Finansiell profil. Värnamo kommun 2010 2012

Finansiell profil Värnamo kommun 2010 2012

Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...11 Förklaringar av de fyra perspektiven och de finansiella nyckeltalen...12 Finansiell profil över kommunen 2010 2012...13 Finansiella profiler 2010 2012...18 Finansiella nyckeltal 2012...22 KFi Finansiell profil 2010 2012 2

Inledning syfte med rapporten Denna rapport är ett komplement till den traditionella finansiella eller ekonomiska analys som återfinns i varje kommuns årsredovisning. Till skillnad från den traditionella analysen i årsredovisningen, som huvudsakligen beskriver utvecklingen över tid, fokuserar denna rapport i första hand på att analysera var din kommun befinner sig finansiellt och hur den har utvecklats i förhållande till övriga 12 kommuner i Jönköpings län de senaste tre åren. Jämförelsen bygger på en speciellt framtagen finansiell profil. Den är konstruerad som ett polärdiagram. Diagrammet innehåller, som beskrivs närmare i rapporten, dels fyra finansiella perspektiv, dels åtta finansiella nyckeltal som är viktiga ur en kommuns finansiella horisont. De fyra perspektiven är långsiktig betalningsberedskap eller kapacitet, kortsiktig betalningsberedskap, riskförhållande samt kontroll över den finansiella utvecklingen. De finansiella nyckeltalen är sådana nyckeltal som är vanligt förekommande inom kommunsektorn. En närmare beskrivning av den finansiella profilen görs på sidorna 11 12. Inledningsvis i rapporten redovisas en traditionell finansiell analys av hur kommunerna i Jönköping har utvecklats finansiellt under perioden 2010 2012. Analysen kretsar kring de finansiella nyckeltal som används i den finansiella profilen längre fram i rapporten. Därefter följer en beskrivning och förklaring av den finansiella profilen och av de nyckeltal och perspektiv som ingår i den. I anslutning till detta görs en genomgång av just din kommuns finansiella ställning och utveckling under 2010 2012. Analysen fokuserar på att jämföra kommunens utveckling gentemot den genomsnittliga utvecklingen för Jönköpings läns kommuner under samma period. Detta görs både via traditionella finansiella nyckeltal och med hjälp av den finansiella profil som tidigare har beskrivits. Målsättningen är att belysa starka och svaga finansiella sidor hos kommunen. Sedan följer en redovisning av samtliga Jönköpings läns kommuners finansiella profiler för 2012. Allra sist redovisas ett antal finansiella nyckeltal för 2012 sorterad per kommun i bokstavsordning. Hans Petersson Kommunforskning i Västsverige KFi Finansiell profil 2010 2012 3

Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län Ett antal kommuner i Jönköping fortsatte att redovisa goda och tillfredställande resultat under 2012. Mer än hälften av kommunerna i länet ligger dock på en sådan resultatnivå att de måste förbättra sitt resultat inför framtiden. En god och stabil resultatnivå behövs, då kommunerna de kommande åren står inför verksamhetsmässiga och finansiella utmaningar bl a på grund av ökade behov för befolkningsförändringar och att de större investeringar som gjordes under 1960- och 1970-talen i infrastruktur och lokaler nu måste refinansieras. Detta innebär både ökad investeringsvolym och högre driftkostnader. I Jönköpings län finns 13 kommuner. Dessa är Aneby, Eksjö, Gislaved, Gnosjö, Habo, Jönköping, Mullsjö, Nässjö, Sävsjö, Tranås, Vaggeryd, Vetlanda och Värnamo. De 13 kommunerna omsatte under 2012 cirka 16 miljarder kr. Balansomslutningen uppgick till drygt 15 miljarder kr. Kommunerna investerade för ca 1,5 miljarder. Den klart största kommunen är Jönköping som omsatte drygt 7 miljarder och hade en balansomslutning på ca 5,7miljarder. Resultat före extraordinära poster försvagades Ett sätt att mäta balansen mellan kommunens löpande kostnader och intäkter är att studera resultat före extraordinära poster. Relateras det till verksamhetens bruttokostnader kan man göra jämförelser mellan kommuner. Måttet bör ligga runt 2 3% över en längre tidsperiod, för då klarar de flesta kommuner av att finansiera en normal investeringsvolym med skatteintäkter. Det kommer i sin tur att innebära att kommunen stärker sitt finansiella handlingsutrymme. För expansiva kommuner med stora investeringar bör resultatet dock ligga på mellan 3 och 5% om kommunens finansiella handlingsutrymme skall bibehållas. Under den analyserade treårsperioden