Kväveläckage från jordbruket

Relevanta dokument
Uppföljning av åtgärder

Platsspecifika åtgärder mot fosforläckage med Greppas fosforkampanj

Magnus Bång Miljömålssamordnare Växt- och miljöavdelningen, Jordbruksverket

Vattendirektivet, Östersjöplanen och Nitratdirektivet

Syfte- att bidra till miljömålen

Greppa Fosforn. Johan Malgeryd Rådgivningsenheten norr, Linköping

Bakgrundsbelastning från jordbruksmark hur har den beräknats i Sveriges rapportering till Helcom?

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Ingen övergödning. Gotländska delmål 94. Avgränsningar mot andra miljömål 94. Regionalt miljötillstånd 94. Hur når vi målen? 95

GREPPA FOSFORN! Stina Olofsson Jordbruksverket, Box 12, Alnarp E-post:

Miljöstöd i lantbruket nya krav och nya behov

Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen. Slutsatser efter års forskning och försök. Varför fånggrödor?

Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker

Tvärvillkor växtnäring

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Fosfor användning och balanser. Stina Olofsson, Greppa Näringen, Jordbruksverket Linköping

Vattenhushållning i odlingslandskapet en förutsättning för odling. Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö

Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008

Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV) mjölkbönder med kor producerar 3 milj ton

Kväve-fosfortrender från observationsfälten

Metoder för att förhindra kväve- och fosforbelastningen på vattenmiljön och projektet SamZon

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Nationellt åtgärdsprogram för miljöhänsyn i jordbruket

Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem

Rådgivning för lantbruk och miljö

Utnyttja restkvävet i marken

Miljötillståndet i havet, sjöar, vattendrag och grundvatten. Markus Hoffmann Stockholm

Åtgärder för minskade växtnäringsförluster från jordbruket

Jordbruk och växtnäringsöverskott. Umeå 24 februari 2014 Annsofi Collin Lantbrukarnas Riksförbund

Sida 1(6)

De viktigaste åtgärderna inom jordbruket och deras effekt. Barbro Ulén, SLU

Inledning Stina Olofsson, projektledare

Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket

Växtnäring Tvärvillkorsutbildning, sept. 2017

Minsta möjliga påverkan vad är det? Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

Växtskyddsrådet nytt uppdrag, nya möjligheter

Så här fortsätter Greppa Näringen

Hur odlar vi och vad behöver ändras?

Typområden på jordbruksmark i Örebro län

17 Ersättning för minskat kväveläckage

Vad har vi gjort inom Greppa Näringens fosforkampanj? Johan Malgeryd

Greppa Fosforn -ett pilotprojekt. Janne Linder Jordbruksverket

Kväve (N) och fosfor (P) överskott

Miljöersättning för minskat kväveläckage en uppföljning inom landsbygdsprogrammet

Greppa Näringen Stina Olofsson, Jordbruksverket

Växtnäringsläckage i olika odlingssystem

Markavvattning och bevattningsbehov i landskapet vid förändrat klimat. Harry Linnér Mark och miljö Sveriges Lantbruksuniversitet

Fosforförluster från åkermark vad har hänt och hur går vi vidare?

Framtidens växtodling i sydöstra Sverige

Markavvattning för ett rikt odlingslandskap

Lantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 8

Rådgivning för lantbruk och miljö

Avvattningssystemet och klimatanpassning

Hur påverkar klimatförändringar jordbruksproduktionen?

Potatisodling och dess påverkan på klimatet

Variation av infiltration och fosforförluster i två typområden på jordbruksmark engångsundersökning (dnr Mm)

Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg

Axplock från Greppa Näringens fosforkampanj. Johan Malgeryd

Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas. Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne

Pilotprojektet Greppa Fosforn

Kväve och miljömålen Hur går vi vidare efter SCARP

Vad innebär det att en sjö eller vattendrag inte har övergödningsproblem?

Praktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården. Nr 15:2 2012

Bakgrundsinformation vattendirektivet

Pilotptojektet Greppa Fosforn

Växtskyddsstrategier, Modul 13B. Nässjö 22 okt Örjan Folkesson, SJV

UTVÄRDERING AV EFFEKTER PÅ FOSFORLÄCKAGE Barbro Ulén och Annika Svanbäck, SLU

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Från vattendragsgrupp till åtgärdsplan mot övergödning

VERA-grundkurs Del 3 Gödslingsplan och utlakning

Miljöhänsyn i jordbruket nya gödselregler. Helena Nilsson

Ekonomi i miljöåtgärder

Pilotprojektet Greppa Fosforn

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU

Det här gäller för träda och vall 2017

BORGEBY FÄLTDAGAR REGLERBAR DRÄNERING I EGNA LANTBRUKSFÖRETAGET. Bertil Aspernäs Lantbrukare Ingenjör. HIR Skåne

Dikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF

Tidningsrubriker GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker Tidningsrubriker Tidningsrubriker i lagom mängd

Resultat från Krondroppsnätet

Generellt. Befolkning 59 milj. Lantbruksareal 17 milj. ha. Antal Lantbruk Medelareal 70 ha. Ekologisk 1,8%

Mycket nederbörd och hög tillrinning

Författare Stjernman Forsberg L., Kynkäänniemi P., Kyllmar K. Utgivningsår 2009

Policy Brief. Östersjön mår bättre när lantbrukare Greppar Näringen

12 Jordbrukets miljöpåverkan

Hur bör odlingslandskapets vattensystem klimatanpassas- nya dimensioneringskriterier för markavvattning och bevattning

Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?

Introduktionskurs i Greppa Näringen

Foto: Janne Andersson

5 Stora. försök att minska övergödningen

Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet?

-kostnadsfri rådgivning och information som både lantbrukaren och miljön tjänar på. Inledning Linköping Vad är Greppa Näringen?

Typområden på jordbruksmark i Västra Götaland

Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 2014/2015

Miljöersättning för bruna bönor på Öland

Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag

Metoder för minskat fosforläckage och ökat växtnäringsutnyttjande vid användning av flytgödsel

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick

Omräkning av näringsbelastning på Östersjön och Västerhavet för år 2000 med PLC5 metodik

Transkript:

Kväveläckage från jordbruket Behövs fortsatt rådgivning? Katarina Kyllmar, institutionen för mark och miljö Hågaån i Uppsala, september 2012 (K. Kyllmar)

Kväveläckage från jordbruket 1 Varför minska kväveläckaget? 2 Var läcker det mest? 3 Vad har hänt? 4 Att ta med sig!

Varför minska kväveläckaget? Kväve bidrar till övergödningen av kustvatten och hav Västerhavet är mer känsligt för kväve än Östersjön Sverige tillför 19 procent av kvävet till Östersjön och Kattegatt Sverige måste följa internationella överenskommelser om åtgärder (vattendirektivet m.fl.) Sveriges egna miljömål är ett sätt att arbeta med åtgärderna År 2000. Källa: TRK-projektet

Varför minska kväveläckaget? Förväntad klimatförändring under kommande 100 år: 1961-1990 2085 Källa: Jordbruksverket Rapport 2007:16

Varför minska kväveläckaget? Med ändrat klimat ökar risken för mer kväveläckage från åkermark: Mildare och blötare vintrar större biologisk aktivitet i marken under vintern och mer kväve kan frigöras och lakas ut, risk för blötare vårbruk/höstbruk Varmare och torrare somrar större risk för försommartorka, sämre skörd och att mer kväve blir kvar i marken Mer extremväderlek risk för skador på grödan etc. Längre växtsäsong med samma grödor som idag är marken utan växtlighet längre tid Högre produktivitet mer gödsling och mer kväve i omlopp

Varför minska kväveläckaget? Förväntade förändringar i jordbruket: Högre produktivitet nya sorter Förändrat grödval mer majs och höstsådda grödor Behov av bättre markavvattning - ökar möjligheten för tidigt vårbruk Behov av vattenreservoarer i jordbrukslandskapet - för bevattning, flödesutjämning och närsaltreduktion

Varför minska kväveläckaget? För att klara produktionen av livsmedel och biobränslen i framtiden kommer Sveriges goda odlingsförutsättningar sannolikt att behöva utnyttjas bättre: Åkermark i träda kan åter behöva tas i bruk mer åkermark ger mer total utlakning Högre produktivitet Utmaning att klara hög kostnadseffektivitet och liten miljöpåverkan

