Kvalitetsredovisning Bofinkenskolan Klippans kommun Läsåret 2012/2013 Områdets beskrivning av verksamheten. Bofinkenskolan är en F-6 skola i den östra delen av Klippan. Idag går cirka 145 elever på skolan. På skolan har eleverna alla ämnen förutom slöjd, hemkunskap och Moderna språk. Dessa ämnen har eleverna på Antilopenskolan samt Nya Snyggatorpskolan. På skolan finns också fritidshemmet Holken. Bofinkenskolan utgör tillsammans med Vedby skola rektorsområdet Vedby/Bofinken. Personaltäthet: 9,72 i förskoleklass, 8,70 i åk 1-6 Skola antal lärare/100 barn: 9,72 i förskoleklass, 9,63 i åk 1-6 På skolan finns en rektor på 100% som ansvarar för Bofinkenskolan och Vedby skola samt två arbetslagsledare på vardera 10%. Ledningsgrupp består av rektor och arbetslagsledarna från områdets två skolor. Arbetslagsledarna håller i arbetslagsmöten och fungerar som en länk mellan arbetslag och rektor. Ledningsgruppen träffas en gång varannan vecka. Arbetslagen träffas två gånger/vecka för skolutveckling, implementeringsarbete, handledning och praktiska frågor. Implementeringsarbetet leds av en implementeringsgrupp med nyckelpersoner från respektive stadier på områdets två skolor samt rektor. Gruppen träffas en gång/månad. I kommunen finns ett årshjul för kvalitetsarbetet som anger när skolorna ska utvärdera och analysera olika områden, till exempel övergången förskolaförskoleklass, elevinflytande, resultat Nationella prov, resultat lässcreening i åk 2 och 4, likabehandlingsarbetet och trygghet och trivsel. Lokalt på skolan tar kvalitetsarbetet sin utgångspunkt i enkäter, kartläggningar, incidentrapporteringar och liknande. Vid läsårets slut sker en utvärdering av årets utvecklingsmål vilket leder till att nya utvecklingsmål formuleras. Även metoderna för att nå målen och hur utvärderingen ska ske fastställs. Avstämning av utvecklingsmålen sker under läsåret.
Fokus område 1: Våra elevers resultat: Resultat nationella prov Årskur s Antal elever Nått målen i samtliga ämnen i procent av antal elever Ma Sv En NO SO År 3 25 88 96 År 6 21 100 100* 100* 96 90** * 3 elever gjorde ej provet ** 1 elev gjorde ej provet Resultat: För att följa upp elevernas kunskapsutveckling arbetar skolan med diagnoser, muntliga och skriftliga redovisningar, skriftliga omdömen, IUP, självbedömning, God Läsutveckling, analys av Nationella prov och Lässcreening. Meritvärdet för årskurs 6 var vid läsårets slut 226, i jfr låg riksgenomsnittet för åk 9 2012 strax över 210 medan kommunens genomsnitt låg strax under 200. Förklaring Nationella prov, skolår 3 Matematik: Delprov A /Diskussionsuppgift Vad fungerade mindre bra: Begreppet area Varför? Vi tror att betydelsen av att area tas upp väldigt lite i vårt läromedel är en anledning. Vi har berört detta för lite i undervisningen. Åtgärd: Arbeta mera praktiskt med geometri. Delprov B /skriftliga räknemetoder/addition, subtraktion, sannolikhet och statistik. Vad fungerade mindre bra: En elev når ej målen, fyra elever ligger på gränsen. Svårigheterna är subtraktion med skriftlig huvudräkning. Varför? Det är ett svårt moment. Åtgärd: Träna mer, låta barnen arbeta mer med algoritmer, rimlighetsbedöma sina svar, lära dem kontrollräkna med addition. Delprov C/Bråk Alla elever har klarat delprovet. Vi har pratat och använt begreppen i många vardagliga situationer. Därför tror vi att det gått bra. Åtgärd: Fortsätta att använda dessa matematiska begrepp (fjärdedel, halv osv) i vardagliga situationer. Delprov D/Geometriska begrepp 2 elever når inte kraven. Kan inte beskriva olika geometriska figurer med egna ord. Där tappar eleverna flest poäng. Varför? Vi har inte tränat dessa begrepp tillräckligt mycket på det sätt som provet kräver. Åtgärd: Arbeta mer med att lära eleverna beskriva geometriska figurer och inte enbart fokusera på att identifiera dem.
