Förskolan - förutsättningar för god kvalitet och hög måluppfyllelse

Revisionsrapport Förskolan - förutsättningar för god kvalitet och hög måluppfyllelse Halmstads kommun 5 november 2008 Bo Thörn

Sammanfattning Revisorerna i Halmstads kommun har gett Komrev inom Öhrlings Pricewaterhouse- Coopers i uppdrag att granska förutsättningar för god kvalitet och hög måluppfyllelse inom förskolan. Granskningen inriktas på frågan om barn- och ungdomsnämndens styrning och uppföljning av förskolans resurser och verksamhet är ändamålsenlig. Granskningen har avgränsats till skolområdena Centrum och Öster. I granskningen har vi tagit del av styrande dokument och uppföljningar inom förskolan. Organisation och ansvar Vår bedömning är att ansvar för ekonomi och verksamhet och sättet att arbeta i ledningsfunktion ger möjlighet till en effektiv styrning och uppföljning av verksamheten inom förskolan. Ekonomisk styrning Barn- och ungdomsnämndens modell för resursfördelning tar hänsyn till att förutsättningarna att genomföra uppdraget skiljer sig åt mellan de olika skolområdena. Principerna för tilldelningen inom skolområdena och verksamhetsområdena är olika men utgår från lokala bedömningar av behoven hos barn samt att förutsättningarna för verksamheten skiljer sig åt. Omfördelning under löpande kalenderår är kopplad till förändringar av antalet barn och deras vistelsetid. Nämnden bör vara uppmärksam på att förskoleenheterna har små möjligheter att inom sin ekonomiska ram möta barn som har behov av särskilt stöd. Barn- och ungdomsnämnden bör ta fram riktlinjer för hur konsekvensutredningar ska genomföras inför beslut om förändringar. Konsekvenser bedöms dock i diskussioner och finns med som integrerat underlag inför nämndens beslut i frågor som rör förskolan. Kompetens inom förskolan har betydelse för möjligheten att förtydliga och konkretisera läroplanens mål samt utveckla förskolans pedagogiska verksamhet. Nämnden har en långsiktig hög målsättning med personalens sammansättning. Utrymmet för fri tid hos personalen är begränsat. Styrning av verksamhet Enligt vår bedömning har barn- och utbildningsnämnden en väl utvecklad målstyrning. Målstyrningen stämmer överens med hur rapporteringen av kvalitetsredovisningen genomförs. Nämnden har på ett konsekvent sätt hanterat den kommunala respektive den statliga styrningen. Nämnden bör vara uppmärksam på de målkonflikter som idag finns 2

inom förskolan, till exempel barnfri tid, barngruppers storlek, personalsammansättning och barn i behov av särskilt stöd. Samverkan i den långsiktiga planeringen av verksamheten och i den kortsiktiga planeringen med variationer under året är tillräcklig för att fånga in underlag till planeringen. Nämnden bör se till att vistelsetiden ingår i regelbundna mätningar eftersom det påverkar förutsättningarna för verksamheten. Föräldrarnas engagemang i förskolan är en angelägen fråga. Nämnden bör ta initiativ till och styra upp informationen till föräldrar. 3

Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 2 BAKGRUND 5 UPPDRAG 5 GENOMFÖRANDE 5 ORGANISATION 6 ANSVAR 6 LEDNINGSFUNKTION 6 REVISIONELL BEDÖMNING 7 STYRNING AV RESURSER 7 RESURSFÖRDELNINGSSYSTEM 7 KONSEKVENSUTREDNINGAR 9 KOMPETENS 10 REVISIONELL BEDÖMNING 11 STYRNING AV VERKSAMHET 12 KOMMUNALA STYRDOKUMENT 12 PLANERING AV VERKSAMHETEN 13 SYSTEM UPPFÖLJNING 14 HUR KOMMUNICERAS RESULTAT 15 REVISIONELL BEDÖMNING 16 4

