På spaning efter systemteori och tvärvetenskaplig metod

På spaning efter systemteori och tvärvetenskaplig metod Uppsatser från doktorandkursen Systemanalys med metodexempel från energiområdet Arbetsnotat Nr 41 Red. Magnus Karlsson, Energisystem, IEI, LiU Jenny Palm, Tema T, LiU

Magnus Karlsson, Jenny Palm red., 2009 Linköpings universitet Unitryck, Linköping ISSN 1403-8307 2

Förord Program Energisystem är ett forskningsprogram och en forskarskola som startades 1997 och består av fem olika avdelningar vid fyra universitet i Sverige. De deltagande forskarna tillhör inte bara olika ämnen utan också helt olika fakulteter. Inom ramarna för Program Energisystem arbetar tekniker och samhällsvetare tillsammans för att studera energifrågorna ur olika infallsvinklar. Det är inte bara tekniken i sig, utan även hur den påverkas av bland annat samhällets regelsystem, politiska beslutsprocesser och olika aktörers intressen som studeras. Följande avdelningar deltar i Program Energisystem: Energiprocesser, KTH Energisystem, Linköpings universitet Fasta Tillståndets Fysik, Uppsala universitet Tema Teknik och social förändring, Linköpings universitet Värmeteknik och maskinlära, Chalmers Nya doktorander har antagits vartannat år, med början 1997 vilket lett till att 6 doktorandgrupper har antagits till programmet. Den senaste antagningen genomfördes under våren 2008. Varje årskull läser ett gemensamt kurspaket om 45 högskolepoäng. Kurspaketet har förändrats något under årens lopp, men huvudlinjerna är kvar. För doktoranderna som antogs 2008 ingår följande kurser i detta kurspaket: Vetenskapsteori, 6hp Perspectives on Energy Systems, 7,5hp Systemanalys med metodexempel från energiområdet, 12hp Tvärprojekt i energisystem, 15hp Praktisk tvärvetenskap inom energiområdet, 4,5hp Kurserna är öppna för andra doktorander i mån av plats och denna bok är ett resultat av de uppsatser som doktoranderna skrev under Systemanalys med metodexempel från energiområdet och utgör en del i examinationen. Linköping 10 mars, 2009 Magnus Karlsson Jenny Palm 3

4

Innehållsförteckning INLEDNING... 7 PROGRAM, FORSKARSKOLA OCH SYSTEMANALYSKURS... 7 FRÅN ARTEFAKT TILL SYSTEM... 7 DE INGÅENDE BIDRAGEN... 8 NÄTVERKSTEORI SOM ANALYSPERSPEKTIV... 13 METODVAL VID STUDIER AV HUSHÅLL OCH DERAS ELANVÄNDNING... 15 SYSTEMTEORI OCH ANALYSMETODIK - UTVÄRDERING AV MÖJLIGHETER TILL FRAMTIDA PRODUKTION AV SYNTETISK NATURGAS, INTEGRERAD I ETT PAPPERSMASSABRUK... 25 ANALYS AV RAFFINADERIET SOM SOCIOTEKNISKT SYSTEM MED METODER FRÅN BÅDE SAMHÄLLSVETENSKAP OCH NATURVETENSKAP... 33 ATT ANVÄNDA SYSTEMTEORIN VSM FÖR ATT FÖRSTÅ SAMVERKAN MELLAN AKTÖRER OCH ARTEFAKTER... 45 SYSTEMANALYS AV INDUSTRIELLA SYMBIOSER POTENTIALER FÖR VSM, FALLSTUDIER OCH MIND... 47 OLIKA METODER OLIKA VERKTYG FÖR SYSTEMANALYS AV STOCKHOLMS FJÄRRVÄRMESYSTEM... 55 KOMBINATIONER AV KVANTITATIVA BERÄKNINGSMODELLER OCH KVALITATIVA INTERVJUER... 67 METOD OCH TEORIVAL VID STUDIE AV LÅGENERGIHUSETS ENERGISYSTEM... 69 EN REFLEKTION ÖVER METODVAL, PERSPEKTIV OCH ETT TVÄRVETENSKAPLIGT ANGREPPSSÄTT... 75 ATT FINNA ENERGIEFFEKTIVA LÖSNINGAR PÅ BOSTADENS INOMHUSKLIMAT MED SYSTEMDYNAMIK, BYGGNADSSIMULERING OCH INTERVJUER... 87 FJÄRRVÄRMEN, METODERNA OCH (NÄSTAN) ALLT DÄREMELLAN... 97 KOMBINATION AV BACKCASTING OCH INTERVJUER... 107 SYSTEMTEORIER OCH METODER... 109 ÄR JÄMSTÄLLDHET EN ENERGIFRÅGA? OM METODOLOGISKA MÖJLIGHETER ATT BERÄKNA CO2-NIVÅER I JÄMSTÄLLDA TRANSPORTSYSTEM... 117 MÖJLIGHETER OCH HINDER FÖR KOMBINATION AV MATEMATISKA MODELLER OCH DISKURSANALYS... 129 DISCUSSION ON THE POTENTIAL OF CERTAIN SYSTEMS THEORIES AND METHODS FOR MY FUTURE RESEARCH PROJECT... 131 5

6

På spaning efter systemteori och tvärvetenskaplig metod Inledning Inledning Program, forskarskola och systemanalyskurs I Program Energisystem samverkar tekniskt och samhällsvetenskapligt skolade personer och gemensamt för forskningen i programmet är användandet av begreppet system. Systemansatsen används delvis olika i de olika projekten, men eftersom det är utgångspunkten för all vår forskning är det viktigt att tidigt i forskarutbildningen börja fundera på både systemperspektivet och de metodval man gör i ett projekt. Detta är också utgångspunkten för den kurs i systemanalys inom vars ram de uppsatser som presenteras här är skrivna. Kursen heter Systemanalys med metodexempel från energiområdet och syftar till att ge en fördjupad förståelse kring begreppet system samt att ge kunskap om vilka möjligheter och begränsningar som ges genom tekniska såväl som samhällsvetenskapliga metoder för analys och avgränsning av system, speciellt energisystem. Kursen syftar till att problematisera olika vetenskapliga metoder och teorier för analys av energisystem. Först ges en inledning till systembegreppet därefter introduceras respektive uppsats genom att dess innehåll kortfattat sammanfattas innan uppsatserna slutligen presenteras i dess helhet. Från artefakt till system All forskning inom Program Energisystem görs i ett systemperspektiv. I tidigare forskning finns olika definitioner på vad ett system är. En bred definition är att ett system är en grupp av objekt som samverkar (Churchman, 1968). Ingelstam (2002), som har varit kursbok, betonar att ett system består av två sorts parametrar; någon form av komponenter och förbindelsen dem emellan. Inom Program Energisystem arbetar vi utifrån följande beskrivning av energisystemet: Med ett energisystem menas anläggningar för omvandling, distribution och utnyttjande av energi och som samverkar för att fylla en viss typ av efterfrågan inom ett visst verksamhetsområde. Energisystem skall analyseras med avseende på såväl dess tekniska som dess samhälleliga funktion, inräknat aktörer, organisationer och institutioner. Målsättning är att skapa kunskap om uthålliga och resurssnåla energi system. Med resurser menas inte enbart energi utan även arbete, kapital, material och miljö. Långsiktig hänsyn snarare än kortsiktig. Utgångspunkten i Program Energisystems forskning är att det finns ett starkt samspel mellan tekniken, dess organisering och dess användning i frågan om energi. De tekniska och sociala aspekterna samspelar, varför energisystemet kan analyseras som ett stort sociotekniskt system. Det som påverkar ett tekniskt systems utformning är, förutom teknikens egenskaper, vetenskapliga, ekonomiska, politiska och institutionella delar som är så nära länkade med varandra att det inte är meningsfullt att försöka skilja dem åt. I programmet blir användandet av en systemsyn ett gemensamt angreppssätt för vår 7

