Ny föreskrift om läkemedel ställer stora krav på vården

MiX Fablernas Värld Finns Fablernas bevis för Värld att D-vitaminbehandling D-vitaminbehand- verkligen gör Finns bevis för att nytta? ling verkligen Sid gör 5 nytta? Sid 5 MEDICIN I X-LÄN NYHETSBREV FRÅN LÄKEMEDELSKOMMITTÉN NR OKTOBER 2012 MEDICIN I X-LÄN NYHETSBREV FRÅN LÄKEMEDELSKOMMITTÉN NR 3 OKTOBER 2012 Ny föreskrift om läkemedel ställer stora krav på vården Socialstyrelsens nya föreskrift om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården, som gäller Socialstyrelsens nya föreskrift om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården, som gäller från den september, innehåller bindande från den 1 september, innehåller bindande regler om: regler om: obligatoriska läkemedelsgenomgångar för äldre med flera läkemedel obligatoriska och patienter läkemedelsgenomgångar läkemedelsrelaterade för äldre med problem flera läkemedel och patienter med läkemedelsrelaterade problem uppföljning av läkemedelsgenomgångar och att utse ansvarig uppföljning läkare för dessa av läkemedelsgenomgångar och att utse ansvarig läkare för dessa läkemedelsberättelse vid utskrivning från sluten vård. läkemedelsberättelse vid utskrivning från sluten vård. Sid 2 3, 8 Sid 2 3, 8 Landets äldre har i Socialstyrelsens nya föreskrift om läkemedelshantering Landets fått äldre en har högvinst. i Socialstyrelsens nya föreskrift om läkemedelshantering fått en högvinst. INSIDA Ska en bra svensk modell försvinna? En utredning har föreslagit att lagen om Läkemedelskommittéer ska avskaffas. I Ska en ledarkommentar en bra svensk i modell Läkartidningen försvinna? framhålls En utredning att förslaget har föreslagit är dåligt. att lagen om Läkemedelskommittéer ska avskaffas. Sid 2 3 I en ledarkommentar i Läkartidningen framhålls att förslaget är dåligt. Sid 2 3 2012 års Forum fick höga betyg av deltagarna. MiX presenterar innehållet i 2013 års Forum. Boka redan nu! Sid 4 2012 års Forum fick höga betyg av deltagarna. MiX presenterar innehållet i 2013 års Forum. Boka redan nu! Sid 4 Användning av läkemedel på icke-godkänd indikation var går gränsen för patientsäkerheten? Sid 6 Användning av läkemedel på icke-godkänd indikation var går gränsen för patientsäkerheten? Sid 6 Fel i läkemedelslistorna är mycket vanligt men är felen vanligare i sjukvårdens eller apotekens listor? Sid Fel i läkemedelslistorna är mycket vanligt men är felen vanligare i sjukvårdens eller apotekens listor? Sid 6 Nya belopp i högkostnadsskyddet för läkemedel. Sid 7 Nya belopp i högkostnadsskyddet för läkemedel. Sid 7 Söktjänst. Apotek har inte alltid läkemedel i lager. En kedja har infört en söktjänst som underlättar för patienterna. Sid 7 Söktjänst. Apotek har inte alltid läkemedel i lager. En kedja har infört en söktjänst som underlättar för patienterna. Sid 7 Ortopedkliniken i Uppsala byter ut oxykodon och diklofenak. Sid 7 Ortopedkliniken i Uppsala byter ut oxykodon och diklofenak. Sid 7 Backsidan. Sid 8 Backsidan. Sid 8

Läkemedelshantering Nya föreskriften om läkemedel Från den 1 september gäller socialstyrelsens nya föreskrift om läkemedelshantering i hälsooch sjukvården. Den nya föreskriften innehåller bland annat bindande regler om obligatoriska läkemedelsgenomgångar för patienter 75 år och äldre ordinerade minst fem läkemedel samt för patienter som har läkemedelsrelaterade problem varje genomgång ska utmynna i att patienten får en uppdaterad läkemedelslista uppföljning av läkemedelsgenomgången inklusive krav på att patienter ska tilldelas en läkare som ansvarar för uppföljningen överföring av information vid utskrivning från sluten vård, exempelvis en läkemedelsberättelse. Här