mellan 2010 till 2012 försvagades resultatet före extraordinära poster i förhållande till verksamhetens bruttokostnader med 0,8 procentenheter från 2,6% till 1,8%. Årets resultat i förhållande till verksamhetens bruttokostnader föll också från 2,6% till 1,8%. Skillnaden mellan dessa två mått är de extraordinära engångsposter som redovisas i resultaträkningen, vilket innebar att det under perioden inte redovisades några större sådana poster i Jönköpings län. Mellan 2011 och 2012 förbättrades dock resultat före extraordinära poster med 0,1 procentenheter. En viktig förklaring till detta var att 2012 jämfört med 2011 innehöll tillfälliga intäkter från återbetalade AFA-premier. Utan dessa intäkter hade resultatet försvagats med minst 0,5 procentenheter. Den genomsnittliga resultatnivån i länet under perioden på 2,0%, kan anses uppfylla grundläggande kriterier för god ekonomisk hushållning, nämligen att skatteintäkterna klarar av att finansiera större delen av kommunernas investeringar. Detta innebär i sin tur att kommunerna inte behöver använda sparade medel eller öka sina skulder. Starkast resultat före extraordinära poster i relation till verksamhetens bruttokostnader under år 2012 redovisade Vetlanda med 3,8%. Därefter följde Aneby med 3,6%, Nässjö med 2,8% och på fjärde plats Jönköping med 2,6%. Över 2% låg också Vaggeryd med 2,4% och Mullsjö med 2,0%. Svagast resultat före extraordinära poster 2012 redovisade Habo och Gnosjö med 0,3%. Tredje svagast resultat hade Eksjö och Gislaved 0,7%. Under 2,0% låg också Värnamo, Sävsjö och Tranås. Resultat före extraordinära poster* Procent 2010 2011 2012 Snitt Förändr 10 12 10 12 Vetlanda 4,6 3,8 3,8 4,1 0,8 Aneby 1,1 0,6 3,6 1,8 2,5 Nässjö 1,3 1,0 2,8 1,7 1,5 Jönköping 2,0 1,4 2,6 2,0 0,6 Vaggeryd 2,7 0,1 2,4 1,7 0,3 Mullsjö 2,8 2,7 2,0 2,5 0,8 Tranås 3,7 1,7 1,6 2,3 2,1 Sävsjö 2,7 1,5 1,2 1,8 1,5 Värnamo 3,8 3,4 1,1 2,8 2,7 Eksjö 1,2 0,7 0,7 0,9 0,5 Gislaved 1,7 2,0 0,7 1,5 1,0 Gnosjö 2,9 2,5 0,3 1,9 2,6 Habo 3,6 0,4 0,3 1,4 3,3 Medel 2,6 1,7 1,8 2,0 0,8 * Resultat före extraordinära poster relaterat till verksamhetens bruttokostnader. Den kommun som förbättrade sitt resultat före extraordinära poster mest mellan 2010 och 2012 var Aneby med 2,5 procentenheter. Därefter kom Nässjö med 1,5 procentenheter och Jönköping med 0,6 procentenheter. Övriga tio kommuner redovisade en negativ resultatutveckling. Svagast utveckling redovisade Habo med 3,3 procentenheter och Värnamo med 2,7 procentenheter. Dessa två kommuner försvagade sig dock från mycket goda resultatnivåer. Starkast genomsnittligt resultat under de tre senaste åren redovisade Vetlanda med starka 4,1% i genomsnitt per år. Även Jönköping, Mullsjö, Tranås och Värnamo redovisade goda resultatnivåer under perioden. Deras resultat var 2,0% eller starkare i genomsnitt per år, vilket måste betraktas som god ekonomisk hushållning. Det var ingen kommun som redovisade ett genomsnittligt negativt resultat under perioden. Svagast var Eksjö med 0,9% i genomsnitt per år. Därefter kom Habo och Gislaved med runt 1,5% i snitt per år. KFi Finansiell profil 2010 2012 4

Konstant investeringsvolym Investeringsvolymen är ett nyckeltal som tillsammans med resultatet förklarar utvecklingen för flera balansräkningsorienterade nyckeltal, exempelvis soliditet, som återfinns i en finansiell analys. För investeringarna storlek skall bli jämförbart mellan kommunerna i gruppen har investeringarna relateras till verksamhetens nettokostnader. En genomsnittlig svensk kommun ligger under en längre period, 5 10 år, runt 8%, när det gäller detta nyckeltal. Variationerna mellan enskilda år är dock oftast stora, speciellt i mindre kommuner, där större investeringar påverkar kraftigt de enskilda åren. Siffrorna kan också påverkas om en kommun har stor del av sin investeringstyngda verksamhet i bolagsform. Den genomsnittliga investeringsvolymen i Jönköpings län låg ganska konstant under den granskade perioden. Relateras årets investeringar till verksamhetens nettokostnader redovisade länet ett genomsnitt på runt 7% per år under hela perioden. En genomsnittlig investeringsvolym på 7% per år under 2010 2012 för kommunerna i Jönköpings län överensstämmer väl med andra kommungrupper där finansiella profiler också har tagits fram. Det flesta grupper eller län ligger runt 8% per år. Investeringsvolym 2010 2012 * Procent 2010 2011 2012 Snitt 10 12 Vaggeryd 20 