På spaning efter systemteori och tvärvetenskaplig metod Inledning forskning. Detta innebär dock inte att vi begränsar oss till att använda vissa metoder, utan att vi oavsett val av metod tänker kring studieobjekten utifrån en systemförståelse. De ingående bidragen I essäerna utgår doktoranderna från sina egna forskningsprojekt och fokus är på hur olika metoder och systemteorier kan appliceras på forskningsprojektet. Gemensamt för bidragen i denna antologi är att de diskuterar och reflekterar kring olika metoders för- och nackdelar, möjligheten att kombinera olika metoder som ofta traditionellt används var för sig av samhällsvetare och tekniker, samt systemteoriernas möjligheter och begränsningar i analyser. Nedan ges en översikt över de olika systemperspektiv och metodologiska kombinationer som tas upp i bidragen samt introducerande sammanfattningar till respektive bidrag. Nätverksteori som analysperspektiv Tre bidrag diskuterar möjligheten att anamma nätverksteorier som analys perspektiv. Cowans nätverksteori fokuseras i Helena Karresands bidrag Metodval vid studier av hushåll och deras elanvändning. Karresand behandlar metodval vid studier om hushållens erfarenheter av hemelektronik utifrån olika perspektiv på apparatanvändningen. Dessa är apparatperspektivet, aktivitetsperspektivet, funktionsområdesperspektivet samt hushållet som sociotekniskt system. Karresand diskuterar mätning och simulering som tekniska metoder för apparatperspektivet, samt tidsgeografi, intervju och observation som samhällsvetenskapliga metoder för aktivitets- och funktionsområdesperspektiven. Slutligen tillämpar Karresand alltså också en systemteori, Schwartz Cowans nätverksteori, på hushållet som socio-tekniskt system. Slutsatsen är att systemteori kan vara svårt att tillämpa på ett så litet system som hushållet och kräver en vidgad systemgräns för att vara applicerbart. Schwartz Cowans nätverksteori är, enligt Karresand, dock intressant eftersom den sätter konsumenten i fokus och har ett nerifrån-upp-perspektiv på konsumtionsval, som skulle kunna vara fruktbart när hushållsaktiviteterna styr apparatvalen. Vidare framkommer i essän att mätningar i sig är ett för trubbigt instrument för att ensamt fungera för mera djupgående studier, men i kombination med tidsdagböcker och intervjuer kan de vara lämpliga. Simuleringar är intressanta för att påvisa beteendefaktorernas inverkan på elanvändningen men är inte heller tillräckligt djupgående för att få fram nyansrikt data. Observationer kan av praktiska och etiska skäl vara svåra att tillämpa inom en privat sfär. Intervjuer och tidsdagböcker, helst i kombination, är ett effektivt tillvägagångssätt för att få förståelse för hushållens resonemang kring elapparater I Hanna Ljungstedts bidrag Systemteori och analysmetodik - Utvärdering av möjligheter till framtida produktion av syntetisk naturgas, integrerad i ett pappersmassabruk diskuteras bland annat om aktörsnätverksteori kan användas för att studera utvecklingen av ny teknik eller nya kombinationer av etablerad teknik. Den utgår ifrån att ett system består av sociala såväl som tekniska komponenter. Systemets utveckling beror av agerandet från både viktiga aktörer och hur tekniken utvecklas. Att utifrån denna systemteori analysera delsystemen av ett pappersmassabruk och en förgasningsanläggning skulle framförallt öka förståelse för agerandet hos olika aktörer, menar Ljungstedt. Vidare 8

På spaning efter systemteori och tvärvetenskaplig metod Inledning diskuterar hon att metoder för att undersöka möjligheten till integration av en förgasningsanläggning i ett massa- och pappersbruk skulle kunna vara pinchanalys och kvalitativ intervju. Det finns möjlighet att metoderna kan användas för att komplettera varandra, där till exempel en pinchanalys skulle kunna användas som diskussionsunderlag vid en kvalitativ intervju och resultat från en intervju skulle kunna utgöra indata till en pinchanalys. Daniella Johanssons bidrag Analys av raffinaderiet som sociotekniskt system med metoder från både samhällsvetenskap och naturvetenskap tar upp hur aktörnätverksteori (ANT) kan användas som systemteori i hennes doktorandarbete. Genom att studera olika aktörers agerande och relation kan man få förståelse för hur olika tekniker utvecklas. I Johanssons fall skulle det vara vilka teknologier som implementeras för att minska koldioxidutsläppen från raffinaderiet. Att använda ANT som teori genom hela arbetet är dock för komplext och tidskrävande, men skulle kunna användas som en del i arbetet, menar Johansson. De metoder som studeras är optimering, MIND, och kvalitativ intervju. Dessa metoder, menar Johanson, kan med fördel kombineras genom att intervjuresultat blir indata vid optimering eller optimeringsresultat blir validerade under intervju. Att använda systemteorin VSM för att förstå samverkan mellan aktörer och artefakter MIND diskuteras också i Maria Johanssons bidrag Systemanalys av industriella symbioser potentialer för VSM, fallstudier och MIND. Johansson lyfter här upp betydelsen av samarbeten mellan järn- och stålindustrin och bioraffinaderier för att effektivisera energi- och materialanvändningen. Johansson ställer två huvudfrågor i fokus i sin essä: Finns det en potential att använda systemteorin Viable Systems Model (VSM) vid studier av sådana samarbeten? Är fallstudier och modellering användbara metoder i ett sådant forskningsprojekt? VSM beskriver funktioner och relationer i organisationer som behövs för överlevnad och framgång i en föränderlig omgivning. VSM kan användas för att kartlägga hur organisationen kring ett industriellt samarbete är uppbyggd. En fallstudie studerar en specifik företeelse och skulle därför kunna användas vid studie av ett industriellt samarbete. En av fallstudiens fördelar är att den förutom objektiv information även inbegriper subjektiva faktorer såsom tankar, känslor och önskningar. Modellering gör det möjligt att studera system utan att utföra experiment, medan optimering med MIND-metoden kan användas för att analysera vilka industriella samarbeten som skulle vara mest lönsamma systemekonomiskt. VSM återkommer i Danica Djuric Ilics bidrag Olika metoder olika verktyg för systemanalys av Stockholms fjärrvärmesystem. Djuric Ilic diskuterar betydelsen av att kombinera tekniska och samhällsvetenskapliga metoder för att analysera Stockholms fjärrvärmesystem. Stockholms fjärrvärmesystem inkluderar 68 fjärrvärmeanläggningar som producerar ca 10 TWh varje år, vilket gör det till ett stort system som påverkas av många både tekniska och sociala faktorer. Att göra en fallstudie av Stockholms fjärrvärmesystem menar Djuric Ilic är intressant och då inkludera intervjuer, observationer och dokumentstudier. Genom att även använda Viable System Model (VSM), som är en teori i vilken en parallell mellan funktionen av en organism och ett socialt system beskrivs, kan en bättre förståelse för olika delar av system fås. Den kan ge en övergripande bild över hela Stockholms fjärrvärmesystem och hjälpa till att förstå 9

