Kvalitetsredovisning Ljungbyhedsskolan 2, åk 4-9 läsåret 2012/2013, MB Områdets beskrivning av verksamheten, nyckeltal Personaltäthet. Skola antal lärare/100 barn: åk 1-6: 9,53, åk 7-9: 9,94 Områdets system och rutiner för kontinuerligt kvalitetsarbete Ljungbyhedsskolan följer ett årshjul för kvalitetsuppföljning innefattande pedagogiska, ekonomiska och övriga mål. Uppföljningar sker lokalt och centralt kontinuerligt över året. Se årshjul för 2012-2014. På skolan en kvalitetspilot som utarbetar enkäter och utvärderingar gällande ämnen, projekt, teman etc. I juni genomför arbetslagen utifrån resultat NP, enkäter, trygghetsvandringar, etc. en sammanfattande läsårsutvärdering. Resultat Lässcreening åk 4 och åk 7 med analys och åtgärder Se tabellbilaga sist. Årskurs 4: Ordavkodning: Jämfört kommunens skolor i övrigt ligger Ljungbyhedsskolan bättre till( 22% kommun, 25% Lj-hed) Läsförståelse: Kommunen 79% Lj-hed 75% Ordförståelse: Kommun 36% Lj-hed 63% Stavning: kommun 30%, Ljhed 43% Undervisningen med denna årskull har genomförts helt i enlighet med Ljungbyhedsskolans Läs och språk-plan. Vad gäller läsförståelse ligger årskullen högt och har också medvetet tränats bl.a med bänkbok, en träningsform som dock inte tränar läshastigheten. Många elever når nivå 4 men inte högre. Slutsatsen är att vi måste fortsätta träna också de goda läsarna så att de når sin fulla potential. Årskurs 7: Ordavkodning: 42% av eleverna ligger på stanine1-3, 20% ligger över stanine 5 Läsförståelse: 59% ligger under Stanine5 och 16% ligger över Stanine 5 Ordkunskap: 35% ligger 1-3, 12 % ligger på Stanine 7-9 Stavning: 32% ligger på stanine 1-3, 14 % på Stanine 7-9 Mer än hälften av eleverna ligger alltför lågt för att tillräckligt väl kunna tillgodogöra sig läsning av fakta och skönlitteratur..slutsats: Väl fungerande insatser måste sättas in tidigt. Resultat nationella prov Årskurs Antal elever Nått målen i samtliga ämnen i procent av antal elever Ma Sv En NO/ 1
År 3 År 6 41 74,5 84,5 87 92(Ke) År 9 63 76,2 95,2 95,2 84,1(Bi) Betyg åk 6 Antal elever Meritvärde Andel elever som nått betyg A- E i samtliga ämnen(%) Andel betyg A- E, SV/SVa Andel betyg A- E,MA Andel betyg A- E, EN VT- 2013 41 175,4 70,73% 87,8% 75,6% 85,36% Meritvärde och resultat i årskurs 9 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Antal elever 76 65 67 51 70 63 Meritvärde 186,7 207,7 209,8 193,9 198,9 202,2 Andel behöriga till 89,5% 93,8% 89,6% 82% 87,2% 87,3% nationella prgm Nått mål i alla ämne 63,2% 76,9% 85,1% 74% 84,3% 76,2% Fokus område 1: Våra elevers resultat Resultatmål *Grundskolans meritvärde ligger på plats 100 i Sverige- *Alla elever skall vara behöriga till nationellt program på gymnasiet. Skolan samlar in, följer upp och analyserar resultat på individ-, grupp- och skolnivå senast hösten 2012. Nivå 3 Qualisområde. Hur ser uppföljning och utvärdering av elevens kunskapsutveckling ut? Vad är resultatet av lässcreening, nationella prov samt meritvärd år 6 och 9. Resultat: Skolan samlar in resultat på individ, grupp och skolnivå. Skolans meritvärde ligger på 202,2. Klippans skolor totalt ligger på plats 227. Om man utgår från beräknat 2
Salsavärde ligger Klippans skolor på plats 199. Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan ligger ganska konstant över tid. Målet att samtliga elever skall vara behöriga till nationellt program på gymnasieskolan är inte uppfyllt. Analys av resultat: NP åk 6: Ingen större skillnad mellan könen finns. Elever med läs och skrivsvårigheter har klarat de muntliga delarna av proven avsevärt bättre än de skriftliga. Vi kan ana att de nationella provens Layout försvårade för elever med läs och skrivsvårigheter. Arbetet med NTA lådor har starkt bidragit till våra elevers förhållandevis goda resultat i NO. Vi ser också att det arbetssätt som förespråkas inom matematik, praktisk matematik, är det som testas i de