13 9 14,0 Jönköping 12 13 14 13,0 Habo 16 9 8 11,0 Vetlanda 5 6 12 7,7 Värnamo 10 6 7 7,7 Gislaved 7 7 8 7,3 Nässjö 5 7 7 6,3 Sävsjö 5 6 8 6,3 Gnosjö 6 7 5 6,0 Mullsjö 3 6 5 4,7 Tranås 4 4 5 4,3 Eksjö 3 3 3 3,0 Aneby 3 2 2 2,3 Medel 7 7 7 7,0 * Investeringar i relation till verksamhetens nettokostnader. Den kommun som investerade mest i förhållande till sina nettokostnader under 2010 2012 var Vaggeryd med 14,0% i genomsnitt per år. Vaggeryd följdes av Jönköping med 13,0% per år och Habo med 11,0% per år. Allra minst investerade Aneby i genomsnitt mellan 2,3% per år. Eksjö låg på 3,0% och Tranås på 4,3%. Eksjö och Tranås har dock mycket av sin investeringstyngda verksamhet i bolagsform. Marginellt försvagad skattefinansieringsgrad av investeringar När den löpande driften har finansierats bör en tillräckligt stor andel av skatteintäkterna återstå för att kunna finansiera årets investeringar. Detta mäts genom nyckeltalet skattefinansieringsgraden av investeringarna. Redovisas ett värde hos nyckeltalet på 100% eller mer, innebär det att kommunen kan skattefinansiera samtliga investeringar som genomförts under året. Detta stärker då kommunens finansiella handlingsutrymme. Allt över 100% kan användas till att amortera av kommunens skulder och/eller stärka likviditeten. Nyckeltalet behöver inte alltid ligga över 100% utan lämplig nivå beror lite på vilket finansiellt handlingsutrymme kommunen har. För många svenska kommuner krävs dock en god skattefinansieringsgrad av investeringarna, så att inte skulderna ökar mer inför framtiden och därigenom minskar framtida skattebetalares konsumtionsutrymme. Jönköpings läns genomsnittliga skattefinansieringsgrad av årets investeringar låg över 100% under samtliga granskade år. Under 2010 kunde kommunerna i länet i genomsnitt finansiera 134% av årets investeringar med skatteintäkter. 2011 försvagades nyckeltalet till 112%, för att under 2012 marginellt stiga till 119%. Tillsammans innebär detta att kommunerna i länet under perioden likvidmässigt kunde finansiera samtliga sina investeringar med skatteintäkter. Den genomsnittliga skattefinansieringsgraden för hela perioden hamnade på goda 122% i genomsnitt per år. Denna nivå bibehåller och i vissa fall förbättrar många kommuners framtida finansiella handlingsutrymme. Bland annat ges utrymme till ökade investeringar utan att behöva lånefinansiera i någon större utsträckning. Skattefinansieringsgrad av investeringarna * Procent 2010 2011 2012 Snitt 10 12 Aneby 185 226 463 291 Mullsjö 219 111 114 148 Tranås 209 126 96 144 Vetlanda 209 148 74 144 Sävsjö 207 124 84 138 Gnosjö 149 122 114 128 Värnamo 104 151 89 115 Gislaved 97 126 77 100 Eksjö 95 81 91 89 Nässjö 86 62 96 81 Vaggeryd 49 51 112 71 Jönköping 70 61 69 67 Habo 57 61 74 64 Medel 134 112 119 122 * Resultat före extraordinära poster plus avskrivningar i relation till investeringar. Skattefinansieringsgraden varierar liksom övriga nyckeltal kraftigt mellan olika kommuner i länet. Nyckeltalet är både beroende av vilket resultat och av vilken investeringsvolym kommunen uppvisar. Det är också på det viset att de olika kommunerna befinner sig i olika investeringsfaser, vilket gör att skattefinansieringsgraden bör studeras över en längre tidsperiod för att några slutsatser skall kunna dras. Under 2012 kunde Aneby, Gnosjö, Mullsjö och Vaggeryd skattefinansiera sina investeringar. Övriga kommuner var tvungna att låna pengar eller minska på likviditeten. Det skall dock poängteras, att flera av de uppräknade kommuner som hade en skattefinansieringsgrad på över 100%, hade klart lägre investeringsvolym än snittet i länet. Studeras hela perioden 2010 till 2012 var det åtta kommuner som kunde skattefinansiera samtliga investeringar. Dessa var Aneby, Mullsjö, Tranås, Vetlanda, Sävsjö, Gnosjö, Värnamo och Gislaved. Återigen bör det poängteras att flera av dessa kommuner redovisar en lägre investeringsvolym än genomsnittet under perioden, vilket förstås gör det lättare att uppnå en god skattefinansieringsgrad av investeringarna. KFi Finansiell profil 2010 2012 5