På spaning efter systemteori och tvärvetenskaplig metod Inledning sambandet mellan systems olika komponenter. Även MODEST diskuteras, vilket är en modell för optimering av dynamiska energisystem. Den visar de mest lönsamma kombinationerna av befintliga och potentiella nya anläggningar och beräknar de investeringsalternativ som är mest ekonomiskt lönsamma. Duric Ilic menar att vid analys av ett fjärrvärmesystem möjliggör en flexibel tidsindelning i MODEST att variationer av fjärrvärmebehovet under året och även under dygn beaktas. Kombinationer av kvantitativa beräkningsmodeller och kvalitativa intervjuer Flera bidrag belyser för- och nackdelar med att kombinera intervjuer och olika beräkningsmodeller. Johannes Perssons bidrag Metod och teorival vid studie av lågenergihusets Energisystem är ett av dessa bidrag. Persson diskuterar även systemteorin System Dynamics och menar att en tillämpning av System Dynamics är intressant men att teorin inte känns optimal för att analysera lågenergihusens energisystem. Persson menar att ett annat verktyg är mer passande för honom. Ett energiberäkningsprogram som är VIP+ som dessutom med fördel kan kombineras med till exempel intervjuer. I En reflektion över metodval, perspektiv och ett tvärvetenskapligt angreppssätt diskuterar Magnus Åberg framtidsstudier som ett exempel på en övergripande systemteori/systemarbetsmetod eftersom hans doktorandprojekt kommer att hantera breda systemperspektiv ofta i förhållande till framtida förutsättningar. Relevanta metoder att kombinera blir bland annat optimering och intervjuer. En del av essän innehåller även en reflektion över tvärvetenskapen som begrepp och som praktisk arbetsmetod. En reflektion som syftar till att motivera hur metoder och synsätt från olika discipliner är nödvändiga för möjligheten att kunna arbeta med tvärvetenskapliga frågeställningar. Tvärvetenskapsdiskussionen leder sedan in essän på de utvalda metoderna (optimering, optimering med osäkerheter, fallstudier och forskningsintervjuer). Metoderna diskuteras var och en för sig i relation till det aktuella forskningsprojektet. Diskussionen kring de olika koncepten i essän förs kontinuerligt och avslutningsvis sammanfattas de viktigaste poängerna i en slutsats där även avslutande diskussion förs. I Andreas Molins bidrag Att finna energieffektiva lösningar på bostadens inomhusklimat med systemdynamik, byggnadssimulering och intervjuer problematiseras hur simulering och intervjuer kan kombineras. Bostadssektorn står för en stor del av energianvändningen i samhället. För att uppnå en hållbar utveckling krävs effektiviseringar med avseende på energi både under byggnation och vid användandet av bostäder. Molin diskuterar systemdynamik och huruvida denna teori kan användas vid applicering i byggnadssammanhang. Vidare studeras byggnadssimulering för att förutspå olika inomhusklimatfenomen. Med hjälp av denna metod kan olika energibesparingsåtgärder identifieras för att för att sätta in effektiviseringar i en punkt där de får mest verkan. En annan metod som analyseras för att identifiera inneklimatologiska fenomen är olika intervjuformer. Att använda intervjuer i kombination med simuleringar eller mätningar kan uppenbara fler dimensioner i sammanhanget då olika beteendemönster inte alltid är mätbara med tekniska instrument, menar Molin. 10

