Likabehandlingsprogram 2013-2015 Vi vill motverka diskriminering av människor på grund av kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Programmet är fastställt av landstingsfullmäktige och giltigt fr o m den 2013-02-26
2 (12) Innehållsförteckning 1 LIKABEHANDLINGSPROGRAM 2013-2015... 3 1.1 ANSVAR... 3 1.2 STYRDOKUMENT FÖR LIKABEHANDLINGSARBETET... 4 1.3 PLANERING, STYRNING OCH UPPFÖLJNING... 4 1.4 VART VÄNDER MAN SIG VID DISKRIMINERING?... 4 2 UTGÅNGSPUNKTER... 4 2.1 LANDSTINGETS KRONOBERGS POLICY... 4 2.2 DISKRIMINERINGSLAGEN... 5 3 LIKABEHANDLINGSPLANENS TRE OMRÅDEN... 6 3.1 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD... 6 3.2 LANDSTINGET SOM ARBETSGIVARE... 6 3.3 UPPHANDLING OCH ANDRA REGIONALA FRÅGOR... 7 3.3.1 Upphandling... 7 3.3.2 Kollektivtrafik... 7 3.3.3 Kultur... 8 3.3.4 Utbildning... 8 4 DEFINITIONER OCH BEGREPP... 9 5 REFERENSER... 10 6 PROGRAMANSVARIGA... 12
3 (12) 1 Likabehandlingsprogram 2013-2015 Landstingets likabehandlingsarbete utgår från grundvärderingen om alla människors lika värde. Detta kommer till uttryck i regeringsformen samt i EU:s och FN:s olika människorättsdeklarationer. I april 2011 undertecknade Landstinget Kronoberg den europeiska jämställdhetsdeklarationen med de europeiska kommun- och regionförbundens samarbetsorganisation, CEMR. Underskrift av deklarationen innebär en förbindelse att politiskt arbeta med frågan och ta fram en likabehandlingsplan det vill säga, motverka diskriminering av människor på grund av kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Syftet med likabehandlingsarbetet inom landstinget är att åstadkomma likvärdiga villkor, likvärdigt bemötande och tillgänglighet för alla länsinvånare. Landstinget ska erbjuda lika villkor och möjligheter i arbetslivet samt motverka diskriminering både vad gäller medarbetare och medborgare. Att främja mångfald utvecklar kvaliteten i landstingets verksamhet. En blandning av erfarenheter skapar kreativa miljöer och ger fler infallsvinklar. Landstingets ambition är att se och möta människor som individer och se de möjligheter till utveckling som detta kan ge. Landstinget Kronobergs likabehandlingsprogram är det politiska styrdokument där mål, prioriteringar och tidsramar för likabehandlingsarbetet definieras. I landstingets handlingsplan beskrivs mål och aktiviteter för de sju diskrimineringsgrunderna. Likabehandlingsprogrammet och handlingsplanen klargör att likabehandling ska integreras i all verksamhet och på alla nivåer i organisationen utifrån delegationsordningen. Likabehandlingsprogrammet och handlingsplanen gäller för alla landstingsfinansierade verksamheter. Likabehandlingsprogrammet och handlingsplanen revideras vart tredje år av landstingsfullmäktige. 1.1 Ansvar Landstingsfullmäktige fastställer likabehandlingsprogram och handlingsplan. Landstingsstyrelsen har det yttersta arbetsgivaransvaret för att det bedrivs ett målinriktat likabehandlingsarbete i landstinget. Chefer på alla nivåer ansvarar för att likabehandlingsprogrammet och handlingsplanen är känd bland medarbetare och för att genomföra ett systematiskt likabehandlingsarbete inom sitt ansvarsområde med mätbara mål som redovisas i årsredovisningen. Varje enskild medarbetare har skyldighet och ansvar för att arbeta utifrån likabehandlingsprogram och handlingsplan samt motverka diskriminering och trakasserier i det dagliga arbetet.