Oförändrad soliditet Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som har finansierats med skatteintäkter. Ju högre soliditet, desto mindre skuldsättning har kommunen. I denna rapport används soliditet inkl. samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt för att få med de pensionsförpliktelser med vidhängande löneskatt som återfinns utanför balansräkningen. Det ger en bättre bild av kommunens totala långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Jönköpings läns genomsnittliga soliditet (inkl samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt) försvagades mellan 2010 och 2011 med 2 procentenheter från 4% till 2%. Mellan 2011 och 2012 skedde dock en förbättring med 2 procentenheter från 2% till 4%. Detta innebär att soliditetsnivå förblev oförändrad om 2010 och 2102 jämförs. Den låg på 4%. Starkast soliditet 2012 hade Värnamo med 33%, följt av Vaggeryd på 29%. Därefter kom Gislaved och Gnosjö med 27% och Tranås med 16%. Svagast soliditet hade Aneby med 32% följda av Mullsjö med 27%. Tredje svagast soliditet uppvisade Eksjö med 23%. Soliditet Procent 2010 2011 2012 Förändr 10 12 Värnamo 31 31 33 2 Vaggeryd 32 29 29 3 Gislaved 27 25 27 0 Gnosjö 26 25 27 1 Tranås 19 20 16 3 Jönköping 4 1 4 0 Habo 8 5 3 5 Vetlanda 3 4 1 4 Sävsjö 0 2 1 1 Nässjö 10 13 10 0 Eksjö 19 27 23 4 Mullsjö 27 30 27 0 Aneby 31 38 32 1 Medel 4 2 4 0 risksynpunkt eftersom det i kommunernas kortfristiga skulder ingår en semesterlöneskuld som utgör ca 30 40% av de kortfristiga skulderna. Den förändras normalt inte i någon större omfattning under året och utgör därför ingen större belastning på likviditeten. Detta innebär att en nivå på över 60% tryggar den kortsiktiga betalningsberedskapen för kommuner med ett normalt likviditetsflöde. Kassalikviditeten varierade mellan 313% och 27%. Starkast kassalikviditet 2012 hade Tranås med 313%, därefter följde Värnamo med 126% och Eksjö med 82%. Svagast likviditet redovisade Vaggeryd med 27% och näst svagast Jönköping med 45%. I Jönköping och Vaggeryd anpassas kreditutnyttjande och upplåning löpande. Kommunens policy är att likvida medel ska vara så långa som möjligt. Det är viktigt att kassalikviditeten studeras ihop med nyckeltal som soliditet och finansiella nettotillgångar, eftersom likviditeten kan förbättras via upplåning eller tryckas ned vid amorteringar av skulder. Detta stärker respektive försvagar kommunens kortsiktiga betalningsberedskap men stärker respektive försämrar samtidigt soliditeten och den långsiktiga betalningsberedskapen. Kassalikviditet Procent 2010 2011 2012 Förändr 10 12 Tranås 72 92 313 241 Värnamo 125 139 126 1 Eksjö 70 68 82 12 Aneby 57 58 80 23 Vetlanda 57 77 73 16 Gnosjö 70 70 67 3 Mullsjö 87 66 65 22 Nässjö 48 69 64 16 Sävsjö 53 54 64 11 Habo 59 69 61 2 Gislaved 51 62 59 8 Jönköping 34 35 45 11 Vaggeryd 26 29 27 1 Medel 62 68 86 24 Av de tretton kommunerna i länet lyckades endast Värnamo, Gnosjö och Vetlanda förbättra soliditeten (inkl. samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt) under den granskade perioden. Störst försvagning uppvisade Habo med 5 procentenheter, Eksjö med 4 procentenheter och därefter följde Tranås och Vaggeryd 3 procentenheter. Förbättrad kassalikviditet Kassalikviditeten är ett mått på kommunens kortsiktiga likvida handlingsberedskap. En oförändrad eller ökande kassalikviditet i kombination med en oförändrad eller förbättrad soliditet är ett tecken på att kommunens totala finansiella handlingsutrymme har stärkts. Länets genomsnittliga kassalikviditet förbättrades under perioden med 25 procentenheter från 62% till 86%. Cirka 15 procentenheter förklaras dock av att Tranås har löst innan sina skulder mot sina koncernbolag. Nivån på 86% innebar att de kortfristiga skulderna översteg de likvida medlen och de kortfristiga fordringarna. Denna nivå är dock god ur Stärkta finansiella nettotillgångar I måttet finansiella nettotillgångar ingår alla de finansiella tillgångar i balansräkningen som kommunen beräknas omsätta på tio års sikt, nämligen samtliga omsättningstillgångar, långfristiga placeringar och fordringar samt kortoch långfristiga skulder. Nettot av dessa har sedan relaterats till verksamhetens bruttokostnader för att en jämförelse skall kunna ske kommuner emellan. Måttet är intressant eftersom det speglar den tidsrymd som ligger någonstans mellan likviditetsmåtten och soliditeten. Man skulle kunna uttrycka det som medellång betalningsberedskap. I måttet elimineras också vidareutlåning inom kommunkoncernen. Mellan 2010 2012 förbättrades de genomsnittliga finansiella nettotillgångarna relaterade till verksamhetens bruttokostnader med 2 procentenheter från 12% till 10%. Förklaringen till detta, var framför allt, att merparten av investeringarna i flertalet av kommunerna kunde finansieras med skattemedel. KFi Finansiell profil 2010 2012 6

