Hjälpa eller stjälpa- Den åldrande människan och läkemedel. Läkemedelskommittén Marie Ackelman, geriatriker Hösten 2012



Relevanta dokument
What day is it?" asked Pooh "It's today", squeaked Piglet "My favorite day", said Pooh

Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling?

Läkemedel till äldre

Äldre och läkemedel LATHUND

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

Rationell läkemedelsbehandling till äldre

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

LÄKEMEDELSBEHANDLING AV ÄLDRE

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF

Läkemedel till äldre 245

Läkemedelsbehandling av äldre Kan det vara bra? Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset & Vårdalinstitutet

Riskfyllda läkemedel hos äldre LÄR UT

Läkemedel - nytta och risk hos äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Äldres läkemedelsanvändning. Sten Landahl

KOMMUNALA AKUTLÄKEMEDELS- FÖRRÅD

Läkemedel till äldre Läkemedelsrelaterad ohälsa är möjlig att förebygga! Biologisk versus kronologisk ålder 245

Vård i livets slutskede Catharina Weman Persson specialist i allmänmedicin, ASIH Palliativ vård i Kristianstad

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén och öl geriatrisk kliniken Västmanland

När är man äldre vad menar vi? Kronologisk ålder? Biologisk ålder? Sammanfattning av problem vid läkemedelsbehandling av äldre SBU 2009

Läkemedelsbiverkningar är en väldigt vanlig orsak till att äldre söker på akuten (8-40%).

Geriatrisk farmakologi så påverkar mediciner äldre patienters kroppsliga funktioner. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet


Läkemedelsgenomgångar

Smärta hos äldre - läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

FAS UT. Att utvärdera, ifrågasätta och skonsamt avsluta läkemedelsbehandlingar. Claes Lundgren Västerbottens Läns Läkemedelskommitté

Läkemedelsgenomgångar

LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE. Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel

Äldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Läkemedelsbehandling av sköra äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet och Socialstyrelsen

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu

Äldre och läkemedel. vad bör man tänka på. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Äldre och läkemedel 18 november 2016

Håkan Sinclair. Neuro och Rehabiliteringskliniken, SÄS, Borås

Sten Landahl. m r. r e. ta r

Läkemedelsgenomgångar

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

Kloka Listan Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Rapport Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling

2. Åldrandet och läkemedel

Urinvägsinfektion BEHANDLING OLÄMPLIG/RISKFYLLD BEHANDLING VID UVI

Äldres läkemedelsanvl. kemedelsanvändningndning. Sten Landahl

FAS-UT. Kunskap för utvärdering av läkemedelsbehandling. Råd vid avslutande av läkemedelsbehandling

Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården

Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning

God och säker läkemedelsbehandling för äldre Fokus på antipsykotika. Ruth Lööf Läkemedelskommittén Sörmland

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Rosengård

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken Michael Holmér

BPSD. Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia (IPA: International Psychogeriatric Association)

Agenda AKUT SMÄRTA. Två olika typer av smärta Hur kommer smärtan till hjärnan? Långvarig smärta är inte akut smärta

SMÄRTA hos äldre. Christopher Lundborg VÖL OP 7 ANOPIVA SU/Sahlgrenska GÖTEBORGS UNIVERSITET SAHLGRENSKA AKADEMIN

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet avd

Läkemedelsgenomgångar och Klok läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Kirseberg

Rädda hjärnan läkemedelsbehandla rätt och lagom

Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet plan 3-5

Äldres läkemedelsanvändning

Det geriatriska synsättet

Aktuellt om läkemedel. Cecilia Nordquist, apotekare Läkemedelskommittén Region Kronoberg

Lönar sig läkemedelsbehandling av äldre?

God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer)

SBU -- depression. Behandling. Fides Schuckher okt 04

KLOKA LISTAN. Expertrådet för geriatriska sjukdomar

Om läkemedel. vid depression STEG 2 4

Läkemedelsbehandling av äldre. Vad är viktigt att ha i åtanke vid omvårdnaden?

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Husie

Detta informationsblad som du har fått av din läkare/sjuk sköterska innehåller information om Dacepton (apomorfin) Behandling med D-mine Pen

Att avsluta läkemedelsbehandling. Ylva Böttiger Docent, överläkare Avd för klinisk farmakologi Karolinska universitetssjukhuset

Pregabalin Pfizer , version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Opioidbehandling vid cancerrelaterad smärta

Smärtläkemedel gamla och nya

3. Skriv tydligt och läsvänligt. Otydlig handstil kan innebära att poängbedömning inte sker.

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Oxie

Läkemedelsgenomgångar på sjukhuset

Läkemedel och sömn FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL OCH LUGNANDE MEDEL I RIKET FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL I VÄSTERBOTTEN (tom sept)

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga

Utbildningsmaterial för omsorgspersonal om läkemedel och äldre. Medverkande: Marita Eriksson Maj Landström Sandberg Åsa Kalliomäki

Tema äldre och läkemedel

2. Skriv tydligt och läsvänligt. Oläslig handstil medför att poängbedömning ej sker.

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation.

