Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(17) Carl Carlsson 2015-06-23 Österfärnebo skolas kvalitetsredovisning 2014 2015 1. Organisation Österfärnebo skola är en F-9 skola som detta läsår har varit organiserad i två olika arbetslag, F-3 och 4-9. Skolan leds av rektor Carl Carlsson och detta läsår har vi även haft två arbetslagsledare, en för arbetslag F-3 och en för arbetslag 4-9. Skolan har haft en administratör på 0,25 tjänst. Årskurs Antal Flickor Pojkar F-klass 10 5 5 1 9 7 2 2 9 6 3 3 9 1 8 4 10 7 3 5 7 4 3 6 9 4 5 7 16 9 7 8 14 3 11 9 22 10 12 Summa 115 57 58 Siffror från 15 maj 2015 Elevunderlaget har ökat under läsåret med 15 elever. De flesta nya elever som har börjat är nyanlända asylsökande elever från flera olika länder. DVåra nyanlända elever har skrivits in i ordinarie klasser, tillhört skolans landningsgrupp och deltagit i en del ämnen utifrån förutsättningar.vi har haft åldersblandade grupper, F-1, 2-3, 4-5, 6-7 och renodlade klasser för åk 8 och 9. Fritidshemmet har 22 barn inskrivna Läsåret 13/14 Tjänst Antal Kvinnor Män Tjg Lärare 16 12 4 11,7 SYV 1 1 0,2 För/fri 2 2 1,9 Kamratstödjare 1 1 0,2 Administratör 1 1 0,25 Rektor 1 0,5 Totalt 11,45 Kunskapsförvaltningen
Datum Sidan 2(17) I arbetslaget F-3 har vi haft två lärare och två förskolelärare. De sistnämnda har även arbetat på fritidshemmet under eftermiddagarna. En av dem har öppnat och den andra har stängt efter ett rullande schema. Idrottsläraren, slöjdlärare, matematiklärare och en lärare i engelska från de högre åldrarna har även arbetat ner i arbetslag F-3. Vi har haft ett elevhälsoteam på skolan bestående av en specialpedagog, kurator, sjuksköterska, SYV och rektor som har träffats varannan tisdag. Kamratstödjaren har förutom arbetet med trygghetsråden och elevråden även deltagit i elevens val. 2. Systematiskt kvalitetsarbete I planeringen av arbetsplanen 13/14 jobbade personalen fram två viktiga perspektiv, vi känsla och ansvar. Dessa två perspektiv har legat kvar under läsåret 14/15. Arbetslagen har utvärderat verksamheten och aktiviteterna vid några tillfällen under året. I januari, maj och vid läsårets sista arbetsdagar. Klassråden, elevrådet och föräldrarådet är viktiga forum för oss där vi kan ta del av elever och föräldrars synpunkter och diskutera utveckling och kvalité av skolan. Detta läsår har vi haft mentorstid för att säkerställa att återkommande klassråd blir av. Elevråden har kamratstödjare hållit i med representanter från alla åldersgrupper. Föräldrarådet har haft föräldrarepresentanter. För att ytterligare visa upp skolan och bygga kontakter mellan skola och hem har vi anordnade vi ett gemensamt föräldramöte där alla närvarande fick möjlighet att lyssna på samma information från skolledningen. Alla elever har en individuell utvecklingsplan, IUP och under läsåret har elever och föräldrar kunnat följa kunskapsprocessen. Vid utvecklingssamtalen, som är två gånger per läsår, går mentor igenom IUP med skriftliga omdömen