Bakgrund Uppdrag Revisorerna i Halmstads kommun har gett Komrev inom Öhrlings Pricewaterhouse- Coopers i uppdrag att granska förutsättningar för god kvalitet och hög måluppfyllelse inom förskolan. Kommunen har ansvar för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling inom förskolan. Detta förutsätter att förskolans resurser används effektivt och ändamålsenligt samt att målen kontinuerligt följs upp och utvärderas. Revisionsfrågan: Är barn- och ungdomsnämndens styrning av förskolans verksamhet ändamålsenlig. Granskningen inriktas på två delfrågor: Finns ett ändamålsenligt system för att säkra en ändamålsenlig styrning av resurser till förskolor? Finns ett resursfördelningssystem som tar hänsyn till att förskolorna har olika förutsättningar att genomföra sitt uppdrag? Görs konsekvensutredningar där pedagogiska och ekonomiska konsekvenser beaktas före beslut om gruppstorlek och personaltäthet? Finns förutsättningar för hög kompetens och kompetensutveckling? Finns ett ändamålsenligt system för styrning och uppföljning av verksamheten inom förskolan? Vilka kommunala styrdokument finns om mål för förskolan? Hur planeras verksamheten för förskolan? Vilka system finns för att följa upp resultat och hur tas erfarenheter till vara? Hur kommuniceras resultat inom förskolan, mellan förskolor, till föräldrar och till nämnd? Genomförande I granskningen har vi tagit del av kommunens styrdokument, resursfördelningssystem, kvalitetsredovisningar och uppföljningar. Granskningen har avgränsats till två av förvaltningens fem skolområden, Centrum och Öster. Intervjuer har genomförts med förvaltningschef, ekonomer och verksamhetsutvecklare i förvaltningens stab, två skolområdeschefer samt åtta rektorer. De rektorer som intervjuats ingår i skolområdenas ledningsgrupp och skolområdenas förskolegrupp. 5

Organisation Förskolan i kommunen Inom barn- och utbildningsförvaltningen fanns vid 2007 års utgången 95 egna förskolor på 211 förskoleavdelningar. Antalet barn i den egna förskolan var cirka 3 800 vid slutet av år 2007 och i enskild förskola drygt 500. Andelen inskrivna barn i åldrarna från ett till fem år i förskolan är 85 procent. Detta ligger över nivån i riket där 80 procent av barnen är inskrivna. Ansvar I barn- och utbildningsförvaltningen finns fem geografiska skolområden; Norr, Söder, Öster, Väster och Centrum. Inom skolområdena som ingår i granskningen finns vardera fyra geografiska verksamhetsområden där verksamheterna förskola, skolbarnomsorg som grundskola ingår. Inom ett sådant verksamhetsområde finns mellan två och fem rektorer. Cheferna för respektive skolområde har det övergripande ekonomiska ansvaret för områdenas verksamhet och ekonomi. Rektorernas verksamhetsansvar varierar. En variant är att en rektor har ansvar enbart för förskola och en annan variant är att en rektor har ansvar för förskola och grundskola. Anslaget för förskolans budget inom ett skolområde kan antingen fördelas på rektorerna eller vara gemensamt för rektorerna inom verksamhetsområdet. Rektorerna har alltid ansvar för personal och verksamhet. Ledningsfunktion Inom förvaltningen finns en rullande agenda för möten där ledningspersonal ingår. Följande formella möten förekommer: Förvaltningschefens ledningsgrupp möts en gång per vecka. I denna ingår bland annat skolområdeschefer, centralt ansvarig för ekonomi, personal och kvalitet. Utvecklingsgruppen som är en stödfunktion till förskolan och grundskolan. I denna ingår bland annat utvecklingschef, verksamhetsutvecklare och kvalitetsansvariga. Gruppen behandlar till exempel frågor om genus- och språkpedagogernas arbete, handledning i verksamheten, uppföljningsuppdraget och samarbetet med jämförelsekommunerna. 6