Finansiella nettotillgångar Procent 2010 2011 2012 Förändr 10 12 Tranås 24 20 27 3 Eksjö 8 8 9 1 Värnamo 6 6 5 1 Vaggeryd 1 2 2 1 Gislaved 8 5 6 2 Vetlanda 11 9 11 0 Nässjö 12 13 14 2 Aneby 24 24 16 8 Gnosjö 18 17 16 2 Sävsjö 30 22 22 8 Mullsjö 31 28 26 5 Jönköping 22 25 28 6 Habo 36 36 36 0 Medel 12 11 10 2 Starkast värde avseende finansiella nettotillgångar relaterat till verksamhetens bruttokostnader under 2012 uppvisade Tranås med 27%, Eksjö med 9%, Värnamo med 5% och därefter Vaggeryd 2%. Dessa fyra kommuner redovisade ett positivt värde, vilket innebar att de finansiella tillgångarna översteg de kort- och långfristiga skulderna. En kommun med goda finansiella nettotillgångar karaktäriseras ofta också av en god soliditet, men den finns också kommuner som har goda finansiella nettotillgångar även om soliditeten är mer genomsnittlig. Dessa utmärks då av att kommunen har en stor del av sina tillgångar i långfristiga fordringar och omsättningstillgångar. Kommuner som sålt delar av sina anläggningstillgångar inom koncernen utmärks oftast av goda finansiella nettotillgångar. Svagast värde redovisade Habo med 36%, följt av Jönköping med 28% och Mullsjö med 26%. Med dessa kommuner är det oftast tvärtom. Dessa kommuner utmärks av att de har en stor del av sina tillgångar som anläggningstillgångar. Åtta kommuner stärkte sina finansiella nettotillgångar mellan 2010 och 2012. Mest förbättrade Aneby, Sävsjö och Mullsjö sina finansiella nettotillgångar. Tre kommuner försvagade de under samma period. Det var Jönköping, Nässjö och Värnamo. En förklaring till detta, var att dessa kommuner hade stora investeringar som inte kunde finansieras fullt ut med skattemedel. Förändrad skattesats Skattesats är ett nyckeltal som speglar kommunens långsiktiga handlingsberedskap i förhållande till övriga kommuner i gruppen, eftersom en jämförelsevis låg skattesats innebär en potential att stärka intäktssidan genom ett ökat skatteuttag. Det är samtidigt viktigt att klargöra att storleken på skatteuttaget i stor utsträckning är en ideologisk fråga. Den genomsnittliga skattesatsen i länet sjönk mellan 2010 2012 från 21,62 kronor till 21,40 kronor då en skatteväxling under 2012 gjordes med landstinget på grund av förändrat huvudmannaskap för länets kollektivtrafik. Om hänsyn tas till skatteväxlingen under perioden kan det konstateras att skattehöjningar gjordes under 2011 i Aneby och Gislaved och under 2012 i Sävsjö och Vaggeryd. Skattesänkningar gjordes 2011 i Vetlanda och 2012 i Gislaved. Skatten varierade under 2012 mellan 20,75 kr och 21,90 kr i de olika kommunerna. Lägst primärkommunal skatt hade Värnamo med 20,75 kr följd av Vaggeryd med 21,00 kr. Högst skatt hade Aneby med 21,90 kr och näst högst hade Gnosjö med 21,80 kr. Primärkommunal skattesats Procent 2010 2011 2012 Förändr 10 12 Värnamo 21,08 21,08 20,75 0,33 Vaggeryd 20,83 20,83 21,00 0,17 Jönköping 21,48 21,48 21,15 0,33 Vetlanda 21,70 21,50 21,17 0,53 Tranås 21,55 21,55 21,22 0,33 Habo 21,66 21,66 21,33 0,33 Nässjö 21,78 21,78 21,45 0,33 Eksjö 21,90 21,90 21,57 0,33 Sävsjö 21,58 21,58 21,58 0,00 Gislaved 21,58 22,08 21,65 0,07 Mullsjö 21,98 21,98 21,65 0,33 Gnosjö 22,13 22,13 21,80 0,33 Aneby 21,83 22,23 21,90 0,07 Medel 21,62 21,68 21,40 0,22 Allt lägre avvikelse mot budget När det gäller budgetföljsamhet, mäts den i modellen mot resultatraden verksamhetens nettokostnader. Avvikelsen ställs sedan i relation till verksamhetens bruttokostnader för att det skall gå att jämföra kommunerna. Förklaringen till detta är att målsättningen är att fånga verksamhetens/ nämndernas budgetföljsamhet exklusive finansiella poster såsom skatteintäkter och finansnetto. Budgetavvikelsen var relativt låg under den studerade treårsperioden. Relateras budgetavvikelsen till verksamhetens bruttokostnader uppgick avvikelsen till 0,4% under 2010 och till -0,1% under 2011. Under 2012 noterades en budgetavvikelse på 0,3%. Under 2010 redovisade fyra av tretton kommuner i Jönköpings län negativa budgetavvikelse när det gäller resultat 1 eller nivån verksamhetens nettokostnader. Detta ökade till sex kommuner under 2011 och 2012. Budgetföljsamhet * Procent 2010 2011 2012 Aneby 1,6 0,7 1,7 Eksjö 0,3 0,7 0,8 Gislaved 2,2 0,5 0,3 Gnosjö 0,4 0,4 0,0 Habo 0,6 0,4 0,1 Jönköping 0,0 0,2 0,8 Mullsjö 0,1 0,0 0,2 Nässjö 0,4 0,4 1,9 Sävsjö 1,1 0,0 0,2 Tranås 1,6 0,8 0,2 Vaggeryd 0,9 1,8 1,4 Vetlanda 1,2 0,2 0,4 Värnamo 1,4 1,0 0,1 Medel 0,4 0,1 0,3 * Budgetutfall resultatraden verksamhets nettokostnader relaterat till relaterat till verksamhets bruttokostnader. KFi Finansiell profil 2010 2012 7