tillsammans med elev och föräldrar. Mål Mått 3. Normer och värden Vi-känslan på skolan från åk F-9skall vara hög. Elevernas sociala kompetens och empatiska förmåga samt deras förmåga att ta ansvar för sina handlingar ska vara hög. Öka respekten för andra, för våra handlingar och för oss själva. Målet är nått när 100 % av eleverna uttrycker sig positivt vid utvärderingarna kring samarbetsdagar i åldersblandade grupper F-5, 4-9 eller F-9. Målet är nått när resultatet i kommunens enkät är minst 3, gällande att elever känner sig respekterade av vuxna och elever och att flickor och pojkar behandlas likvärdigt. Resultat 8. Arbetsro 2
Datum Sidan 3(17) 2009 3,19 (2,86) 2,57 (2,77) 2,71 (2,67) 2010-3,25 (2,87) 3,18 (2,53) 2011 3,40 (2,96) 3,32 (2,97) 3,31 (2,71) 2012 3,22 (2,88) 2,69 (2,68) 2013 3,8 (3,0) 2,7 (2,9) 3,3 (2,9) 2014 2,6 (3,0) 3,1 (2,7) 2015 3,1 (2,9) 2,8 (2,9) 2,9 (2,7) 13. Trivsel 2009 3,71 (3,55) 3,14 (3,23) 3,18(3,04) 2010-3,38 (3,28) 3,59 (3,04) 2011 3,9 (3,45) 3,74 (3,46) 3,67 (3,14) 2012 4,0 (3,59) - 3,00 (3,25) 2013 3,7 (3,6) 3,1 (3,3) 3,7 (3,3) 2014 3,9 (3,5) 3,3 (3,2) 2015 3,8 (3,5) 3,3 (3,5) 3,3 (3,1) 7. Trygghet 2009 3,71 (3,54) 3,71 (3,48) 3,59 (3,40) 2010-4,00 (3,45) 3,76 (3,39) 2011 3,80 (3,52) 3,89 (3,52) 3,62 (3,37) 2012 3,78 (3,53) - 3,46 (3,46) 2013 3,7 (3,7) 3,4 (3,4) 3,9 (3,5) 2014 3,6 (3,5) 3,4 (3,3) 2015 3,9 (3,5) 3,3 (3,5) 3,5 (3,2) 6. Jag tycker att flickor och pojkar behandlas likvärdigt av alla vuxna i skolan 2010 (3,11) 2,94 (2,83) 2011 3,80 (3,23) 3,08 (2,72) 2012 3,11 (3,45) 2,15 (2,79) 2013 3,2 (3,4) 2,2 (2,9) 2,3 (2,8) 2014 4,0 (3,5) 2,8 (2,6) 2015 4,0 (3,6) 3,0 (3,2) 2,8 (2,7) 9.Jag känner mig väl behandlad av alla vuxna i skolan. 2010 (3,44) 3,41 (3,20) 2011 3,80 (3,48) 3,23 (3,18) 2012 3,78 (3,62) 2,54 (3,16) 2013 3,7 (3,7) 3,2 (3,3) 3,6 (3,2) 2014 3,8 (3,6) 3,1 (3,1) 2015 4,0 (3,6) 3,3 (3,5) 3,3 (3,1) 11. De vuxna på skolan agerar alltid när någon behandlas illa. 2010 (3,34) 3,24 (2,71) 2011 3,50 (3,34) 2,69 (2,68) 3
Datum Sidan 4(17) 2012 3,67 (3,37) 2,31 (2,88) 2013 3,7 (3,6) 2,6 (3,1) 3,2 (2,8) 2014 3,5 (3,5) 2,8 (2,7) 2015 3,6 (3,6) 3,3 (3,3) 2,9 (2,7) 10. Jag känner mig väl behandlad av mina klasskamrater. 2010 (3,27) 3,59 (3,43) 2011 3,60 (3,42) 3,77 (3,45) 2012 3,89 (3,43) 3,23 (3,41) 2013 3,7 (3,5) 3,2 (3,4) 3,8 (3,4) 2014 3,5 (3,5) 3,3 (3,3) 2015 3,8 (3,4) 3,3 (3,4) 3,4 (3,2) Ser man till kommunenkäten känner eleverna att de trivs, är trygga och är väl behandlade av vuxna och andra elever. Eleverna umgås i åldersblandade grupper på rasterna. Aktivitetsdagar i åldersblandade grupper har anordnats under året, till exempel Skoljoggen. Dessa aktiviteter har gjorts för att stärka vi-känslan på skolan. Enligt trygghetsenkäten gjord av kamratstödjaren känner eleverna i åk 6-9 sig väl behandlade av sina klasskamrater (8.3 av 10 p) Vid utvecklingssamtal frågas det hur det är på skolan. Detta görs två gånger per år. Frågan ställs även av och till på klassråd. En trygghetsenkät har