Lars Johansson
2 Vad har hänt sedan 1 jan 2011? Nio ytterligare verksamhetsövergångar. ABC med från 1 april. Ny organisation per 1 sept 2010, SÅ Utb egen låda sedan hösten 2011 Ledningsgrupp på plats Nya datasystem Personalfunktion (rutiner, gemensamma villkor, medarbetarhandbok, policies) Flytt och spridning av funktioner/arbetsuppgifter. Nyrekrytering 12 st Satsning YKB, Förmånsavtal, Certifiering & Kommunikation & opinion Personalrotation/nyrekrytering
3 Kalla fakta Bildat 1917 12 Regioner + HK 19 kontor inklusive Bryssel 62 anställda Cirka 8000 medlemsföretag = 8 av 10 åkare är medlemmar
4 Regionchefer Carina Ahlfeldt Norr Torbjörn Heiersson ABC Magnus Gunnarsson Småland/Öland Annika Persson Västra Götaland Lars-Axel Gustavsson Gävleborg Rickard Gegö Halland Ingemar Resare Öst Thomas Morell Skaraborg Patrick Magnusson Mitt (från 1 mars, 2012) Crister Persson Gotland Svenerik Eriksson Värmland Magnus Gunnarsson Syd
5 Opinionsbildning
6 Ökad kvalitet på tillsyn! Myndighetssamordning! Ökad påföljd för cabotagebrott! Utred arbetstagarbegreppet! Fler säkerhetsparkeringar! Bättre infrastruktur för biogas! Mer forskning på förnyelsebara drivmedel! Agera mot dieselstölder! Bevara svenska längd/vikt bestämmelser! Inför vinterdäck på lastbilar! Förbättrad vinterväghållning! Likställ EU diesel med MK1! Lobbying Tillåt polis att avskylta fordon vid behov! Förbättra och förändra LOU! Omtolka YKB förordningen! Förbättra ADR skyltning vid vägtunnlar! Förbättra infrastrukturen! Tillåt optimala fordon! Omtolka förordning Kör- och vilotider! Inför en Transportminister! Specifika frågor för olika åkare inom SÅ Nätverk
7 SÅmiljöcalc - vägen framåt Klimatfrågan är en del av transportbranscherna. Koldioxidutsläppen måste minska. Vi skulle kunna göra så gott vi kan! Gör vi det?
SÅmiljöcalc - vägen framåt EU standard kommer Stora industri och handelsföretag kan förväntas använda den nya EUstandarden för sina klimatredovisningar. Åtskilliga storföretag har antagit ambitiösa klimatmål. Vi skall minska våra utsläpp med 40%... kan man tvinga åkerierna att fixa detta eller skall vi förändra i produktion och avstånd till underleverantörer?
9 Så här ser inte Sverige ut. Åkerinäringen behövs.
10 SÅmiljöcalc - vägen framåt Energi är viktigt Klimatbra transporter är energieffektiva transporter. Så länge förnyelsebara drivmedel bara finns i begränsad omfattning kommer allt slöseri (onödigt hög förbrukning) att innebära mer tillförsel av fossilt drivmedel (främst diesel). Vi måste därför vara energieffektiva även med förnyelsebara drivmedel.
11 SÅmiljöcalc - vägen framåt Åkerinäringens resultat av ett aktivt miljöarbete är dock en del av initiativet. Kunderna har yttersta makten att välja vad som ska transporteras, hur lång och mängd. 100% av klimatpåverkan på grund av ett transportbehov. Vem har ansvaret? Privatpersonen? Varuhusen? Speditören? Stat/kommun? Åkeriet?
SÅmiljöcalc - vägen framåt 100% vems ansvar Hur mycket konsumeras Hur långt Hur smart Hur balanserat? Nya drivmedel Nya fordon Satsa mer på infrastrukturen i Stockholm? Energieffektivt 2-3%
13 Energieffektivitet, de tre grunderna Verktyget Bästa möjliga metod att mäta transportarbetet!
SÅmiljöcalc - vägen framåt Hur kan miljöredovisningen se ut idag? Olika kunder ställer olika frågor. En del är omöjliga att svara på. Vissa försöker vara bäst i klassen och begär uppgifter om allt ner till minsta detalj. Det är tungrott och otydligt. Hur ser kontrollen av verkligheten ut?
15 SÅmiljöcalc - vägen framåt Alternativ 1. Åkerinäringen är Svarte Petter Vi anstränger oss att utföra transporterna så energieffektivt som möjligt men det spelar inte så stor roll för det är ändå priset som styr. Alternativ 2. Åkerinäringen ger Bra miljölogistikval Vi redovisar vår miljöpåverkan på ett välgrundat sätt där vi är noga med sanningen. Vi kan konkurrera bättre med de som drar till med lite uppgifter och skickar in till transportköparna.