följer ett utdrag ur föreskrifterna: LÄKEMEDELSGENOMGÅNGAR En läkare ska ansvara för läkemedelsgenomgångar. Läkaren ska vid behov samarbeta med andra läkare, apotekare, sjuksköterskor och annan hälso- och sjukvårdspersonal. Enkel läkemedelsgenomgång Vårdgivare ska erbjuda patienter 75 år och äldre ordinerade minst fem läkemedel en enkel läkemedelsgenomgång vid besök hos läkare i öppen vård inskrivning i sluten vård påbörjad hemsjukvård inflyttning i särskilt boende (inklusive boende för fysiskt och psykiskt funktionsnedsatta). Patienter 75 år och äldre ordinerade minst fem läkemedel ska dessutom erbjudas en enkel läkemedelsgenomgång minst en gång per år under pågående hemsjukvård eller vistelse i särskilt boende. Vårdgivaren ska även erbjuda en enkel läkemedelsgenomgång till patienter som har läkemedelsrelaterade problem (exempelvis olämpliga läkemedelsval, felaktig dosering, biverkningar, interaktioner, hanteringsproblem) eller där det finns misstanke om sådana problem). Vid en enkel läkemedelsgenomgång ska, med utgångspunkt i tillgänglig dokumentation och patientens egna uppgifter, så långt möjligt kartläggas vilka läkemedel patienten är ordinerad och varför vilka av dessa läkemedel patienten använder vilka övriga läkemedel patienten använder. Läkaren ska kontrollera om läkemedelslistan är korrekt samt göra en bedömning av om läkemedelsbehandlingen är ändamålsenlig och säker. Vid kartläggningen kan uppgifter behöva hämtas in från den egna vårdgivarens och andra vårdgivares journalhandlingar samt från läkemedelsförteckningen. Vid en enkel läkemedelsgenomgång ska patienten få individuellt anpassad information om sina läkemedelsrelaterade problem. Läkaren ska ta ställning till vilka av patientens läkemedelsrelaterade problem som kan lösas direkt och vilka som kräver en fördjupad läkemedelsgenomgång. Problemen som går att lösa direkt ska åtgärdas. Patienten ska därefter få individuellt anpassad information om vilka åtgärder som har vidtagits och orsaker till åtgärderna samt en uppdaterad läkemedelslista. När patienten vårdas i sluten vård, ska den uppdaterade läkemedelslistan lämnas vid utskrivningen. Ställning ska tas till när den enkla läkemedelsgenomgången ska följas upp. Fördjupad läkemedelsgenomgång Den patient som efter en enkel läkemedelsgenomgång har kvarstående läkemedelsrelaterade problem ska av vårdgivaren erbjudas en fördjupad läkemedelsgenomgång. Vid en fördjupad läkemedelsgenom- En myndighetsutredning har föreslagit att lagen om Läkemedelskommittéer ska avskaffas. I en ledarkommentar i Läkartidningen menar Ylva Böttiger, medicinsk redaktör, att förslaget är dåligt. Landshövding Stefan Carlsson har nu presenterat sin myndighetsutredning. Tio befintliga myndigheter inom vårdoch omsorgsområdet föreslås bilda fyra helt nya. Redan i januari 2014 ska den Ska en bra svensk modell nya organisationen vara på plats. En första ny generaldirektör ska tillsättas inom kort. Här råder ingen sommarlättja! Märkligt är att utredningen också föreslår att lagen om läkemedelskommittéer från 1996 ska upphävas. Motivet är att den försvårar integreringen av olika typer av rekommendationer i vården, men någon bakgrund till denna tes presenteras inte. Lagen har ett obligatoriskt krav på att det ska finnas minst en läkemedelskommitté i varje landsting, med uppgift att verka för en rationell läkemedelsanvändning. Det är inte så svårt att skriva ihop riktlinjer för hur vi bör agera i vården. Men det är erkänt svårt att skapa förtroende för dessa, förankra dem och nå följsamhet. Det är här som läkemedelskom-mittéerna har varit så framgångsrika! Genom att engagera lokala kollegor, väl förankrade i läkarkåren och i vården, får arbetet kring de s k rek-listorna trovärdighet och genomslag. Den svenska modellen är i dag internationellt uppmärksammad. Ingenstans i 2

