ÅRSBERÄTTELSE 06
INNEHÅLL Samkommunsdirektörens översikt... 4 Förtroendeorgan... 6 Omsorgsbyråer... 4 Korttidsvård... 6 Arbets- och dagverksamhet... 8 Internatboende... 0 Boendeverksamhet... DELAKTIGHET Brukarråden......................... 4 Anhörigråden... 5 EXPERTIS OCH UTVECKLING Undersökning, rehabilitering och kris... 7 Utvecklingsarbete... 8 ÖVRIG SERVICE Ungdomsverkstaden Troja... 3 Pixnekliniken... 3 Arbetskliniken... 3 EKONOMI Ekonomisk översikt... 34 Nyckeltal... 35 Investering och finansiering... 36 Resultaträkning... 37 Finansieringsanalys... 38 Balansräkning... 39 KÅRKULLA SAMKOMMUN HAR SOM MÅL ATT ERBJUDA PERSONLIG OMSORG, ETT HEM OCH MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING. I DAG BESTÅR VERKSAMHETEN AV VERKSAMHET SOM FRÄMJAR DELAKTIGHET OCH SYSSELSÄTTNING Arbetslivsorienterad service Livsorienterad service Arbete med stöd RÅDGIVANDE VERKSAMHET Socialkuratorstjänster Pedagogtjänster Psykologtjänster BRUKAREN EXPERT- OCH UTVECKLINGS- CENTRET Undersökning, rehabilitering, krisvård Mobila experttjänster BOENDE- VERKSAMHET Fortgående boendeservice Självständigt boende med stöd Temporär boendeservice Familjevård KÅRKULLA ÅRSBERÄTTELSE 06 KÅRKULLA ÅRSBERÄTTELSE 06 3
SAMKOMMUNSDIREKTÖRENS ÖVERSIKT KÅRKULLA SAMKOMMUNS PERSONALORGANISATION SAMKOMMUNENS FEMTIOSJÄTTE verksamhetsår innehöll stora förändringar och beslut. Arbetskliniken i Jakobstad överläts till Härmän kuntoutus Oy den.3.06. Överlåtelsen gjordes på grund av att Arbetskliniken i egenskap av offentlig serviceproducent inte hade möjlighet att vinna offerter för rehabiliteringstjänster av FPA, eftersom FPA måste anlita privat eller tredje sektorns tjänster där det är möjligt. Genom överlåtelsen till Härmän kuntoutus Oy begränsades inte Arbetsklinikens verksamhet av denna orsak. Hela Arbetsklinikens personal vid tidpunkten för överlåtelsen övergick på mottagaren såsom gamla arbetstagare med befintliga avtalsvillkor. Beslut togs i oktober av fullmäktige om att avsluta missbrukarvården på Pixnekliniken per 30.6.07. Verksamheten har flera år haft ett underskott p.g.a att antalet planerade vårddygn inte uppnåtts och att man inte i samma mån lyckats minska på utgifterna. Budgeten för missbrukarvården utgörs till största delen av personalkostnader och minskning av personal kan inte förverkligas eftersom behandlingsprogrammet och vården är den samma oberoende om platserna är fyllda eller inte. En specialomsorgslags-grupp har tillsatts i syfte att övervaka frågor relaterade till den uppdaterade specialomsorgslagen, självbestämmande och begränsande åtgärder. Gruppen fungerar som rådgivare till verksamheten i dessa ärenden. Certifieringsprocessen har pågått under hela verksamhetsåret. Interna auditeringar är gjorda i alla regioner. Gällande Kårkulla samkommuns framtida roll i den kommande social- och hälsovårdsreformen fick man inga svar under året. Mycket arbete har gjorts för att lyfta fram den svenskspråkiga specialomsorgens behov av att få fortsätta som en enhetlig organisation över landskapsgränserna. Om verksamheten splittras, blir volymerna för små för att det specialkunnande verksamheten kräver, ska kunna upprätthållas. Såväl nationella beslutsfattare som tjänstemän i de landskap samkommunen har verksamhet i, har visat stor förståelse för detta så det återstår att se vilka lösningar som blir aktuella för samkommunen. Under år 06 fick sammanlagt 30 personer service av samkommunen. Av dessa fanns 0 inom specialomsorger och 00 inom missbrukarvården. Bokslutet visar ett plusresultat om 5 983,4 euro. Resultatet berodde främst på att intäkterna uppnåddes till 00 %, en god budgetdisciplin samt att semesterpenningen minskat med 30 %. Antal fakturerade prestationer var 40 748. Institutionsplatserna minskade enligt samkommunens boendeplan från 55 till 53. Jag vill rikta ett stort tack såväl till personal som till förtroendevalda för det gångna året. SOFIA ULFSTEDT Samkommunsdirektör CHEF FÖR EXPERT- OCH UTVECKLINGS- CENTRET Kliniskt team SAMKOMMUNS- DIREKTÖR SAM- ARBETSORGAN FÖR SUBSTANS- OCH KVALITETS- FRÅGOR Expertteam Utvecklingsteam Institutionsvård Basservice EKONOMI- DIREKTÖR PERSONAL- CHEF S- SEKRETERARE REGION- CHEFER Serviceenheter 4 KÅRKULLA ÅRSBERÄTTELSE 06 KÅRKULLA ÅRSBERÄTTELSE 06 5
FÖRTROENDEORGAN FÖRTRONDEMANNAORGANISATION FULLMÄKTIGE ÄR samkommunens högsta beslutande organ. Representanterna till fullmäktige väljs vart fjärde år av medlemskommunerna på basis av antalet svenskspråkiga invånare i kommunen. För sin mandatperiod utser fullmäktige en revisionsnämnd, styrelse och regionala nämnder i, Åboland och Österbotten. REVISIONSNÄMNDEN SAMMANSÄTTNING MANDATPERIODEN 03 07 Ordinarie medlem Bo Grönholm, ordf. Anita Tuominen, vice ordf. Ulla Bergman till.6.04 Hanna Järvinen fr..6.06 Yngve Engblom Tapio Osala Kommun Esbo Åbo Åbo Pargas Kimitoön Vasa Fullmäktige ansvarar för samkommunens verksamhet och ekonomi. Fullmäktige består av 45 ledamöter. Fullmäktige sammanträdde två gånger under 06. STYRELSENS SAMMANSÄTTNING MANDATPERIODEN 03 07 Ordinarie medlem Veronica Hertzberg, ordf. Bengt Kronqvist, vice ordf. Bengt Hartman Kari Hagfors Britta Lindholm till 5.9.04 Anita Spring fr. 5.0.04 Camilla Sandell Roger Eriksson Cornelius Colliander Brita Romsi Irja Bergholm Elina Kallio-Uljens Kommun Helsingfors Jakobstad Raseborg Lovisa Ingå Borgå Åbo Pedersöre Pargas Kyrkslätt Kyrkslätt Kristinestad De regionala nämnderna tillsätter brukarråd. Brukarrådens medlemmar utses bland de personer som får service av samkommunen. Rådens huvudsakliga uppgift är att öka brukarnas medinflytande och självbestämmanderätt. VALNÄMND 5 ledamöter REGIONALA NÄMNDEN I NYLAND 7 ledamöter FULLMÄKTIGE 45 representanter STYRELSEN ledamöter REGIONALA NÄMNDEN I ÅBOLAND 7 ledamöter REVISIONS- NÄMND 5 ledamöter REGIONALA NÄMNDEN I ÖSTERBOTTEN 7 ledamöter STYRELSEN HAR i uppgift att leda samkommunens förvaltning enligt de grunder fullmäktige godkänt. Styrelsen sammanträdde elva gånger under 06. BRUKARRÅD i västra, mellersta och östra 7 medlemmar BRUKARRÅD i västra och östra Åboland 7 medlemmar BRUKARRÅD I södra, mellersta och norra Österbotten 7 medlemmar 6 KÅRKULLA ÅRSBERÄTTELSE 06 KÅRKULLA ÅRSBERÄTTELSE 06 7