nationella proven. Inför nationella prov i SV bör man tränaeleverna att läsa mellan raderna. Läsförståelseträning i stort är också ett bra förberedelsearbete inför nationella prov. Våra elever klarade de nationella proven i EN förhållandevis mycket bra. De områden som däremot stack ut negativt var: algebra inom matematiken, att tolka och följa instruktioner inom SV samt begreppsförståelsen jämförelseförmågan inom SO. Analys av betyg åk 6: Betygen följer i stort sett resultaten på de Nationella proven. Generellt har det satts låga betyg med få A och B. 25% av eleverna i åk 6 har betyg F i matematik, 10 elever( 25%) har under 160 i meritvärde, dessa elever har också F i4 ämnen eller fler. Vi ser alltså att matematik är ett riskämne. Analys NP åk 9: Våra elever når höga resultat i de nationella proven för EN, 37 av 63 elever dvs. 59% har klarat betyg A-C. 36 % av pojkarna och 28 % ab flickorna har betyg A-B. I matematikprovet klarade 15% av pojkarna och 13 % av flickorna betyg A- B. I det nationella provet för SV klarade 5% av pojkarna respektive 27% av flickorna betyg A-B. So( ge) 12,5% av pojkarna och 26% av flickorna klarade betyg A-B. Vi ser tydligt att flickor når högre resultat än pojkar i Svenska och SO. Vi ser också att den gruppindelning som gjordes i matematik inför valt kommande gymnasieprogram hade effekt. Dock genomfördes inte uppdelningen av olika skäl främst elevernas ovilja att byta grupp fullt ut vilket. Matematik är ett ämne där för många elever inte når tillräckligt höga resultat. Trots stora insatser gällande fortbildning, matematikverkstäder, stödinsatser så når för många elever alltför låga resultat Åtgärder för utveckling: Begreppsträning och läsförståelseträning är viktiga områden som kommer att stå på agendan och i arbetsplaner under flera år framöver. Läsförståelseprojektet som sattes igång läsåret 12-13 måste få verkställighet under nästkommande läsår. Alla undervisande pedagoger skall ta detta arbete på stort allvar och medvetet arbeta med elevernas läs-och begreppsträning. Gruppindelningen inför valt gymnasieprogram skall läsåret 13-14 genomföras fullt ut. Kommunikationsinsatsen för att få elever och vårdnadshavare insatta i denna organisation måste starta tidigt och vara en del av skolans matematiksatsning. Matematikverkstäderna som nu finns uppbyggda måste användas och vara en naturlig del av matematikundervisningen. Samtliga matematiklärare startar höstterminen 2013 med besök i matematikverkstaden i Bengtsfors. Allt för att undervisningen matematik skall förändras så att våra elever når högre resultat. Matematiklyftet genomförs i kommunen centralt. En handledare finns på skolan. Uppsamlingsvecka, då elever har möjlighet att hämta hem, komplettera och reparera uppgifter etc. planeras. 3
Fokusområde 2: Folkhälsa/ Livskvalitet Resultatmål Ökad samverkan mellan förskola, familjedaghem och förskoleklass för att skapa en trygg och säker uppväxt för barnen i Klippans kommun. Insatser Ej relevant Resultat Analys av resultat Åtgärder för utveckling Mål med årets Likabehandlingsarbete: Trygghet och Trivsel nivå 5 Qualis Samt fokus på kartläggningsdelen enligt DO.se(2013) Trygghet och trivsel mäts på flera sätt. Dels i den årligen genomförda Qualisenkäten i åk 2,5 och 8 samt genom så kallade trygghetsvandringar som genomförs klassvis 2 gånger per läsår. Den viktigaste grundstenen när det gäller likabehandlingsarbetet och målet att nå en trygg och trivsam skola för alla är mentorsgruppen. I gruppen genomförs kontinuerligt kompissamtal och ringsamtal för att förebygga konflikte och reda ut uppkomna konflikter. En tydlig och implementerad plan mot kränkande behandling och diskriminering finns på skolan. Trygghetsgruppen träffas varje vecka och arbetar med uppkomna fall tills de är lösta. Skolans mål läsåret 12-13 var att fördjupa arbetet med genusperspektivet bland elever och personal samt att i