Inom skolområdena har ledningsgrupper bildats. För de skolområden som ingår i granskningen är dessa grupper förskolegrupp, ekonomigrupp och personalgrupp. Rektorerna har möten med personal för verksamheterna inom sitt ansvarsområde för planering och uppföljning av ekonomi och verksamhetsfrågor. Revisionell bedömning Ansvaret för förskolans verksamhet kan på skolområdesnivå vara integrerad med ansvaret för grundskolan eller vara eget. Ansvaret för verksamhet personal, ekonomi och läroplansfrågor - är tydligt. Dialogen mellan ansvariga rektorer och skolområdets ledning samt mellan områdesnivån och förvaltningsledning har, enligt intervjuerna, betydelse för ansvarstagandet. Vår bedömning är att ansvar för ekonomi och verksamhet och sättet att arbeta i ledningsfunktion ger möjlighet till en effektiv styrning och uppföljning av verksamheten inom förskolan. Styrning av resurser Resursfördelningssystem Till nämnden Den totala budgeten, Barn- och ungdomsnämndens anvisade ram, är drygt 1,2 miljarder kr för 2008. Underlaget till förändringar av ramen som rör förskolan har vanligtvis sin grund i förändringar av antalet barn, investeringar i lokaler eller politiska beslut som till exempel konsekvenser av vårdnadsbidraget. Till skolområdena I Barn- och ungdomsnämndens verksamhet ingår förskola, skolbarnomsorg och grundskola. Totalt omfattar verksamheten omkring 17 000 barn/elever i åldern från 1 till 16 år. År 2005 införde staten ett riktat statsbidrag för personalförstärkning i förskolan. Bidraget ska förstärka personaltätheten i förskolan jämfört med basåret 2003/2004. Bidraget tillförs i sin helhet nämnden och uppgick under 2006 och 2007 till 17,2 mnkr vartdera året. Från år 2008 ingår bidraget i nämndens ram. Nämnden fördelar resurser till de fem skolområdena inom förvaltningen. Den största delen benämns generell resurs på cirka 690 mnkr som fördelas till skolområdena för pedagogisk verksamhet inklusive löner, material och mat. En ytterligare fördelning sker till områdena för ledning, administration och övrig personal samt lokalkostnader. Denna fördelning sker enligt samma principer för verksamheter i kommunal som enskilda förskolor i privat regi. 7

Modellen för att fördela den generella resursen till de fem skolområdena består idag av två delar, en grundresurs och en riktad förstärkningsresurs. Grundresursen uppgår till 93 procent eller totalt 640 miljoner för 2008. Barn- och utbildningsnämnden har genomfört en översyn av sin modell för fördelning av resurser. Några av förändringarna är att grundresursen från och med 2009 kommer att minska från 93 till 90 procent och att förstärkningsresursen kommer att fördelas efter nya kriterier. I grundresursen läggs kostnader som tidigare låg utanför, bland annat ledningsresurser och statligt riktade satsningar. Storleken på grundresurser i kronor räknat ökar dock. För förskolans del bygger grundresursen på antalet barn som viktas utifrån ålder och barnets vistelsetid. Viktningen av grundresursen benämns barnvärde. Konstruktionen samt nuvarande barnvärden och förslag till nya barnvärden framgår av följande tabell. Barn-/elevvärde Förskoleverksamhet 1-3 år 4-5 år -15 tim/v 15 tim/v- -15 tim/v 15 tim/v- Nuvarande 4.8 5.6 3.0 3.8 Förslag 4.9 5.8 3.2 4.2 Den riktade förstärkningsresursen är idag på 7 procent eller 48 miljoner för 2008. Resursen fördelas enligt en viktning av de geografiska skolområdenas sociala karaktär. De nuvarande och kommande variablerna för viktning framgår nedan. Nuvarande variabler Lågutbildad Bidragstagare Med utländsk härkomst Förslag Riktade för att uppnå mål i uppföljningsuppdrag Riktade till små enheter och ev glesbygdsstöd Fördelning av medel enligt riskanalysmodellen I det nya förslaget blir den riktade resursen större och viktningen får ett annat innehåll. Förslaget innebär bland annat att förskolan med endast en avdelning kommer att få mer resurser. Riskanalysmodellen innehåller fler socioekonomiska variabler samt elevers studieresultat. Centralt i förvaltningen finns en buffert på 3 miljoner för att klara justeringar av barnpoäng och tilldelning av medel under året. Inom skolområdena De kommunala skolområdena disponerar fritt sin totala resurs för förskola, skolbarnomsorg och grundskola för att uppnå kommunala och nationella mål. Det innebär att skolom- 8