På spaning efter systemteori och tvärvetenskaplig metod Inledning I Dick Magnussons bidrag Fjärrvärmen, metoderna och (nästan) allt däremellan tas också metoderna kvalitativ intervju och modellering upp. Den systemteori som valts är David Eastons teori om det politiska systemets uppbyggnad och beteende. Teorin i sig är abstrakt vilket gör att den är applicerbar i olika förhållanden, även om Magnusson menar att den är mest anpassad till det nationella politiska systemet. Dessutom menar han att den är svår att applicera på förhållanden där man har flera olika politiska nivåer att ta hänsyn till. Dick Magnusson kommer fram till att både modellering och intervjuer kan vara användbara i hans avhandlingsprojekt som handlar om hinder och drivkrafter för samarbeten i Stockholms fyra fjärrvärmenät. Idag sker vissa samarbeten mellan bolagen men alla näten är inte sammankopplade. Då kommer det att vara intressant att för det första modellera över vilka vinster olika samarbeten skulle kunna ge både ekonomiskt och miljömässigt. Där kommer troligtvis modellering att vara till stor hjälp eftersom man då kan testa olika typer av scenarier med olika förutsättningar. För det andra kommer det att vara viktigt att genomföra intervjuer för att få en djupare förståelse för vilka organisatoriska, politiska, geografiska eller rent sociala hinder som föreligger vilket är svårt att få på något annat sätt än genom just intervjuer. Kombination av backcasting och intervjuer Att kombinera Backcasting och intervju tas upp i två essäer. I Systemteorier och metoder diskuterar Kersti Karltorp att en övergång till ett nästintill klimatneutralt samhälle år 2050 skulle innebära stora förändringar i energisystemet under kort tid. I Karltorps doktorandarbete studerar hon barriärer och drivkrafter för en storskalig användning av olika förnybara energiteknologier. I denna essä diskuterar Karltorp systemteorier och metoder som skulle kunna användas i hennes doktorandarbete. Systemmodellen teknologiskt innovationssystem ger stor potential för att nå praktiskt användbara forskningsresultat, menar Karltorp. Samtidigt kritiseras modellen för att inte vara en fullständig systemteori, samt att det är svårt att dra systemgränsen. Fallstudiemetoden bidrar med att ge struktur och vägledning åt forskningen och förhoppningen är, säger Karltorp, att resultaten ska vara tillämpbart även i mer generell mening. Nackdelarna kan vara att faktorer övertolkas och på så sätt leder till felaktiga resultat. Vidare menar Karltorp att fördelarna med kvalitativ intervju är att många olika uppfattningar om samma teknologi kan fångas. Det ställs dock höga krav på forskaren i form av förberedelse, utformning och genomförandet av intervjun. Backcasting kan bidra med att ge en förståelse för skala och tid på en storskalig samhällsförändring. Nackdelarna med att använda denna metod är att den begränsas i hur många faktorer som kan inkluderas och vilka antaganden som görs. Slutsatsen är att diskuterade systemmodell och metoder kan användas i hennes doktorandarbete. Malin Henrikssons bidrag Är jämställdhet en energifråga? Om metodologiska möjligheter att beräkna CO2-nivåer i jämställda transportsystem har frågan om vad ett jämställt transportsystem kan innebära i termer av minskade CO2-ustläpp som utgångspunkten för essän. Olika metoder för att kunna mäta detta presenteras och diskuteras. Transportsystemet identifieras med hjälp av Arne Kaijsers systemteori där behovet av att ta hänsyn till tekniska, institutionella och ekonomiska aspekter påpekas. Backcastingmetoden och The socio-technical Scenario approach (STSc) diskuteras med utgångspunkten att scenarier för möjliga transportframtider är ett lämpligt sätt att beräkna CO2-ustläppen från mäns och kvinnors resor. Slutsatsen är att backcasting är en metod 11

På spaning efter systemteori och tvärvetenskaplig metod Inledning som lämpar sig väl utifrån de ursprungliga frågeställningarna då syftet med metoden är att avgöra hur möjligt ett visst mål är att uppnå och vilka implikationer en viss politik kan ha. Samtidigt betonas vikten av att inte blackboxa de steg som finns mellan nu och framtiden. STSc är en metod som möjliggör utförliga analyser av de processer som sker när nya system och tekniker ska införas. Avslutningsvis diskuterar Henriksson hur transportsystemen kan förankras och påverkas av systemens användare. Utifrån Bent Flyvbjergs idé om att forskningen måste förankras demokratisk för att vara giltig lyfts fokusgruppen som metod fram som ett alternativ. Möjligheter och hinder för kombination av matematiska modeller och diskursanalys Avslutningsvis relaterar Julia Schwabecker matematiska modeller till diskursanalys. I hennes bidrag Discussion on the Potential of Certain Systems Theories and Methods for My Future Research Project diskuterar hon hur olika system och metoder kan vara användbara i relation till avhandlingsarbetet som berör det politiska och juridiska ramverket kring bioenergi och kärnkraft både på EU-nivå som i utvalda medlemsstater. I essän diskuterar Schwabecker två systemteorier: Large Technical Systems (LTS) och Luhmanns sociala systemteori. De två metoder som diskuteras är diskursanalys och föroch nackdelar med att använda matematisk modellering. En slutsats som Schwabecker drar är att hennes starkt kvalitatitiva fokus i avhandlingsprojektet gör det svårt att finna en teknisk metod som kan ha praktisk relevans i hennes analys. 12

Nätverksteori som analysperspektiv Metodval vid studier av hushåll och deras elanvändning Helena Karresand, Tema Teknik och social förändring, Linköpings universitet Systemteori och analysmetodik - Utvärdering av möjligheter till framtida produktion av syntetisk naturgas, integrerad i ett pappersmassabruk Hanna Ljungstedt, Värmeteknik och maskinlära, Chalmers tekniska högskola Analys av raffinaderiet som sociotekniskt system med metoder från både samhällsvetenskap och naturvetenskap Daniella Johansson, Värmeteknik och maskinlära, Chalmers tekniska högskola 13

14

Nätverksteori som analysperspektiv Metodval vid studier av hushåll och deras elanvändning Helena Karresand Metodval vid studier av hushåll och deras elanvändning Helena Karresand Tema Teknik och social förändring, Linköpings universitet Inledning Min avhandling kommer att beröra hushållen och deras erfarenheter av teknisk apparatur i hemmet. Då det har visat sig att det inte räcker med att endast förbättra elapparaternas energieffektivitet för att få ner elförbrukningen (Karlsson och Widén, 2008; Lindén, 2008), har det blivit allt viktigare att även ta i beaktande de sociala aspekter som utgör grunden för våra dagliga aktiviteter i hemmen. Detta område har inte alls utforskats i den utsträckning som är nödvändigt för att få den förståelse som i längden kan bidra till att finna effektiva lösningar för minskad elanvändning. I denna essä kommer jag att med hjälp av olika typer av metoder diskutera eventuella tillvägagångssätt som kunde vara lämpliga att tillämpa på mitt forskningsområde. Essän kommer att behandla en systemteori, några samhällsvetenskapliga metoder samt några tekniska metoder som alla skulle kunna användas för att på olika sätt belysa hur man kan gå tillväga för att studera hushållens aktiviteter kopplat till apparatanvändning. Tanken är att visa vilka styrkor och svagheter valda metoder har och hur man skulle kunna kombinera dem för att få ett så vetenskapligt intressant och mångsidigt resultat som möjligt. Jag använder tre grupper av litteratur i essän. Den systemteoretiska delen tar avstamp i Lars Ingelstams System att tänka över samhälle och teknik där Ruth Schwartz Cowans nätverksteori diskuteras utifrån mitt avhandlingsområde. Den samhällsvetenskapliga delen är i första hand baserad på Alan Brymans Samhällsvetenskapliga metoder, men också Kajsa Ellegårds text i boken Fånga vardagen som behandlar tidsgeografi. Den tekniska delen är i huvudsak hämtad ur Joakim Widéns rapporter som berör modellering av hushållsel. Val av metod Det som i första hand styr valet av metod i ideala fall är forskningsfrågan, men det kan också vara tvärtom. Vad är det forskaren är ute efter att undersöka? Vilka frågeställningar ska besvaras och hur besvaras de på bästa sätt? I detta skede, då avhandlingens frågeställningar fortfarande är okända, är det svårt att exakt ringa in hur man kan gå tillväga i metodvalet, men utifrån problemområdet, det vill säga apparatanvändningen i hemmet, kan man utgå från att vissa metoder är lämpligare än andra. Om man tänker sig att avhandlingen kommer att beröra olika aspekter som har med apparatanvändning att göra kan man göra ett slags grov indelning i olika områden som kan bli intressanta att studera. Dessa skulle kunna vara till exempel: hushållet som sociotekniskt system (hur samverkar teknik och människa? ) 15