Delprov E/Taluppfattning, huvudräkning med addition En elev når inte kraven, klarar inte uppgifter med multiplikation. Kommentar: Klassen har god taluppfattning, typen av uppgifter var bekant. Man tränar mycket huvudräkning med addition och subtraktion, därav gott resultat. Viktigt att fortsätta träna mycket på matematiska likheter. Delprov F/Problemlösning En elev når ej kraven, tre klarade precis kraven. 13 elever har samtliga rätt. Varför? Svårigheter med logiskt tänkande. Åtgärd: Träna extra, arbeta med liknande uppgifter med de som har svårt för detta moment. Delprov G/Mäta,uppskatta tid samt uppskatta area Alla når kraven. Att uppskatta arean var det moment, som visade sig vara svårast. För övrigt klarade eleverna de andra uppgifterna mycket bra. Åtgärd: Vi är införstådda med att vi även i de lägre åldrarna behöver arbeta mera med just begreppet area, bl a med praktiska uppgifter. Även här bli mer förtrogna med Lgr 11 och inte förlita oss på vårt läromedel. Svenska: Delprov A/Att tala (Genom att diskutera utifrån en bild skulle elevgruppen enas om vad bilden förmedlade) Alla når kraven. Delprov B/Läsförståelse-skönlitteratur Alla når kraven. Generellt höga resultat. Delprov C /Läsförståelse-faktatext En elev når ej kraven. Mer än hälften (15 elever) har alla rätt. Vi har tränat och arbetat mycket med läsförståelse. Delprov D/Elevers högläsning Alla når kraven. Delprov E/Textsamtal Alla når kraven. Delprov F/Fri skrivning, skönlitterär text En elev når ej kraven. Eleverna har arbetat mycket med fri skrivning och var därför väl förberedda på uppgiften. Delprov G och H/ Fri skrivning- faktatext Alla når kraven i fri skrivning. Delprov G testar stavning och interpunktion. Delprov H testar att innehållet i texten innehåller en viss mängd fakta och är begripligt. Eleverna har arbetat mycket med fri skrivning, både fantasi och fakta, vilket spelar stor roll för resultatet.
Åtgärd: Vi fortsätter att arbeta kontinuerligt med skrivprocessen även i de tidigare skolåren. Förklaring av Nationella prov skolår 6 Matematik 6 stycken A, 5 stycken B, 1 styck C, 5 stycken D, 3 stycken E, ingen underkänd. Vad har gått bra? Alla elever är godkända. Varför? Släppt matteboken och arbetet mycket med förmågorna i matematiken. Ställa öppna och slutna frågor, ta god tid på sig i varje område, gå igenom saker noggrant, läsa av/göra diagram, resonera om matte/prata matte. Elever som har svårt med abstrakt tänkande har svårigheter med en del moment. Vilka åtgärder behövs? Försöka göra det abstrakta mer konkret. Biologi Ingen fick A, 3 stycken B, 6 stycken C, 7 stycken D, 4 stycken E, ingen underkänd, en frånvarande. A-delen: i snitt har de 48 % rätt B-delen: i snitt har de 52 % rätt I snitt fick de 51 %, det vill säga C C-delen: i snitt har de 52 % rätt Vad har gått bra? Alla elever är godkända. Varför? Vi arbetar mycket utomhus och repeterar områdena i fadderverksamheten. Återkomma till och repetera de olika områdena. Inga A-betyg. Vilka åtgärder behövs? Träna mer på att (som lärare) ställa rätt frågor, NTA-lådorna tar för stor del av undervisningen i NO. Engelska 4 stycken A, 6 stycken B, 4 stycken C, 3 stycken D, 1 styck E, 1 frånvarande (2 elever har inte fullgjort proven). Alla elever är godkända. I den muntliga delen: 7 stycken A, 2 stycken B, 5 stycken C, 3 stycken D och 1 styck E.
Fler A-betyg i den muntliga provdelen, färre B-betyg, samma antal C, 3 D och 1 E. I läs- och hördelen: 4 stycken A, 6 B, 4 stycken C, 3 stycken D och 1 E. I den skriftliga biten: 4 stycken A, 4 stycken B, 3 stycken C, 5 stycken D, 2 stycken E. Alltså genomgående goda resultat. Resultaten bekräftar tidigare gjorda iakttagelser. Varför? Kontinuitet. Satsa mycket på hörövningar. Mycket muntligt. Interaktion. Tid till att skriva korta egna texter. Svårigheter i svenska språket påverkar även i engelskan. Vilka åtgärder behövs? Skaffa bra material till hörövningar. Mer läsförståelse som inte är kopplad till läroböckerna. Hitta texter och uppgifter som ger progression. Arbeta med Storyline där muntliga kunskaper tränas. Svenska 4 stycken B, 7 stycken C, 4 stycken D, 3 stycken E Muntligt: 4 stycken B, 6 stycken C, 7 stycken D, 1 styck F och 3 frånvarande Läsförståelse: 1 styck A, 5 stycken B, 7 stycken C, 3 stycken D, 2 stycken E och 3 frånvarande Skrivning: 1 styck A, 2 stycken B, 5 stycken C, 6 stycken D, 4 stycken E och 3 frånvarande Vad har gått bra? Alla elever är godkända. Alla är skrivglada. Varför? Tycker om att arbeta med hattar (de Bono) och läsecirklar. Skriver gärna berättande texter. Läsa varje dag. Arbeta med pennvässaren. Det har tagit tid för gruppen att få en god lästeknik. Vilka åtgärder behövs? Arbeta med läsförståelse på olika sätt, ex. traditionell, bokcirklar, läshattar. Bättre överlämnande mellan stadierna - att läraren får förkunskaper om elevernas lässtatus redan innan de börjar årskurs 4. Historia 1 styck A, 2 stycken B, 10 stycken C, 4 stycken D, 2 stycken E och 2 stycken F. Vad har gått bra? De flesta eleverna har visat en tydlig skrivglädje. Arbeta med förmågorna. Svårt att förstå uppdraget då det har krävts god läsförståelse.