Läkemedelsberättelse När en patient som under vårdtillfället har fått en läkemedelsgenomgång i enlighet med dessa föreskrifter skrivs ut från sluten vård ska en läkare upprätta en läkemedelsberättelse i patientjournalen. Läkemedelsberättelsen ska innehålla uppgifter om vilka ordinationer som har ändrats vilka andra åtgärder rörande läkemedelsbehandlingen som har vidtagits orsakerna till de vidtagna åtgärderna. Vid utskrivningen ska det även finnas uppdaterade uppgifter i patientjournalen om målen för läkemedelsbehandlingen, när uppföljningen av behandlingen ska göras vilken vårdgivare eller vårdenhet som ska ansvara för uppföljningen. Därutöver ska det finnas en uppdaterad läkemedelslista i patientjournalen. Överföring av information vid utskrivning Om en patient efter utskrivningen ska få vård hos en annan vårdgivare eller vårdenhet, ska läkemedelsberättelsen och informationen föras över till denna. Överföställer högre krav på vården gång ska för varje ordinerat läkemedel: kontrolleras att det finns en indikation för läkemedlet behandlingseffekten värderas bedömas hur doseringen av läkemedlet förhåller sig till patientens fysiologiska funktioner utvärderas om läkemedlets biverkningar, risken för biverkningar eller risken för interaktioner är större än nyttan med läkemedlet nyttan med läkemedlet i förhållande till patientens övriga läkemedel och behandlingar värderas. Patienten ska få individuellt anpassad information om resultatet av genomgången. Läkaren ska göra de ändringar i ordinationerna och vidta de andra åtgärder som behövs för att läkemedelsbehandlingen ska vara ändamålsenlig och säker. Patienten ska därefter få: individuellt anpassad information om de åtgärder som har vidtagits och orsaker till åtgärderna individuellt anpassad information om målen för läkemedelsbehandlingen en uppdaterad läkemedelslista. När patienten vårdas i sluten vård, ska den uppdaterade läkemedelslistan lämnas vid utskrivningen. En fördjupad läkemedelsgenomgång ska följas upp. Det ska tas ställning till när uppföljningen ska göras och vilken vårdgivare / vårdenhet som ska ansvara för den. ringen ska göras senast samma dag som patienten skrivs ut. Vid utskrivningen ska patienten få läkemedelsberättelsen, den uppdaterade läkemedelslistan och den övriga informationen skriftligen. Ansvarig läkare för uppföljning Verksamhetschefen på den vårdenhet som har ansvaret för uppföljningen efter en fördjupad läkemedelsgenomgång, eller efter en utskrivning där det har upprättats en läkemedelsberättelse, ska se till att patienten tilldelas en läkare som ansvarar för uppföljningen av läkemedelsgenomgången. Vårdgivaren ska ansvara för att det finns rutiner som säkerställer att patienter tilldelas en läkare. Läkaren ska vid uppföljningen göra en bedömning av om läkemedelsbehandlingen är ändamålsenlig och säker samt vid behov vidta åtgärder. Läkaren ska även ansvara för att följa upp, uppdatera och ompröva målen för behandlingen. När det finns ett behov av fortsatt uppföljning, ska läkaren ansvara även för denna. Källa: Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2012:9) om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården. försvinna? Europa ser man en motsvarande följsamhet till rekommenderade läkemedel. WHO har initierat en internationell kurs i det svenska konceptet. Undra på att de svenska läkemedelskommittéerna utgör en nagel i ögat på den globala läkemedelsindustrin. Det är denna tunga kraft som skiljer läkemedelsfrågorna från andra