Spännvidden var dock stor mellan kommunerna. Variationen under 2012 låg mellan 1,9% och 0,8%. Detta innebar att jämfört med tidigare år var spännvidden ganska oförändrad mellan de starkaste och svagaste värdena. Ökade borgensåtagande Borgensåtagande i förhållande till verksamhetens bruttokostnader är ett risknyckeltal. Kommuner med höga borgensåtagande bör ha god kontroll på de kommunala bolag som kommunen har gått i borgen för. Relateras kommunernas borgensåtagande till verksamhetens bruttokostnader, redovisade länet ett genomsnittligt värde under 2010 på 45%. Under 2011 ökade det till 48% för att under 2012 öka till 54%. En viktig förklaring till ökningen av siffrorna var Värnamo och Tranås kraftigt ökade sina borgensåtagande under perioden. Borgensåtagande * Procent 2010 2011 2012 Förändr 10 12 Eksjö 82 84 85 3 Jönköping 87 82 85 2 Värnamo 37 71 81 44 Tranås 37 35 74 37 Aneby 48 53 58 10 Sävsjö 46 52 54 8 Vetlanda 44 52 54 10 Nässjö 52 51 53 1 Habo 57 53 49 8 Vaggeryd 32 36 41 9 Gnosjö 31 30 33 2 Gislaved 27 26 25 2 Mullsjö 4 4 8 4 Medel 45 48 54 9 * Borgensåtagande relaterat till verksamhetens bruttokostnader. De kommuner i länet som hade beviljat mest i borgensåtaganden i relation till verksamhetens bruttokostnader under 2012 var Eksjö och Jönköping (85%), Värnamo (81%) samt Tranås (74%). Minst hade beviljats av Mullsjö (8%) och Gislaved (25%). Förklaringen till Mullsjös låga borgensåtagande är att kommunen har lånat ut medel till sitt bolag istället för att bevilja borgen. De kommuner som, i relation till verksamhetens bruttokostnader, ökade sina borgensåtaganden mest under perioden var Värnamo med 44 procentenheter följt av Tranås med 37 procentenheter. Totalt tio kommuner av tretton ökade sina borgensåtagande under perioden. Den kommun som minskade mest var Habo med 8 procentenheter. En avslutande kommentar Ett antal kommuner i Jönköping fortsatte att redovisa goda och tillfredställande resultat under 2012. Mer än hälften av kommunerna i länet ligger dock på en sådan resultatnivå att de måste förbättra sitt resultat inför framtiden. En god och stabil resultatnivå behövs, då kommunerna de kommande åren står inför verksamhetsmässiga och finansiella utmaningar bl a på grund av ökade behov för befolkningsförändringar och att de större investeringar som gjordes under 1960- och 1970-talen i infrastruktur och lokaler nu måste refinansieras. Detta innebär både ökad investeringsvolym och högre driftkostnader. När det gäller resultatnivå och finansiellt handlingsutrymme finns alltså skillnader mellan enskilda kommuner. Det finns i Jönköping få kommuner som har samma finansiella förutsättningar. De tretton kommunerna har dock utifrån 2012 års räkenskaper inordnats i en matris nedan som innehåller nio grupper, utan att någon inbördes ranking sker vare sig inom grupperna. Matrisen är subjektiv och bygger på vad författaren anser vara stark och svag finansiellt resultat och ställning. Matrisen skall därför läsas och tolkas utifrån detta. Den bygger dels på kommunens finansiella resultat under de tre senaste åren och kommunens finansiella ställning i form av soliditet. Av matrisen kan utläsas att det var endast Värnamo som i länet hade ett genomsnittligt resultat under de tre senaste åren som var starkare än 2% i kombination med en soliditet inkl. samtliga pensionsförpliktelser som under 2012 var högre än 20%. Det går inte generellt att uttala sig om god ekonomisk hushållning, men Värnamo torde leva upp till de generella kriterier som lagstiftaren diskuterade i förarbeten till kommunallagen i samband med att begreppet god ekonomisk hushållning infördes eller reviderats. En annan grupp var de kommuner som hade ett genomsnittligt resultat under de tre senaste åren som låg mellan 1% och 2% och en soliditet som var högre än 20% under 2012. Här återfanns Gislaved, Gnosjö och Vaggeryd. Här bör resultat stärkas med någon procentenhet, annars kommer soliditeten att fortsätta falla för kommunerna. En tredje grupp av kommuner var de som hade ett starkare genomsnittligt resultat under de tre senaste åren än 2%, men en soliditet som låg mellan 20% och 0% under 