ANTAL SVENSKSPRÅKIGA I SAMKOMMUNENS MEDLEMSKOMMUNER 3..05 40 000 SVENSK- SPRÅKIGA 4,0 % SVENSK- SPRÅKIGA 4, % 04 30 000 05 INVÅNARANTAL 776 445 0 000 0 000 UNDER ÅR 06 FICK SAMMANLAGT 30 PERSONER SERVICE AV SAMKOMMUNEN. 0 Borgå Esbo Grankulla Hangö Helsingfors Ingå Jakobstad Karleby Kaskö Kimitoön Korsholm Korsnäs Kristinestad Kronoby Kyrkslätt Lappträsk Larsmo Lojo Lovisa Malax Mörskom Nykarleby Närpes Pargas Pedersöre Pyttis Raseborg Sibbo Sjundeå Vanda Vasa Vörå Åbo 8 KÅRKULLA ÅRSBERÄTTELSE 06 KÅRKULLA ÅRSBERÄTTELSE 06 9
ANTAL BRUKARE PER KOMMUN 06 ANTAL BRUKARE PER REGION ENLIGT HEMKOMMUN 06 VÅRA SERVICEFORMER ERBJUDS PÅ FÖLJANDE ORTER 40 30 0 00 80 60 40 0 350 300 50 00 50 00 50 0 Norra Österbotten Mellersta Österbotten 06 05 Södra Österbotten Åboland Västra Mellersta Östra Insitutionsvård och EUC Dagverksamhet Boende Rådgivande verksamhet Arbetsverksamhet enligt socialvårdslagen Arbetsklinikverksamhet Pargas Borgå, Hangö, Helsingfors, Jakobstad, Karleby, Kimitoön, Korsholm, Kristinestad, Nykarleby, Närpes, Pargas, Pedersöre, Raseborg, Vasa och Åbo Borgå, Esbo, Grankulla, Hangö, Helsingfors, Jakobstad, Karleby, Kimitoön, Korsholm, Kristinestad, Kyrkslätt, Larsmo Nykarleby, Närpes, Pargas Pedersöre, Raseborg, Sibbo, Vasa och Åbo Borgå, Jakobstad, Helsingfors, Närpes, Pargas, Raseborg och Vasa Borgå, Jakobstad, Kimitoön, Korsnäs (Molpe) och Pargas Jakobstad, (en arbetskonsulent placerad i Vasa). Arbetskliniken överläts till Härmän kuntoutus Oy fr..3.06 Missbrukarvård Malax (upphör 30.6.07) SAMKOMMUNENS TOTALA ANTAL prestationer ökade under år 06 med 39 jämfört med år 05. De senaste fem årens prestationsutveckling ser ut på följande sätt: BRUKARE SOM FÅTT INSTITUTIONSVÅRD 06 Ålderskategorier Totala antalet brukare som fått institutionsvård under året Utskrivna under året Avlidna I institutionsvård 3.. 8 45 år 5 5 46 64 år 9 7 65 år 4 Totalt 58 4 53 0 Borgå Esbo Grankulla Hangö Helsingfors Ingå Jakobstad Karleby Kaskö Kimitoön Korsholm Korsnäs Kristinestad Kronoby Kyrkslätt Lappträsk Larsmo Lojo Lovisa Malax Mörskom Nykarleby Närpes Pargas Pedersöre Pyttis Raseborg Sibbo Sjuneå Vanda Vasa Vörå Åbo 0 366 863 03 367 7 04 398 77 05 40 356-865 +309 +3 545 + 639 06 40 748 + 39 ANTAL BRUKARE FRÅN ICKE-MEDLEMSKOMMUNER 06 06 05-0,5 % +0,08 % +8,59 % +5,43 % +0,09 % 4 4 3 3 Ålands Omsorgsförbund Hyvinge Kervo Kouvola Riihimäki Rusko St. Karins Tavastehus Vichtis 0 KÅRKULLA ÅRSBERÄTTELSE 06 KÅRKULLA ÅRSBERÄTTELSE 06
MÅNGA ENHETER SYSSLAR MED PRODUKTIVT ARBETE I FORM AV HANTVERK OCH UNDERLEVERANTÖRSARBETE. BRUKARE INOM KÅRKULLA SAMKOMMUNS omsorgsdistrikt som fått samkommunens tjänster år 06 enligt region och ålder Ålderskategori 0 6 år Region Klienter 5 Åboland - Österbotten 38 Sammanlagt 53 7 7 år Åboland 30 00 Sammanlagt 60 Åboland 6 Österbotten 49 Sammanlagt 570 46 64 år 0 Åboland 58 Österbotten 96 Sammanlagt 74 65 år 4 Åboland 6 Österbotten 34 Sammanlagt 0 Hela samkommunen slgt KÅRKULLA ÅRSBERÄTTELSE 06 Västra 0 7 år 8 7 år 8 5 år 6 år Mellersta Östra Norra Mellersta Södra Österbotten Österbotten Österbotten 4 7 3 3 4 3 5 3 Åboland 6 4 9 Österbotten 8 45 år NYA BRUKARE MED OMSORGSPROGRAM 06 06 05 0 KÅRKULLA ÅRSBERÄTTELSE 06 3
OMSORGSBYRÅER KÅRKULLA SAMKOMMUN har sju regionala omsorgsbyråer som är belägna i Jakobstad, Vasa, Närpes, Pargas, Raseborg, Helsingfors och Borgå. Omsorgsbyråpersonalen består av ett arbetsteam om socialkuratorer, psykologer och pedagogiska handledare. Även regionchefen, som leder omsorgsbyråerna administrativt, hör till omsorgsbyråns team. På byråerna i Jakobstad, Helsingfors och Borgå har man tillgång till en konsulterande läkare. Expertisen förstärktes därmed i omsorgsbyråverksamheten. Omsorgsbyråerna hade också ett nära samarbete och teamarbete med Expert- och utvecklingscentrets experter och terapeuter. Många av dem, t.ex. autismhandledare och talterapeut, är stationerade på en omsorgsbyrå och arbetar inom ett större fält över regiongränser. Omsorgsbyråns team är mobilt och arbetar mycket på fältet beroende på brukares eller samarbetspartners behov. Omsorgsbyråerna fungerade som en central länk mellan kommuner, brukare, anhöriga, övriga samarbetspartners och Kårkulla. Ofta sker en första kontakt med specialomsorgen via den lokala omsorgsbyrån. Omsorgbyrån gav service till personer med utvecklingsstörning i alla åldrar samt för deras anhöriga. Service erbjöds i form av handledning, rådgivning, stöd, stödsamtal, information, konsultation, bedömningar och tester. Nätverksarbete var centralt för omsorgsbyråerna. Arbetet skedde i samarbete med kommuner, samarbetspartners och brukare med anhöriga. Den individuella planen, som uppgörs på initiativ från Kårkulla och som fungerar som ett internt verktyg i brukarens vård, användes allt oftare som botten för kommunernas serviceplan. Den individuella planen uppgjordes i nätverksmöten. En övergripande målsättning för år 06 för den rådgivande sektorn var att omsorgsbyråernas service ska vara känd i kommunerna och hos samarbetspartners. Informationstillfällen har hållits i alla regioner tillsammans med marknadsföraren och omsorgsbyråernas produkter har även marknadsförts vid olika samarbetsträffar. Den rådgivande sektorn har också under 06 arbetat mycket med att utveckla och förtydliga samarbetet mellan olika verksamhetsformer inom samkommunen, bland annat har regelbundna möten med boende- och dagverksamheten samt enhetscheferna hållits. KÅRKULLA HAR SOM MÅL ATT ALLA BRUKARE TRIVS OCH FÅR HJÄLP ATT BESTÄMMA SJÄLVA, MÖJLIGHET ATT VÄLJA OCH VARA DELAKTIGA I SAMHÄLLET. 4 KÅRKULLA ÅRSBERÄTTELSE 06 KÅRKULLA ÅRSBERÄTTELSE 06 5