vårdfrågor och som kräver en särskild kompetens- och evidenskultur som motkraft. Är det en motkraft som Stefan Carlsson vill stävja? Artikeln är hämtad ur Läkartidningen nr 26-28/2012. MELIOR + SIL = SANT Under hösten uppgraderas Melior till en ny version. Skälet är anpassning till patientdatalagens krav och de nationella tjänster landstingen måste svara upp emot. En nationell kravsatt tjänst är SIL, Svensk Informationsdatabas för Läkemedel. Före årsskiftet 2012/2013 är det tvingande för alla journalsystem som hanterar ordination av läkemedel att använda SIL. För att kunna ordinera både inneliggande och öppenvårdspatienter läkemedel elektroniskt måste SIL vara integrerat med Melior. Det gamla varuregistret kommer inte längre att levereras. SIL:s kvalitetssäkrade källor: Apotekens Service AB Varuregister benämns VARA Interaktionskontroller TLV förmånsregister Rekommenderade ordinationer (lokalt för Gävleborg) Exempel på nyheter: Interaktionsregistret (SFINX) visar även läkemedelskonflikter med redan insatta läkemedel Utsättningsorsak, presenteras vid nästa insättning av samma preparat Kreatininclearence, uträkning automatiskt Vätskebalans, utökade funktioner Historikinformation på läkemedelsordinationer är tydligare. 3

Läkemedelsforum 2012 års Forum Den 1 2 februari 2012 genomfördes Mellansvenskt Läkemedelsforum för fjärde gången. Drygt 400 deltagare kom till Aros Kongresscenter i Västerås. Forumet arrangerades gemensamt av sju läkemedelskommittéer i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion. Forum är gemensamma utbildningsdagar för läkare och innehåller korta föredrag som utifrån aktuell evidensbaserad kunskap besvarar kritiska frågor av praktiskt värde för vården. Man belyser och diskuterar hur och när ett läkemedel bör användas på ett rationellt sätt. Målet är att ge deltagarna bättre beslutsunderlag vid förskrivning. UTVÄRDERING 2012 Deltagarna fick lämna in en utvärdering. Resultatet var genomgående positivt. På frågan Hur bedömer du utbildningen som helhet? blev medelpoängen 4,8 (på en skala 1 6). På frågan Skulle du rekommendera utbildningen till en kollega? blev medelpoängen 5,2. Bland de punkter som framhölls som utbildningens styrkor var: Oberoende, välorganiserat, take home messages och praktiska råd, bra mix av aktuella, relevanta ämnesområden, bra ämnesbredd, bra föreläsare, lagom långa föreläsningar, mentometer/interaktion och Zumba. och 2013 års 2013 års Forum äger rum 6 7 februari i Örebro. LK Gävleborg planerar även denna gång att ordna gemensam bussresa. Kostnad 1 500 kronor för två konferensdagar, 1 000 kr för en dag. Anmälan I första hand via www.orebroll.se/lakemedelsforum senast fredag 7 december. Ur programmet: Mag-tarmkanalen Varför är PPI en långlivad gäst på våra medicinlistor och dosordinationer? Förebyggande behandling till patienter med kända riskfaktorer för blödande magsår vad gäller? IBS varför finns det ingen riktigt bra behandling, eller finns det? Äldre och läkemedel BPSD är neuroleptika bra för dessa patienter? Behandling av långvarig smärta hos de mest sjuka äldre. Hjärtsviktsbehandling hos de mest sjuka äldre. Psykiatri 5 enkla steg att bota 80 % av dina ångestpatienter Modern depressionsbehandling Infektion Importerade infektioner vad bör alla förskrivare tänka på? Behandling av HIV hur påverkas annan läkemedelsförskrivning? Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen? Övrigt Nya diabetesläkemedel till vem och när? TLV: Varför har inte alla godkända läkemedel förmån? Presentationerna från tidigare Läkemedelfora finns utlagda på Örebros läkemedelskommittés hemsida www.orebroll.se/lakemedel 4

