centrala delen av storstadsregionen skiljer sig på sådant sätt mot övriga landet att inriktningen i hastighetsanalysen och redovisning av förslag och effekter har anpassats till detta. Val av hastighet på vägnätet är ett viktigt medel för att uppnå framkomlighet, god miljö och trafiksäkerhet. Restider är för många resenärer i regionens centrala delar i större utsträckning beroende på kösituation och framkomlighet än på skyltad hastighet. För många av de åtgärder, investeringar och omskyltningar, som genomförs i regionen har miljö och anpassning till trafiksituationen extra stor betydelse. Relativt få av de investeringsåtgärder som genomförs i Stockholms län har som främsta syfte att bidra till höjd hastighet. Trafikverkets samlade syn på framkomligheten på vägnätet redovisas i förslag till Framkomlighetsprogram för primära vägnätet i Storstockholm. Betydelsen av det utpekade funktionellt prioriterade vägnätet har i Stockholms län haft en begränsad betydelse. Anpassning av hastighet på det ej utpekade nätet har till största del skett redan tidigare. De flesta åtgärder (med undantag för väg 1103) som redovisas i den här rapporten ligger inom FPV.
Sida 5 (7) Miljökvalitet I de centrala delarna av vägsystemet där trafikflödena och därmed effekterna för hälsa och miljö är betydande är anpassning av hastighet ett av de medel som Trafikverket har att tillgå. Under 2014 genomfördes sänkning/anpassning av hastighet på delar av E4 och E18. Före 2020 ska åtgärder genomföras för att klara miljökvalitetsnormerna på delar av väg 73 och väg 222. Ytterligare sänkningar/anpassningar av hastighet kan i senare skede bli aktuella med hänsyn till miljökvalitet. Anpassad hastighet Trängseln i och runt vägsystemet ger särskilda förutsättningar. För trängseldrabbade sträckor är sänkt/anpassad hastighet ett medel för att såväl klara miljösituationen som att optimera framkomligheten. För delar av det centrala vägsystemet övervägs möjligheten till variabel hastighet. Optimalt bör detta styras utifrån såväl aktuell trafikbelastning som miljösituation. I trånga vägsektioner kan det även finnas anledning att anpassa hastigheten och därmed utrymmeskravet utifrån behov av säker framkomlighet för buss och/eller cykel. Förbifart Stockholm och Tvärförbindelsen Södertörn Under planperioden och med beräknat öppnande 2026, alltså efter planperioden till 2025, pågår arbete med de stora vägprojekten Förbifart Stockholm (FS) och Tvärförbindelse Södertörn (TS). Motiven till dessa projekt är främst den mycket snabba tillväxten i regionen och behovet av ett stärkt vägtrafiksystem som kan avlasta idag hårt trängseldrabbade vägar. Vägarna planeras också för en högre hastighet än vad dagens nät i motsvarande relationer har, effekten av val av hastighet är betydande men ändå underordnad betydelsen av den förväntade trafiktillväxten. Miljöeffekten räknat i CO2 blir i förhållande till andra åtgärder som redovisas i denna rapport mycket stor. Enligt tidigare utförda analyser för FS och TS beräknas CO2-belastningen på grund av dessa åtgärder öka med drygt 70 000 ton per år att jämföra med en samlad minskning på cirka 1500 ton per år för övriga åtgärder som redovisas i denna rapport. För andra måltal såsom restid och trafiksäkerhet, ger de båda projekten positiva bidrag till måluppfyllelsen. Ärendets beredning Ärendet har beretts av parkmiljöavdelningen norra innerstaden.
Sida 6 (7) Förvaltningens synpunkter Synpunkter på förslag till omskyltning av befintliga vägsträckor i den nationella rapporten Förvaltningen är positiv till Trafikverkets förslag på åtgärder som nationellt sett förväntas innebära ett minskat antal omkomna i trafiken, minskade restider för personbilstrafik samt minskade utsläpp av koldioxid, vilket är en förutsättning för att de nationella transportpolitiska målen ska kunna uppnås. Synpunkter på förslag till omskyltning av befintliga vägsträckor i länsrapport för Stockholms län Förvaltningen är också positiv till föreslagna åtgärder för Stockholms län som innebär ett säkrare transportsystem och minskat utsläpp av koldioxid. Sänkt hastighet på vissa delar av regionens centrala vägsystem behövs också för att öka framkomlighet på trängseldrabbade sträckor samt för att skapa säker framkomlighet för buss och cykel i trånga vägsektioner. Till skillnad från riket i stort kommer föreslagna åtgärder i länet resultera i 4,6 miljoner fler fordonstimmar per år, till skillnad från en minskning med 7 miljoner restimmar per år i riket i stort. Förutsättningarna i den tätt trafikerade och snabbt växande centrala delen av storstadsregionen skiljer sig på sådant sätt mot övriga landet att inriktningen i hastighetsanalysen har anpassats till detta. Val av hastighet på vägnätet är ett viktigt medel för att uppnå framkomlighet, god miljö och trafiksäkerhet. För många av de åtgärder, investeringar och omskyltningar som genomförs i Stockholmsregionen har miljö och anpassning till trafiksituationen extra stor betydelse, till skillnad från resten av landet där fler investeringsåtgärder har som främsta syfte att bidra till höjd hastighet. I de centrala delarna av länets vägsystem som ligger inom Stockholms stad krävs åtgärder för förbättrad hälsa och miljö samt för att nå stadens mål om minskad klimatpåverkan då Stockholm växer i snabb takt. Anpassning av hastighet är ett medel som Trafikverket har att tillgå för att bidra till detta. Även vid trängseldrabbade sträckor är sänkt/anpassad hastighet ett medel för att såväl klara miljösituationen som att optimera framkomligheten. I trånga vägsektioner kan det även finnas anledning att anpassa hastigheten och därmed utrymmeskravet utifrån behov av säker framkomlighet för buss och/eller cykel. Trots att föreslagna åtgärder kommer att resultera i fler fordonstimmar per år är förvaltningen
Sida 7 (7) positiv till förslaget som kommer att bidra till positiva effekter för hälsa och miljö i regionen samt bidra till att Stockholm stads mål om minskad klimatpåverkan kan uppnås då Stockholm växer i snabb takt. Bilagor 1. Remiss Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard 2. Länk till remissmaterial på Trafikverkets webbplats: www.trafikverket.se/hastighetsremiss