Vilka åtgärder behövs? Mycket tid läggs på läsförståelse i alla ämnen. Analys av resultat Arbetet med att följa elevernas kunskapsutveckling och sociala utveckling är ständigt pågående. De pedagogiska planeringarna anger progressionen i lärandet med fokus på kvalitetshöjning. Elevarbeten dokumenteras för att skapa tydlighet och medvetenhet om kunskapsutvecklingen. Härigenom kan eleverna både följa sin utveckling och se vad de kan utveckla. Information delges eleverna kontinuerligt både muntligen och skriftligt medan föräldrarna främst får information i samband med utvecklingssamtalen då IUP och skriftliga omdömen diskuteras. Skolan arbetar med IUP-pärmar som eleverna tar hem några gånger per läsår för att föräldrarna ska se vad eleverna arbetar med. Inom en snar framtid hoppas vi att även föräldrarna har access till Skolportalen, kommunens digital plattform, och att de där kan följa elevernas pågående utveckling mellan utvecklingssamtalen. Screeningar, kartläggningar, diagnoser, prov och observationer görs regelbundet. Diskussioner pågår om att använda Skolverkets bedömningsstöd som en del av skolans kvalitetssäkring. I samband med klasskonferenser två gånger/termin följs kunskapsutvecklingen upp i samtliga ämnen. Åtgärdsprogram ska finnas om eleven riskerar att inte nå målen. Nytt underlag kommer att introduceras i samband med terminsslutet i årskurs 1-5, där kunskapsutvecklingens olika kvaliteter tydliggörs. Fokusområde 2: Folkhälsa/ Livskvalitet: Resultatmål Ökad samverkan mellan förskola, familjedaghem och förskoleklass för att skapa en trygg och säker uppväxt för barnen i Klippans kommun. Insatser Policy för övergång mellan förskola och förskoleklass finns i september 2012. Pedagoger och barn träffas ett antal gånger under vårterminen. Resultat En skriftlig policy har arbetats fram. Pedagoger och barn har träffats fyra gånger under vårterminen. Endast 7,6 % av vårdnadshavarna svarade i slutet av höstterminen på enkäten som utvärderade övergången förskola-förskoleklass. Resultatet kan därmed inte utvärderas på grund av för låg svarsfrekvens. Analys av resultat Årets modell har fungerat bra, men alla barn har inte närvarat. Åtgärder för utveckling Försöka komma på fler sätt för att öka kommande f-klassbarns deltagande. Utvärdera policyn.