Varför minska kväveläckaget? Tydligt samband mellan odling och kväveläckage: Påverkbara faktorer val av grödor, gödsling och jordbearbetning har stor betydelse för kväveläckaget Därmed också möjlighet att påverka läckaget genom nya sorter och odlingssystem

M39 N34 M42 N33 M36 F26 O18 E21 O14 I28 O17 S13 H29 U8 E23 K31 C6 E24 X2 AC1 40 30 Kväve Var läcker det mest? Årstransport (kg/ha) Årsmedelkoncentration (mg/l) 40 30 20 20 10 10 0 0 Källa: Datavärdskap Jordbruksmark, SLU. AC1 S13 O14 O15 O18 O17 X2 W3 C6 AB5 AB4 T9 U8 T10 E24 E21 Typområden på jordbruksmark F26 I28 N33 N34 M36 M39 M37 M40 K31 M41 M42

O18 U8 E24 M39 N33 O14 M36 F26 C6 E23 S13 N34 X2 M42 O17 I28 AC1 K31 H29 E21 Var läcker det mest? 1,0 0,8 Fosfor Årstransport (kg/ha) Årsmedelhalt av fosfor i bäck (mg/l) 1,0 0,8 0,6 0,6 0,4 0,4 0,2 0,2 0,0 0,0 X2 W3 AC1 Typområden på jordbruksmark S13 O14 O15 O18 O17 C6 AB5 AB4 T9 U8 T10 E24 E21 F26 I28 N33 N34 M36 M39 M37 M40 K31 M41 M42

Var läcker det mest? Naturliga faktorer påverkar kväveläckagets grundnivå: Sandjordar läcker mer än lerjordar sandjorden har få ytor som kan binda kvävejonerna Milt vinterklimat ger mer mineralisering och frigörelse av det organiska kvävet i marken Hög nederbörd ger mer urlakning av marken Typområde N33 i juni 2012

Var läcker det mest? Riskfaktorer i odlingen som kan påverka kväveläckaget: Grödor med kort växtperiod marken blir obevuxen längre tid om det inte finns en gröda före eller efter Stallgödsling den organiskt bundna delen av kvävet i stallgödseln frigörs kontinuerligt och kanske inte när det finns en gröda som kan ta upp kvävet Överdosering av kväve risken är störst när stallgödselns kväveinnehåll inte kan tas tillvara Jordbearbetning utan efterföljande sådd marken tillförs syre som stimulerar kvävemineraliseringen

Var läcker det mest? Jämförelse med fosfor, risk för ökad fosforförlust med: Hög lerhalt en lerjord kan binda mycket fosfor till partiklarna Jorderosion när marken eroderar följer fosforn med Milda vintrar med många frys- och töperioder, speciellt i kombination med stor nederbörd Snabb snösmältning (milt och mycket regn) Stallgödsling och överdosering av fosfor Dålig dränering och vattenmättade fält bunden fosfor frigörs till fosfatjoner som kan läcka genom spricksystem till dräneringssystem

Nitrat- + nitritkväve Nitrat- + nitritkväve Trycknivå Nitrat- + nitritkväve Trycknivå Var läcker det mest? Mätningar i grundvatten i typområden på jordbruksmark: 60 45 M36-3-20 Inströmningsområde (2 m djup) 2 0 NO3- + NO2-N (mg/l) Trycknivå (-m) 30-2 15 0 0,8 0,6 M36-1-50 Utströmningsområde (5 m djup) -4-6 2 0 Lättjord och gödslingsintensiva grödor 0,4-2 0,2-4 0 28 21 Bäck -6 14 7 0 NO3- + NO2-N (mg/l) manuellt prov NO3- + NO2-N (mg/l) samlingsprov 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2004 2004 2003 2002

Var läcker det mest? Norden och Baltikum mätningar i 35 jordbruksbäckar: Vagstad et al. 2004. Hydrology and Earth System Sciences 8 (4) 651-662.

