Forts. Olika perspektiv på Intelligens. Psykoloprogrammet T3. Differentiell psykologi, 2013 Bo Melin Institutionen för klinisk neurovetenskap Sektionen för psykologi Alma Sörberg IMM Institutet för miljömedicin alma.sorberg@ki.se 1
Olika perspektiv på intelligens, Diff. Psykolgi, T3-2013 1) Är intelligens en del av vår personlighet? Har utvecklats oberoende av varandra 2) Högre funktioner? Vad är kognition? Hur utmanas våra kognitiva förmågor i praktiken? Från klassamhälle till meritokrati 3) Intelligens, generell, specifik eller flera förmågor? Sju perspektiv på intelligens 4) Våra gener och intelligens 5) Hot intelligence 6) Kognitiv förmåga och hälsa 7) Kognitiv förmåga och samhälle 2
6) Kognitiv förmåga och hälsa alma.sorberg@ki.se 3
Sambandet mellan IQ och hälsa -kognitiv epidemiologi Ökat intresse och ökade möjligheter för att studera sambandet mellan intelligens och hälsa. Vad vet vi? Hur har sambandet studerats? alma.sorberg@ki.se 4
IQ och dödlighet bland äldre Ett flertal studier har funnit ett samband mellan IQ och dödlighet bland äldre. Kausalitet? T ex terminal decline, sjuklighet, andra faktorer som kan påverka den kognitiva förmågan alma.sorberg@ki.se 5
IQ mätt i barn- eller ungdomen Begåvning mätt i ungdomen är inte påverkat av sjuklighet som leder till dödlighet som inträffar upp till decennier senare. alma.sorberg@ki.se 6
Begåvningstest vid 11 års ålder av skotska barn födda 1921 Den 1 juni 1932 testas samtliga skotska barn födda 1921 i skolan (87 498 barn) Avsikten var att studera prediktionsvärdet av begåvningstest för senare skolframgång alma.sorberg@ki.se 7
Begåvningstest vid 11 års ålder av skotska barn födda 1921 Sextio år senare återfanns de personliga akterna och alla uppgifter kunde datoriseras De kunde sedan följas upp avseende dödlighet och sjuklighet i register alma.sorberg@ki.se 8
Aberdeenstudien Whalley & Deary (2001) följde 2230 personer i Aberdeen mellan 12-76 år (1071 döda) De fann ett samband med dödlighet under hela uppföljningsperioden och som var något starkare bland kvinnor alma.sorberg@ki.se 9
Överlevnad mellan 12-76 år för den högsta och lägsta IQ-kvartilen vid 11 år Whalley, L. J & Deary, I. BMJ 2001;322:819 Copyright 2001 BMJ Publishing Group Ltd. alma.sorberg@ki.se 10
Midspan-studierna Personer födda i Skottland 1921 kunde identifieras i senare datainsamlingar (enkäter, intervjuer, mm) I de s.k Midspan-studies genomförda under 1970-talet deltog ca 900 personer födda 1921 alma.sorberg@ki.se 11
Midspan-studierna : Hart m fl (2003, 2005) har funnit samband mellan IQ vid 11 års ålder och dödlighet efter ca 50 års ålder Ökad risk framförallt i den lägsta IQ-kvartilen Samband fanns för de som dog före 65 år men inte bland de som dog efter 65 alma.sorberg@ki.se 12
Midspan-studierna : Hart mfl (2004): samband mellan IQ vid 11 års ålder och dödlighet och sjuklighet i CVD efter ca 50 års ålder Samband fanns för de som drabbades före 65 år men inte bland de som drabbades efter 65 Sambandet påverkades inte av kontroll för kända riskfaktorer för CVD alma.sorberg@ki.se 13
British 1946 birth cohort Samtliga födda 3-9 mars 1946 i England, Skottland och Wales (drygt 4000 personer) Kuh et al (2004): IQ vid 8 års ålder och dödlighet mellan 9-54 års ålder Ökad risk för män i den lägsta kvartilen Inget samband för kvinnor alma.sorberg@ki.se 14
Danska Metropolit-studien Ca 7000 män födda 1953 i Köpenhamn följdes mellan 1978-2000 map dödlighet och sjuklighet IQ mättes vid 12 års ålder Osler mfl (2003) fann ett samband med dödlighet som inte påverkades av kontroll för födelsevikt och social klass i barndomen alma.sorberg@ki.se 15