rådena tillämpar olika principer för att internt fördela resurser till verksamhetsområdena/rektorerna. Inom skolområde Centrum utgår man från antalet barn i olika åldrar men inte vistelsetid eftersom denna varierar över tiden. Olika lokala förutsättningar beaktas när resurser ska fördelas till områdets 20 förskoleenhet, bland annat lokaler, syskon- eller småbarnsgrupper och tillagnings- eller mottagningskök. Det är rektor som har ansvaret för sin tilldelade budget och har möjlighet att fördela medel inom sitt ansvar. Inom skolområde Öster använder man sig sedan 2008 av en utarbetad modell för att fördela resurser till verksamhetsområdena/rektorerna och de 24 förskoleenheterna. En del rektorer följer modellens fördelningsprinciper för att fördela resurser till enskilda enheter medan andra bygger fördelningen på erfarenheter. Förvaltningen genomför fyra mättillfällen per år av antalet barntimmar. Mätningarna ligger till grund för omfördelningar av resurser under året. Rektorerna tilldelas mer eller mindre resurser beroende på utvecklingen av antalet barntimmar. Tilldelningen anges som en prognos för året och den slutliga justeringen av medel sker i slutet av kalenderåret. Från och med 2009 kommer mätningarna att genomföras varje månad. Rektorer kan omfördela resurser under året inom sitt ansvarsområde. Rektorerna tillsammans kan omfördela medel inom verksamhetsområdet. Skolområde Centrum har en planerad buffert för att parera förändringar i resurstilldelning under året. De enskilda enheterna tar med sig över- respektive underskott till nästkommande år. Den vanligaste orsaken till att underskott uppstår är att antalet barn minskar under budgetåret. Enskilda förskolor I kommunen finns 23 enskilda förskolor. Barn- och ungdomsnämnden har antagit regler för bidrag till förskolor som drivs i egen regi. Driftbidragen motsvarar den generella resursen för pedagogisk verksamhet och avser at täcka kostnader för lön, material, mat, ledning, administration, övriga personal och lokalkostnader. Enskilda förskolor får resurser enligt beräkningar i grundresursen och får inte medel från förstärkningsresursen. Kommunens ersättning till enskilda förskolor uppgår till drygt 38 miljoner kronor. Konsekvensutredningar Enligt skolverkets förordning om allmänna råd för kvalitet i förskolan ska kommunen genomföra konsekvensutredningar innan beslut fattas som påverkar personaltäthet, gruppstorlek och gruppsammansättning i förskolan. 9