2012. Dessa var Jönköping, Tranås och Vetlanda. Dessa kommuner bör fortsätta på den inslagna vägen, med ett resultat över 2% av verksamhetens bruttokostnader. Detta kommer leda till en nödvändig förstärkning av kommunens soliditet. En fjärde grupp var de kommuner som hade ett genomsnittligt resultat under de tre senaste åren som låg mellan 1% och 2% och hade en soliditet som låg mellan 20% och 0% under 2012. De var Habo och Nässjö. Dessa två kommuner måste förbättra sin resultatnivå med 1-2 procentenheter för att stärka sin soliditet. Övriga kommuner i länet kan delas upp i två grupper. Det som är gemensamt för dessa grupper är att de under 2012 redovisade en negativ soliditet. Dock redovisade Mullsjö ett genomsnittligt resultat under de tre senaste åren som var starkare än 2%, medan Aneby, Sävsjö och Eksjö redovisade ett genomsnittligt resultat under de tre senaste åren som låg mellan 1% och 2%. Dessa kommuner brottas dock med ungefär samma finansiella svårigheter och det är viktigt att resultatnivå förbättras i dessa kommuner för att stärka soliditeten inför framtiden. KFi Finansiell profil 2010 2012 8

Tabell 1: Finansiellt resultat och ställning för kommunerna i Jönköpings län 2012 I denna tabell har kommunerna i Jönköping placerats in utifrån två dimensioner, resultat i form av det genomsnittliga resultatet under 2010 2012 och finansiell ställning i form av soliditet under 2012. Varje dimension har sedan delats upp i tre olika under delar; stark, varken stark eller svag samt svag. Det innebär att det finns nio olika scenarier/rutor som en kommun kan placeras in i. Ju starkare ekonomi, ju längre upp till vänster hamnar kommunen. Kommunerna i respektive ruta har dock inte ordnats i finansiell ordning, utan ligger i bokstavsordning. Stark finansiell ställning (En soliditet som är starkare än 20% under 2012 *) Varken stark eller svag finansiell ställning (En soliditet som ligger mellan 0 20% under 2012 *) Svag finansiell ställning (En soliditet som är svagare än 0% under 2012 *) Starkt resultat (Resultatet var högre än 2 % av verksamhetens bruttokostnader under perioden 2010 2012) Värnamo Jönköping Tranås Vetlanda Mullsjö Varken starkt eller svagt resultat (Resultatet låg mellan 1% 2 % av verksamhetens bruttokostnader under perioden 2010 2012) Gislaved Gnosjö Vaggeryd Habo Nässjö Aneby Sävsjö Svagt resultat (Resultatet var svagare än 1% av verksamhetens bruttokostnader under perioden 2010 2012) Eksjö * Soliditeten innefattar samtliga pensionsförpliktelser. Tabell 2: Genomsnittliga finansiella nyckeltal hos kommunerna i Jönköpings län 2010 2012 I denna tabell har redovisats hur ett antal genomsnittliga finansiella nyckeltal har utvecklats för kommunerna Jönköpings län mellan 2010 2012. Förklaringar och definitioner av nyckeltalen återfinns i ett eget avsnitt i rapporten. Nyckeltalen redovisas i procent 2010 2011 2012 Verksamhetens nettokostnader/skatteintäkter 92,4 93,4 93,5 Avskrivningar/skatteintäkter 4,5 4,4 4,4 Finansnetto/skatteintäkter 0,0 0,2 0,0 Verksamhetens nettokostnader/skatteintäkter 96,9 98,0 97,9 Skattefinansieringsgrad av investeringar 134 112 119 Investeringar/verksamhetens nettokostnader 7 7 7 Resultat före extraordinära poster/verksamhetens kostnader 2,6 1,7 1,8 Årets resultat/verksamhetens kostnader 2,6 1,7 1,8 Genomsnittligt resultat före extraordinära poster under de tre senaste åren/verksamhetens kostnader 2,0 2,2 2,0 Soliditet inkl. samtliga pensionsförpliktelser och löneskatt 4 2 4 Finansiella nettotillgångar/verksamhetens kostnader 12 11 10 Kassalikviditet 62 68 86 Primärkommunal skattesats (kr) 21,62 21,68 21,40 Borgensåtagande/verksamhetens kostnader 45 48 54 Budgetavvikelse för verksamhetens nettokostnader/verksamhetens kostnader 0,4 0,1 0,3 KFi Finansiell profil 2010 2012 9