också genomförts. I både elevenkäten för samtliga årskurser och trygghetsenkäten ligger vi lågt (6,5 av 10 p) på arbetsro. Många tycker att skolarbete är viktigt (8,2 av 10). Eleverna tycker däremot inte att skolarbetet är särskilt roligt (5,3 av 10 p) Det arbetas med att få bort onödiga kommentarer på lektionerna, Mobiltelefonerna samlas in på lektionstid. Information av olika slag ges till eleverna som de tar hem till sina föräldrar för godkännande och underskrift. Trivselreglerna har reviderats under klassråd samt i början av terminen. Bedömning: Målet uppfyllt i hög grad Analys Arbetsro för eleverna är en viktig faktor för ökad måluppfyllelse. Vi ligger tyvärr enligt elevernas uppfattning i undersökningarna för lågt där och behöver arbeta med arbetsro i samtliga klasser. Ordningsreglerna ska ses över och förenklas språkmässigt så alla förstår dem och ska därför kunna följa dem bättre. Vi måste arbeta med att öka intresset och lusten att lära. Vi måste arbeta mer med att alla elever respekterar de ordningsregler vi har, att inte respektera ordningsreglerna skapar oro, vilket leder till att det inte finns någon arbetsro. Lärarna måste vara konsekventa och tålmodiga i arbetet med att skapa arbetsro. Lektionstiden måste respekteras. Detta gäller både lärare och elever. Reglerna måste även ges till vikarier och nyanställda på en gång. Nytt mål: Skapa respekt för varandra och se till att alla känner att de har arbetsro. 4
Datum Sidan 5(17) 4. Kunskaper, 9. Bedömning och betyg Mål från arbetsplanen 2014-2015 Utveckla genrepedagogiken i enlighet med språkutvecklingsplanen - svenska i alla ämnen. Öka måluppfyllelsen i alla ämnen. Öka läsförståelsen i alla ämnen. Mått Målet är nått när eleverna har ökade kunskaper om olika textgenrer. Målet är nått när en ökad måluppfyllelse kan avläsas i formuläret bedömd måluppfyllelse, som görs i kommunen en gång per termin. Målet är nått när alla elever klarar läsförståelsen i de nationella proven i åk 3, 6 och 9. Resultat Födda 2005 Årskurs 3 Meritvärde Åk 3 Åk 3 Ämne HT 14 VT 15 Biologi 13,8 15 Bild 14,5 14,2 Engelska 13,6 12,5 Fysik 13,8 15 Geografi 13,8 15 Historia 13,8 15 Hem- och konsumentkunskap Idrott och hälsa 13 14 Kemi 13,8 15 Matematik 13,6 11,7 Moderna språk Musik 8,4 10,3 Religionskunskap 13,8 15 Samhällskunskap 13,8 15 Slöjd 9 9,3 Svenska 15 16,9 Teknik 13,8 15 medelvärde 13,2 13,9 Födda 2002 årskurs 6 Meritvärde 5
Datum Sidan 6(17) Åk 6 Åk 6 Ämne HT 14 VT 15 Biologi 7,8 10 Bild 11,4 11,1 Engelska 10,3 11,4 Fysik 8,1 10 Geografi 13,1 Historia 6,7 Hem- och konsumentkunskap 7,2 5,6 Idrott och hälsa 11,1 10,3 Kemi 7,2 10,6 Matematik 7,8 8,9 Moderna språk Musik 7,5 11,7 Religionskunskap 10,6 10,6 Samhällskunskap 10 10 Slöjd 11,1 9,7 Svenska 10 11,7 Teknik 10,8 7,5 medelvärde 9,4 9,9 Födda 2001 årskurs 7 Meritvärde Åk 7 Åk 7 Ämne HT 14 VT 15 Biologi 8 11,2 Bild 11,4 10,8 Engelska 12,2 12,7 Fysik 11,3 10,8 Geografi 9,5 Historia 10 Hem- och konsumentkunskap Idrott och hälsa 9,4 10,8 Kemi 10,3 10,8 Moderna språk 11,7 12,5 Matematik 11,7 12 Modersmål 17,5 Musik 9 12,7 Religionskunskap 7,7 7,7 Samhällskunskap 7,3 7,3 Slöjd 11,5 10,7 Svenska 11,2 10,8 Teknik 12,5 12 6