Likabehandlingsarbete: Trygghet och Trivsel Vi arbetar systematiskt med att skapa en god arbetsmiljö. I föräldrarådet har bl a resultaten på frågor i Qualisenkäten som rör elevernas trivsel, trygghet och kamratrelationer diskuterats. Resultaten i enkäten är i huvudsak positiva. 100 % av eleverna ger positiva svar på dessa frågor i årskurs 2. I årskurs 5 är motsvarande siffror 96 %. Även på frågan om arbetsro ligger år 2 två högt, 90 % ger ett positivt svar. I år 5 sjunker de positiva svaren till 78 %, för att sjunka ytterligare till 63 % i föräldraenkäten. I diskussionen uttryckte föräldrarådet att det är viktigt att föräldrar själva besöker skolan och bildar sig en uppfattning om hur det fungerar. Ett annat resultat som sticker ut i enkäten är föräldrasvaren om inflytande, delaktighet och information. Endast 33-56 % av svaren är positiva i dessa frågor. Det är samtidigt svårt att dra några större slutsatser av föräldrasvaren då bara 8 föräldrar svarat i årskurs 2. I år 5 hade däremot 19 svarat. Föräldrarådet ställde sig frågande till resultatet då deras erfarenhet var att det var svårt att få andra föräldrar att engagera sig i skolan. Information om hur man kan vara delaktig har bl a förmedlats på föräldramöten. I enkäten ansåg 63 % av föräldrarna att marknadsföringen av skolan fungerar. Föräldrarådet tyckte att Öppet Hus i januari är ett bra sätt att visa upp skolan. Skolans egen enkät Skolenkäten: De äldre barnens svarsresultat visade att de kände viss otrygghet i omklädningsrum och på toaletter. Detta har vi samtalat om och försökt åtgärda, bl a har miljön åtgärdats i omklädningsrummen. De yngre barnens svarsresultat talar för att de känner sig trygga. De yngre barnen har inte uppmärksammat samma otrygghet omklädningsrummen. Delvis kan detta bero på att personal finns med i omklädningsrummen med de yngre barnen samt att de äldre eleverna är på väg in i puberteten. Likabehandlingsprocessen Kartläggningsarbetet: Hur ser kartläggningsarbetet ut på organisations-, grupp- och individnivå? Incidentrapportering i Sysarb Rapport från klasserna på varje APT Elevhälsoteamet 1 gång/månad Anställd pedagog som arbetar ute bland eleverna, t ex uppehålls- och omklädningsrum Kuratorssamtal Hur involveras anställda, elever och vårdnadshavare i kartläggningsarbetet? Anställda: Rapportering på varje APT Elever: Kamratråd tillsammans med pedagog och kurator Vårdnadshavare: Samtal vid behov Vilka metoder använder ni för att kartlägga verksamheten? Utöver det ovan nämnda följs de rutiner som finns i Likabehandlingsplanen
Elever: Deltar i utformandet av en årlig plan mot kränkande behandling genom att ge förslag och synpunkter. Efter olika kartläggningar förs samtal i klasserna om resultat och åtgärdsbehov. Vårdnadshavare: Informeras och deltar i diskussioner på föräldramöte och föräldraråd. Insats/Arbetsgång Aktualisera värdegrundsarbetet hos all personal (även icke-undervisande) vid terminsstart. Diskutera värdegrundsfrågor så att det utvecklas en samsyn mellan personal och elever. Organiserade rastaktiviteter erbjuds eleverna. Resultat Vid skolstart deltog all personal i ett värdegrundssamtal Vi anställda har utvecklat en samsyn medan det är svårare mellan personal och elever. Organiserade rastaktiviteter har erbjudits under en viss period Fokusområde 3: Dialog/ Delaktighet/Inflytande: Varje elev utövar successivt ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan. Ledning och personal tar systematiskt med elever i skolans planeringsprocesser. Skolan mäter och följer upp elevernas och föräldrarnas delaktighet. Metoder utvärderas och utvecklas kontinuerligt för att göra eleverna och deras föräldrar delaktiga. I vilken grad eleverna är delaktiga skiftar, beroende på tid och arbetsområde. Eleverna är delaktiga genom att ge förslag på arbets- och bedömningssätt. De flesta elever bedömer sig själva i olika utvärderingar. Några klasser har provat på kamratbedömning. Insatser Eleverna ges redskap som t ex en gemensam utarbetad dagordning med frågeställningar som används vid klassråd och elevråd. Elevrådsrepresentanter från årskurs sex kandiderar till ordförandeposten och väljs demokratiskt. Elever från årskurs sex får insyn i skyddsombudsfrågor. Resultat Det har fungerat bra med dagordningen till elev- och klassråd. Eleverna känner sig delaktiga i valet av elevrådsordförande. Eleverna har ännu inte fått insyn i skyddsombudsfrågorna. Analys av resultat Vi beslutar att vi fortsätter att använda denna dagordning. Vi fortsätter att låta sexorna kandidera till ordförandeposten. På grund av olika omständigheter har inte elevskyddsombudsarbetet kommit igång.
Åtgärder för utveckling Skyddsombudet på skolan har ansvaret för att genomföra en elevskyddsombudsutbildning. Vi utvecklar arbetet med PP och fokuserar på elevinflytande. Vi arbetar fram en lathund för elevledda utvecklingssamtal. Verksamhetens helhetsbild av utvecklingsområde som framkommit i redovisningen och som blir nya arbetsområden/mål inför nästa läsår. Skolan har goda resultat i årets nationella prov både i åk 3 och åk 6. För att kunna använda oss av resultaten, i de nationella proven och andra förekommande screeningar, skapar vi goda rutiner och arbetssätt när det gäller att analysera och tänka framåt så att det gagnar elever de kommande åren. På olika sätt och med olika metoder skapar vi en trygg och trivsam skola där elever kan utveckla sin kunskap i god lärandemiljö. Vi utvecklar arbetet med pedagogiska planeringar och fokuserar på elevinflytande. Genom att skapa en lathund för elevledda utvecklingssamtal, möjliggörs det för samtliga elever att leda sitt eget samtal.