Halmstads kommun har något lägre personaltäthet och något större barngrupper inom förskolan än vad som är genomsnittet för kommuner i Sverige. Halmstad har 5,4 inskrivna barn per årsarbetare och 18 inskrivna barn per avdelning. Motsvarande för genomsnittet i Sverige är 5,2 respektive 17. Barn- och ungdomsnämndens målsättning är att minska antalet barn i förskolegrupperna till högst 14 barn i grupper med barn som är 1-3 år och i övriga grupper högst 18. I februari 2007 fanns 16 respektive 20 barn i grupperna. Inom Skolområde Centrum var motsvarande 16 respektive 22 barn per avdelning. Nämnden har inte fattat något beslut om personaltäthet. Bedömningen är att det är stora variationer i vistelsetid och att de lokala bedömningarna av behoven ska få genomslag. Personaltätheten styrs främst av resursfördelningsmodellen. I resursfördelningen finns en del som är riktad till förskolor med endast en avdelning för att dessa ska kunna har öppet som andra förskolor. På skolområdesnivå har man beslutat att inte ta medel ur grundresursen för att hantera särskilda behov hos enskilda barn eller förskoleenheter. De intervjuade rektorerna uppfattar inte att de kan påverka gruppernas storlek i någon särskild utsträckning. Motivet är att grundresursen är begränsad och inte medger mer än marginella omfördelningar av resurser för att möta barnens behov på grund av till exempel språksvårigheter eller motoriska problem. Den vanligaste omfördelningen sker idag inom förskoleenheter mellan avdelningar, till exempel vid måltider, eller att rektorer utökar någon tjänst under en begränsad period. Rektorerna upplever också att det inte är uppskattat i förvaltningen att prata om behov av resurser. Istället är kraven på flexibilitet och utformning av nya lösningar stor. Det finns en tendens till att barn på förskolan har längre vistelsetider idag. Några dokumenterade konsekvensutredningar om ekonomi, verksamhet eller personal görs inte inför förändringar i förskolan. I områdenas förskolegrupper diskuterar rektorerna förändringar av verksamheten, till exempel vid genomgångar av prognoser, diskussioner om beläggningar och behovstäckning eller uppföljning av barnens närvaro. Inför nämndsbeslut som rör förskolan finns underlag från uppföljningar och beskrivningar av nuläget. Kompetens Inom skolområdets förskolegrupp har de flesta rektorer en bakgrund från förskolan. Andelen årsarbetare med högskoleutbildning i förskolan är för närvarande 48 procent. Genomsnittet för landets kommuner är 52 procent. Förvaltningen förbereder ett beslutsunder- 10

lag till nämnden som innebär att 60 procent av personalen inom förskolan ska ha högskoleutbildning till förskollärare. Genom ett avtal med de fackliga organisationerna har rektorerna idag möjlighet att ta upp förhandlingar om att konvertera tjänster som barnskötare till förskollärare när någon tjänst som barnskötare blir vakant. Uppfattningen om möjligheten att rekrytera förskolelärare varierar. Skolområdena Centrum och Söder samarbetar om att inrätta tre pooltjänster för förskolelärare. Syftet med poolen är att kunna rekrytera förskollärare utan att invänta att tjänster som barnskötare blir vakanta. Kompetensutveckling för personal inom förskolan har bland annat handlat om dokumentation och portfolio, genusperspektiv, nämndens tre prioriterade mål, TRAS (Tidig Registrering Av Språkutveckling), matematik och ICDP (Interaktiv Child Development Programmes). Nätverk av personal bildas för avgränsade uppgifter. Ett projekt om att formulera mål har genomförts med medel från EU och ett projekt om Företagsamt lärarande med medel från Region Halland. Två dagar per termin är avsatta för förskollärare till bland annat planering och utvärdering. Förvaltningens genus- och språkpedagoger genomför utvecklingsdagar för personal inom förskolan. Under hösten 2008 genomförde förvaltningen en tvådagars lärkonferens. Personal inom förskolan har i genomsnitt cirka tre timmar barnfri tid per vecka för planering och reflektion. Samtliga intervjuade anser att det är önskvärt med mer tid för planering men att det förutsätter ytterligare ekonomiska resurser för att kunna ersätta personal som har barnfri tid. Särskilt påtagligt är svårigheterna inom mindre enheter. Revisionell bedömning Barn- och ungdomsnämndens modell för resursfördelning tar hänsyn till att förutsättningarna att genomföra uppdraget skiljer sig åt mellan de olika skolområdena. Skolområdena har utvecklat olika modeller för sin fördelning av medel till de enskilda förskolorna. Principer för tilldelningen inom ett verksamhetsområde är olika men utgår från lokala bedömningar där behoven hos barn är olika och andra förutsättningar för verksamheten skiljer sig åt. Omfördelning av resurser görs under löpande kalenderår. Omfördelningen är kopplad till förändringar under året i antalet barn och deras vistelsetid. Inom förskoleenheterna finns små möjligheter att med stödinsatser möta barn som har behov av särskilt stöd. Orsak är att resurstilldelningen avser en grundbemanning samt att det inte finns någon ekonomisk buffert på verksamhetsnivå. 11