Nätverksteori som analysperspektiv Metodval vid studier av hushåll och deras elanvändning Helena Karresand apparatperspektiv (vilka apparater används och hur mycket el gör de av med? ) aktivitetsperspektiv (vilka enskilda aktiviteter förekommer i ett hushåll, när pågår de etc? ) funktionsområden (hur hänger olika aktiviteter ihop? ) Metodvalet i denna uppsats grundar sig i stor utsträckning på de teorier och metoder som behandlats under kursens gång vilket innebär att de eventuellt inte är de mest optimala för en framtida avhandling men syftet är å andra sidan inte att i det här skede göra ett slutgiltigt val av metod utan i första hand diskutera möjliga metoder och hur dessa skulle kunna användas. Därför får man utgå ifrån att både metodval och problemområde än så länge inte helt och hållet matchar varandra. Förhoppningen är dock att någon av metoderna visar sig vara lämplig att även använda i kommande avhandlingsarbete. För att studera hushållet som ett sociotekniskt system torde det vara fruktbart att välja någon form av systemteori. Vilken systemteori som kan anses lämplig beror i hög grad på var forskaren väljer att sätta systemgränsen. I detta skede är frågan om systemgräns än så länge ytterst oklar, men troligtvis kommer denna att ligga på någon form av samhällsnivå. Hemmet kommer av naturliga skäl att ligga i fokus, men hushållens aktiviteter begränsar sig inte endast inom hemmets ramar utan sträcker sig ut i samhället på olika nivåer, vilket gör att det inte går att ha en så snäv systemgräns som vid första anblick kan tyckas lämplig. Tillsvidare är således valet av systemgräns ytterst diffust vilket tyvärr resulterar i vaghet när det gäller resonemangen runt systemteori. När det gäller valet av systemteori uppstår också ett annat problem som delvis har med den begränsade forskningsfrågan att göra men också med det faktum att det finns få systemteorier som har användaren i centrum. Av naturliga skäl är systemteorier omfattande då de syftar till att beskriva komponenter, samband och helheter. Detta är ett allmänt problem med systemteorier som ofta lägger fokus på tekniken, men förvånansvärt nog saknas ofta den enskilda individen också i samhällsvetenskapligt inriktade systemteorier (Ingelstam, 2002). Den systemteoretiska metod som ska behandla hushållet som sociotekniskt system i denna uppsats blir Schwartz Cowans nätverksteori. Teorin är vald på grund av den på ett tydligare sätt lägger konsumenten i fokus än vad andra teorier tenderar att göra, samt att perspektivet blir ett nerifrån-upp-perspektiv, vilket jag anser passar bättre när man utgår från hushållen och deras aktiviteter som bas. Apparatperspektivet är mera tekniskt till sin natur då man i första hand lägger fokus på apparaterna och deras elförbrukning. Här skulle en kvantitativ, teknisk metod passa väl. Det har gjorts och görs många olika former av mätstudier på elektrisk utrustning, vilket också skulle vara lämpligt när man undersöker hushållens totala elanvändning De två sista områdena, aktivitetsperspektivet och funktionsområdena skulle med fördel kunna studeras utifrån samhällsvetenskaplig, kvalitativ metod. Aktivitetsperspektivet och funktionsområdesperspektivet är delvis samma sak, det första mera detaljinriktat, det andra utgår ifrån hushållsaktiviteterna som små vardagliga projekt som på olika nivåer hänger ihop. Här torde samhällsvetenskapliga metoder fungera för att få fram mera djupgående kunskap om individers elanvändningsmönster, varför det ser ut som de gör. Hushållsstudier passar generellt väl ihop med den forskningstradition som ofta kallas vardagslivsforskning. Metoder som tidigare visat sig fruktbara inom 16

Nätverksteori som analysperspektiv Metodval vid studier av hushåll och deras elanvändning Helena Karresand vardaglivsforskningen är intervjuer och tidsgeografiska studier i form av dagböcker. Ett alternativ skulle också kunna vara observation och efterföljande intervju. Ovanstående premisser ligger till grund för valet av metoder i denna essä. I följande kapitel kommer dessa att gås igenom och diskuteras utifrån forskningsområdets förutsättningar. Systemteori När man studerar energifrågor är det lämpligt att utgå från att det är ett system man studerar då elanvändning kräver både människa och teknik. Det är därför relevant att betrakta energisystem som sociotekniska. Hushållet är per definition ett sociotekniskt system eftersom det består av aktörer och tekniska artefakter som på olika sätt interagerar med varandra. Dock är det svårt att tillämpa befintliga systemteorier på ett enskilt hushåll. De samhällsvetenskapliga teorier som studerat teknik och samhälle, som till exempel stora tekniska system (LTS) eller aktörnätverksteori (ANT), berör ofta enskilda uppfinningar eller tekniker och inbegriper stora delar av samhällssfären (Summerton, 1998). De inkluderar innovatörer, institutioner, företag, organisationer etc vilket är ett för brett angreppssätt för att passa ett så litet system som hushållet. De mera tvärvetenskapliga försöken att generera teorier om samhället som system har också ambitionen att inkludera hela samhället, typiska sådana är Luhmanns sociala system och Parsons handlingssystem (Ingelstam, 2002). Gemensamt för alla dessa är att den enskilda individen (förutom eventuella uppfinnare och andra nyckelpersoner) inte har någon plats i dessa system. Återigen kommer frågan om systemgräns upp, vilket bekräftar min uppfattning att det kommer att krävas grundligt förarbete för att identifiera en relevant systemgräns i kommande avhandlingsarbete. Vid studier av hushåll får individen i form av konsument och producent en central roll och detta är ett dilemma då få systemteorier utgår från någon av dessa. En forskare som försökt sätta konsumenten i centrum är Schwartz Cowan, vars nerifrån-upp-perspektiv på framgångsrik teknik eventuellt går att tillämpa på hushåll. Jag har valt hennes systemperspektiv för att utröna om det föreligger intressanta möjligheter att applicera detta på hushållsforskning. Konsumtionsknutpunkter och nätverk Ruth Schwartz Cowan har använt sig av vad man skulle kunna kalla en omvänd nätverksteori för att försöka förklara hur det kom sig att de gjutjärnskaminer som redan fanns på 1700-talet, som rationellt sett borde ha varit effektivare och billigare i drift för hushållen jämfört med öppna spisar, inte slog igenom i USA förrän i slutet på 1800-talet. Schwartz Cowan studerade konsumenten istället för uppfinnaren och producenterna. Hon kom fram till att på grund av en mängd otillfredsställande faktorer som berörde bland annat distribution av spisar och bränsletillgång fanns det ingen färdig lösning som var både ekonomiskt försvarbar och gjorde det lätt för kunderna att köpa spisen. Det var först när en fabrikant började gjuta spisarna lokalt så att priset gick ner och dessutom kunde erbjuda bränsle till dem som försäljningen av spisarna tog fart. Schwartz Cowan slog fast att det inte behöver vara den bästa uppfinningen som vinner på marknaden utan 17