Datum Sidan 7(17) medelvärde 12,5 13,3 Födda 2000 Årskurs 8 Meritvärde Åk 8 Åk 8 Ämne HT 14 VT 15 Biologi 8,6 8,8 Bild 4,3 6,9 Engelska 6,4 5,9 Fysik 3,2 6,6 Geografi 4,3 3,8 Historia 7,5 Hem- och konsumentkunskap Idrott och hälsa 4,2 3,3 Kemi 2,9 5 Moderna språk 10,6 10,6 Matematik 7,1 6,5 Modersmål 14,2 Musik 4 7,9 Religionskunskap 7,8 Samhällskunskap 2,9 3,8 Slöjd 10 8 Svenska 2,9 5 Teknik 8 6,9 Medelvärde 5,7 6,5 Födda 2002 årskurs 9 Meritvärde Åk 9 Åk 9 Ämne HT 14 VT 15 Biologi 11,5 11,5 Bild 9,5 11,3 Engelska 10,1 11,8 Fysik 10,9 11,4 Geografi 9,4 9,6 Historia 9,5 9,5 Hem- och konsumentkunskap 8,6 9,4 Idrott och hälsa 9,9 11,6 Kemi 9 9,8 Moderna språk 14 13,7 Matematik 9,4 11,4 Musik 8 11,4 7
Datum Sidan 8(17) Religionskunskap 9 11,6 Samhällskunskap 9,4 9,5 Slöjd 11,6 12,8 Svenska 9,1 11,3 Teknik 9 11,1 Medelvärde 9,9 11,1 Resultat Nationella prov Resultat åk 3 (9 elever i årskursen) Matematik, nationella prov, delprov; andel i % som nått kravnivån 2012 2013 2014 2015 A 100 86 100 100 B 100 86 100 100 C 100 86 100 100 D 100 71 100 100 E 100 86 100 100 F 100 86 100 100 G 100 71 100 100 Svenska, nationella prov, delprov; andel i % som nått kravnivån 2012 2013 2014 2015 A 100 86 100 100 B 100 86 100 100 C 100 71 100 100 D 100 86 100 100 E 100 86 100 100 F 100 86 100 100 G 100 71 100 100 H 100 57 78 100 Nationella prov åk 6 Andel elever som nått lägst E 2015 i % Ämne Antal provbetyg Ös EN 9 89 MA 9 66 SV 9 100 SVA För att få ett provbetyg ska eleverna ha deltagit i samtliga delprov. Varje elev ska göra nationellt prov i engelska, matematik, svenska/svenska som andraspråk Nationella prov åk 9 Andel elever som nått lägst E 2014 i % 8
Datum Sidan 9(17) 2012 2013 2014 2015 Ämne Antal elever Ös BI 77 EN 100 60 100 18 78 FY 100 GE 73 HI KE 60 16 75 MA 92 47 71 14 86 RE 17 76 SH 86 SV 92 73 93 17 82 SVA För att få ett provbetyg ska eleverna ha deltagit i samtliga delprov. Varje elev ska göra nationellt prov i engelska, matematik, svenska/svenska som andraspråk samt ett av SO-ämnena och ett av NO-ämnena. Måluppfyllelse födda 08 (Förskoleklass) Språklig medvetenhet F klass F klass Termin Ht 14 VT15 Antal röd 1 Antal gul 8 9 Antal grön 1 2 Summa 10 11 Meritvärde 9,5 10,9 Måluppfyllelse födda 07 F klass F klass Åk 1 Åk 1 Språklig medvetenhet Termin HT 13 Vt 14 HT 14 VT 15 Antal röd 0 0 Antal gul 5 0 2 Antal grön 3 8 6 Summa 8 8 8 Meritvärde 11,9 15,0 13,8 Grundläggande läs- och skrivförmåga Termin HT 14 VT 15 Antal röd 0 Antal gul 2 3 Antal grön 6 5 Summa 8 8 Meritvärde 13,8 13,1 9
