Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling för Tullarens förskola 2014 Denna likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling, omfattas av all personal och barn vid Tullarens förskola, Skellefteå kommun 2014. Planen innehåller en uppföljning av fjolårets åtgärder, kartläggning mål och åtgärder. Planen är upprättad under den senaste tolv månadersperioden och gäller för ett år framåt.
Bakgrund och vision Likabehandlingsarbete handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet av diskrimineringslagen och Skollagen 14 kapitlet. Förskolan ska varje år upprätta planer för likabehandlingsarbete, en likabehandlingsplan och en plan mot kränkande behandling. Syftet med arbetet är att främja barns lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, ålder, könsöverskridande identitet eller uttryck, samt förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En stor del av förskolans vardag är för barnen att lära sig fungera i grupp. Vuxna är alltid förebilder, både genom samspelet vuxna emellan och genom det sätt man stöttar barn i att utveckla det goda samspelet. Det är alltid de vuxnas ansvar att skapa ett klimat som främjar utvecklingen av en god social samvaro. På förskolan ska inget barn bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling. Definitioner av begrepp Diskriminering - är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, ålder, könsöverskridande identitet eller uttryck. Diskriminering kan till exempel ske genom förskolans regler eller rutiner. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering ett barn behandlas sämre än andra barn. Man kan också diskriminera genom ett behandla alla lika det är Indirekt diskriminering. Det sker när förskolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, ålder, könsöverskridande identitet eller uttryck. Trakasserier ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, ålder, könsöverskridande identitet eller uttryck. Både förskolepersonal och barn kan göra sig skyldig till trakasserier. Det är trakasserier när ett barn kränks på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera. Kränkande behandling är uppträdande som kränker ett barns värdighet men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Exempel på kränkande behandling är att knuffas, retas, frysa ut eller rycka någon i håret. Både förskolepersonal och barn kan göra sig skyldig till kränkande behandling. De sju diskrimineringsgrunderna Kön förskolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. 2
Etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. I Sverige kan det vara samer, rom, svensk, kurd eller något annat. Religion och annan trosuppfattning föräldrar ska kunna lämna sitt barn till förskolan förvissade om att barnet inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund eller samband med religiös åskådning, till exempel buddism och ateism. Funktionshinder är varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en annan persons funktionsförmåga. Sexuelläggning homosexuallitet, bisexualitet eller heterosexuallitet. Könsöverskridande identitet eller uttryck omfattar de flesta transpersoner till exempel transvestiter, intersexuella (personer som fötts med oklar könstillhörighet), eller inter- och transgenderpersoner (personer som identifierar sig bortom kön eller utanför de traditionella könsidentiteterna). Ålder barn får inte diskrimineras eller trakasseras i förskolan på grund av ålder. Rutiner hos oss om något inträffar mellan barn barn 1. Direkt tillsägelse Som alltid åtföljs av ett samtal med båda barnen (eller var för sig) om hur var och en upplevt det som inträffat. Använd gärna känslobilder för att bekräfta barnets känslor. Om barnen är upprörda, vänta med samtalet tills barnen lugnat sig. 2. Göra (säga) förlåt Hjälpa till att göra det andra barnet glad igen tex hämta gossedjur, ge en kram (eller säga förlåt). 3. Samtal med barnet som handlade fel I syfte att barnet ska förstå varför det blev så fel och den andre blev ledsen. 4. Föräldrakontakt Personalen informerar berörda föräldrar och incidentrapport skrivs. Rapporten skrivs om något inträffar som kräver mer ingripande åtgärder än tillsägelser eller ett kortare samtal med barnen för att reda upp situationen. Generellt sett när samtal med barnens föräldrar behövs. Rutiner hos oss om något inträffar mellan personal barn 1. Direkt tillsägelse till den vuxne som sagt eller utfört kränkningen, från den som iakttagit händelsen Använd jag budskap och de känslor som händelsen väcker tex jag hör/ser och jag känner osv 2. Händelsen rapporteras, till rektor 3. Utredning av det som inträffat, av rektor 4. Förälder kontaktas 5. Handlingsplan för det fortsatta arbetet, ansvarig rektor Om förälder misstänker att barn kränkts av annat barn eller av personal skall rektor eller någon i LBT teamet informeras. Likabehandlingsteam (LBT) LBT teamet ansvarar för att driva och utvärdera det förebyggande arbetet i förskolan. Arbetet leds av rektor som ingår i gruppen. 2013 består teamet av: Lena Löfstedt, förskolechef Siv Munter Tullarens förskola Uppföljning av fjolårets arbete: Barngruppen innehåller goda lekare som gärna leker på ett bra sätt med varandra. Vi vuxna på Tullaren har aktivt deltagit mer i barns lek än tidigare. 3