4 (12) 1.2 Styrdokument för likabehandlingsarbetet Diskrimineringslagen Socialstyrelsen föreskrifter om en God vård Landstingets policy Landstingets likabehandlingsprogram och handlingsplan Landstingets systematiska arbetsmiljöarbete Landstingets riktlinjer för chef-ledar och medarbetarskap 1.3 Planering, styrning och uppföljning Likabehandlingsarbetet ska redovisas i den årliga planeringen och styrningen av budget och verksamhet och följas upp i årsredovisningen. Målen i handlingsplanen ska följas upp på centrumnivå. Implementering och konkreta åtgärder för att nå målen ska redovisas. 1.4 Vart vänder man sig vid diskriminering? Patienter och brukare i landstingsfinansierade verksamheter, som upplever sig diskriminerade utifrån någon av de sju diskrimineringsgrunderna, kan vända sig till verksamhetschef eller till patientnämnden Medarbetare som upplever sig diskriminerade kan vända sig till chef, HRstrateg, skyddsombud eller facklig företrädare eller direkt till Diskrimineringsombudsmannen (DO). 2 Utgångspunkter 2.1 Landstingets Kronobergs policy Ett gott liv - handlar om hälsa och att må bra. Vi vill ge människor möjlighet till en god livskvalitet utifrån sina förutsättningar. Jämlikhetsaspekter i hälsa ska ges ökat fokus och beaktas i landstingets folkhälsoarbete. En god vård - hälso- och sjukvård ska ges med respekt för alla människors lika värde och den enskilda människans värdighet. Patienterna formar sin vård tillsammans med landstingets kompetenta medarbetare. Patientnämndens roll i patientsäkerhetsarbetet ska stärkas och patientnämnden ska genom sitt arbete bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet i landstingets verksamheter. Det goda mötet - varje människa ska bemötas med respekt och behandlas på lika villkor. Det goda mötet är grunden i all kommunikation. Bemötandefrågor ska ingå i landstingets introduktions- och ledarskapsutbildningar. Bemötandeutbildningar ska kontinuerligt genomföras. Erfarenheter från
5 (12) patientnämnden ska ligga till grund för utbildningsinsatser och andra stödjande aktiviteter. En hållbar utveckling - landstinget ska verka för ekonomisk, ekologisk och social utveckling. Landstinget arbetar för ett hållbart arbetsliv med en bra fysisk, psykisk och social arbetsmiljö. Alla ska kunna arbeta ett helt yrkesliv utan att skadas eller drabbas av ohälsa av sitt arbete. En bra arbetsmiljö innebär ett tillåtande klimat med utrymme för dialog där chef och medarbetare samverkar kring arbetets krav, risker och förväntningar. Alla arbetsplatser ska vara alkohol- och drogfria. Vi har en tobaksfri arbetstid för alla medarbetare. Steg för steg lite bättre - att vara ett kvalitetsstyrt landsting handlar om hur väl vi uppfyller nationella krav och riktlinjer. Vi arbetar med ett systematiskt förbättringsarbete där vi följer upp, analyserar, utvecklar och säkrar kvaliteten så att vi stegvis blir lite bättre. Landstingets värdegrunder ska kännetecknas av respekt för människan och målen kvalitet tillgänglighet bemötande samt missionen att inspirera till god hälsa. 2.2 Diskrimineringslagen Diskrimineringslagen styr arbetet med likabehandling. Lagen omfattar hela hälso- och sjukvården och gäller både ur ett arbetsgivar- och verksamhetsperspektiv. Lagens syfte formuleras i första kapitlet, första paragrafen: Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. I lagens första kapitel 4 anges vad som avses med diskriminering: Direkt diskriminering: Missgynnande genom att behandla någon sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförande situation och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering: Genom tillämpning av bestämmelse, kriterium eller förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder. Trakasserier: Uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier: Ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Instruktion att diskriminera: Ge order eller instruktioner om diskriminering.