Äldres läkemedelsanvändning

Riskerar du att falla på grund av dina mediciner?

Tentamen 62DA01 Vdist 15h, Gdist 16h, fristående

Symtomlindring i livets slutskede. Marit Karlsson Med dr, överläkare, LAH Linköping

Olämpliga listan om okloka läkemedel för äldre. Magdalena Pettersson Apotekare, Läkemedelscentrum Västerbottens läns landsting

Beredskapsplan vid värmebölja. Särskilda råd till läkare och sjuksköterska

Klinisk Farmaci hjälper medicinen eller stjälper den? EMMA WEDIN, KLINISK APOTEKARE MEDICINENHETEN / PATIENTSÄKERHET

Att avsluta läkemedelsbehandling Läkemedelsinteraktioner

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation.

Bilaga C. (ändring av nationellt godkända läkemedel)

Omtentamen Medicin A, klinisk medicin med allmän farmakologi 7,5 hp Kurskod: MC1026

Läkemedelsförskrivning till äldre

SOVA ELLER SÖVAS? S. Omvårdnadens betydelse för god sömnkvalitet hos personer med demenssjukdom

2. Skriv tydligt och läsvänligt. Oläslig handstil medför att poängbedömning inte sker.

Transkript:

Hjälpa eller stjälpa- Den åldrande människan och läkemedel Läkemedelskommittén Marie Ackelman, geriatriker Hösten 2012

What day is it?" asked Pooh "It's today", squeaked Piglet "My favorite day", said Pooh

Läkemedelsbehandling av äldre Hjälpa eller stjälpa? Marie Ackelman Geriatriker Kullbergska sjukhuset

Vi blir bara fler

Och äldre

Gerontologi? Gerontologi- Läran om det friska åldrandet En förutsättning för god vård av äldre är goda kunskaper i gerontologi Det normala friska åldrandet förändrar alla förutsättningar för läkemedelsbehandling

Kronologisk ålder Biologisk ålder eller funktionell ålder? Vanligen mäts olika parametrar som BT, muskelstyrka, skelettets mineralhalt, reaktionstid, kognition mm.

Frailty - skörhet Ingen eller liten reservkapacitet Liten eller ingen adaptionsförmåga Ökad känslighet

Frailty - skörhet Homeostatisk svikt av komplexa system I regel ingen enskild orsaksfaktor som förklarar syndromet Klinisk analys, handläggning och vård av äldre bör därför fokusera på en individualiserad, integrerad och koordinerad handläggning

Begreppet utvecklats pga den stora variationen i det biologiska åldrandet Syftet är att belysa en enskild persons biologiska ålder Dels för att bedöma närheten till personens funktionella sviktgräns Dels för att prediktera prognos

En skillnad mellan geriatrik och andra medicinska kunskapsområden Ett begränsat antal kliniska symtom Symtom som kan orsakas av olika sjukdomar Symtom uppenbarar sig ibland från andra organ än det sjuka

Symtomen kan vara atypiska för en sjukdom jämfört med yngre, ex: förstoppning kan orsaka konfusion Ingen smärta vid fraktur eller hjärtinfarkt Försvagad temperaturreaktion och leukocytos vid infektion Ingen hosta vid luftvägsinfektion pga försvagad hostreflex Auskultation av lungor mindre tillförlitlig vid uttalad kyfos, enstaka bilaterala rassel vanligt hos sängliggande

Geriatric Giants Konfusion Fall Immobilisering Urininkontinens

Huden förändras

Kroppsformen förändras

Åren gör oss inte dummare

Hjärnans känslighet för läkemedel ökar med stigande ålder. Kan bero på direkta effekter på hjärnan eller indirekta genom sänkt blodflöde till hjärnan. Minskad mängd av transmittorsubstansen dopamin ökar risken för extrapyramidala biverkningar av läkemedel som är dopaminblockerare. Ex neuroleptika

Minskad mängd acetylkolin medför ökad risk att drabbas av antikolinerga biverkningar såsom konfusion av läkemedel med antikolinerg effekt. Ökar risk för biverkningar av antiepileptika. Som tumregel kan man börja med halva rekommenderade dosen och i första hand utvärdera på kliniska symtom. Särskilt svårinställt är Fenytoin.

Smärta Smärta ökar i prevalens med ökad ålder. Adekvat smärtbehandling viktig för livskvalitet. OM behov av opioider, måste man beakta äldres, speciellt äldre kvinnors ökade känslighet för dessa läkemedel. Studier visar att ca 30% blir konfusoriska pga att de blir för dåligt smärtlindrade

Smärta och demenssjukdom Demenssjukdom förändrar sättet att kommunicera Funktionsförlust signalerar att något är fel Att tolka ett förändrat beteende kräver kunskap om det normala Äldre demenssjuka är känsligare för läkemedel..och smärta

Att välja smärtstillande till äldre är inte enkelt Risk Nytta NSAID kan ge blodtryckshöjning, hjärtsvikt, njursvikt, ödem, elektrolytrubbningar, gastrit, ulcus, konfusion mm Svaga opioider som Tramadol innebär risk för konfusion, yrsel, illamående och utsättningssvårigheter Starka opioider, såsom morfin, ketobemidon, fentanyl och oxikodon har kända biverkningar som konfusion, sedering, förstoppning, hallucinationer