KORTTIDSVÅRD BRUKARE SOM FÅTT KORTTIDSVÅRD 06 Åboland Österbotten KORTTIDSVÅRD INNEBÄR planerad vistelse på enhet. Korttidsvården fungerar som avlastning för närståendevård eller då situationen i familjen kräver det. Korttidsvården förverkligades som morgonvård, eftermiddagsvård, boendeträning eller som avlastning, antingen på enhet eller som familjevård. Enheterna för korttidsvård är hemlika utrymmen där personer i olika åldrar kan vistas för kortare eller längre tid. Korttidsvård förverkligades även som familjevård. I familjevård får brukaren möjlighet att delta i ett familjeliv med nära relationer. Korttidsvistelserna varierade från några timmar till flera veckor per gång, dock högst tre månader i ett sträck, allt utgående från familjens behov. Perioderna för korttidsvården var för många regelbundet återkommande. På korttidsvårdsenheten fick brukare boendeträning och samtidigt förberedelse för flytt till eget hem. Enligt kvalitetsmätningar för år 06 fick korttidsvården goda betyg. Anhöriga var nöjda med servicen och bemötandet. De ansåg att deras önskemål om tidpunkt och längd för vården beaktades. Gällande bemötandet har det skett en ökning på fem procent, vilket är fint, eftersom det är något Kårkulla arbetar för. Trygghetsfaktorn lyftes fram av de anhöriga. Vid planering av korttidsvistelser strävade man till att beakta brukarperspektivet, dvs. att forma verksamheten enligt behovet och efterfrågan av korttidsvård. KORTTIDSVÅRD INOM GRUPPBOENDET 6 3 8 48 0 6 år 7 7 år 8 45 år 46 64 år KORTTIDSVÅRD INOM FAMILJEVÅRDEN 6 53 65 år KORTTIDSVÅRD INOM GRUPP- BOENDET TOTALT 97 KORTTIDSVÅRD TOTALT 7 4 8 4 0 6 år 7 7 år 8 45 år KORTTIDSVÅRD INOM FAMILJE- VÅRDEN 4 6 KÅRKULLA ÅRSBERÄTTELSE 06 KÅRKULLA ÅRSBERÄTTELSE 06 7
ARBETS- OCH DAGVERKSAMHET PLOCK UR VERKSAMHETEN: Mocca serviceenhet i Pargas Mocca serviceenhet innefattar arbetslivsorienterande och livsorienterande service på tre olika verksamhetspunkter. Två verksamhetspunkter i Pargas, Mocca och Annexet, och en verksamhetspunkt i Åbo, Flätan. Därtill hör ungdomsverkstaden Troja i Åbo till Mocca serviceenhet. Till enhetens verksamhet hör produktivt arbete i form av hantverk och underleverantörsarbete. Därtill finns det möjlighet till olika sysselsättningar som till exempel data, konstklubbar, högläsning och individuella träningsuppgifter. Brukarna stöds aktivt i att hitta utlokaliserat arbete i närmiljön. År 06 hade brukarna möjlighet att delta i job shadow-dag 7.3. Brukarna har också deltagit i kursen Tecken som stöd. Olika evenemang ordnades 06 på verksamhetspunkterna enligt årstiderna. Till exempel utedagar på Pajbacka sportplan och på Sollidens camping, vilka var lyckade dagar för brukarna. År 06 hände mycket inom kultur och konst på enheten. Med ansökta pengar från Kultur i vården kunde ett sång- och dansprojekt förverkligas där två utomstående personer inom drama och musik höll 0 dans- och ARBETS- OCH DAGVERKSAMHET benämns inom samkommunen arbetslivsorienterad service (ALO) och livsorienterad service (LO). ALO omfattar olika arbetsorienterade verksamheter såsom intern serviceproduktion, t.ex. köks- och städarbeten, hantverk, försäljning av hantverk och underleveransarbeten. På olika orter förekommer delvis olika verksamhetsformer. Som exempel kan nämnas att man i Vasa har utvecklat Snigel-TV och biltvätt och i Helsingfors lopptorgverksamhet. Till ALO hör också utlokaliserad arbetsverksamhet och arbete med stöd. LO erbjuder serviceformer till personer med gravare funktionsnedsättningar och speciellt anpassad verksamhet för personer med autismspektrumtillstånd. Kårkullas samkommun har servicepunkter för dag- och arbetsverksamhet inom 3 kommuner. Innehållet i ALO och LO var mångfacetterat och skiljde sig till en del i de olika regionerna. Servicen har som målsättning att tillgodose personens behov av att vara aktiv, erbjuda arbete och sysselsättning, varierande erfarenheter och utvecklande upplevelser i en stimulerande miljö samt möjlighet till social gemenskap. Verksamhetsinnehållet överensstämmer med personens intressen, behov och önskemål. Verksamheten utgick från ett socialpedagogiskt arbetsätt, vilket innebar att ge stöd och hjälp i vardagen och tillsammans med personen hitta vägar för att hantera sin livssituation, stöda tillväxt och möjliggöra kommunikation. Personens inflytande och medbestämmande beaktades. Verksamhetsenheterna samarbetade med olika utbildningsorganisationer på många olika sätt. Praktikanter från olika utbildningar togs emot på våra enheter. På det sättet kunde unga kommande brukare pröva på och bekanta sig med verksameten redan under utbildningstiden. Samarbete skedde också i form av olika vuxenutbildningskurser med medborgar- och vuxeninstitut samt folkhögskolor. Den övergripande målsättningen under 06 har varit att utveckla verksamheten i alla regioner enligt gällande lagstiftning och de nationella kvalitetskriterierna för verksamheten som främjar delaktighet och sysselsättning. Stärkt självbestämmande, valfrihet och delaktighet är nyckelorden när de nationella kriterierna beskrivs. Implementeringen av de nationella kvalitetskriterierna har påbörjats i form av enhetsvisa utbildningar och kommer att fortsätta under 07. Personcentrerad planering(pcp), som är både ett tankesätt och konkreta arbetsverktyg, har introducerats till ett 40-tal anställda inom samkommunen. PCP-utbildningen inleddes i slutet av 06 och fortsätter under 07. Nationella kontakter har skapats kring utvecklandet av LO och ALO genom deltagandet i nationella nätverk, arbetsgrupper och projekt. Bland annat har man deltagit i Job Shadow Day och IKT-projekt med FDUV. Moderna, individuellt anpassade samt ändamålsenliga utrymmen togs ibruk våren 06 för dagverksamheten i Vasa och Karleby. Lantgårdens utrymmen renoverades under 06. Planering av tillbyggnad och renovering av dagverksamhetsutrymmen i Krämertskog i Helsingfors pågick under året. sångstunder för brukare. Drömjobb-projektet resulterade i bland annat fotoutställningar som hölls i Pargas bibliotek, Kulturfondens utdelningsfest.5 och på Yrkeshögskolan Novia 6.0. YLE gjorde under året ett program i Närbild, där brukare från enheten intervjuades angående sitt arbete. Brukare från enheten deltog i evenemangen Kulttuuri kutsuu i Skanssi.3 och Mylly