Datum Sidan 10(17) Grundläggande läsförståelse Termin HT 14 VT 15 Antal röd 0 Antal gul 2 4 Antal grön 6 4 Summa 8 8 Meritvärde 13,8 12,5 Förmåga att tillämpa läs & skrivstrategier i varje ämne Termin HT 14 VT 15 Antal röd 0 Antal gul 3 3 Antal grön 5 5 Summa 8 8 Meritvärde 13,1 13,1 Förmågan att tala lyssna samtala Termin HT 14 VT 15 Antal röd 0 Antal gul 3 4 Antal grön 5 4 Summa 8 8 Meritvärde 13,1 12,5 Måluppfyllelse födda 05 Åk 1 Åk 1 Åk 2 Åk 2 Åk 3 Åk 3 Språklig medvetenhet Antal röd 0 0 0 Antal gul 6 7 0 0 Antal grön 1 0 8 8 Summa 7 7 8 8 Meritvärde 10,7 10,0 15,0 15,0 Grundläggande läs- och skrivförmåga Antal röd 0 0 0 Antal gul 6 6 0 0 Antal grön 1 1 8 8 Summa 7 7 8 8 Meritvärde 10,7 10,7 15,0 15,0 Grundläggande läsförståelse Antal röd 0 0 0 10
Datum Sidan 11(17) Antal gul 6 6 0 0 Antal grön 1 1 8 8 Summa 7 7 8 8 Meritvärde 10,7 10,7 15,0 15,0 Förmåga att tillämpa läs & skrivstrategier i varje ämne Antal röd 1 0 0 Antal gul 5 7 0 3 Antal grön 1 0 8 5 Summa 7 7 8 8 Meritvärde 9,3 10,0 15,0 13,1 Förmågan att tala lyssna samtala Antal röd 0 0 0 Antal gul 7 7 0 3 Antal grön 0 0 8 5 Summa 7 7 8 8 Meritvärde 10,0 10,0 15,0 13,1 Måluppfylelse födda 02 Åk 4 Åk 4 Åk 5 Åk 5 Åk 6 Åk 6 Grundläggande läsförståelse Antal röd 1 0 2 2 Antal gul 6 8 6 5 Antal grön 3 1 1 2 Summa 10 9 9 9 Meritvärde 10,5 10,6 8,3 8,9 Förmåga att tillämpa läs & skrivstrategier i varje ämne Antal röd 1 0 2 3 Antal gul 9 8 6 6 Antal grön 0 1 1 Summa 10 9 9 9 Meritvärde 9,0 10,6 8,3 6,7 Förmågan att tala lyssna samtala Antal röd 1 0 3 2 Antal gul 9 8 7 6 Antal grön 0 1 0 1 11
Datum Sidan 12(17) Summa 10 9 10 9 Meritvärde 9,0 10,6 7,0 8,3 Måluppfyllelse födda 99 Åk 7 Åk 7 Åk 8 Åk 8 Åk 9 Åk 9 Grundläggande läsförståelse Antal röd 5 6 4 3 Antal gul 9 10 10 10 Antal grön 6 4 6 7 Summa 20 20 20 20 Meritvärde 9,0 8,0 9,5 10,3 Förmåga att tillämpa läs & skrivstrategier i varje ämne Antal röd 5 6 5 4 Antal gul 11 10 8 10 Antal grön 4 4 7 6 Summa 20 20 20 20 Meritvärde 8,5 8,0 9,3 9,5 Förmågan att tala lyssna samtala Antal röd 3 6 3 5 Antal gul 9 12 7 9 Antal grön 8 2 10 6 Summa 20 20 20 20 Meritvärde 10,5 7,5 11,0 9,0 Bedömning: Målet uppfyllt i hög grad Analys Vi behöver en mer öppen och kontinuerlig dialog lärare emellan. Vi behöver få möjligheter att utbyta erfarenheter och få goda exempel. Stöd i modeller och metoder. Språkutvecklingsplanen behöver synliggöras mer för alla pedagoger. Alla pedagoger behöver arbeta med språkutvecklingsplanen mer aktivt och medvetet. Alla checkar av att de arbetar med de fem målområdena i språkutvecklingsplanen, både på elevnivå och inom klassen. Arbeta mer med ämnestypiska genrer och dess språktypiska drag. De flesta resultat i måluppfyllelsen har ökat både inom språkutveckling och inom ämneskunskaperna. Satsningen på den lilla årskurs 8 gruppen har gett effekt, dock inte lika mycket som vi hoppats på. Vi ser dock att vi är på rätt väg. Antalet landningselever som har tillkommit har tagit bort en del av önskat resultat för framför allt årskurs 8. 12
