Tål vattnet jordbruket? Helena Aronsson och Barbro Ulén Institutionen för Mark & Miljö

Tål vattnet jordbruket? Helena Aronsson och Barbro Ulén Institutionen för Mark & Miljö

Tål vattnet oss Tål vattnet oss konsumenter?

60 50 40 30 20 10 Att bruka marken för matproduktion innebär att läckaget ökar Men vi kan påverka läckaget genom vad vi odlar och hur vi odlar 0 naturl ig gräsma ark

Ungefärligt kväveläckage från lättlera i södra Sverige med några olika typer av produktion 60 50 40 30 20 10 0 isb naturlig gräsmark vetebulle potatis ergssallad rapsolja sockerbeta vitkålssallad havregrynsgröt havre som odlats med fånggröda

Åtgärdsarbetet Förutsättningarna för framgång är: 1. Att åtgärderna hamnar där de gör bäst nytta 2. Att våra forskningsresultat snabbt når ut på gårdarna

Tål vattnet jordbruket?

Krav och åtgärder för minskad nettobelastning av fosfor enligt Baltic Sea Action Plan Återstår 300 ton/år 250 Planerade åtgärder för 200 industri, avlopp mm 150 Planerade åtgärder inom 100 jordbruket, förutom redan vidtagna 50 Sveriges mål enligt BSAP 0 NV rapport 5830 maj 2008

Krav och åtgärder för minskad nettobelastning av kväve enligt Baltic Sea Action Plan Återstår on/år t 20000 18000 16000 14000 12000 10000 8000 6000 Planerade åtgärder för industri, avlopp mm Planerade åtgärder inom jordbruket, förutom redan vidtagna 4000 Sveriges mål enligt 2000 BSAP 0 NV rapport 5830 maj 2008

on/år t 20000 18000 16000 14000 12000 10000 8000 6000 Krav och åtgärder för minskad nettobelastning av kväve enligt Baltic Sea Action Plan Jordbruksmark i träda motsv. 90% av produktionen Planerade åtgärder för industri, avlopp mm Planerade åtgärder inom jordbruket, förutom redan vidtagna 4000 Sveriges mål enligt 2000 BSAP 0 NV rapport 5830 maj 2008

on/år t 20000 18000 16000 14000 12000 10000 8000 6000 Krav och åtgärder för minskad nettobelastning av kväve enligt Baltic Sea Action Plan Jordbruksmark i träda motsv. 90% av produktionen Planerade åtgärder för industri, avlopp mm Planerade åtgärder inom jordbruket, förutom redan vidtagna 4000 Sveriges mål enligt 2000 BSAP 0 NV rapport 5830 maj 2008

Streta vidare med: Effektivare åtgärder Större precision Smartare metoder Bättre samarbeten, nationellt och internationellt Förändrade konsumtionsmönster Omstruktureringar m.m.

Tål jorden människan?

Ungefärligt fosforläckage från en lerjord i SW Sverige med några olika typer av produktion P kg/ha/år 0.8 0.6 Hög bakgrundsnivå 0.4 0.2 0 naturlig betesma mark mjölk vetebul ulle potatis tis isterban nd rapsolja havregrynsgr gröt.

Fosforläckage med en dålig och med en bra åtgärd P kg/ha/år Flytgödsel blöta förhållanden 0.8 0.6 Strukturkalkat 0.4 0.2 0 naturl urlig betesmark mjölk mjölk vetebulle potatis isterband rapsolja havregrynsgröt havregrynsgröt

Markens fosforbalans är ingen bra indikator på fosforläckage enstaka händelser betyder mest P läckage (kg ha -1 år -1 ) 20 2.0 1.5 1.0 0.5 00 0.0-10 -5 0 5 10 P Balans sexåriga växtföljder (kg ha -1 år -1 )

Markens fosforbalans är ingen bra indikator på fosforläckage enstaka händelser betyder mest P läckage (kg ha -1 år -1 ) 20 2.0 1.5 1.0 0.5 00 0.0-10 -5 0 5 10 P Balans sexåriga växtföljder (kg ha -1 år -1 )

Variationen i fosforläckage inom länderna är stor områden med stor risk finns I alla länder Uppmätt transport av ej reaktiv (partikelbunden) fosfor och reaktiv fosfor Uppmätt transport av ej reaktiv (partikelbunden) fosfor och reaktiv fosfor, från mindre jordbruksområden

Ibland kan man ana samband mellan fosfor i jorden och fosforläckaget TotP (kg ha -1 ) 0.40 0.35 030 0.30 0.25 0 20 40 60 80 100 120 140 P-AL (mg kg -1 ) Exempel från Litauen (Bučienė et al., 2007) baserat på ett blött år

Metoder att analysera fosfor i jorden skiljer sig mellan länderna men i snitt ligger alla länderna på en hög medelnivå uttryckt som klass Land Extraktionsmedel/metod d P i jord P klass (mg kg -1 ) Danmark Sodium bicarbonate P-Olsen 40 II (3) Estland Mechlich 3 P-DL * 50 III (5) Finland Ammonium acetate P-AAC 12 $ IV (7) Tyskland Calcium lactate P-CAL 100 IV (5) Lettland Double lactate P-DL 60 III (5) Litauen Ammonium lactate P-AL 125 III (4) Polen Double lactate P-DL - III (5) Ryssland NV HCl-solution l P-HCl 20-40 - Sverige Ammonium lactate P-AL 106 IV (5) $ Uttryckt i mg L -1

Förändrat konsumtionsmönster minskar risken för stora fosforläckage via stallgödsel Djurtäthet 3.0 LIU 2.5 LIU 2.0 (per hektar) nuvarande situation (per person) mindre konsumtion av animaliskt fett 1.5 1.0 0.5 0.0. Finland Sverige Danmark Tyskland Polen Litauen Lettland Estland Baserat på EU-statistik och Iserman, 2007

Samverkan mellan andra universitet it t och organisationer Baltic University Program (Uppsala universitet) Lantbruksuniversitetet i St. Peterburg Lantbruksuniversitet i Polen Lantbruksuniversitet i Lettland SIDA MTT Finland SYKE Finland SLU Lantbruksuniversitetet i Estland Tallins Tekniska Universitet Lantbruksuniversitetet i Litauen LRF NERI Danmark BSNLC, BSA Hanover Åhus Universitet Inst. Markvetenskap & Agrokemi, Vitryssland Universitetet i Kaliningrad ScanAgri Jordbruksinstitutet i Litauen