modeshow.. Enheten har utformat ett forum för att utveckla verksamheten genom att ordna regelbundna brukarmöten, där behov, önskemål och feedback tas emot. 00 50 00 50 0 BRUKARE SOM DELTAGIT I DAGVERKSAMHET 05 4 Brukare som deltagit i dagverksamhet 06 Brukare i utlokaliserat arbete 06 (helt el. delvis) (beräknas utg. från totalantalet brukare) 5 0 5 0 76 47 4 3 5 Åboland Österbotten Åboland Öster- Åboland Öster- Åboland Österbotten 0 7 år 8 45 år botten 46 64 år botten 65 år ARBETSVERKSAMHET ENLIGT SOCIALVÅRDSLAGEN 9 7 48 0 TOTALT 7 8 7 5 0 0 SERVICEPRODUKTION 05 Åboland: Österbotten: : Småland, Mocca Molpe IC, Intek Södis Sammalagt Verksamhet enligt Socialvårdslagen Verksamhet i sysselsättningssyfte Soc.v.L 7 d 6 3 0 Arbetsverksamhet för handikappade Soc.v.L 7e 6 8 36 Verksamhet enligt omsorgslagen / Molpe IC - - I samarbete med Arbetskliniken, ARJ Arbetsträning/prövning - 4-4 Arbetsträning för mentalvårdsklienter - - - - I samarbete med Arbets- och näringsbyrån Arbetspraktik/-träning - - - Arbetsverksamhet i rehabiliterande syfte 9 - Lönesubvention - - - - Språkpraktik - - - - Sammanlagt 0 54 9 73 TOTALT 8 ARBETSLIVSORIENTERANDE SERVICE (ALO) består av tillverkning och produktion av egna varor och tjänster, samt underleverantörsarbeten eller andra individuellt anpassade arbetsuppgifter. Förutom arbete ges möjlighet till fysiska och kulturella aktiviteter samt inslag av vuxenutbildning och social träning. Servicen kan ordnas inne på en serviceenhet eller som utlokaliserad arbetsverksamhet på en arbetsplats. LIVSORIENTERANDE SERVICE (LO) innefattar individuellt anpassad sysselsättning, fysiska aktiviteter och utvecklande upplevelser i en stimulerande miljö som ger möjlighet till sociala kontakter med andra. Verksamheten har sin grund i regelbundenhet och struktur som skapar en trygg miljö för interaktion och kommunikation. 8 KÅRKULLA ÅRSBERÄTTELSE 06 KÅRKULLA ÅRSBERÄTTELSE 06 9
INTERNATBOENDE K ÅRKULLA SAMKOMMUN har internatboende endast i Pargas som arrangeras i samarbete med yrkesträningsskolan Optima. Studerandena bor på internatet under skolveckan måndag till fredag. Ungdomarna vid internatet hade möjlighet att pröva på olika sätt att bo. Personalen hade nära samarbete med anhöriga för att skräddarsy stödet och målsättningen för BOENDEVERKSAMHET studeranden. En viktig del av verksamheten var att låta studerandena växa till vuxenheten och att lära sig vara tillsammans med olika människor och att fungera i grupp. Fritidsaktiviteter på internatet och samarbetet med lokala DUV-föreningen var viktiga komponenter i internatverksamheten. Under studerandes sista skolår började arbetet med perso- nens hemkommun för att förbereda flytten till hemorten. Målsättningen var att studeranden under vårterminen hade klart för sig var hen kommer att bo och arbeta efter avslutad skolgång. Under 06 bodde 0 studerande i åldern 557 på internatet. Antalet studerande har fördubblats sedan internatet inledde sin verksamhet år 008. B OENDEVERKSAMHET BETYDER att vi inom Kårkulla samkommun erbjuder individuella hem för personer som behöver stöd i sin vardag. Detta genomförs och planeras tillsammas med brukare, anhöriga och kommunens representant. Boendealternativen är att bo självständigt i egen lägenhet med boendestöd, att bo tillsammans med andra i grupphem eller nära andra i lägenhetsboende. Dessutom finns möjligheten till ett hem i en familj, s.k. familjevård, och så finns boendealternativet institutionsboende. Möjlighet till andra skräddarsydda boendelösningar finns också, t.ex. att bo tillsammans med kompisar i s.k. kompisboende. Statsrådets principbeslut från den..00 och Kehas-gruppens rapport från 0 om avvecklandet av institutionsboende fram till år 00 styr utvecklandet av boendeservicen i regionerna. Det betyder att personer med stora hjälpbehov ska beredas möjlighet att bo kvar i sin region, vilket i sin tur ställer krav på planering av nya boendeenheter inom samkommunen. Detta betyder att vi noggrant tillsammans med kommunerna kartlägger den boendekön i de olika regionerna för att på bästa möjliga sätt tillmötesgå kommande behov. Under år 06 har man satsat på att erbjuda hem för individuella behov samt att öka och förbättra brukarnas delaktighet i planeringsprocessen. Man har också satsat på att utveckla alternativa boeneformer och nyttja utvecklarnas och brukarnas sakkunskap i planeringsprocessen. Boendeutvecklaren har involverats liksom brukarråden. Ändringar har gjorts i boendelösningarna för de gravt handikappade som flyttat in i mindre moduler eller egna lägenheter. Inom samkommunen finns seniorhem i alla regioner med verksamhet som stöder den åldrande personen med utvecklingsstörning. Seniorhemmen hade personal dygnets alla timmar, tillgång till sjukskötare och planerade aktiviteter i hemmet dagtid. Stödboendeverksamheten utvecklades fortsättningsvis i alla regioner så att personer som inte behöver boendestöd nattetid kan bo i egen lägenhet och få planerade boendestödsinsatser utgående från individuella behov. Innehållet i boendeservicen utvecklas genom dokumentering utgående från individuella kvalitetsmål. En betoning av brukarnas självbestämmande och noggrann granskning av begränsande åtgärder följer nationell linje i enlighet med FN konventionen gällande personer med funktionsnedsättning. OLIKA FORMER AV BOENDE Anknyter till en avveckling av institutionsboende GRUPPHEM BOSTADSGRUPPER SEPARATA BOSTÄDER Egen bostad med gemensamma rum (enrummare, tvårummare, trerummare) 0 KÅRKULLA ÅRSBERÄTTELSE 06 Primärt i normalt bostadsbestånd KÅRKULLA ÅRSBERÄTTELSE 06
BOENDEALTERNATIV Att bo på landet Att bo i storstan Att bo i en mindre stad Att bo höghus Att bo i radhus Att bo i egnahemhus BRUKARE SOM FÅTT BOENDESERVICE 06 Åboland Österbotten 680 Gruppboende 70 6 65 5 4 7 7 år 8 45 år Lägenhetsboende 7 7 år KÅRKULLA ÅRSBERÄTTELSE 06 BOENDESERVICE TOTALT 7 3 8 45 år 58 44 48 46 64 år 3 LÄGENHETSBOENDE TOTALT GRUPPBOENDE TOTALT 404 84 STÖDBOENDE TOTALT 9 65 år Stödboende 3 7 46 64 år 9 4 3 65 år 35 8 8 45 år 8 4 0 3 46 64 år 65 år KÅRKULLA ÅRSBERÄTTELSE 06 3