16 SÅmiljöcalc - vägen framåt Rätt frågor och bra svar. Kunden frågar om sådant som är viktigt ur klimatsynpunkt och som vi kan svara på. Alternativa lösningar i form av bränsle, fordonsval/logistikupplägg blir synliga. Vi ger tydliga svar grundade på faktiska mätningar av för frågeställaren relevanta transporter.
SÅmiljöcalc - vägen framåt SÅmiljöcalc ett hjälpmedel Kunden Ber om uppgifter om klimatpåverkan vid transporter av sitt gods. Åkeriet Mäter vid ett antal tillfällen per år klimatpåverkan. Varje typ av transport för sig. Uppgifter som skall finnas är: Drivmedel Sträcka Drivmedelsförbrukning
18 SÅmiljöcalc - vägen framåt SÅmiljöcalc redovisar energi men också fossil koldioxid I programmet finns uppgifter från flera drivmedelsleverantörer om deras drivmedels energiinnehåll och hur mycket fossil koldioxid som drivmedlet ger upphov till. SÅ miljöcalc tar drivmedelsförbrukning och drivmedlets tekniska data och ställer sedan påverkan i relation till bästa arbetsmått, helst tonkm men ibland bara till sträcka.
SÅmiljöcalc - vägen framåt Standardrapport
SÅmiljöcalc - vägen framåt Insamling av uppgifter Beskrivning Drivmedel Förbrukning Sträcka Med last Lastförmåga Lastmängd 1 Låg Körsträcka Den minsta nivå på exakthet om utfört transportarbete som kan hanteras i SÅmiljöcalc är uppgiften om körsträcka. En energiförbrukning på 10 000 kwh som ställs i relation till en körsträcka på 250 mil ger som resultat ett jämförelsetal som säger att transporten innebär en energiförbrukning på 40 kwh per körd mil. 2 Körsträcka med last 3 Fordonets lastförmåga 4 Lastens transportera de sträcka Om kunden vet att bilen haft last 200 mil av de totalt körda 250 milen så kan man beräkna energiförbrukning i relation till sträcka med last. Är energiförbrukningen 10 000 kwh och sträcka med last 200 mil så blir energiförbrukningen per mil med last 50 kwh. Det finns svårigheter med att beräkna hur tomkörning skall fördelas mellan olika uppdrag i ett flöde liksom då det finns obalans i transportuppdrag från och till ett område. Detta kan ni läsa mer om i Fordonets lastförmåga är inte alltid ett relevant mått. Om fordonets lastförmåga är viktig för klimatpåverkan och godset är av sådan art att det finns ett bra mått på vad som är max så kan uppgiften vara relevant. Om ett fordon kan lasta 25 ton och vi har last under 200 av 250 mil så blir energiförbrukningen i relation till lastförmågan 10 000 kwh/200 mil/25 ton=2 kwh per lastenhetsmil vid maximal last. Lastenheten kan då vara ton och då kan vi byta ordet lastenhetsmil mot tonmil, eller så kan vi välja att säga 0,2 kwh per tonkm. Om godset bara har en lastnings och en lossningsplats är det utmärkt att ställa energiförbrukningen i relation till utfört transportarbete, exempelvis tonkm. En tonkm är då energiförbrukningen om ett ton flyttas en km. Om lasten i samma räkneexempel som vi tidigare använt var 25 ton så blir transportarbetet 25*2000 km=50 000 tonkm. Energiförbrukningen 10 000 kwh i relation till 50 000 tonkm ger oss en energiförbrukning på 0,2 kwh per tonkm.
21 SÅmiljöcalc - vägen framåt Sammanfattning Åkerinäringen är inte Svarte Petter, det goda valet finns hos kunden och miljölogistik är det konkurrensmedel vi behöver. Reclaim! Målmedvetet arbeta för att miljöfrågan backar upp Åkerinäringen. Måste löna sig att jobba med miljöfrågan. Vi måste ge bättre frågor som kunderna ska ställa. Mätvärden vi kan stå för blir konkurrensmedel. Logistikval med energieffektivitet, Kunderna kan göra bra miljöval.
23 Möjlig besparing/vinst?! Fjärrbil Malmö Sth +90 000:- Besparing 2 dl per mil Dragbil Trailer +45 000:- Besparing 2 dl per mil Distribution +15 400:- Besparing 2 dl per mil
25 Bra miljölogistikval - bättre val på exaktare uppgifter!