Nätverksteori som analysperspektiv Metodval vid studier av hushåll och deras elanvändning Helena Karresand konsumenternas val är beroende av många andra faktorer som gör att en sämre produkt har större framgång (Schwartz Cowan, 1999). Vad gör då Schwartz Cowan som övriga systemteorier inte gör? För det första är perspektivet omvänt, hon placerar konsumenten i centrum istället för som i de flesta andra systemteorier där konsumenten oftast hamnar i periferin eller till och med utanför systemet, i omgivningen. För det andra utgår hon ifrån konsumentens verklighet och identifierar punkter (tid och plats) där konsumenten gör sitt val mellan konkurrerande tekniker (Ingelstam, 2002). Dessa punkter kallar hon consumption junction, fritt översatt till konsumtionsknutpunkt. Hennes nätverksteori inkluderar således slutanvändarna vilket jag finner särskilt relevant i detta sammanhang. Hon lyfter också fram individens olika roller och hur dessa kan påverka konsumtionsvalen. Figur 1. Förslag på användning av Schwartz Cowans konsumtionsknutpunktmodell. De små cirklarna presenterar konsumtionsknutpunkter där hushåll eller andra aktörer gör sina val av till exempel eldrivna hushållsapparater. Ombearbetning av Schwartz Cowans figur hämtad ur The Social Construction of Technological Systems. (Schwartz Cowan, 1999, sid. 275) Min utgångspunkt är också användarna, i mitt fall användarna av elektrisk apparatur. Då det visat sig att enbart effektiv teknik inte minskar elanvändningen finns det skäl att se hur användarna de facto använder sina apparater och då börja med att studera den kontext och de aktiviteter som inbegriper apparater. Jag tror det är fruktbart att utgå från botten och sedan arbeta sig uppåt i nivåerna för att se vilka punkter som är avgörande för vissa typer av val och handlingar. Enligt Schwartz Cowan skapar man ett nätverksdiagram som börjar med individen eller konsumenten och går över till hushållsdomänen där man utvärderar vilka speciella sociala och fysiska relationer inom hushållet som påverkar konsumtionsval för att sedan gå över till nästa domän, exempelvis återförsäljare, sedan partihandel, producenter och så vidare för att i de olika stegen se var knutpunkterna som avgör valen av aktiviteter finns (se Figur 1). På så sätt skulle man eventuellt kunna hitta de punkter där hushållsmedlemmars val av olika anledningar inte leder till de mest elsparande beteendena. Svagheten med att använda denna metod i den egna avhandlingen är i första hand att det finns så många olika typer av hushåll och de väljer inte alltid utifrån samma kriterier. En dylik undersökning skulle bli mycket omfattande vilket gör att jag ställer mig tveksam till om den i verkligheten är genomförbar på just mitt område. Samtidigt inkluderar teorin flera nivåer (bostadsbolag, återförsäljare etc) vilka högst troligt kommer att ingå i studien 18

Nätverksteori som analysperspektiv Metodval vid studier av hushåll och deras elanvändning Helena Karresand och därför torde den vara användbar. Jag anser att själva idén kring teorin är tillräckligt intressant för att vidareutvecklas i det egna arbetet. Individen bör sättas i centrum och perspektivet bör gå nerifrån och upp för att komma åt vad det är som driver aktiviteterna. Samhällsvetenskaplig metod Med samhällsvetenskapliga metoder syftar man till att studera samhällsvetenskapliga fenomen på ett vetenskapligt sätt. Det finns många former av samhällsvetenskapliga metoder, både kvantitativa och kvalitativa. Dessa skiljer sig åt i forskningsdesign där man grovt sett kan säga att de kvantitativa metoderna är deduktiva och teoriprövande medan de kvalitativa är induktiva och teorigenererande. De kvantitativa utgår ofta från en positivistisk kunskapssyn medan de kvalitativa har ett tolkande synsätt (Bryman, 2002). I allmänhet brukar man säga att för att beskriva och prediktera ett fenomen används kvantitativ metod och för att förstå och förklara ett fenomen används kvalitativ metod. Kvantitativa metoder är bland andra olika typer av survey-studier som till exempel insamling av data via enkäter. Typisk kvalitativ metod går ofta ut på att låta människorna själva komma till tals till exempel via olika typer av intervjuer. När man undersöker hushållens erfarenheter torde en kvalitativ metod vara särskilt lämplig då erfarenhet är svår att mäta i kvantitativa termer. Intervju För en framtida avhandling som berör hushållens erfarenheter kommer intervjun att vara den logiskt sätt bäst lämpade metoden. Då tanken är att samla in erfarenheter är det naturligt att fråga människor vad de tycker, anser och känner inför olika saker. Intervjuformerna kan variera från helt strukturerade intervjuer till djupintervjuer och gruppintervjuer. För min avhandling torde semistrukturerad eller ostrukturerad intervju vara lämpligt, eventuellt gruppintervju ifall man intervjuar flera i samma hushåll samtidigt. Man kan göra det på ett semistrukturerat sätt med en uppsättning frågor i ett slags frågeschema eller ostrukturerat där man endast fastställt olika teman som ska tas upp under intervjun och där frågorna också ställs på ett mera informellt sätt (Bryman, 2002). Vilken typ av intervju som lämpar sig bäst hänger i hög grad på forskarens skicklighet och vad man ämnar använda materialet till. Intervjuer som inte är alltför hårt strukturerade har också den fördelen att de låter människorna själva komma till tals med sina egna ord. Den öppnar också upp för spontana kommentarer och tillåter intervjupersonen att lyfta fram det som är viktigt och intressant för just honom eller henne. På så sätt finns det möjlighet för forskaren att upptäcka nya infallsvinklar som forskaren själv inte tänkt på men som är relevant för attityder, beteenden etc som ligger till grund för olika aktiviteter. Observation Ett alternativt tillvägagångssätt att samla in data är att göra observationer. Då kan forskaren själv studera de aktiviteter som pågår i ett hushåll och på ett objektivt sätt försöka analysera aktiviteterna i förhållande till apparatanvändningen. 19