6 (12) I lagens första kapitel 5 beskrivs de sju diskrimineringsgrunderna: Etnisk tillhörighet Nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Religion eller annan trosuppfattning Saknar definition. Sexuell läggning Homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Könsöverskridande identitet eller uttryck Att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Funktionshinder Varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till en följd av en skada eller en sjukdom som fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Kön Att någon är man eller kvinna. Även den som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet omfattas av diskrimineringsgrunden kön. Ålder Uppnådd levnadsålder I handlingsplanen för likabehandling beskrivs mål och aktiviteter för de olika diskrimineringsgrunderna. 3 Likabehandlingsplanens tre områden 3.1 Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård ska ges med respekt för alla människors lika värde och den enskilda människans värdighet och integritet. Jämlik hälso- och sjukvård innebär att bemötande, vård och behandling ska erbjudas på lika villkor till alla oavsett bland annat personliga egenskaper, bostadsort, ålder, kön, funktionsnedsättning, utbildning, social ställning, etnisk eller religiös tillhörighet, sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Eftersom hälsan inte är jämlikt fördelad bör en hälso- och sjukvård som strävar efter att uppnå en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen prioritera de som har störst behov. Lika villkor är alltså inte samma sak som lika vård. Insatserna måste anpassas så att de motsvarar olika människors olika förutsättningar och behov. 3.2 Landstinget som arbetsgivare Arbetsgivaren ska inom ramen för sin verksamhet arbeta målinriktat för att främja lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. Landstinget Kronoberg ska vara en attraktiv arbetsgivare där det finns goda utvecklingsmöjligheter för alla medarbetare. Landstinget ska vara en arbetsplats där samverkan genom delaktighet och en levande dialog är en självklarhet. Arbetsklimatet ska präglas av respekt, delaktighet, personligt ansvar och gott ledarskap med tydliga mål.
7 (12) Områden som omfattas av diskrimineringslagen är: Arbetsförhållanden Landstinget ska arbeta för ett hållbart arbetsliv med en bra fysisk, psykisk och social arbetsmiljö. Alla ska kunna arbeta ett helt yrkesliv utan att skadas eller drabbas av ohälsa av sitt arbete. Arbetet för jämlikhet och mot alla former av diskriminering är en självklar del i allt ledningsarbete. Föräldraskap Alla medarbetare ska kunna förena förvärvsarbete med föräldraskap och socialt liv. Trakasserier På arbetsplatserna gäller nolltolerans mot trakasserier och kränkande särbehandling. 1 Rekrytering Rekrytering ska vara icke-diskriminerande. Landstinget ska verka för en jämnare könsfördelning och ökad mångfald på landstingets arbetsplatser. Lön Inga osakliga löneskillnader ska finnas inom landstinget. 3.3 Upphandling och andra regionala frågor 3.3.1 Upphandling En gemensam uppförandekod för leverantörer till landets landsting och regioner har arbetats fram. I samband med kontraktskrivning skriver leverantörerna under uppförandekoden. Uppförandekoden baseras på ILO:s 2 åtta kärnkonventioner, FN: s mänskliga rättigheter, barnkonventionen samt tillverkningslandets nationella lagstiftning gällande arbetarskydd, arbetsmiljölagstiftning och arbetsrätt och finns formulerade i vår gemensamma uppförandekod för leverantörer. 3.3.2 Kollektivtrafik Landstinget strävar efter en hållbar utveckling. Kronobergs län ska karaktäriseras av långsiktiga hållbara kommunikationslösningar och därför ska kollektivtrafiken planeras med ett helhetsperspektiv. Hänsyn ska tas till olika gruppers krav, förutsättningar och resbeteenden. Länets infrastruktur och trafikering ska bidra till god tillgänglighet såväl inom som till och från hela länet för näringsliv, invånare och besökare. 1 För kränkande särbehandling gäller arbetsmiljölagen. 2 International Labour Organization
8 (12) 3.3.3 Kultur I Kronobergs läns kulturplan uttrycks att länet ska ha ett aktivt och nyskapande kulturklimat med bredd och spets. Mångfalden i samhället bör användas för att berika kulturutbudet, något som också bidrar till att överbrygga avstånd, minska fördomar och underlätta integration. Landstinget ska verka för att kulturen görs tillgänglig för alla. 3.3.4 Utbildning All verksamhet ska bygga på aktuell och evidensbaserad kunskap, där personalens delaktighet och kritiska förhållningssätt är nyckeln till kunskapsutveckling. I en kunskapsorganisation har medarbetare en ständig omvärldsbevakning. Medarbetare med intresse för vidareutbildning, forskning och utveckling uppmuntras till att främja en ökad kunskap och kvalitetsförbättring. I all utbildning, såväl egenproducerad som upphandlad, ska likabehandlingsperspektivet beaktas.
