Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) En panikattack drabbar minst var tionde människa någon gång i livet. Vid den första panikattacken uppsöker patienten ofta akutmottagningen. De kroppsliga symtomen är så övertygande att man tror att man lider av en akut kroppslig sjukdom. Enligt klassifikationssystemet för psykiska problem, DSM IV, är en panikattack en avgränsad episod av intensiv rädsla eller obehag där minst fyra av följande symtom utvecklas hastigt och når sin kulmen inom 10 minuter: 1) Hastig puls 2) Svettningar 3) Darrningar och skakningar 4) Känsla av att tappa andan 5) Kvävningskänsla 6) Smärta i bröstet 7) Illamående 8) Svindel 9) Overklighetskänslor 10) Rädsla att bli tokig 11) Dödsskräck 12) Domningar 13) Frossa. Agorafobi eller torgskräck har ingen egen diagnostisk kod utan registreras som panik syndrom med agorafobi. KBT (Kognitiv Beteende Terapi) är den ledande formen av psykoterapi för flertalet psykiska störningar och i synnerhet panik syndrom med/utan agorafobi. KBT betonar att panikattacker är resultatet av samverkanseffekter mellan stress,
kroniskt fysiologiskt påslag (till exempel hjärtklappning, hyperventilation), biologiska sårbarhetsfaktorer, psykologiska sårbarhetsfaktorer, betingningar samt undvikande beteende. Det finns idag flera KBT-relaterade teoretiska modeller för paniksyndrom. En av dem, Clarks feltolkningsmodell, utgår ifrån att panikattacken är resultatet av feltolkningar av vissa kroppsliga sensationer som egentligen är normala ångestreaktioner (hjärtklappning, andnöd, yrsel). Sensationerna upplevs dock som om dom är farligare än de egentligen är. Hjärtklappning kan tolkas som en annalkande hjärtattack, lätta andningssvårigheter tolkas som riktig kvävning osv. Utlösande stimuli (inre eller yttre) upplevt hot katastrofal tolkning oro/ångest Kroppsliga symtom Olika stimuli kan utlösa panik; yttre stimuli kan vara till exempel varuhus för en person med agorafobi inre stimuli kan vara att hjärtat slår hårt. Stimuli upplevs som hotfulla, vilket gör att autonoma nervsystemet aktiveras, det som gör oss beredda på att slåss eller fly. Om de autonoma signalerna sedan ger upphov till symtom som tolkas på ett felaktigt sätt (exempelvis en känsla att jag håller på att svimma) ökar ångesten, som blir värre och värre, (se bilden ovan). Den kritiska händelsen är alltid feltolkningen.
Om det nu är på det här sättet, vad är det då som vidmakthåller den onda cirkeln? Jo, först undvikande av situationer som kan provocera panikattacker. Men även flykt från situationer där panikattacker inträffat. Ett annat exempel kan vara att en person haft en panikattack. Denne utvecklar ofta en rädsla för de situationer som föregick attacken, personen blir då mer uppmärksam och känslig för att upptäcka dessa signaler som i sig vidmakthåller rädslan att få en panikattack igen. Målsättning med KBT-behandling är att angripa hela problemet, det vill säga 1) panikattackerna 2) ångesten man har för att få ångest 3) undvikande beteendet 4) känslan av maktlöshet 5) övriga problem. Det gör man genom att terapeuten utifrån ett KBT-perspektiv undervisar sin patient om vad panikångest är. Sen hjälper patienten att kartlägga sina katastroftolkningar av kroppssensationerna som upplevs under panikattacken. En patient kan få i hemuppgift att registrera när han har en panikattack och vilka tankar och känslor han har i samband med den. Sen gäller det att hjälpa patienten hitta alternativa tolkningar till katastroftankarna, hjälpa patienten undersöka om de överskattar allvaret i olika fruktade händelser (så kallad av - katastrofiering). Avslappningstekniker används och även träning i kontrollerad andning om patienten har problem med hyperventilation. Man kan även använda sig av någonting som kallas exponering, där patienten med terapeutens hjälp lär sig att stanna i en ångestsituation tills patienten kan se att ångesten faktiskt inte stegras i det oändliga utan att den istället avtar om man stannar i situationen. Den upplevelsen leder till en känsla av ökad kontroll och minskar hjälplöshetskänslan. Kontrollerade behandlingsstudier visar att efter ungefär tre månaders KBT terapi har 75-95 % av patienterna bestående panikfrihet, som står sig även två år efteråt.