Vad har hänt? Trendtest på vattenkemidata från jordbruksåar i Sverige: 65 st vattendrag med jordbruksmark i avrinningsområdena Data miljöövervakning (20 år) Jordbruksåar Vattenkemi Flödesnormaliserade transporter Foto: K. Kyllmar Data Jordbruksverket Grödor Åtgärder med stöd Djur Deltagande i rådgivningsprojektet Greppa Näringen Källa: Rapport 2012:1, SLU, institutionen för vatten och miljö.

Oorganisk kväve flödesnormaliserade transporter 10 år 20 år Vad har hänt?

Vad har hänt? Totalfosfor flödesnormaliserade transporter 10 år 20 år

Vad har hänt? Mindre areal åker (-10 % på 30 år) Ändrad grödfördelning - mer vall och grönfoder - mindre vårspannmål och våroljeväxter - mer höstspannmål och höstoljeväxter Lägre djurtäthet i de flesta regioner Miljöersättning för - fånggröda - vårbearbetning - markkartering, växtnäringsbalanser, växtodlingsplan, stallgödselanalys - skyddszoner - våtmarker - ekologisk produktion Rådgivningsprojekt Greppa Näringen Regler - tidpunkt för spridning av stallgödsel - mängden P i stallgödselgivor Sverige vårkorn övrig vårspannmål + våroljeväxter höstvete övrig höstspannmål + höstojeväxter övrigt träda vall och grönfoder

Andel åker (%) Andel åker (%) Vad har hänt? Åtgärder med miljöersättning 16 12 Fånggröda Vårbearbetning Miljöskyddsåtgärder 0,4 0,3 Skyddszoner 8 0,2 4 0,1 0 2001 2003 2005 2007 2009 0,0 2001 2003 2005 2007 2009

Sverige Uppsala Västmanland Östergötland Gotland Jönköping V:a Götaland Halland Skåne Åkermark (kha) Andel åkermark (%) Vad har hänt? Rådgivningsprojektet Greppa Näringen ansluten areal 600 500 60 50 Greppa Näringen 2010 400 300 200 100 0 Greppa Näringen, ansluten areal 2001 2003 2005 2007 2009 40 30 20 10 0

Vad har hänt? Mätningar i flodmynningar till havet Kväve Fosfor Totalt organiskt kol Källa: Datavärdskap Sjöar och vattendrag, SLU.

Vad har hänt? Modellberäkning: Bruttobelastning av kväve från alla diffusa källor i Sverige 1995-2009: minskade totalt med 6 procent från jordbruksmark var minskningen 10 procent för hela perioden (2 procent mellan 2006 och 2009) målet var att antropogen diffus nettobelastning (inklusive jordbruksmark) skulle minska med 30 procent men minskningen var 25 procent Källa: SMED Rapport Nr 56 2011

Vad har hänt? Norden, Baltikum och Tyskland 1990-2008 Kvävetransporter i jordbruksbäckar: Minskar i Danmark, Sverige och Tyskland Ökar i Finland, Estland, Lettland och Litauen Liten ökning i Norge Förändringar i jordbruket: Mer intensivt jordbruk generellt Ökad kvävegödsling I Baltikum sedan 1995 Minskat kväveöverskott i Danmark, Tyskland och Estland Många åtgärder i Danmark Källa: Nitrogen in small agricultural catchments in the Nordic-Baltic region. Workshop in Norway, 2011

Utmaningar: Att ta med sig! Det ändrade klimatet medför att skördarna kan bli högre samtidigt som risken för dålig skörd ökar vilken odlingsstrategi ger bästa kostnadseffektivitet och minsta miljöpåverkan? Påverkan på grundvatten hur ska vi skydda grundvattentäkterna? Växthusgaser? Vattenhushållning i jordbrukslandskapet - hur kombinerar vi bättre markavvattning med ökat behov av vattenreservoarer för bevattning, flödesutjämning och närsaltreduktion? Samverkan åtgärder N och P? Omfattningen av åtgärder mot kväveläckage har minskat hur motiverar vi fortsatt åtgärdsarbete så att Sveriges miljömål kan nås?

Tack för att ni medverkade! Att ta med sig!