Sömnstörningar Flertal kroniska sjukdomar ger stelhet, smärtor, nattlig polyuri Ex: hjärtsvikt, KOL, diabetes artros, Parkinsons sjukdom Läkemedel Kortikosteroider, teofyllin, SSRI, neuroleptika, koffein, beta2stimulerare och betablockerare samt sömnmedel Missbruk

Mun, svalg och Mage

Läkemedel ett av de viktigaste verktygen i sjukvården! Hur väljer man läkemedel? Nytta? Indikation? Verkan? Dos? Risk? Biverkningar?

Vid val av läkemedel skall hänsyn tas till ett läkemedels farmakokinetiska- och farmakodynamiska egenskaper doseringsintervall och administrationssätt

Fakta om äldre och läkemedel Det är i bästa fall klarlagt hur olika preparat interagerar parvis Men man vet mycket lite om vad som händer om ett större antal preparat används samtidigt vilket ofta är fallet hos äldre

Läkemedel som oftast orsakar biverkningar hos äldre Hjärt-kärlmedel Diabetesmedel NSAID Psykofarmaka

Så få som möjligt ska behandlas med: Sömnmedel varje kväll under mer än en månad utan omprövning NSAID under mer än 2 veckor utan omprövning Tarmirriterande medel dagligen i mer än tre veckor, där särskilda skäl för detta saknas (ex obstipationsprofylax vid behandling med opioider)

Så få som möjligt skall behandlas med: Protonpumpshämmare utan korrekt indikation ulcussjukdom, ulcusprofylax vid NSAID-beh eller refluxsjukdom med dagliga besvär Digoxin utan aktuell och korrekt indikation (förmaksflimmer, måttlig svår hjärtsvikt) Loopdiuretika utan känd indikation SSRI utan korrekt och aktuell indikation (oftast depression)

Så få som möjligt skall behandlas med: Haldol >2mg/dygn Risperdal >1.5mg/dygn Sobril >30mg/dygn Heminevrin som sömnmedel>600mg Zopiklon >7.5mg/dygn Citalopram >20 mg/dygn

Svårigheter vid utsättning och att skonsamt avsluta läkemedelsbehandlingar Ordinerande läkare vill inte utsätta patienten för eventuella risker Risk att misstolka utsättningsreaktionerna som sjukdomssymtom

Fakta om äldre och läkemedel Antalet preparat är den dominerande riskfaktorn för biverkningar hos äldre Patientens följsamhet till ordinationen compliance minskar Följsamheten minskar dramatiskt med antalet förskrivna preparat.

Den lilla pojken och den gamle mannen Den lille pojken sade, ibland så tappar jag min sked. Den gamle mannen svarade, Det gör jag också Den lille pojken viskade, Jag kissar på mig. Det gör jag också, skrattade den gamle mannen. Då sade den lille pojken, Jag gråter ofta. Den gamle nickade, Jag också. Men värst av allt, sade den lille pojken, så verkar det som om de vuxna inte bryr sig om mig. Och han kände värmen av en gammal rynkig hand. Jag vet precis vad Du menar, sade den gamle mannen. Tack för visat intresse!

Blandade reaktioner - Blandning av reboundeffekt och utsättnings-reaktioner. Kan uppstå vid kontinuerlig smärtbehandling med stark opioid som inte tillförs vid rätt tidpunkt eller dos.

Farmakodynamik Effekten av läkemedlet beror på koncentrationen vid målorganet, antalet receptorer, cellernas förmåga att effektuera svar och olika reglermekanismer som försöker att upprätthålla det ursprungliga jämviktstillståndet. Generellt har äldre ökad känslighet för många läkemedel.

Så få som möjligt skall behandlas med: Två eller fler läkemedel inom samma ATC-grupp regelbundet Tre eller fler psykofarmaka En eller flera kombinationer av läkemedel som kan ge upphov till D-interaktioner

Utsättningsreaktioner -Besvär som inte är identiska med de sjukdomssymtom som föranledde läkemedelsbehandlingen kallas utsättningsreaktioner. Kan misstolkas som återfall i sjukdomen. Ex: SSRI SSRI-beroende, utsättningssymtom som yrsel, illamående, dimsyn, huvudvärk, krypningar i kroppen och sömnproblem. Andra läkemedel med uttalad utsättningsbesvär är zolpidem, starka opioider, benzodiazepiner, kodein, dextropropoxifen och tramadol.

Upphörd interaktionseffekt - Läkemedel som givit interaktion under kliniskt kontrollerade och kompenserade former och som sedan abrupt plockas bort utan tanke på detta kan skapa problem. Ex: Warans metabolism som förstärks av flera läkemedel såsom exempelvis mianserin, karbamazepin, men även naturläkemedlet Johannesört. Avslutas behandlingen med dessa utan kompensatorisk sänkning av warandosen kan risken för blödningskomplikationer uppstå.