Nätverksteori som analysperspektiv Metodval vid studier av hushåll och deras elanvändning Helena Karresand En nackdel med observationer när det gäller hushåll är att dessa måste göras i människors privata hem. Dels kan det uppfattas som integritetskränkande och frågan är hur mycket forskarens närvaro inverkar på den observerades beteende. Det är i det närmaste uteslutet att göra dolda observationer i ett hem på grund av etiska hänsynstaganden, men även där man eventuellt kunde observera utan att forskaren själv är närvarande, det vill säga med kamera, är det tveksamt ifall metoden är effektiv. Den observerades medvetenhet om kamerans närvaro torde spela en roll för hur autentiskt materialet i slutändan skulle bli. Det kan också vara svårt att få individer att ställa upp på att ha en kamera filmande i sitt hem. Tidsgeografi Tidsgeografi är en användbar metod när man vill identifiera och kartlägga hur olika aktiviteter hänger samman med varandra och bildar olika typer av aktivitetsmönster i människors vardagsliv. Den är med andra ord ett sätt att beskriva verkligheten. Tillsammans med andra samhällsvetenskapliga metoder kan man använda tidsgeografins kartläggning och strukturering av verkligheten till att ge en helhetsorienterad förståelse för vardagslivet och dess förhållande till samhällsförändring (Ellegård, 2001). Centrala begrepp inom tidsgeografi är aktiviteter och projekt. Ett projekt är ett större målinriktat sammanhang som kan innefatta flera olika typer av aktiviteter. Aktiviteter kan i sin tur tillhöra ett eller flera projekt. Datainsamlingen kan ske på många sätt: intervjuer, dagböcker, observation, videoinspelning, tidmätning och enkäter bland annat. Kombinationen dagbok och intervju har varit särskilt användbart i tidigare studier. Dagböckerna är strukturerade så att man för varje aktivitet antecknar klockslag, aktivitet, plats, vem man är tillsammans med, vilken teknik som utnyttjas samt egna kommentarer. Bearbetning och kodning baseras sedan utifrån dessa kategorier så att varje aktivitet sätts in i olika sammanhang. Dessa är vardags- eller projektsammanhang (individ- eller organisationsprojekt), geografisktsocialt- samt tekniskt sammanhang. Alla dessa sammanhang relateras sedan till varandra med hjälp av tidsfaktorn. Utifrån de olika sammanhangen kan man också tyda ut vilka former av restriktioner som styr enskilda individers handlande. Det går också att sammanslå data från olika dagböcker så att man på aggregerad nivå kan tyda ut olika mönster på samhällsnivå (Ellegård, 2001). Detta lämnar jag dock därhän eftersom uppsatsens omfång annars blir alltför stort. Dagboksstudier passar ypperligt som underlag för djupintervjuer då man i detalj kan fråga intervjupersonen hur den använder sina elapparater, vad han eller hon anser om det, vilka tankar, känslor och värderingar som kan tänkas vara förknippade med användandet och liknande. Dessutom går insamlat data att samköra med till exempel elmätningar så att man får en mera innehållsrik bild över vilka aktiviteter som drar extra mycket eller lite el. Teknisk metod Tekniska metoder är ofta kvantitativa till sin natur då de oftast inbegriper att forskaren gör mätningar, väger, räknar och så vidare. Skillnader står ofta i fokus och oftast är dessa relaterade till rumsliga eller tidsmässiga skalor (Öberg, 2008). 20

Nätverksteori som analysperspektiv Metodval vid studier av hushåll och deras elanvändning Helena Karresand Hur går man då bäst tillväga för att ta reda på vad som förbukar mest i el i hushållet? Genom att mäta elförbrukningen för de apparater som finns i hemmet. På så sätt får man exakta data för vilka apparater som drar mest el samt var belastningen är som störst, det vill säga vilka apparater som används mest. I kombination med aktivitetsdata kan man sedan dra slutsatser vilka områden som kan betraktas som högförbrukande och vilka som drar mindre el under dygnet. En annan metod skulle kunna vara simulering. Genom att omdistribuera olika aktiviteter skulle man kunna undersöka huruvida vissa aktiviteter har potential att genomföras på andra sätt och vad man eventuellt vinner eller förlorar på det. Mätning och simulering Mätning kan ske genom olika typer av metoder och dessa kan variera i omfattning beroende på hur exakta data man vill uppnå. För att få reda på vad varje apparat förbrukar måste man koppla mätare till varje enskild apparat. Då kan man göra mätningar på samma apparat men under olika premisser, till exempel att mäta vattenkokaren vid kokning av olika mängder vatten, eller TV vid olika typer av tittande etc. Dylika mätningar har bland andra Energimyndigheten gjort (Energimyndigheten, 2009). För att få den totala elförbrukningen kan man mäta inkommande el, till exempel vid proppskåpet. Mätningar ger dock inte några indikationer på varför apparaterna används utan ger endast värden på den el som ett hushåll gör av med. Det finns också en risk att mätningar i ett hushåll i sig påverkar hushållsmedlemmarnas användning av apparaterna så att data inte blir helt tillförlitligt. Det kan med andra ord finnas en forskareffekt även på mätningar. Istället för att mäta praktiskt går det att skapa simuleringsmodeller som visar på olika elanvändningsmönster och med hjälp av dessa studera vilka förändringar i aktiviteter som eventuellt ger minskad eller ökad elanvändning. I tidigare projekt har klassificeringar av hushållsaktiviteter tagits fram och dessa kan ligga till grund för skapande av olika beteendevarianter. Det finns också tidigare gjorda modeller som baserar sig på demografiska data, socioekonomiska data, livsstil, elanvändningsvanor etc (Widén, 2007). Det viktiga är att modellen baseras på trovärdig och relevant indata så att simuleringarna ger så realistiska resultat som möjligt. Ett lämpligt verktyg att använda kan vara Matlab/Simulink eller andra liknande program. Resultaten från simuleringar av denna typ kan användas som bas för bland annat informationsinsatser eller vid studier av vilka beteendeförändringar som kan vara realistiska att genomföra för att åstadkomma ett mera energieffektivt beteende. För en avhandling som specifikt studerar hushållens erfarenheter kan simuleringar användas som diskussionsunderlag för att lyfta fram alternativ och deras potential till verklig beteendeförändring. Resultaten skulle kunna användas i en jämförande studie. Tvärvetenskaplig metod för mätning av el Ett tvärvetenskapligt sätt att studera hushållens elkonsumtion är att koppla ihop tidsgeografiska data med elmätningar. Denna metod har använts i tidigare studier och är intressant eftersom den på ett tydligare sätt visar hur olika aktiviteter och elanvändning hör ihop. Utifrån tidanvändningsdata kan man beräkna detaljerade lastkurvor över hushållsel. Utdata kan till exempel visa hur ungdomars elanvändning är fördelad över dygnet eller hur en viss apparats användning påverkar belastningen (Widén, 2008). Om 21