Danska Metropolit-studien Batty mfl (2005) rapporterade ett samband mellan IQ och ischemisk hjärtsjukdom Risken ökade för varje kvartil med lägre IQ (1.00, 1.69, 2.43, 2.70) Kontroll i analysen för födelsevikt och barndomsklass påverkade inte sambandet alma.sorberg@ki.se 16
Svenska män som mönstrade 1969 Knappt 50 000 män födda 1949-1951 (Hemmingsson, Melin mfl IJE 2006) Begåvningstest vid mönstringen 1969/70 Testresultat sammanfattades i nio nivåer Ökad risk för dödlighet totalt med sjunkande testresultat, samt för CVD, självmord, olyckor, alkoholrelaterat, men inte cancer. alma.sorberg@ki.se 17
Swedish Conscripts Study IQ score and mortality 1986-2000 6 5 HR 4 3 2 All causes Injuries CVD Cancer 1 0 9 8 7 6 5 4 3 2 1 IQ score alma.sorberg@ki.se 18
Risk of all-cause-mortality per 1-SD advantage in intelligence test scores (n = 16), in a basic model. Calvin C M et al. Int. J. Epidemiol. 2011;40:626-644 Published by Oxford University Press on behalf of the International Epidemiological Association The Author 2010; all rights reserved. alma.sorberg@ki.se 19
Hur kommer det sig? alma.sorberg@ki.se 20
Fyra hypoteser 1. IQ i barndomen sammanhänger med tidiga negativa/positiva livserfarenheter 2. IQ i barndomen predicerar hälsorelaterade beteenden 3. IQ i barndomen predicerar livssituation i vuxenlivet 4. IQ är ett uttryck för system integrity alma.sorberg@ki.se 21
H1: IQ och tidiga livserfarenheter IQ grundläggs tidigt i livet: Tidiga livserfarenheter är relaterade till hälsa många år senare Trauman kan inverka på utvecklingen av IQ Gemensamma faktorer kan vara relaterade till IQ och hälsa 22
H1: IQ och tidiga livserfarenheter Samband mellan födelsevikt och IQ Sociala faktorer tidigt i livet är relaterade till IQ Kontroll i analyser för social position i barndomen har inte påverkat samband mellan IQ och dödlighet/sjuklighet alma.sorberg@ki.se 23
H2: IQ och hälsorelaterade beteenden Personer med lägre begåvning har svårare att tillgodogöra sig information om ett hälsorelaterat beteende. Ogynnsamma hälsorelaterade beteenden är vanligare bland personer med lägre begåvning (eller lägre klass?) alma.sorberg@ki.se 24
H2: IQ och hälsorelaterade beteenden Sociala skillnader i dödlighet vid ett givet sjukdomstillstånd har föreslagits bero på skillnader i förmåga att förstå sjukdomssymptom och att följa givna instruktioner för behandling (Gottfredson 2004). I det dagliga livet gör vi ständigt val som kan få betydelse för vår hälsa. Högre IQ är ofta en skyddsfaktor. alma.sorberg@ki.se 25
H2: IQ och hälsorelaterade beteenden Fergusson mfl (2005) påvisade ett sambandet mellan IQ i barndomen och drogbruk i ungdomen Sambandet förklarades helt av att de med låg IQ också hade fler andra problem. alma.sorberg@ki.se 26
H3: IQ och sociala faktorer IQ är starkt relaterat till social position Sociala positioner skiljer sig map arbets- och levnadsförhållanden Ogynnsamma arbets- och levnadsförhållanden är relaterade till ohälsa IQ är då inte en riskfaktor utan snarare en länk till skilda villkor i vuxenlivet alma.sorberg@ki.se 27
H3: IQ och sociala faktorer Samband mellan IQ och ohälsa förklaras endast till en del av att hänsyn tas i analysen till social position Hos Kuh mfl (2004) kunde ca 50% av den ökade dödligheten förklaras av att de med lägre begåvning också hade en sämre social position i övrigt alma.sorberg@ki.se 28
H4: IQ och system integrity Med system integrity menas kroppens och nervsystemets allmänna förmåga och funktion Ännu oklart hur detta ska studeras. 29