DELAKTIGHET DELAKTIGHET BRUKARRÅDEN ANHÖRIGRÅDEN rav en är ordförande. Som sekreterare fungerar en från Kårkullas personal. Brukarråden koordinerades av socialkuratorn i norra Österbotten. Brukarrådens syfte är att påverka beslutsfattande och verksamhetens innehåll inom Kårkulla samkommun. Genom brukarrådens infly- KÅRKULLA SAMKOMMUNEN har åtta brukarråd, en i varje region förutom i Åboland där det finns två av tradition. Brukarråden har sex medlemmar. Fem medlemmar är brukare som får service av samkommunen, vatande förstärks delaktigheten i verksamhetens processer. Under år 06 hade samtliga brukarråd tre till fyra möten. På möten har diskuterats aktuella saker och önskemål i de egna regionerna samt samkommunala ärenden. Brukarråden har även diskuterat den nya lagstiftningen om självbestämmande och delaktighet. De flesta brukarråden har fortsatt att fördjupa sig i material från brukarrådens storträff som hölls i Pargas i oktober 05. Brukarrådens sekreterare samlades till en utvecklingsdag i augusti i Helsingfors där Stina Sjöblom från THL deltog på förmiddagen och informerade om nationella riktlinjer kring brukardelaktighet. Under eftermiddagen diskuterades om det finns behov av en broschyr för brukarråden. Broschyren är tänkt att fungera som ett sätt att synliggöra brukarrådens verksamhet i regionerna. Alla brukarråd har under hösten utarbetat en broschyr som har eller kommer att distribueras till alla enheter i den egna regionen. Brukarråden har även haft besök av någon från utvecklingsteamet. Utvecklarna har bl.a. informerat om vad som är aktuellt inom boende- och dag/arbetsverksamheten och hur de nationella rekommendationerna ser ut. Brukarråd i några regioner har haft ett gemensamt möte med anhörigrådet för att få information om anhörigrådets verksamhet. I slutet av året har brukarråden informerats om det kommande valet av nya brukarråd, som sker under våren 07. Nya brukarråd tillsätts i början av hösten 07. ÅR 04 FASTSTÄLLDES Kårkulla samkommuns anhörigstrategi efter ett mångårigt arbete för att förbättra delaktigheten för de anhöriga. Man vill se anhöriga som en resurs vid ordnandet av en kvalitativt god omsorg för brukarna. Anhörigstrategins värderingar är en öppen dialog mellan anhöriga och personal och värdesättande av varandras kunskaper. Varje brukare avgör för sig på vilket sätt anhöriga medverkar. En positiv attityd och bra informationsgång till anhöriga gör att samarbetet blir bättre. Anhöriga ska känna att brukaren är i goda händer. År 05 bildades, som ett led i anhörigstrategin, anhörigråd i samkommunens regioner. Syftet var att ta vara på anhörigas kunskaper och erfarenheter. Anhörigråden tillsattes för tiden 05-07. Regionchefen tillsattes som sekreterare till respektive anhörigråd. Medlemmarna i anhörigråden är fem till antalet. De är anhöriga till brukare i olika åldrar, med olika grad av funktionsnedsättningar samt anhöriga till brukare inom olika verksamheter. Samtliga anhörigråd träffades -4 gånger under året. Teman som diskuterades i anhörigråden var kontaktpersonens uppgifter, samarbetet, responsförfarandet samt informationsgången. Under år 06 utvärderade anhörigråden hur målsättningarna i handlingsprogrammet för anhörigstrategin förverkligats i respektive region. 4 KÅRKULLA ÅRSBERÄTTELSE 06 KÅRKULLA ÅRSBERÄTTELSE 06 5
EXPERTIS OCH UTVECKLING EXPERTIS OCH UTVECKLING UNDERSÖKNING, REHABILITERING OCH KRIS UNDERSÖKNING En undersökningsperiod inleds med en helhetsplanering utgående från brukarens individuella behov. Omfattningen är normalt vecka månader. KRISVÅRD Krisvård erbjuds för akut vårdbehövande 6 år fyllda personer. Omfattningen är normalt 6 veckor. REHABILITERING En rehabiliteringsperiod kan normalt uppgå till ca 6 månader och föregås alltid av en undersökningseller krisperiod. EXPERT- OCH UTVECKLINGSCENTRET EUC är Kårkulla samkommuns expertenhet som centraliserat ansvarar för samkommunens specialservice, konsultationer och utbildningar. EUC följer med forskning inom branschen och har en central position då det gäller att utveckla specialtjänster. Expert- och utvecklingscentret har sin bas i Pargas, men erbjuder mobila experttjänster inom hela samkommunen. De EUC-anställda ger handledning, konsultering och utbildning både till samkommunens enheter och till instanser utanför samkommunen såsom skolor och daghem. På enheten finns också undersöknings- rehabiliterings- och krisavdelningar. EUC erbjuder undersökning, rehabilitering och krisvård och har till sitt förfogande en undersökningsavdelning med sex platser och en rehabiliteringsenhet med åtta platser samt lägenheter för boendeträning. Utrymmena är handikappanpassade och inkvarteringen sker i eget rum med dusch och toalett. Vården präglas av småskalighet, kontinuitet och strukturerat dagsprogram. Det finns även möjlighet till dagverksamhet. Under året 06 erbjöds på undersökningsavdelningen och rehabiliteringsenheten omfattande utredningar, undersökningar och kartläggningar av personers somatiska, psykiska och fysiska tillstånd. Under den i medeltal 3 veckor långa undersökningsperioden gjordes många somatiska undersökningar under året, t.ex. laboratorieundersökningar, bildundersökningar, t.ex. laboratorieundersökningar, bildundersökningar, datortomografier, magnet-tomografier, EKG, EEG, ENMG samt konsultationer av specialläkare. En rehabiliteringsperiod varar från 6 mån år. Målsättningen för rehabiliteringen var att återfå den optimala fysiska, psykiska och sociala funktionsförmågan. En viktig tyngdpunkt låg på träningen av sociala situationer. Därtill fick brukarna hjälp med adekvata kommunikations- och begåvningsstödjande hjälpmedel samt övriga individuellt anpassade hjälpmedel. Krisvård erbjöds på både Undersökningsavdelningen och rehabiliteringsenheten Hyddan. Somatiska sjukdomar och eventuella neurologiska och psykiatriska sjukdomar diagnosticerades. Krisvården innebar ofta utökade personalresurser. Optimal akut krisvård har varit svår att erbjuda på grund av bristande resurser och utrymmen. 6 KÅRKULLA ÅRSBERÄTTELSE 06 KÅRKULLA ÅRSBERÄTTELSE 06 7
