Mötesplats Inkludering

Relevanta dokument
LÖKen VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN UTKAST

Ett diskussionsmaterial om Västerås Lokala Överenskommelse, LÖK:en.

Tro hopp och kärlek är ingredienser i för ett gott liv. Hur använder vi dessa när vi bygger vår demokrati? Hur kan vi alla oavsett tro vara

LÖK:en VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden Förskolechefens ställningstagande

Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

HOS OSS ÄR ALLA VÄLKOMNA!

Elevernas likabehandlingsplan

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

Sunnanängs förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling 2013/2014

Likabehandlingsplan för Solberga förskolor

Hur kan vi alla som bor här, i Sverige ta del av våra rättigheter? Hur ser våra rättigheter ut?

Elisefreds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun

Värdegrund. Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Lokal arbetsplan Runskriftsgatan förskola 6 och 8

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Identifierade och prioriterade utmaningar från workshops den 6 och 16 november 2017

Program för social hållbarhet

Rågsved Förskolors Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. Lännäsbacken 5

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG

Riktlinjer för medborgardialog och medborgarengagemang. Beslutad av kommunstyrelsen , 155/18. Dnr KS

alla barn och elever ska lyckas i lärandet Specialpedagogiska skolmyndigheten

KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK. Dokumentansvarig Pedagogista/bitr. förskolechef Charlotte Larsson

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Bullerbyn Förskolechefens ställningstagande

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

Göteborgs Stads program för en jämlik stad

Förebyggande arbete mot diskriminering

Likabehandlingsplan/ årlig plan för Sandviks förskolor

Kunskap till handling. Att hantera olika perspektiv på social hållbarhet

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Brunna förskola. Läsåret 2014

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Trygghetsplan för Romarebäckens förskola

Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola

Aktiva åtgärder mot kränkande behandling

Mo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Fastställd

Demokratiplan. Sånnaskolan. Senast uppdaterad

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Verksamhetsplan för förskolan Pelikanen 2013/2014

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Furuby förskola 2013/14

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun

Likabehandlingsplan, plan mot kränkandebehandling

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle

Arbetsplan Violen Ht 2013

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga.

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola

Klossdammen förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling

Antagen av kommunfullmäktige

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Myran

Tillgängligt lärande för alla genom universell utformning av lärmiljöer

Fritidshem i Uddevalla. En plats att utvecklas på

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017

Djurgårdens Idrottsförening får människor att växa genom idrottens gemenskap, för samhällets bästa

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

HANDLINGSPLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER TÄPPANS FÖRSKOLA 2017

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Trygghet i den digitala skolmiljön. -likabehandlingsarbete överallt, genom utbildning och samverkan

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Kronans Fritidshem 2014

Uppdragsplan Kultur- och fritidsnämndens uppdrag till kultur- och fritidskontoret KFN 2018/0553. Antagen av nämnden den 9 april 2019.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2016/2017. Förskolan Fågelbo och fritidshemmet Smultronstället

Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16

Staffansgårdens förskola. Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2018/2019

Likabehandlningsplan Norlandia förskolor Farsta Skogsgläntan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Arbetsbeskrivning för

KREATIV VECKA Bollnäs 30/9 3/

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla

VÄRDEGRUND DJURGÅRDENS IDROTTSFÖRENING KORTVERSION

Dokumentation av Rinnens skola arbete med aktiva åtgärder mot diskriminering läsåret 2018 /2019

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet).

Gemensam värdegrund för Jönköpings kommun och modell för kommunens värdegrundsarbete

Ringens förskola. Verksamhetsplan

TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR SMEDBY SKOLA

Diskriminering och fördomar. Alla skall ha rätt att bli behandlade lika.

Arbetsplan för avdelning Stubben

SOLHEMS FÖRSKOLA. Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Murbergets förskola. Norra verksamhetsområdet Skolförvaltningen Härnösands kommun 2014/2015

Dokumentation av Rinnens skola arbete med aktiva åtgärder mot diskriminering läsåret 2019 /2020

Plan mot kränkande behandling Smultronets förskola vt-16

Fasanens plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet

Mänskliga möten i ett mångkulturellt samhälle Föreläsning med Micke Gunnarsson

Plan mot kränkande särbehandling

Förskolans vision, barnsyn och värdegrund:

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

Biblioteken på Gotland. Handlingsplan för mångfald

Likabehandlingsplan. Gäller Förskolan Konvaljen SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN

ENEBYDUNGEN AB. Likabehandlingsplan för Enebydungen AB läsåret

Förebyggande arbete mot diskriminering

Transkript:

PROGRAM SE SIDAN 4 Mötesplats Inkludering 15 MARS tema INKLUDERING. Vi lyfter frågor som bränner till. Tillsammans har vi erfarenheten och kunskapen som bygger ett bra samhälle. Succéregissören Gabriela Pichler sporrar oss. Den här dagen medskapar vi det goda samhället. Vart är vi på väg? I TV-programmet På spåret ställs samma fråga varje vecka. Och vi som har fullt upp med att bygga vårt samhälle måste hinna ställa samma fråga: Vart är vi på väg? Om vi inte vet vart vi är på väg har vi inget mål. Därför måste vi också fråga: Vilket resultat vill vi ha Vilket samhälle vill vi ha? Ifall vi har ett speciellt mål i sikte eller vill ha ett särskilt resultat, måste vi ta ut en riktning som leder dit. Den som låter slumpen ta ansvaret kan hamna var som helst. Men ifall målet är ett välfungerande samhälle med tillhörighet och inkludering, då behöver vi en plan framåt. Vad är ett samhälle egentligen? Ett samhälle består av en massa olika delar som samverkar. Många färger, former, personligheter och uttryck samsas på samma mötesplats. Men att bara ställa alla medborgare på rad bygger inte ett samhälle för helheten är alltid större än summan av delarna. Så det måste till något mer. Något som inte syns utanpå men som ger ett samhälle muskler. Tillit, demokrati och utveckling behövs i varje samhällsbygge. Utbildning, arbete, mat och bostäder ska också få plats. Även kunskaper, åsikter, gemenskap och visioner måste rymmas. Just det, en sak till: I ett levande samhälle lever människor tillsammans. Det innebär en hel del krångel och därför måste ett samhälle tåla förändringar och utveckla kreativitet. 1

Vad är det som händer? Vårt samhälle står inför utmaningar som ingen kan lösa ensam. Delarna är desamma men vad händer med helheten när vårt välbekanta samhällsbygge börjar skruva på sig? Tillvaron förändras och kartan ritas om. Vi känner varken igen vår värld eller vår vardag. Någon flyttar frivilligt, en annan flyr. Många drabbas av motgångar på hemmaplan. Ensamheten äter upp oss. Sjukdom och arbetslöshet jagar oss. Och mitt i allt ska livet gå vidare. Hur kan vi hitta rätt när vi inte känner igen oss? Hur bygger vi ett samhälle som fungerar? Förändringar är en del av tillvaron i varje mänskligt liv och i varje samhälle. Så har det alltid varit. Så kommer det alltid att vara. Människor och samhällen som har tystnat, stannat och stelnat är inte friska. Frågan är: hur bygger vi ett levande samhälle? Ett samhälle i rörelse är ett flexibelt samhälle. Vårt samhälle har många och starka resurser. Det är bra byggmaterial. Hur kan vi tänka nytt när vi står inför en förändring? Använda våra resurser i nya lösningar? Förändringar bra eller dåligt? Vad känner du när du hör ordet förändring? Rädsla? Maktlöshet? Misstänksamhet? Osäkerhet? Nyfikenhet? Förväntan? Möjlighet? Glädje? Samhällsförändringar handlar nog om alla de där känslorna. De kommer och går i olika faser. Eftersom vi inte kan välja bort förändringar de ingår ju i själva livspaketet måste vi lära oss hantera känslan av maktlöshet. Men det är fullt möjligt. Före Efter Vi väljer att tro att den konstruktiva vägen framåt skyltas dialog, kreativitet, delaktighet och aktivt medborgarskap. Det är maktlöshetens motvind. Och förändringens medvind. Ingen behärskar detta fullt ut. Fler behöver bli bättre på det. Därför utbildar vi integrationspedagoger och därför måste vi hitta sätt att hela tiden förbättra vår utbildning genom att utveckla vårt tänkande. Tillsammans med dig!? 2