I Fablernas Värld Myter inom medicinen del XXXV Vitamin D förhindrar många sjukdomar B rist på vitamin D har på senare år förts fram som tänkbar orsak till ett flertal hälsoproblem, inte enbart orsak till skelettsjukdomar så som osteoporos, utan även maligniteter, autoimmuna, inflammatoriska och metabola sjukdomar, infektioner och neuropsykiatriska tillstånd. Tidigare har D-vitaminbrist ansetts vara ovanligt i Sverige och att den främst orsakade skelettsjukdomar så som rakit (engelska sjukan). Genom att mäta parathormon eller kalciumabsorption hävdar vissa forskare att D-vitamininsufficiens uppträder redan vid nivåer på omkring 75 nmol/l, dvs betydligt över de nivåer som associeras med rakit. En sammanställning av epidemiologiska studier på bentäthet, frakturrisk, risk för koloncancer, gångförmåga och periodontit fann att värden över 75 nmol/l var associerade med en minskad risk för sjuklighet. Upptäckten att det finns vitamin D-receptorer i nästan alla kroppens celler gjorde att fokus alltmer riktades mot vitamin D:s möjliga roll vid sjukdomar utanför skelettet. Man har i epidemiologiska studier funnit samband mellan ett 30-tal olika sjukdomar och vitamin D. Med dessa nya gränser beräknas globalt cirka 1 miljard människor, och 40 100 procent av alla äldre i USA och Europa, lida av D-vitaminbrist, VITAMINBRIST ELLER EVIDENSBRIST Två professorer i Uppsala, skriver i en artikel i Läkartidningen att det stora problemet med D-vitamin är bristen på evidens för påståendena om de hälsobringande effekterna. Vitamin D har i USA på kort tid blivit big business, försäljningen har ökat kraftigt. Det var mot ovanstående bakgrund som USA:s och Kanadas regeringar bad Institute of Medicine (IOM) i USA att ta fram nya kostrekommendationer för kalcium och vitamin D. Efter den systematiska genomgången av litteraturen är IOM kritiskt till både definitionen av D-vitamininsufficiens och påståenden om vitamin D:s extraskelettala effekter. Särskilt påpekas bristen på randomiserade kontrollerade studier. IOM skriver att de gränser för serum-25(oh)d som nu används för att definiera D-vitaminbrist inte är evidensbaserade, att vitamin D är viktigt för skelettet men att det inte finns tillräckligt med evidens för att säga att vitamin D skyddar mot extraskelettala Tillräckligt med sol förebygger D-vitamin-brist. sjukdomar. Man lyfter i stället fram nya data som talar för att höga doser vitamin D under lång tid kan ha skadliga effekter. För att komplicera bilden ytterligare visar IOM:s genomgång att 25(OH)D visserligen ökar vid kostintag och solexponering, men det är oklart om det är en biomarkör för vitamin D:s effekt. När man mäter vitamin D är det 25(OH)D och inte den aktiva formen 1,25(OH)2D man mäter. Ett annat problem som IOM tar upp är variabiliteten mellan olika analysmetoder. Två olika laboratorier, som båda analyserade prov från kvinnor inför en osteoporosstudie, klassade 17 respektive 90 procent som D-vitamininsufficienta. Trots detta har samma metoder fått en kraftigt ökande användning de senaste åren. Slutligen har IOM också försökt bestämma högsta tolerabla intag. Tidigare har man främst tittat på akut toxicitet, men på senare år har man börjat studera risker även på längre sikt. Man framhåller att det är ont om långtidsstudier, men tillgängliga data talar för ökad mortalitet vid 25(OH)D-nivåer över 100nmol/L, vilket skulle motsvara dagligt intag kring 100 mikrogram (4 000 E). Sammanfattning De två professorerna avslutar sin artikel så här: Baserat på IOM:s rapport kan vi sammanfattningsvis lite tillspetsat konstatera att för närvarande mäts en prekursor som vi inte vet om den avspeglar vitamin D:s effekt, ofta med metoder