EXPERTIS OCH UTVECKLING EXPERTIS OCH OCH UTVECKLING UTVECKLINGSARBETE CERTIFIERING AV KVALITETSLEDNINGSSYSTEM ENLIGT ISO 900-STANDARDEN ENLIGT KÅRKULLA SAMKOMMUNS ekonomiplan certifieras verksamheten år 08. Certifieringen görs enligt ISO 900: 05 standarden. Expert- och utvecklingscentret ansvar för planeringen och genomförandet av certifieringsprocessen. ISO 900-standarden bygger på en filosofi om ständig förbättring och är ett utmärkt verktyg för att förbättra verksamheter, processer och ledarskap. Genom certifieringen förbättras medarbetarnas delaktighet och riskhanteringen stärks. Ett ISO 900-certifikat visar att organisationen fungerar effektivt på ett systematiskt och kundorienterat sätt. Certifiering enligt ISO 900-standarden ger ett giltigt bevis på kvalitetsarbete och är ett stöd i marknadsföringen samt hjälper organisationen i konkurrensen. Under är 06 har arbetet med den webbaserade programvaran IMS, Integrated Managemant System varit i fokus. IMS används som ett verktyg i processen att utveckla verksamheten inom organisationen. IMS är ett verktyg för kvalitetsledning som stöder funktioner i standarden ISO 900, och underlättar struktureringen med certifieringsarbetet. Arbetsgruppen för certifieringsprocessen är representerade i ett mångprofessionellt team. Till certifiering av kvalitetsledningssystem hör både externa och interna auditeringar. De interna auditeringarna startade våren 06 och pågick intensivt under hela året. De interna auditeringarna fortsätter som en kontinuerlig process och är en del av den ständiga förbättringen inom organisationen. 8 KÅRKULLA ÅRSBERÄTTELSE 06 KÅRKULLA ÅRSBERÄTTELSE 06 9
ÖVRIG SERVICE ÖVRIG SERVICE MÅLSÄTTNINGEN MED UPPSÖKANDE ARBETET VAR ATT FÖREBYGGA UTSLAGNING OCH FÅNGA UPP UNGA PERSONER SOM HAMNAT UTANFÖR SERVICESYSTEMET. UNGDOMSVERKSTADEN TROJA UNGDOMSVERKSTADEN TROJA som finns i Åbo hade fyra heltidsanställda personer under året. Troja har tre olika verksamheter, verkstaden med en handledare och köket med en handledare och uppsökande ungdomsarbete med två handledare. I ungdomsverkstaden är arbetet kundfokuserat. Ungdomarnas egna intressen och önskemål tas i beaktande i planeringen och i utförandet av arbetet i verkstaden. För varje kund gjordes en individuell plan och individhandledning var en viktig del av arbetet. Målsättningen var att finna en studie- eller arbetsplats åt ungdomarna efter utförd verkstadsperiod som varade max 6 månader. Verksamheten bestod bland annat av hantverk, studier, motion m.m., med tyngdpunkt på social träning. I verksamheten deltog 7 ungdomar i åldern 5 9. Köket producerade mat åt våra ungdomar och Kårkullas enhet Flätan och för personalen.i köket arbetade några ungdomar som gjorde arbetsprövning i verkstaden och några brukare från Flätan. Det uppsökande ungdomsarbetet hade 48 kunder. Arbetet består mest av individhandledning. Målet är att förhindra marginalisering och att hjälpa ungdomarna att hitta de tjänster i samhället de är i behov av. PÅ TROJA ÄR ARBETET KUNDFOKUSERAT OCH INDIVIDHANDLEDNING ÄR EN VIKTIG DEL AV ARBETET. UPPSÖKANDE ARBETE Två personer var anställda på heltid som uppsökare och 45 brukare var involverade. De flesta av dessa brukare var svenskspråkiga personer under 9 år. Uppsökande arbetet hade också några brukare över 9 år samt några finskspråkiga brukare. Uppsökarna nådde sina brukare främst genom samarbete med grundskolan och andra stadiets utbildning, men också genom att brukarna personligen kontaktade uppsökarna. Det uppsökande arbetets nätverk bestod under året av samarbete med TE-byrån, med grundskolan (främst St. Olofsskolan), med andra stadiets utbildningar (Åbo Yrkesinstitut, Axell, Katedralskolan) med Åbos uppsökare och med Egentliga Finlands uppsökare. Andra samarbetspartners var Luckan, Ung Info, Folkhälsan, Ehyt rf. och armén. Uppsökarna besökte kontinuerligt samarbetsskolorna för att informera studerandena om Trojas verksamhet. De fanns också tillgängliga på militärtjänstens uppbåd för att informera om verksamheten. Målsättningen med uppsökande arbetet var att förebygga utslagning på ett så tidigt stadie som möjligt men också att fånga upp unga personer som hamnat utanför servicesystemet för att stödja individer att hitta lämplig sysselsättning. Genom det uppsökande arbetet fick flera brukare under året servicehandledning till lämplig typ av service och/eller sysselsättning i form av jobb eller skola. Några av brukarna valde läroavtal via läroavtalskontoret (Turun oppisopimustoiminto), några av brukaren återvände till skolan efter ett avbrott, några brukare fick servicehandledning av TE-byrån och några tog del av ungdomsverkstaden Trojas verksamhet. Inom det uppsökande arbetet gjordes individuella lösningar upp tillsammans med brukaren. Uppsökarna gjorde även studiebesök till olika arbetsplatser och skolor med brukarna. 30 KÅRKULLA ÅRSBERÄTTELSE 06 KÅRKULLA ÅRSBERÄTTELSE 06 3
ÖVRIG SERVICE PIXNEKLINIKEN ÖVRIG SERVICE MISSBRUKARVÅRDSKLINIKEN PIXNES verksamhet i Malax bestod huvudsakligen av 8-dagars behandlingskurser för personer med beroendeproblematik. Behandlingsinnehållet var baserat på -stegstänkande för tillfriskning kombinerat med ett lösningsfokuserat förhållningssätt med individen i centrum. En viktig del av Pixeklinikens behandling var att samla människor i grupp och tillsammans dela erfarenheter och kunskaper. Uppföljning av behandlingen ordnades 4 gånger under året med uppföljningsveckoslut. Eftervård med enskilda samtal och i grupp ingick i verksamheten. Närstående och ARBETSKLINIKEN anhöriga hade möjlighet att delta i anhörigveckoslut. Öppenvårdssamtal erbjöds också anhöriga. Kommunernas användning av anstaltsvård för missbrukare tycks ha minskat de senaste åren och den trenden höll i sig även 06 för Pixneklinikens del. Årsavgiftssystemet som är grunden för ekonomin omfattades av färre kommuner än förut, vilket innebar ett underskott på inkomstsidan. Fullmäktige beslöt.0.06 