Datum Sidan 13(17) Vi måste jobba mer aktivt med språk i alla ämnen. Alla pedagoger fokuserar på att bearbeta ämnesspecifika texter i sin undervisning för att öka läsförståelsen i olika typer av texter. Alla lärare måste på tåget. Öka medvetenheten för hur man arbetar aktivt och medvetet med läsförståelse och olika strategier för att nå god läsförståelse. Arbetet är påbörjat, men vi behöver mer tid att arbeta och planera ihop oss för att det ska fungera bättre. Arbeta mer ämnesövergripande. Mer samarbete lärare emellan. Förslag på ämnesövergripande temaveckor där hela skolan ingår (ex. Kärlek och Guldkant på tillvaron). 5. Ansvar och inflytande Mål Alla elever tar ansvar för sitt lärande. Alla elever upplever att de kan påverka sina studier. Alla elever tar ansvar för skolmiljön. Mått I kommunenkäten minst 3,0 på frågorna om de kan påverka vad och hur de arbetar i skolan. I kommunenkäten minst 3,0 på frågorna om de kan påverka i skolan genom klassråd resp. elevråd. Resultat Vid planering av arbetsområden, får eleverna vara med och påverka hur de ska arbeta för att nå målen. Alla lärare visar eleverna vilka valmöjligheter som finns i varje område. 15. Skolarbetet är så roligt att jag vill lära mig mer 2013 3,2 (3,2) 2,8 (2,7) 2,0 (2,1) 2014 3,4 (3,2) 1,8 (2,1) 2015 3,0 (3,2) 2,7 (2,8) 1,5 (2,1)) (sandv1kens grundskolor inom parentes) 4. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena 2013 3,5 (3,5) 3,0 (3,2) 3,1 (3,0) 2014 3,0 (3,4) 3,1 (2,9) 2015 3,6 (3,4) 2,7 (3,2) 3,1 (2,9) 20. Jag är med och påverkar vad vi arbetar med i skolan 2009 3,38 (2,89) 2,71 (2,61) 2,00 (1,94) 2010 (2,49) 3,43 (2,71) 2,24 (2,07) 2011 3,20 (2,92) 3,26 (2,80) 2,23 (2,02) 2012 3,44 (2,94) 2,85 (2,11) 2013 3,2 (2,8) 2,6 (2,7) 2,9 (2,4) 2014 3,8 (2,7) 2,4 (2,1) 2015 2,1 (3,1) 2,3 (2,8) 3,0 (2,3) 13
Datum Sidan 14(17) 19. Jag är med och påverkar hur vi arbetar i skolan 2009 3,24 (2,95) 2,86 (2,53) 2,50 (2,26) 2010 (2,68) 3,13 (2,63) 2,59 (2,33) 2011 2,90 (2,86) 3,16 (2,91) 2,54 (2,24) 2012 3,11 (2,98) 3,08 (2,47) 2013 2,8 (3,1) 3,1 (2,8) 2,8 (2,6) 2014 4,0 (3,1) 2,5 (2,3) 2015 3,0 (3,3) 2,5 (3,0) 2,5 (2,4) 1.Vi har klassråd minst en gång i månaden. 2011 100 (78) 100 (92) 2012 100 (85) 92 (78) 2013 100 (96) 89 (95) 67 (85) 2014 100 (82) 94 (67) 2015 100 (90) 100 (91) 100 (84) 2.Om jag vill kan jag påverka i skolan genom klassrådet 2011 3,20 (3,32) 3,25 (2,75) 2012 3,78 (3,30) 2,77 (2,77) 2013 3,8 (3,4) 3,1 (3,1) 2,6 (2,9) 2014 4,0 (3,4) 3,1 (2,7) 2015 3,5 (3,3) 2,7 (3,2) 2,6 (2,5) 3.Om jag vill kan jag påverka i skolan genom elevrådet 2011 3,22 (3,19) 3,27 (2,65) 2012 3,67 (3,22) 2,92 (2,81) 2013 3,5 (3,2) 2,9 (3,0) 3,4 (2,8) 2014 3,9 (3,3) 2,9 (2,6) 2015 3,3 (3,2) 3,0 (3,2) 2,7 (2,6) Alla lärare uppmärksammar eleverna på när de får vara med och påverka. Mentorstiden används för att träna eleverna på mötesteknik. Klassråd minst en gång/månad. Fritidsråd regelbundet. Elevråd regelbundet. Föräldraråd regelbundet Bedömning: Målet uppfyllt i ganska hög grad Analys Vi verkar ta ur eleverna lusten att lära ju äldre de blir eller är det ett tonårsinställning. Detta måste vi fördjupa oss i under kommande läsår. Vi jobbar konsekvent med klassråd och elevråd men ändå ger eleverna låga resultat på inflytelsefrågorna. Åk 3 eleverna upplever att de har större inflytande i skolan än årskurs 8 eleverna. Vi måste bli bättre på att få eleverna att förstå att det är viktigt att värna om skolmiljön. 14