Nyare modeller: betydelsen av psykisk ohälsa Figure 1. Simplified model of influences on pre-morbid IQ and potential pathways linking premorbid IQ with later mortality. a) Although psychiatric disease is shown as a mediating variable between IQ and mortality, it might also be an antecedent variable if, for example, suboptimal neurodevelopment were the prior cause of both psychiatric disease and early mortality. Batty, Deary & Gottfredson. Premorbid (early life) IQ and Later Mortality Risk: Systematic Review. Annals of Epidemiology Volume 17, Issue 4 2007 278-288 alma.sorberg@ki.se 30
Fully adjusted: socioeconomic position and crowded housing in childhood; and height, psychiatric diagnosis, personality evaluation (emotional control and social maturity), and self-reported behavioural factors and psychological symptoms at conscription. Sörberg, A., Allebeck, P., Melin, B., Gunnell, D., & Hemmingsson, T. (2013). Cognitive ability in early adulthood is associated with later suicide and suicide attempt: the role of risk factors over the life course. Psychological Medicine, 43(01), 49-60. alma.sorberg@ki.se 31
Neuropsykologisk syn på intelligens: Beteendet bakom intelligens är mångfacetterat och hierarkiskt organiserat med en generell gemensam nämnare. Hjärnan bakom intelligens komplex: anatomi, funktion, kemi, genetik, patologi. Både beteende och hjärna nödvändiga för förståelse av intelligensens natur. alma.sorberg@ki.se 32
8) Kognitiv förmåga och samhälle alma.sorberg@ki.se 33
34
Gravitational hypothesis - intelligens i ungdomen har ett starkare samband med yrke och social position senare snarare än tidigt i vuxenlivet (till viss del p g a utbildning i tidiga vuxenlivet). Schmidt, F. L., & Hunter, J. (2004). General mental ability in the world of work: occupational attainment and job performance. Journal of personality and social psychology, 86(1), 162. alma.sorberg@ki.se 35
alma.sorberg@ki.se 36
Ökar sambandet över tid? I en allt mer kognitiv värld, blir intelligensen allt mer betydelsefull för att lyckas? 37
alma.sorberg@ki.se 38
Sörberg, Lundin, Allebeck, Melin, Falkstedt, Hemmingsson. Cognitive ability in late adolescence and disability pension in middle age: follow-up of a national cohort of Swedish males. PlosOne, accepted manuscript. Figure 2. Hazard Ratios (HR) for disability pension granted 1991-2008 by cognitive ability stanine score, in crude (unadjusted) and fully adjusted models. Cognitive ability score 5 is reference. *Adjusted for childhood socioeconomic position, personality aspects, health-related lifestyle factors (smoking, risky use of alcohol, BMI) and psychiatric or musculoskeletal diagnosis at conscription, unemployment, education, attained socioeconomic position, income. alma.sorberg@ki.se 39
Table 2. Hazard ratio (HR) of disability pension granted 1991-2008 per one (1) point decrease in cognitive ability score at conscription on a standard-nine scale. N= 44 144; 4 899 disability pensions granted. Disability pension 1991-2008 HR CI 95% Reduction of HR (%) Crude 1.26 1.24-1.27 Separate adjustment A. All factors pre-labour market entry * 1.19 1.17-1.21 27 B. Adulthood, post-labour market entry Unemployment 1974-90 1.22 1.20-1.23 15 Education 1.19 1.17-1.21 27 Adult socioeconomic position 1.20 1.18-1.21 23 Income 1.19 1.17-1.20 27 All adult factors, post-labour market entry 1.13 1.11-1.15 50 A+B: Full adjustment 1.11 1.09-1.13 58 * Childhood SEP; personality factors, health lifestyle and psychiatric and musculosceletal diagnoses at conscription. alma.sorberg@ki.se 40
Vad innebär det ur ett samhällsperspektiv? Meritokrati? Elitsamhälle? Rättvist - orättvist? Diskutera: Jämför med hur en annan samhällsordning kan se ut t ex en diktatur. Vilka förmågor premieras där? Vad krävs för att få en bra position? Hur skulle ett optimalt system/samhälle se ut med avseende på betydelsen av intelligens? alma.sorberg@ki.se 41
Gottfredssons artikel alma.sorberg@ki.se 42