9 (12) 4 Definitioner och begrepp Jämlik vård Ett av kriterierna i God vård. Jämställd vård Ett av kriterierna i jämlik vård. Jämlikhet Alla individers lika värde. Utgångspunkten är de sju diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Jämställdhet Jämlikhet mellan kvinnor och män. Jämställdhet är en av de sju diskrimineringsgrunderna.
10 (12) 5 Referenser FN:s konventioner för mänskliga rättigheter, Europarådets konvention om mänskliga rättigheter. FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor. FN:s konvention om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. FN:s konvention om barnets rättigheter. Direktivet mot etnisk diskriminering (direktiv 2000/43/EG). Arbetslivsdirektivet (direktiv 2000/78/EG) Arbetsmiljölagen SFS1977:1160 Diskrimineringslagen SFS 2008:567 Regeringen www.manskligarattigheter.se Diskrimineringsombudsmannen www.do.se Rätten till sjukvård på lika villkor rapport, Diskrimineringsombudsmannen, 2012 Hör hemma om transpersoner, Diskrimineringsombudsmannen och RFSL,2010 Göra jämlikt är att göra skillnad vägledning för jämlik styrning och ledning, Sveriges kommuner och landsting(skl), 2011 CEMR-deklarationen, SKL Socialstyrelsens delmål i den funktionshinderpolitiska strategin Delrapport 1, Socialstyrelsen, 2012 Likabehandling, Landstinget i Uppsala http://www.externt.lul.se/lul/styrdok.nsf/0ae487e851973d8ac125708f0051846 2/d9ff64fa694dbd51c12575d0002d5cb5!OpenDocument http://www.externt.lul.se/lul/styrdok.nsf/0ae487e851973d8ac125708f0051846 2/1df61836988d6ebdc12575de003fa7dc/$FILE/Likabehandslingsplanen%202 010-01-25.pdf Mötesplats Södra Småland - Regional utvecklingsprogram en strategi för Kronobergs län, Regionförbundet Södra Småland www.rfss.se
11 (12) Agera utan att diskriminera, Svenska Röda korset samt de projektorganisationer som ingår i AGERA http://www.diskriminering.se/wp-content/uploads/agera-utan-att-diskrimineraen-handbok.pdf
12 (12) 6 Programansvariga En arbetsgrupp bestående av följande förtroendevalda har tagit fram förslag på likabehandlingsprogram och en handlingsplan: Charlotte Branting (FP) folkhälsoutskottet, Michael Sjöö (S) samverkansberedningen, Ricardo Salsamendi (S) samverkansberedningen, Thomas Haraldsson (C) hälso- och sjukvårdsberedningen, Britt-Louise Berndtsson (C) FoU-beredningen. Hillevi Andersson, utskottssekreterare, May Olsson, informatör Ingrid Sivermo, hälso- och sjukvårdsstrateg, Lotta Strid, HR strateg,