att missbrukarvårdens verksamhet inom Kårkulla upphör 30.6.07. Styrelsen bör aktivt medverka till att verksamheten så smidigt som möjligt och utan avbrott kan övergå i annan huvudmans regi. ARBETSKLINIKEN I JAKOBSTAD producerar yrkesinriktade rehabiliteringstjänster på de båda inhemska språken. Sedan mitten av 000-talet hör även arbetstränarservice enligt metoden arbete med stöd till verksamheten. Tjänsterna köps av FPA, arbetspensions- och försäkringsbolag, TE-byrån samt även av enskilda kommuner. Avtalen med FPA och TE-byrån uppgörs på basen av offerter och de är tidsbundna, vilket medför osäkerhet i verksamhetens omfattning. År 06 präglades av att verksamheten överläts till Härmän Kuntoutus Oy.3.06. MISSBRUKARVÅRDENS FÖRVERKLIGANDE 06 UTNYTTJANDE AV PIXNEKLINIKEN 06 ÖPPEN- VÅRDSSAMTAL 43,5 TIMMAR ANTAL PERSONER SOM FÅTT SERVICE 00 ANHÖRIG- SAMTAL,5 TIMMAR FAMILJE- TERAPISAMTAL TIMMAR EFTERVÅRDS- GRUPP 47 BESÖK TOTALT 808 ÅBOLAND NYLAND 99 ÅLAND 66 ÖSTERBOTTEN 33 ANTAL VÅRDDYGN Medlemskommuner Icke medlemskommuner Enl.,90 syst. årsavg. bet.förb. årsavg. bet.förb. Österbotten 058 3-4 - 4-85 Åboland - - - Åland - - 38 8 Mellersta Finland - - - - Totalt 058 358-54 3 KÅRKULLA ÅRSBERÄTTELSE 06 KÅRKULLA ÅRSBERÄTTELSE 06 33
EKONOMI EKONOMI EKONOMISK ÖVERSIKT NYCKELTAL 06 05 04 03 0 KÅRKULLA SAMKOMMUNS externa verksamhetsintäkter uppgick år 06 till 53,9 miljoner euro medan verksamhetskostnaderna uppgick till 5,7 miljoner euro. Detta ledde till ett verksamhetsbidrag på,3 miljoner euro, vilket var en förbättring med 0, miljoner euro jämfört med år 05. De finansiella posternas netto blev liksom 05 negativt, 4 000 euro vilket gjorde att års bidraget blev, miljoner euro. Då man ännu beaktar att avskrivningarna enligt plan uppgick till en miljon euro kan man konstatera att räkenskapsperiodens resultat år 06 blev positivt, miljon euro. Överskottet fördelades så att specialomsorgen uppvisar ett överskott om, miljoner euro, missbrukarvården ett underskott om 50 000 euro och arbetsklinikverksamheten, vilken överläts åt Härmän Kuntokeskus våren 06 ett underskott om 7 000 euro. Det stora överskottet 06 kan till stor del förklaras med en mycket god budgetdisciplin under året eftersom intäkterna inflöt till jämt 00 % medan man på kostnadssidan lyckades spara över en miljon euro. Ett stort tack riktas till hela personalen för denna prestation! En bidragande orsak var också den minskning av semesterlöneskulden som det godkända konkurrenskraftavtalet gav upphov till. För samkommunens del betydde det en resultatförbättring på ca. 350 000 euro. Den europeiska centralbanken bedrev fortsättningsvis 06 en mycket generös penningpolitik vilket i hög grad bidrog till att månaders euriborräntan i medeltal under året var 0,034 % negativ! De flesta prognoser tyder på att de osäkra tiderna med relativt låga tillväxtsiffror för Finlands del kommer att fortsätta också under år 07 trots att en större optimism nu för första gången på flera år gör sig påmind i form av positivare prognoser angående kommande konjunkturer. LIKVIDITET Antal kassadagar ) 6,9,,0 4,9 8,7 (365*kassamedel/kassautbetaln.) Current ratio ) 0,33 0,44 0,30 0,34 0,68 Rörliga aktiva/kortfr.främmande kapital Kassautbetaln. euro/dag 4 53 4 74 39 54 3 790 9 655 (Externa verksamhetskostnader/365) SOLIDITET Soliditetsgrad 3) 0,38 0,36 0,33 0,36 0,35 (Eget kapital+ acc,avskrivn.diff)/(hela kapitalet - erhållna förskott) Grundkap:s andel av bestående aktiva i procent 33,8 36,7 36, 36,8 4,0 Skuldsättningsgrad 0,6 0,64 0,67 0,64 0,65 (-soliditetsgraden) Relativ skuldsättningsgrad, % 33,70 33,5 34,67 33,55 36,08 00*(Främmande kapital-erhållna förskott)/driftsinkomster LÖNSAMHET Årsbidrag i euro 54 5 98 660 87 89 05 709 777 54 Årsbidragsprocent 4) 4,00 3,60 0,7,4,6 00 * Årsbidraget/Omsättningen Årsbidrag i procent av avskrivningarna enl plan 5 5 6 5 VERKSAMHETS BIDRAG M VERKSAMHETENS INTÄKTER 53,6 M VERKSAMHETENS KOSTNADER 5,5 M ÅRSBIDRAG, M INVESTERINGAR Intern finansiering av investeringar, % 66,0 34,5 5,9 3,6 3,3 00*Årsbidrag/Egen anskaffningsutgift för investeringar Intern finansiering av kapitalutgifter, % 48,8 8, 3,4 8,5 0,8 00*Årsbidrag/(Egen anskaffningsutgift för investeringar +Nettoökning av utgivna lån+amorteringar på lån) RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVERSKOTT M SKÖTSEL AV LÅN Låneskötselbidrag 5),8 3,8 0,,6,7 (Årsbidrag+Räntekostnader)/(Räntekostnader +Amorteringar på lån) Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde under 5 år - 03 596 336 688-64 883-548 596-504 53 ) under 7 dagar=dålig, 8 5 dagar=normal, 6 3 dagar=bra, över 30 dagar=överlikvid ) under =svag, =tillfredsställande, över =bra 3) mäter den finansiella risken en placerare (kommun) löper vid en likvidation. Högre tal=mindre risk 4) anger den andel av omsättningen som finns kvar till avskrivningar och extra ordinära poster. 5) under =samkommunens förmåga att sköta sina lån är svag, =tillfredsställande, över =god 34 KÅRKULLA ÅRSBERÄTTELSE 06 KÅRKULLA ÅRSBERÄTTELSE 06 35
EKONOMI INVESTERING OCH FINANSIERING ENLIGT SAMKOMMUNENS ekonomiplan skulle samkommunen investera sammanlagt 6 miljoner euro år 06 medan de bokförda investeringsutgifterna blev 3,3 miljoner euro. Finansieringsbidrag för investeringsutgifter budgeterades till 0,65 miljoner euro medan samkommunen lyfte sådana till ett belopp om 36 000 euro. Den förhållandevis stora investeringsbudgeten kunde till största delen härledas till vårdhemsområdet i Pargas vars olika projekt var budgeterade till,8 miljoner euro, Sundom boende- och dagenhets utvidgning miljon euro euro, inköp av lägenheter i Esbo för 0,65 miljoner euro och några större grundsaneringar inklusive sprinklingar av boendeenheter för,4 miljoner euro. För att finansiera investeringsbudgeten 06 planerades att samkommunen skulle lyfta 5,35 miljoner euro i nya budgetlån. Tack vare det stora överskottet och p.g.a. att investeringsbudgeten inte kunde förverkligas enligt plan behövde samkommunen inte lyfta några nya långfristiga lån 06. Däremot tecknade samkommunen ett kommuncertifikat om miljon euro för att finansiera gjorda investeringar och planenliga låneamorteringar. Samkommunen hade vid utgången av året en kassa uppgående till,06 miljoner euro och som skulle räcka till 6,9 dagars kassautbetalningar. På grund av att samkommunen inte lyfte några nya långfristiga lån 06 försämrades likviditeten med nästan 0,7 miljoner euro under året. RESULTATRÄKNING RESULTATRÄKNING. 