Delat barnen i mindre grupper, vi ser att det utvecklat både samspel och lekinnehåll på ett positivt sätt. Dessutom har vi vuxna varit förebilder och utmanat barnen på olika sätt. På toaletten accepterar vi att en del barn vill vara själv med stängd dörr, medan andra barn vill ha både andra barn och vuxna med på toaletten. Vi har upplevt att påklädning i hallen utgör en risk för konflikter. Under året som gått har vi delat barnen i mindre grupper och alltid haft en vuxen närvarande i hallen. Matsituationen är numera ett tillfälle för trevlig samvaro. Barnen hjälper varandra.tex skickar de hushållspapper till den som behöver, hjälper till med haklappar till de yngre barnen. Vi vuxna talar med barnen om det som de är intresserade av och vi berömmer alla positiva beteenden som vi ser, och det kan vara många under en måltid! Vi har inte genomfört några barnintervjuer under detta år men vi har pratat och samtalat mycket med barnen (inte till barnen). Barnen har kommit med förslag på lösningar när det varit problem. Om konflikter uppstår som barnen inte kan lösa själva så hämtar de oftast en vuxen. Kartläggning och nulägesanalys 2014 För att veta vad vi på vår förskola behöver göra för att förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling har vi gjort en riskanalys och kartläggning av nuläget. Det är viktigt att vi vuxna fortsätter att delta i lek, spel och andra aktiviteter tillsammans med barnen Vi ser också att det är viktigt med vilket förhållningssätt som vi vuxna har. Att vi är positiva, inte talar över barnens huvud, att vi berömmer barnens bra beteenden inför andra barn. Vi har en Tullaranda vi hör att barnen frågar efter varandra och efter personal., Barnen är duktiga på att hälsa på varandra när de kommer till förskolan. Alla barn och personal blir sedda. Vi läser böcker om olika familjebildningar och det känns helt naturligt för barnen med tex två mammor. Barnen har inte deltagit i utvärderingen av denna plan eller framtagandet av mål och aktiviteter. Barnens delaktighet är ett utvecklingsområde för oss på Tullaren. Tidigare observationer har visat att för att undvika konflikter och mobbning mellan barnen är det mycket viktigt att vi alltid finns med vid alla situationer där problem kan uppstå. På toaletterna där vi måste förstå att barn har olika behov av integritet. I hallen där det finns risk för konflikter om för många är där samtidigt. Vid matsituationen finns en risk att man blir retad för att man spiller och kladdar. Vi utevistelse finns det risk för konflikter kring t.ex cyklar och leksaker. Det är viktigt att vi finns i direkt närhet och lyssnar aktivt och hjälper till att lösa konflikter och hjälper barnen att förklara och utveckla det sociala samspelet. Det är också viktigt att vi vuxna är goda föredömen. Vi är bättre på att vara där barnen är,att tala med dom och inte om dom. Matsituationen är ett bra tillfälle att prata med barnen om olika frågor,som i demokratins anda, behöver diskuteras. Även i hallen finns det utrymme för att lyssna till barnens behov, stötta i att hjälpa varandra och öva på att vänta på sin tur. Vi tar tillvara dessa situationer, det är viktigt att detta får ta tid. 4
Personals, barns och föräldrars delaktighet i denna likabehandlingsplan Personalen har kartlagt och analyserat sin verksamhet. Samtal förs regelbundet med barnen om trivsel och kamratskap och personalen analyserar de svar som barnen ger. Även samtal om barns rättighteter förs under året. Hänsyn tas alltid till barnens ålder och mognad. I de grupper där det finns små barn som inte kan tala är personalens observationer mycket viktiga. Förankring av planen När planen är färdig kommer varje förskola att anslå planen, mål och aktiviteter i hallen och på hemsidan.. Förälder som önskar kan låna hem den för läsning. Vi vill gärna ha kommentarer på planen löpande under året. Uppföljning, utvärdering och ny plan Uppföljning och utvärdering av vårt arbete ska ske löpande vid arbetsplatsträffar och redovisas i samband med den årliga kvalitetsredovisningen. Rektor inbjuder LBT teamet till ett erfarenhetsutbyte och revidering av likabehandlingsplanen en gång per år. Ny plan skrivs inför 2015 5
Mål Vart vill vi nå? KÖN: Att pojkar och flickor leker med varandra i alla aktiviteter ute och inne Etnisk tillhörighet: Uppmuntra barnen att ha ett öppet och tillåtande förhållningssätt till andras kulturer. Att barnen är nyfikna på andra kulturer (andras bakgrund) Religion: Att barnen känner till att det finns olika trosuppfattningar. Sexuell läggning: Att barnen vet att familjer kan se olika ut. Funktionshinder: Att barnen vet att det finns människor med funktionshinder och att de har samma värde som alla andra Aktivitet Hur ska vi nå målet? Vi uppmuntrar rollekar med utklädningskläder och handdockor. Vi läser böcker och har en ständig dialog. Bygg och konstruktionslek för alla barn. Dela barnen i mindre grupper. Engagera våra föräldrar med utländsk bakgrund. Lära oss vuxna och barnen lite om deras hemland. Visa bilder eller laga mat. Vi läser böcker och samtalar. Sånger och enstaka ord från andra länder. Genom att läsa böcker och samtala Genom att läsa böcker och samtala. Vi samtalar om barnens egna familjer. Genom att läsa böcker och samtala. Vi leker blindbock och lyssna lekar. Pratar om allergi och astma Uppföljning/ansvar Hur, när och vem/vilka är ansvariga? 6