Nätverksteori som analysperspektiv Metodval vid studier av hushåll och deras elanvändning Helena Karresand man då kombinerar tidsdagböcker och elmätning med intervjuer har man goda förutsättningar till skapandet av en tvärvetenskaplig metod. Modeller som bygger på både apparatanvändning och aktivitetsmönster är särskilt intressanta eftersom forskarvärlden tenderat att antingen fokusera på apparater eller beteenden, men sällan båda två samtidigt. Modellerna kan påvisa hur variationer i människors beteenden påverkar elanvändningen och detta är ett stort steg mot överbyggandet av klyftan mellan teknik och människa som gör att man inte når fram till de verkliga orsakerna för människors handlingar vad gäller elsparande. Modellerna kan bidra med underlag för vidare forskning och framförallt peka ut de områden där det är särskilt intressant att fördjupa forskningen. Avslutande diskussion och sammanfattning Det största problemet när det gäller att använda systemteorier på hushållens beteenden är det faktum att få systemteorier är anpassade till mänskliga vardagsaktiviteter. Oftast är systemteorierna skapade utifrån tanken att de ska förklara stora samhälleliga eller tekniska aspekter vilket gör dem otympliga om man försöker applicera dem på ett så litet system som hushållet. Vidgar man systemgränserna och inkluderar även andra institutioner och organisationer blir det eventuellt lättare att göra dylika analyser. Jag skulle dock hävda att systemteori är svårt att tillämpa om frågeställningen konkret kretsar kring hushållens erfarenheter. En systemteori kräver vidare systemgränser och forskaren har således en viktig uppgift i att hitta denna så att den passar frågeställningar och problemområde. Dock kan man tänka sig att använda systemteori-tänkande även på hushåll men i mycket mindre omfattning och göra klart för läsaren att det inte handlar om en heltäckande systemteori. Schwartz Cowans nerifrån-upp-perspektiv kan vara användbart också på enheten hushåll. Systemteorin skulle kunna användas som ett slags ramverk för en avhandling och fungerar också som inspirationskälla till nytänkande. Av de samhällsvetenskapliga metoderna är utan tvekan intervjun den mest tillämpliga metoden då den erbjuder tillfälle att låta hushållen själva komma till tals. Erfarenheter är svåra att kvantifiera och frågan är om det ens går. Observation kunde vara en användbar metod men är av praktiska och etiska skäl svår att genomföra i ett privat hem. Tidsgeografisk metod är en spännande ansats som ger goda möjligheter att studera vardagsliv. Dagboksskrivande är ett effektivt sätt att samla in data samtidigt som det ger intervjuaren ett bra underlag att basera sina frågor på ifall dagböckerna används som intervjuunderlag. Kombinerar man tidsanvändningsdata med mätningar kan man få fram aktivitetsbaserad information om hur hushållens elanvändning ser ut. Bland de tekniska metoderna är mätningar kanske det mest användbara, men räcker knappast för att ge några direkta svar om hushållens förhållande till sina apparater. Däremot kan mätningar ge en god utgångspunkt när det gäller att identifiera var de största elbelastningarna återfinns och utifrån detta material lägga fokus på de aktiviteter som verkar vara kopplade till dessa. Även mätningar i kombination med tidsgeografiska studier är ett användbart sätt att få fram aktiviteter och belastningskurvor ihopkopplade med varandra. Simuleringar är också ett ändamålsenligt verktyg för identifiering av hur 22

Nätverksteori som analysperspektiv Metodval vid studier av hushåll och deras elanvändning Helena Karresand beteenden påverkar elanvändningen, då man med hjälp av olika beteendevariabler kan se hur förändringar i beteendet resulterar i olika stor elanvändning. Simulering passar eventuellt inte studier av erfarenheter om man med erfarenheter menar att låta hushållsmedlemmarna själva komma till tals när det gäller sitt elbeteende. I en dylik studie skulle simulering eventuellt kunna användas som diskussionsunderlag eller som pedagogiskt underlag vid studier som specifikt syftar till att ändra hushållens elkonsumtionsmönster. Generellt verkar det vara så att forskning om hushållens elanvändning i vardagen bör kunna hantera många dimensioner åt gången, både människa, samhälle och teknik. Därför torde ett tvärvetenskapligt förhållningssätt vara det lämpligaste som jag ser det. Frågeställningarna bör vara tvärvetenskapliga till sin natur och ligga till grund för valet av metod. I denna essä har jag försökt välja utifrån områden som kan bli aktuella i en framtida avhandling och det verkar finnas metoder som skulle kunna vara lämpliga att använda inom dessa. Några av metoderna kommer att undersökas vidare, bland andra dagboksmetoden, andra verkar tillsvidare vara mindre tillämpbara. Referenser Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder, Liber AB, Malmö. Ellegård, K. (2001). Att hitta system i den välkända vardagen. En tankeram för studier av vardagens aktivitetsmönster och projekt, i K. Ellegård E. Wihlborg (red.), Fånga vardagen. Ett tvärvetenskapligt perspektiv, Studentlitteratur, Lund, ss. 41 66. Energimyndigheten (2009). http://www.energimyndigheten.se. Besökt 2009-01-24. Ingelstam, L. (2002). System att tänka över samhälle och teknik, Energimyndigheten, Eskilstuna. Karlsson, K. och Widén, J. (2008). Hushållens elanvändningsmönster identifierade i vardagens aktiviteter, Arbetsnotat nr 330, Tema T, Linköpings universitet, Linköping. Lindén, A.-L. (2008). Hushållsel. Energieffektivisering i vardagen, Research report 2008:5, Sociologiska institutionen, Lunds universitet, Lund. Schwartz Cowan, R. (1999). The consumption junction: A proposal for research strategies in the sociology of technology, i W. E. Bijker, T. P. Hughes T. J. Pinch (red.), The Social Construction of Technological Systems. New Directions in the Sociology and History of Technology, The MIT Press, Cambridge, Massachusetts, ss. 261 280. Summerton, J. (1998). Stora tekniska system. En introduktion till forskningsfältet, i P. Blomkvist A. Kaijser (red.), Den konstruerade världen. Tekniska system i historiskt perspektiv, Brutus Östlings Bokförlag Symposion, Stockholm/Stehag, ss. 19 43. Widén, J. (2007). Modellering av elanvändning i hushållssektorn, i M. Karlsson, J. Palm L. Ingelstam (red.), Att analysera system reflektion och perspektiv. Uppsatser från 23