Barn- och ungdomsnämnden bör ta fram riktlinjer för hur konsekvensutredningar ska genomföras inför beslut om förändringar. Konsekvenser bedöms dock i diskussioner och finns med som integrerat underlag inför nämndens beslut i frågor som rör förskolan. Kompetens inom förskolan har betydelse för möjligheten att förtydliga och konkretisera läroplanens mål samt utveckla förskolans pedagogiska verksamhet. Personalens sammansättning och kompetens är ett medel för att förverkliga dessa mål. Nämnden har en långsiktig hög målsättning för personalsammansättningen inom förskolan. Utrymmet för fri tid hos personalen är idag begränsat. Styrning av verksamhet Statliga styrdokument Förskolan fick en egen läroplan 1998. I denna anges förskolans värdegrund och uppdrag samt mål och riktlinjer. Målen i läroplanen är mål att sträva mot, mål som anger utvecklingen för barn samt riktlinjer för personal och arbetslag i förskolan. I förordningen om kvalitetsredovisning i förskolan har skolverket förtydligat krav och mål samt angett stöd för bedömning och utveckling av förskolans kvalitet. Bland annat ska kommunen vid utvärderingen bedöma hur väl förskolan arbetar i riktning mot läroplanens mål. Kommunens styrdokument De kommunala styrdokumenten är enligt de intervjuade personerna främst nämndens tre prioriterade mål för lärandet i 1-16 årsverksamheten. Dessa antogs av nämnden 2004 och är: Barn och pedagoger arbetar i reflekterande miljöer, där språklig utveckling är en grundpelare. Alla i verksamheten bidrar till att utveckla begreppen inflytande, delaktighet och ansvar speglat mot våra styrdokument. Vi tar våra utgångspunkter i barns erfarenheter och förutsättningar och bemöter dem utifrån det. Lärandet sker i ett socialt sammanhang där barn och pedagoger uppmuntras att lära av varandra och lära tillsammans. På skolområdesnivå sker inget arbete med att formulera mål för skolområdet. Målstyrningsarbetet sker på verksamhetsnivå med fokus på läroplansfrågor och nämndens tre prioriterade mål. Rektorerna arbetar med att konkretisera målen tillsammans med personal på respektive förskoleenhet och avdelning. Målen integreras i verksamheten, till exempel i arbetet med att utveckla portfolio, i nätverksträffar och handledning och på planeringsda- 12

gar. På förskolorna sker ett arbete med att precisera målen på individnivå; för barnens utveckling och för personal i medarbetarsamtal. Arbetet med målstyrningen sker i medarbetarsamtal mellan skolområdeschef och rektor och mellan rektor och medarbetare på förskolorna. Rektorernas verksamhetsbesök på enheterna är en del i en aktiv målstyrningen. Lönekriterierna är kopplade till de tre prioriterade målen. Kommunens visionsstyrningsmodell Kommunfullmäktige fastställde 2007 nya former för arbete med planering och uppföljning, den så kallade visionsstyrningsmodellen. Enligt denna har fullmäktige antagit planeringsdirektiv för åren 2009 till 2011. De övergripande och konkretiserade målen för barn och utbildning är: Barn och ungdom ska växa upp i en anda som präglas av ansvarstagande och i en miljö som erbjuder trygghet Utbildningen ska skapa kunskaper, färdigheter och förståelse för sammanhang. Lärandet skall utgå från individens förutsättningar. All utbildning samt fritids- och kulturverksamhet för barn och unga ska uppmuntra och bidra till kreativitet och entreprenörskap. För förskolan innebär de konkretiserade målen att utbyggnaden av barnomsorgen kommer att fortsätta under hela planeringsperioden. Enligt planeringsdirektiven ska andelen vårdnadshavare som är nöjda med förskoleverksamheten öka. Uppföljningar ska göras med brukarundersökningar men också avse antalet barn per enhet, personaltäthet och kompetensutveckling. Barn- och utbildningsnämndens tre prioriterade mål kommer att inordnas i visionsstyrningsmodellen. Som ett led i arbetet med visionsstyrningen kommer nämnden att formulera serviceåtaganden. Visionsstyrningen kommer att genomföras i förvaltningen bland annat genom utbildning, information, medarbetarsamtal och utveckling av målen. Planering av verksamheten I förvaltningens stab finns planeringsansvaret för den övergripande och mer långsiktiga planeringen. I planeringen sker en dialog med administrativt ansvariga och placeringsansvariga i skolområdena. Som underlag för planeringen används bland annat prognoser över antalet födda barn, antalet föräldrar som anmält behov av förskola och information om bostadsbyggandet i kommunen. Prognoserna uppges vara relativt säkra, men erfarenhet spelar också en viktig roll i planeringen. Det sker en samverkan mellan skolområdena inom förvaltningschefens ledningsgrupp, till exempel vid förändringar av behov av platser i förskolan. Inom skolområdena finns pla- 13