Datum Sidan 15(17) Vi måste bli tydligare med att deadlines gäller. Vi måste få dem att förstå att de får vara med att påverka. Temaveckan är ett bra exempel på när eleverna kan få vara med och påverka. Vi måste föra över vårt sätt att arbeta under temaveckan till den ordinarie undervisningen. Slutsats Förbättra arbetsmoralen och öka elevernas ansvarstagande, som förberedelse inför gymnasiet. Tydliggöra för oss själva och för eleverna när de får vara med och påverka. 6. Skola och hem På Österfärnebo skola strävar vi efter att ha en nära kontakt med hemmet. Det innebär att vi alltid kontaktar föräldrarna om vi befarar att en elev farit illa eller eleven själv betett sig illa. Vi uppmanar också alltid föräldrarna att besöka, ringa eller skicka e-post till skolan om de är oroade eller undrar över något, och det gör de. Olika verksamheter inom skolan skriver veckobrev som föräldrarna kan prenumerera på via sin e-post. Vi har föräldramöte på hösten och utvecklingssamtal en gång per termin. På fritids har vi föräldrafika en gång per termin. Skolan har ett samråd som består av klassföräldrar från varje klass samt rektor. De träffas två gånger per termin. Skolans IUP är numera digital vilket innebär att föräldrarna kan gå in och följa sina barns kunskapsutveckling när som helst. 7. Övergång och samverkan Inom skolan sker överlämning mellan lärare där behov finns eftersom skolan är en F-9 skola och många lärare följer eleverna under flera år. Skolan behöver göra en strukturerad plan där överlämningen behöver ske vid byta av lärare och mentorsroll. Överlämnandekonferens mellan förskolan och förskoleklass genomförs under senare delen av vårterminen mars - maj. Överlämnandekonferens mellan skola och Sandvikens gymnasieskola sker i slutet av VT mellan respektive skolors EHT team.. För de elever som ej når upp till målen i åk 9 sker en överlämning under slutet av vårterminen mellan personal från skolan och personal på Introduktionsprogrammet i Sandviken. 8. Skolan och omvärlden Österfärnebo är ett litet samhälle 3,5 mil utanför Sandviken. Det är därför viktigt för oss att ha kontakter både med det närliggande samhället och med omvärlden. En del kontakter är inplanerade i årshjulet/ kalendern andra kan ske spontant när behov uppstår. Det är av yttersta vikt att frigöra ekonomiska medel för studiebesök och andra aktiviteter i Sandviken och omkringliggande orter för att ge eleverna möjligheter att uppleva andra samhällen. Allt finns inte på plats i Österfärnebo. Det vi skulle behöva utveckla är våra internationella kontakter. Mål 10. Medarbetare All personal känner att de har en rimlig arbetsbelastning. All personal upplever att de kan påverka sin arbetssituation. 15