som inte är tillräckligt standardiserade för att tillförlitligt kunna användas i klinisk vardag, och sedan ställs diagnos utifrån beslutsgränser som inte är evidensbaserade. I många fall påbörjas en behandling av en extraskelettal sjukdom trots att denna indikation saknar tillräckligt vetenskapligt stöd, och om doserna är höga och behandlingstiden lång kan det inte uteslutas att behandlingen är skadlig. Problemet, som vi ser det, är därför inte att D-vitaminbrist är ett allvarligt hot mot folkhälsan, utan det är evidensbristen inom området som oroar. Källa Melhus, Michaëlsson, Läkartidningen nr 12/2012 MiX kommenterar Det är möjligt att tillskott av D-vitamin kan ha positiva effekter även på andra sjukdomar än rakit och osteoporos, men det är ännu inte bevisat. Man kan dra paralleller till behandlingen med tre B-vitaminer hos patienter med högt homocystein, en behandling som man numera vet är bevisligen overksam. 5

Off label Lucentis eller Avastin? Lucentis är ett läkemedel godkänt för behandling av ögonsjukdomar. För dessa har en adekvat effekt- och säkerhetsprofil visats. Beträffande off-label-användning av Avastin för ögonbruk är kunskapsläget avseende effekt och säkerhet långt ifrån tillfredsställande, skriver Läkemedelsverket i sin informationsskrift nr 3/2012. Den fria förskrivningsrätten i Sverige innebär att flera preparat används utanför godkänd indikation. Men i ljuset av den omfattande ögonanvändning av Avastin som nu sker vill verket ge sitt ställningstagande i frågan. Det baseras på det för oss tillgängliga vetenskapliga underlaget. Lucentis (ranibizumab) är godkänt för behandling av neovaskulär åldersrelaterad makuladegeneration (AMD), för nedsatt syn på grund av diabetiska makulaödem samt för nedsatt syn på grund av makulaödem till följd av retinala venocklusioner. Avastin (bevacizumab) är godkänt för behandling av metastaserad kolorektalcancer, bröstcancer, icke-småcellig lungcancer, njurcellscancer och äggstocks-, äggledareller primär bukhinnecancer. SAMMANFATTNING Lucentis är ett läkemedel godkänt för behandling av ovan nämnda ögonsjukdomar. En adekvat effekt och säkerhetsprofil har visats och produkten levereras i en ändamålsenlig formulering. Vad gäller användning av Avastin för ögonbruk är kunskapsläget avseende effekt och säkerhet långt ifrån tillfredsställande. Tillgängliga säkerhetsdata är bristfälliga och tyder på en ökad risk för ögoninflammationer och möjligen vissa systemiska biverkningar. Givet detta förordar verket användning av Lucentis. Generellt anser verket att en omfattande användning av icke godkända läkemedel skall ske inom ramen för kliniska prövningar eller annan form av strukturerad uppföljning, och påminner om vikten av att biverkningar rapporteras. Läkemedelslistor Felaktigheter mycket vanligt i läkemedels- och receptlistor Det är väl numera ingen nyhet att apotekens listor Mina sparade recept är inaktuella och ofullständiga och att de läkemedelslistor patienterna har från sjukvården många gånger inte stämmer med verkligheten. En studie har nu jämfört hur stora felen är i dessa listor. Man mätte antalet patienter där någon aktuell ordination/recept saknades, patienter med dubbletter bland ordinationer/recept och patienter med inaktuella ordinationer/recept. I sjukvårdens läkemedelslistor hade 83 Arbetet med att se över och uppdatera Läkemedelskommitténs (LK) rekommendationer är i full gång. Många terapigrupper är klara med sina genomgångar och förslagen diskuteras nu i kommittén. procent av patienterna ett eller flera fel. I apotekens listor hade 90 procent av patienterna ett eller flera fel. Den största skillnaden gällde saknade aktuella