ceringsansvariga. Planeringsansvariga på skolområdena samverkar bland annat om kön till förskolan. Genom att det finns placeringsansvariga inom respektive skolområde anser man att informationen över det kortsiktiga behovet är väl tillgodosett. Den kortsiktiga planeringen, under året, anges av de intervjuade som relativt svår. Föräldrarnas rätt till förskola inom fyra månader kombinerat med brist på platser gör att framförhållningen är kort och kraven på anpassningen stor. Det är svårt att klara om- och tillbyggnation med kort varsel. När det uppstår akuta behov av platser sker en samverkan mellan skolområdena. Det händer också att placerarna försöker förmå föräldrar att placera sina barn tidigare på förskolan, om deras tidpunkt i anmälan ligger i närheten av en avräkningstidpunkt. Detta för att det påverkar barnpoäng och ersättningen till enheten. Skolområdena Centrum och Väster samverkar i planering av kompetensutveckling. Uppföljning Förvaltningen har utarbetat en mall för kvalitetsredovisning som avser läsåret 2007/2008. Mallen har rubrikerna 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Arbetet i verksamheten 3. Verksamhetens måluppfyllelse samt 4. Åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. Uppföljningen av målen startar inom arbetslagen. Varje förskoleenhet utarbetar sedan sin kvalitetsredovisning enligt förvaltningens mall. Enheternas kvalitetsredovisningar skickas direkt till förvaltningens stab. Cheferna för skolområdena utarbetar en verksamhetsberättelse. I barn- och ungdomsnämndens kvalitetsredovisning för 2007 har förskoleverksamheten ett eget avsnitt. Rubrikerna är desamma som i den utarbetade mallen. I denna summeras kvalitetsredovisningarna från förskolorna. Detta bildar underlag till åtgärder för att utveckla verksamheten. En satsning kommer att göras kring kompetensutveckling i aktionslärande för personal inom förskolan. Under 2007 beslutade barn- och ungdomsnämnden om vilka uppföljningar som ska genomföras för förskolor och skolor från 2008 till 2010 samt om rapportering till nämnden. Uppföljning under 2008 inom förskolan avser mål att sträva mot enligt läroplanens avsnitt Utveckling och lärande samt det första av nämndens tre prioriterade mål. Uppföljningen omfattar samtliga förskolor där rektorerna har ansvaret för genomförandet. De intervjuade uppger att verksamheterna genomgående når förskolans grundläggande mål. Genom att målen är mål att sträva mot så fokuserar man i verksamheterna på förbättringar som främjar de mål som anges i läroplanen och nämndens mål. Kvalitetsredovisningen ses därför som en summering av ett utvecklingsinriktat arbete. De intervjuade anger att man inte, i den utsträckning som är önskvärt, når de individuella målen i läroplanen 14