Vad är ett gott samhälle för dig? Är det tillit och gemenskap? Tänker du på mänskliga möten och samtal? Solidaritet, demokrati och egenmakt? Handlar det om en generös människosyn och kunskapssyn? Sverige har sju diskrimineringsgrunder som skyddas av lagen. Hur många minns du?* Ett gott samhälle ger trygghet och motverkar diskriminering. Där växer människor som individer. Vi blir större än vi skulle bli på egen hand genom ny kunskap, andra perspektiv och förståelse för vad som händer runt omkring oss. *De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Medskapande medborgardialog Medskapande För att lyckas bygga ett gott samhälle måste vi medskapa, alltså vara delaktiga och påverka, och skapa ett gott sammanhang med människorna i vår egen vardag: familjen, vännerna och grannarna, i skolan, på arbetet, i fotbollsklubben, i föreningen. Alla människor räknas och behövs. Medborgardialog I ett samhälle är alla medborgare. Vi lever med varandra, sida vid sida. Överallt där människor möts behövs en dialog. Det handlar om att vara nyfiken på den och det som är annorlunda, utveckla ny kunskap och nya förhållningssätt. Att själv utvecklas och att utveckla samhället tillsammans med andra är ett livslångt och nödvändigt lärande. Integrationspedagogens roll Hur gör vi med utmaningarna vi möter i samhället? Hur hanterar vi mixen av kommunikation, ideologier och mångkultur? Vi måste hjälpas åt. När ett samhälle får växtvärk spricker gamla fogar och olika samhällsdelar börja falla isär. Den som inte känner igen sig blir vilsen. Vilsenhet skapar osäkerhet. Och den som är osäker brukar antingen gömma sig eller gå till attack. Men hur fogar vi ihop oss? Integrationspedagogen är viktig i rollen som samhällsfogare. Vad gör då en integrationspedagog? Utmanar tunnelseende och vidgar perspektiv? Lyssnar på erfarenheter, stärker relationer och utforskar problemlösning? Bygger broar och skapar tillit? Ja, just så. En integrationspedagog kunskapar i olika verksamheter och kan konsten att foga ihop, att balansera olika delar så att de funkar tillsammans. En del bitar behöver renoveras, några är okända och behöver upptäckas. Vissa delar måste byta plats, andra får förändrade uppgifter. Målet är ett gott samhälle. Ett gott samhälle som är i balans. EZ -18 3

Mötesplats Inkludering När, var och hur? Kom och hitta din mötesplats 15 mars 2019 Du är varmt välkommen till Dalslands folkhögskola, Folkhögskolevägen 6, Färgelanda. 9.00 Frukost i matsalen för den som vill 9.30 Nu börjar vi. Inkludera mera! 12.00 Lunch 15.00 Tack för i dag Anmäl dig Anmäl dig senast 6 mars till dalslands.folkhogskola@vgregion.se eller 0528-758 80. Vi bjuder på frukost, lunch och förfriskningar. Meddela eventuell specialkost. Vi ser Amatörer och Gabriela Pichler deltar Hon har talang så det skriker om det. Hennes film är som en klassisk progglåt, fast med humor och Balkanstomp i botten. Pris på Venedig-festivalen och fyra Guldbaggar. Så lät en recension om Gabriela Pichlers film Äta, sova dö. Kom och möt Gabriela och Amatörer en film om socialt patos och inklusion oavsett bakgrund. Manus: Jonas Hassen Khemiri. Medskapande mötesplats Dagens fokus är inkludering. Vi lyfter tillsammans frågor som bränner till. Genom Gabriela Pichler och Amatörer får vi värdefull input. Kraften att göra skillnad har vi tillsammans och så tror vi också att samhället ska byggas. Därför formar vi dagen utifrån att vi är samhället. Vi har den erfarenhet och kunskap som behövs i samhällsbygget. Let s do it! Språngbräda vidare: Vad vill du att 15 mars ska ge? Vi vill börja snickra på språngbrädan till 15 mars redan nu. Du och de andra som kommer till Mötesplats Inkludering har stor samlad kompetens. Den vill vi ta vara på! Vi undrar: Vad vill du få ut av eventet 15 mars? Hur kan vi vidga perspektiven för orden inkludering, tillhörighet och integration? Vilka erfarenheter har du inom inkludering/tillhörighet/integration? Vad vill du lära dig av de andra deltagarna? Någon särskild vinkel som är intressant? Det blir ett stort nätverk som möts 15 mars. Vad vill du få ut av nätverket under dagen? Vill du se en fortsättning efter 15 mars i så fall hur? Är det någon särskild fråga som engagerar dig? Återkoppla och mejla oss på dalslands.folkhogskola@vgregion.se. Ämne: Min idé om 15 mars. Psst! Kommer du långt ifrån? Kanske ända från Norrlands inland? Och är intresserad av utbildningen till integrationspedagog? Då har vi ett erbjudande till dig: Vi kan ge logi till tio personer 14 16 mars, med erbjudande om en äventyrsdag lördag 16 mars! (Dalslands folkhögskola utbildar nämligen Äventyrsguider.) Du som är snabb på bollen får hänga på. 4 Hitta din plats!

Mötesplats inkludering genomförs i samverkan mellan 5