samråd med kvalitetspiloter besluta om och ta fram ny trivselenkät. Insats/Arbetsgång Under läsåret har fortbildning för personalen anordnats i genusfrågor. Lärarkollegiet försågs med praktiska övningar som flera lärare tagit med sig ut i undervisningen. Diskussion med Qualis angående utökat antal frågor gällande trivsel har förts men någon ny enkät är inte framtagen Samtliga arbetslag har arbetat med att öka elevernas upplevelse av arbetsro. För att inspirera till förändrade arbetssätt och ökad måluppfyllelse genomfördes föreläsningar vid läsårsstarten samt ett pedagogiskt café under höstterminen, allt för att delge varandra framgångsrika metoder. Under vårterminen har tre ungdomsarbetare anställts för att öka bemanningen bland eleverna och därmed öka tryggheten. Disa - utbildning genomfördes under läsåret i åk 8. 4
Kurativt arbete i Tjej och killgrupper har genomförts. Samtliga pedagoger fick underläsåret kort introduktion i SBK. Flera elever har utbildats i SBK och använder denna metod för att klara av att hantera sociala situationer. Ett rastvaktsschema lades i organisationen för läsåret 12-13. Detta har följts till största delen men vid vikariat etc. har inte rastvakten beaktats vilket fått till följd att det ibland funnits alltför få vuxna ute bland barnen Resultat av kartläggning : Årets enkät ger vid handen att våra elever i hög grad känner sig trygga på skolan. Vårdnadshavarna inbjöds att delta i enkäten men har i alltför liten grad hörsammat detta och svarsfrekvensen var endast 20 % vilket innebär att resultatet av vårdnadashavarenkäten ej är tillförlitligt. I Qualisenkäten framkommer också att eleverna i åk 8 i alltför hög grad känner tvekan inför förtroendet för sina lärare. Vilket visar att vi måste arbeta vidare mot kränkande behandling. I elevenkäten framkommer några utvecklingsområden: Toaletterna är ett fysiskt område som kan upplevas otryggt liksom omklädningsrummen i idrottshallen. Eleverna upplever att städningen på skolan skulle kunna bli bättre och de lyfter också fram elevinflytandet som ett utvecklingsområde. I Disa utbildningen framkom att skolan har ett till antalet ganska litet antal elever, främst pojkar i de högre årskurserna, som ger uttryck för främlingsfientliga och homofoba uppfattningar. Risken för konflikter och tillbud är uppenbar om inte vuxna finns ute bland barnen vid raster som blir följden om rastvaktsschema inte följs. Analys av resultat: Vi behöver oförtrutet arbeta vidare med med trygghet och trivsel. Ingen elev skall känna sig otrygg och illa behandlad vare sig av personal eller av andra elever. Vi upplever att vi har en väl fungerande plan och verkställighet i trygghetsgruppen. Mentorsuppdraget behöver förtydligas. I mentorsgruppen skall arbetet mot kränkande behandling ha sin grund. Föräldrarna behöver bli mer medvetna och få en tydligare återkoppling till enkätresultat etc. Åtgärder för utveckling dvs reviderade åtgärder som går in i nya Likabehandlingsplanen: + Under läsåret 13-14 kommer fokus ligga på arbetet i mentorsgruppen. Ringsamtal är en metod som skall användas under mentorstiden. Som stöd för mentorn tar EHT arbetslaget fram en kursplan för mentorstiden, klar vid terminsstart HT-13. +Återkoppling av enkätresultat/ trygghetsvandringar etc. ges till föräldraföreningen FSBS. Uppföljning av framtagna förhållningssätt, ordningsregler etc. görs på föräldramöten. Allt för att göra vårdnadshavarna mer delaktiga och medvetna. + DISA genomförs i åk 7 + Ventilen får uppdrag att göra uppföljning och genomföra värdegrundsutbildning med de pojkar som utmärkte sig i DISA 12-13. + SBK baskurs för elever genomförs i åk 4 samt åk 7. + Tydligt schema för rastvakter läggs och prioriteras 5