recept. Se figur. Beträffande läkemedelslistor från sjukvården var felen något färre om landstinget hade sammanhållen journalföring med gemensam läkemedelslista än om öppen- och slutenvården hade lokala listor (80 respektive 91 procent). Skillnaden var störst för patienter som saknade aktuell ordination på listan och mindre när det gällde inaktuella ordinationer. Källa Ekedal m fl. Läkartidningen nr 20-21/2012 Full fart på rek-liste-arbetet Planeringen är att arbetet ska vara klart före årsskiftet och att de nya rekommendationerna ska komma ut i början av 2013. Som vanligt publiceras den fullständiga texten på LK:s hemsida. Dessutom trycks en sammanfattning i fickformat. LK undersöker också möjligheterna att ge tillgång till rekommendationerna i form av appar till iphone och Android. 6

Högkostnadsskyddet I korthet De nya beloppen Från och med den 1 januari 2012 började nya regler gälla för beloppen i högkostnadsskyddet. De nya nivåerna i rabatt-trappan som gäller från och med i år. Högkostnadsskyddet gäller som tidigare under en tolvmånadersperiod från första inköp. De nya reglerna träder i kraft först när patientens pågående tolvmånadersperiod löpt ut. Från den 1 januari 2012 är patientens maximala kostnad för läkemedel i högkostnadsskyddet 2 200 kronor i stället för 1 800 kronor under tolvmåndersperioden. Högkostnadsskyddet börjar gälla efter inköp för 1 100 kronor av receptförskrivna läkemedel. Från LK i Uppsala: Ortopeden byter ut läkemedel Ortopedkliniken på Akademiska sjukhuset har de senaste åren arbetat mycket aktivt med läkemedelsfrågor. Arbetet har resulterat i kostnadsbesparingar. Bland annat används mer morfin och mindre oxikodon. Oxikodon har likartad effekt och säkerhet som morfin, men är avsevärt dyrare. Dessutom har kliniken minskat miljöbelastningen av läkemedel genom att ordinera mindre diklofenak och mer naproxen. Diklofenak är sämre från miljösynpunkt än övriga NSAID på grund av att det i stor utsträckning går rakt igenom våra reningsverk. Övriga NSAID renas i relativt stor utsträckning i reningsverken. Källa Recept på behandling nr 2/2012 Apotek Hjärtat först med söktjänst för patienter Har dina patienter råkat ut för att ett visst läkemedel inte finns på apoteket? För dessa har Apotek Hjärtat en ny söktjänst. Med ett enkelt sök kan kunden se om läkemedlet finns hemma på något av Hjärtats apotek. Vi vill att våra kunder ska slippa mötas av beskedet att deras läkemedel inte finns inne när de besöker oss. Med vår tjänst får kunderna på några sekunder veta vilka Apotek Hjärtat som har läkemedlet hemma, säger Annika Svedberg, chef för Farmaci & Kvalitet på Apotek Hjärtat. Hitta läkemedel är en webbaserad söktjänst från Apotek Hjärtat och visar om ett receptförskrivet läkemedel finns i lager hos något av Hjärtats apotek. För att få sådan information krävs att den sökande anger läkemedlet, styrka och förpackningsstorlek. Den sökande ser då vilka fem närmaste Apotek Hjärtat som har läkemedlet. Söktjänsten visar även utbytespreparat och fungerar också om man söker efter andra varor än läkemedel. ÄVEN SOM APP Söktjänsten finns både på hemsidan apotekhjartat.se och som mobilapp för Android och iphone. 7