3..06, externa poster Bokslut 06 Budget 06 %-jfr Bokslut 05 VERKSAMHETENS INTÄKTER 53 554 05,47 53 933 0 00,0 % 53 554 05,47 Försäljningsintäkter 47 790 945,0 48 650 900 99,5 % 47 790 945,0 Avgiftsintäkter 4 8 734, 4 606 0 06,8 % 4 8 734, Understöd och bidrag 444 5,85 38 770 00,3 % 444 5,85 Övriga verksamhetsintäkter 506 849,49 94 30 70,9 % 506 849,49 VERKSAMHETENS KOSTNADER -5 58 395,85-5 774 80 97,9 % -5 58 395,85 Personalkostnader -40 49 006,76-40 600 30 00,0 % -40 49 006,76 Löner och arvoden -3 340 8,7-3 443 570 00, % -3 340 8,7 Lönebikostnader -9 088 878,59-9 56 740 99,3 % -9 088 878,59 Köp av tjänster -4 3 88,63-4 678 780 87,9 % -4 3 88,63 Material, förnödenheter och varor -3 083 879,09-3 68 990 8,9 % -3 083 879,09 Understöd -538 599,90-56 800 04,9 % -538 599,90 Övriga verksamhetskostnader -3 345 08,47-3 96 400 0, % -3 345 08,47 VERKSAMHETSBIDRAG 05 655,6 58 830 95,7 % 05 655,6 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER -96 995,34-800 5, % -96 995,34 Ränteintäkter 4 89,59 4 300 0,9 % 4 89,59 Övriga finansiella intäkter 60,4 7 000 00,9 % 60,4 Räntekostnader -79 84,4-08 000 4,4 % -79 84,4 Övriga finansiella kostnader -44 666,75-45 00 99, % -44 666,75 ÅRSBIDRAG 98 660,8 937 030 9,9 % 98 660,8 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR -898 674,35-937 030 07,0 % -898 674,35 Avskrivningar enligt plan -898 674,35-937 030 07,0 % -898 674,35 RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVERSKOTT (underskott) 09 985,93 0 09 985,93 EKONOMI 36 KÅRKULLA ÅRSBERÄTTELSE 06 KÅRKULLA ÅRSBERÄTTELSE 06 37
EKONOMI FINANSIERINGSANALYS BALANSRÄKNING 3..06 EKONOMI bokslut 06 bokslut 05 Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag 54 5 98 660 Extraordinära poster Korrektivposter till internt tillförda medel 3 608 68 9-5 086 703 574 Kassaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter -3 300 660-7 67 Finansieringsandelar för investeringsutgifter 35 664 98 45 Försäljn. inkomster av tillgångar bland bestående aktiva 73 7-3 9 75 46 37-366 886 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde - 03 596 336 688 Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen Kårkulla Fab 0 98 0 98 0 Minskning av utlåningen 89 48 89 48 89 48 89 48 Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån 0 0 Minskning av långfristiga lån - 50 733-45 500 Förändring av kortfristiga lån 699 33 548 500 000 000 548 500 Förändringar i eget kapital 0 0 Övriga förändringar av likviditeten Förändringar av förvaltade medel och förvaltat kapital -3 73-74 03 Förändring av omsättningstillgångar Förändringar av fordringar -7 86 50 563 Förändr. av räntefria skulder -39 489-34 578-49 98-54 648 Kassaflödet för finansieringens del 335 849 3 79 Förändring av likvida medel -687 747 459 968 Förändring av likvida medel Likvida medel 3. 063 808 75 554 Likvida medel. - 75 554-687 747-9 587 459 968 BALANSKONTON..06 06 3..06 Ingående balans Förändring Utgående balans AKTIVA 8 095 49,36 558 46,3 9 653 855,67 BESTÅENDE AKTIVA 3 953 900,50 073 65,50 6 07 55,00 Immateriella tillgångar 953 5,56 66 86,68 0 39,4 Dataprogramvaror 86, 37 469,7 38 330,9 Hyreslägenheters grundrenoveringar 95 65,35 9 346,97 08 998,3 Materiella tillgångar 9 0 958,48 39 407,54 0 53 366,0 Mark- och vattenområden 647 07,50 647 08 Byggnader 7 008 40,67-596 54,93 6 4 876,74 Fasta konstruktioner och anordningar 470 93,7 38 84,75 509 775,47 Maskiner och inventarier 050 864,80 495 66,3 546 56, Förskottsbetalningar och pågående anläggningar 5 65,79 39 48,40 47 080,9 Placeringar 3 797 49,46 577 47,8 4 374 856,74 Aktier och andelar 989 48,77 679 354,98 668 603,75 Övriga lånefordringar 808 80,69-0 97,70 706 5,99 FÖRVALTADE MEDEL 3 666,80 705,0 4 37,00 Donationsfondernas särskilda täckning 3 666,80 705,0 4 37,00 RÖRLIGA AKTIVA 3 97 86,06-55 930,39 3 40 93,67 Fordringar 66 307,74 7 86,30 338 4,04 Kortfristiga fordringar 66 307,74 7 86,30 338 4,04 Kundfordringar 560 89,77 46 38,33 606 58,0 Övriga fordringar 444 840,89 9 948,03 564 788,9 Resultatregleringar, fordringar 6 77,08 5 69,94 66 807,0 Finansiella värdepapper 43,70 00 000,00 00 043,70 Aktier och andelar 43,70 43,70 Övriga värdepapper 0 00 000 00 000 Kassa och bank 75 50,6-887 746,69 863 763,93 PASSIVA -8 095 49,36-558 46,3-9 653 855,67 EGET KAPITAL -0 075 78,60-5 983,4-7 766,0 Grundkapital -8 80 607,95-8 80 607,95 Överskott / underskott från tidigare räkenskapsperioder -43 88,7-09 985,93-73 74,65 Räkenskapsperiodens överskott / underskott - 09 985,93-997,49-5 983,4 FÖRVALTAT KAPITAL -56 09,63 567,75-53 54,88 Donationsfondernas kapital -53 4,6 067,75-5 56,87 Övrigt förvaltat kapital - 885,0 500,00-385,0 FRÄMMANDE KAPITAL -7 763 537,3-409 00,64-8 7 547,77 Långfristigt -8 856 303,08 50 733, -7 705 569,86 Lån från finansinstitut och försäkringsinrättningar -7 56 6,00 445 804,00-7 6 88,00 Lån från offentliga samfund - 93 68,08 704 99, -588 75,86 Kortfristigt -8 907 34,05-559 743,86-0 466 977,9 Lån från finansinstitut och försäkringsinrättningar - 44 586,00-003 8,00-445 804,00 Lån från offentliga samfund -8 94,38-696 04,84-704 99, Erhållna förskott -9 57, 8 995,4-5,70 Skulder till leverantörer - 03 4,47-45 7,69-077 35,6 Övriga skulder - 4 97,7-8 05,49-43 987,66 Resultatregleringar, skulder -5 7 0,9 457 68,75-4 84 40,7 Totalsumma 0 0 0 KÅRKULLA ÅRSBERÄTTELSE 06 AD, ombrytning Ritva Rähmönen, Zeeland Family Bilder Kårkullas fotoarkiv Papper Multi offset Tryck Oy FRAM ab 07 38 KÅRKULLA ÅRSBERÄTTELSE 06 KÅRKULLA ÅRSBERÄTTELSE 06 39
KÅRKULLA SAMKOMMUN Kårkullavägen 4, 60 Kirjala Tfn 047 43 (växel öppen vardagar kl. 9 5) fornamn.efternamn@karkulla.fi info@karkulla.fi kårkulla.fi