Fokusområde 3: Dialog Qualisområde E Delaktighet nivå 4 Resultatmål: Varje elev utövar successivt ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan. Insatser Implementeringen av skolportalen har intensifierats underläsåret. Arbete med övergångsplaner har genomförts. Resultat En plan för övergång mellan förskola och förskoleklass är framtagen under läsåret 12-13. Likaså finns en plan för övergången mellan grundskolan och kommunens egna gymnasieskola. Eleverna är delaktiga i flera forum. Så finns ett två elevråd på skolan, lilla elevrådet för åk 1-6 och stora elevrådet för åk 7-9. Båda elevråden har mentorer som vuxenstödjare. Elevskyddsombuden är också ett aktivt forum där eleverna med stöd av en mentor kan driva viktiga arbetsmiljöfrågor. Varje klass har sk. Klassråd. Eleverna är i allt högre grad delaktiga i de pedagogiska planerings- och utvärderingsprocesserna. I de flesta årskurserna är eleverna delaktiga i de pedagogiska planeringarna. Läraren gör grovplaneringen som sedan diskuteras och omarbetas efter elevernas förförståelse och önskemål om arbetssätt och examinationssätt. Både kamratbedömningar och självbedömningar förekommer. Inte alla fall, men i allt högre grad håller elevrena själva i sitt utvecklingssamtal. I planen för övergång till gymnasieskolan finns det som en planerad och given form att eleven skall hålla i sitt avgångssamtal för att vara väl tränad att på gymnasiet hålla i sitt ankomstsamtal och därmed vara den som är bärare av all viktig information. Analys av resultat Vi ser att elevernas delaktighet har ökat. Vi ser också att vi hela tiden behöver träna eleverna att bli delaktiga och också träna eleverna att förstå så att de att tar ansvar för sig själva och för sitt lärande. Skolportalens införande underlättar. Eleverna och vårdnadshavarna får med den en tydlig inblick i de pedagogiska redskapen. De forum där eleverna deltar har en viktig roll både ur demokratisk synvinkel och ur planeringssynvinkel. Där eleverna deltar fullt ut blir resultatet så mycket bättre. Det är av största vikt att skolan har forum där elevernas synpunkter på ett formellt sätt tas till vara. Åtgärder för utveckling Höstterminen 2013 kommer vårdnadshavare att kopplas på skolportalen. Detta medför att samtliga pedagogiska planeringar, bedömningar, individuella utvecklingsplaner etc. kommer att ligga där tillgängliga för elever och vårdnadshavare. Matriser för bedömning, självbedömningar och kamratbedömningar utgör från och med HT -13 den skriftliga dokumentationen om elevens utveckling. En plan för övergång åk 6 till åk 7 kommer att tas fram. Mål utifrån egna behov i verksamheten Mål med fokus på kommunikation, värdegrund och ökad läsförståelse Insatser 6
+Arbetet med hemsidan och skolportal har pågått hela läsåret. Temaarbetet har genomförs i samtliga årskurser. +Samtliga arbetslag har arbetat fokuserat underläsåret med arbetsromålen samt att ta fram förankrade verktyg för återställande av arbetsro. +Ett kommungemensamt läsförståelseprojekt har drivits under läsåret Resultat + Skolan har en fungerande och attraktiv hemsida och skolportalen kommer att vara fullt implementerad under hösten 2013 +Arbetet med att öka arbetsron har gett resultat men behöver fortsätta +Resultatet av läsförståelseprojektet kan inte bedömas ännu. Arbetet fortsätter Analys av resultat: Åtgärder för utveckling: + ett pedagogiskt café skall användas för att delge varandra fungerande metoder +Temaarbeten genomförs i samtliga årskurser +Läsförståelseprojekt och projekt inom matematik, matteverkstäder. Studieverkstadstid för alla varje vecka samt uppsamlingsvecka. + Marknadsföringsgrupp tillsätts. Målmedvetet arbete för föräldrasamverkan. 7
Verksamhetens helhetsbild av utvecklingsområde som framkommit i redovisningen och som blir nya arbetsområden/mål inför nästa läsår. *Fortsatt arbete med arbetsromålet. Trygghet *Ökat tematiskt arbete *Ökat Elevinflytande- lust att lära *Ökade kunskapsresultat * Målmedvetet arbete kring marknadsföring och föräldrasamverkan Tabellbilaga: Resultat screening åk 4 och åk 7 8
9
10
11