BA(C)KSIDAN / Stefan Back, ordförande i Läkemedelskommittén i Gävleborg NY LÄKEMEDELSFÖRESKRIFT Det går inte att krypa undan Under senvåren presenterades kommande föreskrifter om bl.a läkemedelsgenomgångar i SOSFS 2012:9 på remiss. Den samlade kritiken från landstingen rörde mest benämningen av det som tidigare kallats läkemedelsavstämning, vilket nu byter namn till enkel läkemedelsgenomgång. Detta till skillnad mot fördjupad läkemedelsomgång, vilket närmast motsvarar den genomgång som vi har särskild ersättning för i landstinget, inom ramen för hälsovalet. Föreskrifterna beslutades raskt och är nu gällande sedan den 1 september. ENKEL LÄKEMEDELSGENOMGÅNG Enkel läkemedelsgenomgång innebär främst en kartläggning av vilka läkemedel patienten är ordinerad och varför, samt vilka patienten verkligen använder. Samtliga patienter >75 år med minst 5 ordinerade läkemedel ska erbjudas detta vid läkarbesök, inskrivning i sluten vård, inskrivning i hemsjukvård eller särskilt boende. Även i övrigt då läkemedelsrelaterade problem misstänks, skall detta erbjudas. Efter genomgången skall resultatet dokumenteras i journalen och en uppdaterad läkemedelslista ges till patienten. FÖRDJUPAD LÄKEMEDELSGENOMGÅNG Fördjupad läkemedelsgenomgång skall ske då patienten efter en enkel läkemedelsgenomgång har kvarstående läkemedelsrelaterade problem. Då skall för varje läkemedel gås igenom indikation, effekt, eventuella biverkningar och nytta i förhållande till övrig behandling. Dessutom görs en bedömning av doseringen i förhållande till patientens fysiologiska funktioner (vikt, njurfunktion, ålder etc). När genomgången är avslutad dokumenteras det som framkommit i journalen liksom vidtagna åtgärder och hur/när/var uppföljningen av läkemedelsgenomgången skall ske. Naturligtvis får även patienten anpassad information om resultatet och vidtagna åtgärder. LÄKEMEDELSBERÄTTELSE För en patient som under vårdtiden fått en läkemedelsgenomgång skall man vid utskrivningen i en läkemedelsberättelse dokumentera ändrade ordinationer och orsaken till dessa. Målet för behandlingen skall dokumenteras, liksom hur/ var uppföljning skall ske. Läkemedelsberättelsen skall följa med patienten då denna eventuellt flyttas till annan vårdgivare. Kravet på att en uppdaterad läkemedelslista finns i journalen har tydliggjorts. Kommentar Förutom det nya i benämningarna intill, kan man undra varför vi inte alltid dokumenterat allt i journalen på detta sätt? Självklart innefattar ett läkarbesök eller en inläggning på sjukhus en korrekt dokumenterad anamnes över tidigare och nu aktuellt hälsotillstånd samt all medicinering. Lika självklart är att alla ordinationer och föreskrifter som lämnas vid utskrivning skall vara dokumenterade och delges patienten (helst skriftligen) för att undvika missförstånd. Detta helt oavsett om frågan gäller läkemedel eller andra ordinationer. Är det tidspressen eller en (ofta felaktig) föreställning om att hela anamnesen med läkemedel och så vidare redan finns i journalen, som gör att det ofta slarvas? Viss förståelse för svårigheten att uppfylla dessa nya krav måste man ha då patienten passerar enheter som har en väldigt avgränsad specialitet och därmed mindre vana att bedöma andra specialiteters ordinationer. Likväl är vi alltid ansvariga utifrån vår specialitet och kunskap att bedöma våra ordinationer i förhållande till andra. Här går det inte att krypa ifrån ansvaret. En medicinprofessor i Uppsala sa en gång: Genom ett försiktigt utfrågande av kollegor har jag genom åren lärt mig mycket. Rekommenderas!!! MiX Nyhetsbrev från Läkemedelskommittén i Gävleborg Redaktionen Peter Rosenberg, familjeläkare, redaktör peter.rosenberg@lg.se Minicall: 0740-375007 Stefan Back, överläkare, ordförande stefan.back@lg.se Tel: 026-15 83 36 Per-Henrik Back, apotekare, sekreterare per-henrik.back@lg.se Tel: 026-15 83 37 Simon Gunnarsson, info-apotekare, simon.gunnarsson@lg.se Tel: 026-15 85 30 Extern post Läkemedelsenheten Landstinget Gävleborg 801 88 GÄVLE Intern post Budstation -95- Gävle Sjukhus MiX på nätet www.lg.se/lmk Produktion Grafisk profil och form: TETHA Tryck: Gefle Offset; 2.100 ex.