Datum Sidan 16(17) Mått I medarbetarenkäten ska 100 % av personalen känna att de har en rimlig arbetsbelastning, och att de kan påverka sin arbetssituation. Resultat Från medarbetarenkäten gjord HT 14 finns följande att utläsa. Resultat (4= Instämmer helt, 3, 2 1= Instämmer inte alls) % Arbetsbelastning 4 3 2 1 Jag har en rimlig arbetsbelastning 60 40 0 0 Inflytande 4 3 2 1 Jag kan påverka min arbetssituation. 40 60 0 0 Bedömning: Målet uppfyllt i hög grad Analys Eftersom vikariepoolen inte har fungerat, har lärarna fått täcka upp för varandra när någon varit sjuk till exempel. Detta har lett till stress, förlorad planeringstid och minskad kvalité på undervisningen. Det gör att lärarna känner att de inte har en rimlig arbetsbelastning Tydligheten om vem man ska kontakta när man är sjuk är otydlig. Kommunikation mellan lärarna måste bli bättre. Slutsats Arbetsbelastningen har varit skevt fördelad, detta är ett ledningsproblem. Tydligare instruktioner och struktur. Utse ansvarig person för att lösa lektioner vid sjukdom. Mål 11. Hållbar samhällsutveckling Skolan har en tydlig hälsofrämjande profil med fokus på extra rörelse. Skolan har fokus på att eleverna ska vara varsamma med naturens resurser. Mått Alla elever har erbjudits möjlighet till extra rörelse under skolveckan utöver idrottslektionerna. Alla elever har informerats i ekologiskt hållbart förhållningssätt. Resultat Skolan har arrangerat minst tre friluftsdagar. Innebandyturnering, dag i kungsberget, fotbollsturnering och aktivitetsdag. Under elevens val har ansvariga lärare planerat in olika hälsofrämjande aktiviteter. Under läsåret genomförs minst en temadag på temat hälsa. Nej! Arrangera kompisdagar med utomhusaktivitet. Ambassadörerna har gjort en dag. Vi har förbättrat källsorteringen. Flera av lärarna har provat på att genomföra utepedagogik under läsåret. 16
Datum Sidan 17(17) Alla elever har erbjudits möjlighet till extra rörelse under skolveckan utöver idrottslektionerna. Alla elever har informerats i ekologiskt hållbart förhållningssätt. Bedömning: Målet uppfyllt i hög grad Analys Friluftsdagarna är dagar då vi arbetar över klassgränserna. Dessa dagar är uppskattade. Dock måste vi bli bättre på att följa upp och utvärdera våra gemensamma aktiviteter så vi vet vad vi kan förbättra. Standardiserat utvärderingsformulär? Skolan har till viss del haft en tydlig hälsofrämjande profil med fokus på extra rörelse, men kan bli bättre på detta. Skolan erbjuder alltid extra rörelse på elevens val varje vecka. Det har även arrangerats turneringar i fotboll och innebandy 2 ggr under läsåret där åk 4-9 samt lärarna deltagit. Skoljoggen och aktivitetsdagar har anordnats under läsåret. Skolan har, i ämnena biologi, kemi, hemkunskap och slöjd haft fokus på att eleverna ska vara varsamma med naturens resurser. Idrotten har arbetat med allemansrätten. Källsortering finns på skolan Slutsats Bli bättre på att skriva ner, organisera bättre runt. Bli bättre på att inkludera landning och lågstadiet. Utvärderingen av aktiviteterna har inte fungerat. 17