för förskolan. Målen i läroplanen utgår från individen medan verksamheten till stora delar utförs i grupp. Enligt de intervjuade har man i förskolan också svårt att nå målen när det gäller barn med särskilda behov. Barn- och utbildningsnämnden har ett tillsynsansvar för enskilda förskolor. Nämnden följer varje år, sedan 1992, upp enskilda förskolor och skolbarnsomsorg. Utöver detta träffar förvaltningen representanter för enskilda förskolor 3-4 gånger per år, bland annat stämmer man av de fristående skolornas ekonomi. Representanter för enskilda förskolor har varit inbjudna till nämnden för att informera om verksamheterna. Hur kommuniceras resultat Verksamheten och dess resultat förmedlas till föräldrar på föräldramöten, utvecklingssamtal och i samband med övergång till förskoleklass. Utvecklingssamtalen utgör idag ett centralt inslag i information till och kontakt med föräldrar. Den vanligaste informationen till föräldrar handlar om hur verksamheten fungerar på den enskilda förskolan. I skolområde Centrum gjordes försök med en webb-baserad enkät till föräldrar. Försöket slog inte väl ut eftersom tekniken inte fungerade tillfredsställande. Ansvaret för att genomföra enkätundersökningar till föräldrar ligger idag på rektorerna. På Kärlekens förskola finns ett föräldraråd. En vanlig erfarenhet från möten med föräldrar är att föräldrar ställer höga krav på förskolan men att de ogärna deltar i gemensamma engagemang där de kan påverka verksamheten. Till exempel har försök med fokusgruppen inte slagit väl ut och Kärlekens förskola har svårigheter med att få representanter till föräldrarådet. Det finns också exempel på uppbyggande föräldramöten mellan pedagoger och föräldrar. Informationen har mer ingående handlat om verksamheten utifrån de perspektiv styrdokumenten anger och de mål verksamheterna själva sätter upp för barnens utveckling. Informationen uppges ge föräldrar förutsättningar att sätta in förskolan i ett sammanhang. Rektorerna går tillsammans med arbetslagen igenom resultat från utvärderingar. I nätverksträffar, tvärgrupper och pedagogiska forum sker redovisningar och erfarenhetsutbyte av projekt och utvärderingar. Tiden uppges vara en kraftigt begränsande faktor. En informatör kommer att anställas på förvaltningen och nämndens kvalitetsredovisning kommer att publiceras på hemsidan. 15

Revisionell bedömning Barn- och utbildningsnämnden och förvaltningen har en väl utvecklad och förverkligad målstyrning och som man förmått förverkliga. Bland annat används nämndens tre prioriterade mål i verksamheten på individnivå och kedjan med nedbrytningen av mål fungerar väl. Målstyrningen stämmer också överens med hur rapporteringen av kvalitetsredovisningen genomförs. Nämnden har på ett konsekvent sätt hanterat den kommunala respektive den statliga styrningen, bland annat genom att skilja på ansvar för kvalitetsredovisning och verksamhetsberättelse. Enligt vår bedömning är styrningen med mål och kvalitetsredovisningen medveten och konsekvent, vilket ger goda förutsättningar för att målen i verksamheten kan nås. Nämnden bör vara uppmärksam på de målkonflikter som finns inom förskolan. Målkonflikterna rör till exempel barnfri tid, barngruppers storlek, personalsammansättning och barn i behov av särskilt stöd. Det finns en medvetenhet om att målen är svåra att förverkliga inom de resurser som tilldelas förskoleenheterna. Målkonflikten kan till exempel hanteras genom att nämnden antar mer närliggande kortsiktiga delmål. Samverkan i den långsiktiga planeringen av verksamheten och i den kortsiktiga planeringen med variationer under året är tillräcklig för att fånga in underlag till planeringen. Nämnden bör se till att vistelsetiden ingår i regelbundna mätningarna eftersom det påverkar förutsättningarna för verksamheten. Tiden som barn vistas på förskolan varierar mycket och det finns en tendens till att vistelsetiden ökar. De mätningar som görs idag omfattar idag inte barnets vistelsetider. Föräldrarnas engagemang i förskolan är en angelägen fråga. Nämnden bör ta initiativ till och styra upp informationen till föräldrar. Deras engagemang kan stärkas genom angelägen och adekvat information om bland annat förskolans verksamhet, kvalitetsredovisningar och utvärderingar. 16