Tabell 3: Finansiella styrkor och svagheter hos kommunerna i Jönköpings län under 2012 Denna tabell försöker beskriva styrkor och svagheter hos de olika kommunerna utifrån perspektiven skattesats, resultatnivå samt kort och långsiktigt finansiellt handlingsutrymme. Modellen är subjektiv, men bygger på de kriterier kring god ekonomisk hushållning som har redovisats i analysen ovan. Tabellen skall ses som en beskrivning av finansiella förutsättningar i grova drag. Graderingen är gjord utifrån 2012 års räkenskaper. FINANSIELLA MÅTT Starkt värde 1) Varken starkt eller svagt 1) Svagt värde 1) Skattesats 2012 21,00 kr eller lägre 21,00 till 21,50 kr 21,50 kr eller högre För samtliga fyra nyckeltal i denna tabell gäller att ju högre upp i tabellen kommunen befinner sig desto starkare värde har kommunen på nyckeltalet. Värnamo Vaggeryd Jönköping Vetlanda Tranås Habo Nässjö Eksjö Gislaved Mullsjö Gnosjö Aneby Exempelvis: Värnamo har den lägsta skatten bland de kommuner som ligger i kolumnen med starkt värde längst till vänster. Den placeras därför högst upp. Aneby är den kommun som har det svagaste värdet ibland de kommuner som ligger i den högra kolumnen med svagt värde. Den placeras därför längst ned. Detta innebär att rangordningen när det gäller samtliga nyckeltal går från vänster till höger kolumnvis. Resultatnivå 2012 2,0% eller starkare 1,99% till 1,0% 0,99% eller svagare (Resultat före extraordinära poster i för hållande till verksamhetens bruttokostnader) Vetlanda Aneby Nässjö Jönköping Vaggeryd Mullsjö Tranås Sävsjö Värnamo Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Långsiktig resultatnivå 2010 2012 (Genomsnittligt resultat före extraordinära poster under 3 år/verksamhetens bruttokostnader) 2,0% eller starkare Vetlanda Värnamo Mullsjö Tranås Jönköping 1,99% till 1,0% Gnosjö Aneby Sävsjö Vaggeryd Nässjö Gislaved Habo 0,99% eller svagare Eksjö Kortsiktigt finansiellt handlingsutrymme 2012 (Kassalikviditet) 75% eller högre Tranås Värnamo Eksjö Aneby 74,9% till 55% Vetlanda Gnosjö Mullsjö Nässjö Sävsjö Habo Gislaved 54,9% eller lägre Jönköping Vaggeryd Långsiktigt finansiellt handlingsutrymme 2012 (Soliditet inklusive pensionsförpliktelser) 20% eller högre Värnamo Vaggeryd Gislaved Gnosjö 20% till 0% Tranås Jönköping Habo Vetlanda 0,0% eller svagare Sävsjö Nässjö Eksjö Mullsjö Aneby 1) De olika värdena för de finansiella nyckeltalen är satta utifrån subjektiva värderingar. Detta är författarens egen bedömning av vad som bör anses som god ekonomisk hushållning för kommuner över en längre tid. Värderingar baserar sig dock till stor del på de genomsnittliga värden som finns i kommunsektorn i Sverige. En vägning av dessa har gjorts mot rådande teorier kring en organisations möjligheter till kort- och långsiktig överlevnadsförmåga. KFi Finansiell profil 2010 2012 10

Så tolkar du den finansiella profilen! Den finansiella profil i form av ett så kallat spindeldiagram som används i denna rapport för att beskriva kommunens finansiella ställning, innehåller åtta olika nyckeltal och fyra viktiga finansiella perspektiv. Nedan görs en beskrivning av de olika delarna i profilen. De beskrivna delarna är markerade med rött. Profilen i exemplet är fingerad. Åtta nyckeltal Diagrammet innehåller åtta nyckeltal redovisade på åtta axlar. Nyckeltalen speglar olika dimensioner av den analyserade kommunens finansiella situation och utveckling. Vissa nyckeltal är relaterade till verksamhetens kostnader för att de skall kunna jämföras mellan olika kommuner. Nyckeltalen beskrivs på sidan 12. Skalan Diagrammet har skalan 1 5. Poängskalan är relativ. Det finns tretton kommuner i Jönköpings län och poängen har fördelats enligt följande: Den kommun som har den starkaste observationen får en femma, de tre kommuner som följer får en fyra. De kommuner som ligger i mitten får en trea. Därefter följer tre kommuner som får en tvåa och den svagaste kommunen får följaktligen en etta. Genomsnittligt resultat 3 år Kontroll Skattefin. av investeringar Lång sikt, kapacitet 5 4 3 2 1 Skattesats Soliditet Risk Resultat före extraord. poster Finansiella nettotillgångar Kassalikviditet Budgetföljsamhet Kort sikt, beredskap Fyra axlar/perspektiv Diagrammet innehåller fyra axlar som ska ge en samlad bedömning av fyra viktiga finansiella perspektiv. Varje perspektiv/axel är summan av de fyra nyckeltal som ligger närmast intill axeln. Samtliga fyra nyckeltal väger lika tungt i bedömningen. Exempelvis är Risk summan av nyckeltalen primärkommunal skatt, soliditet, finansiella nettotillgångar och kassalikviditet. Poäng och genomsnitt Den heldragna linjen visar de olika poäng som den analyserade kommunen har fått för varje enskilt nyckeltal resp. för de fyra sammanvägda axlarna. Den streckade ringen i mitten visar trean i den analyserade gruppen. Ligger kommunen utanför den streckade ringen har den ett starkare värde än genomsnittet i gruppen och omvänt. Den heldragna linjen redovisar den finansiella profilen för den analyserade kommunen. KFi Finansiell profil 2010 2012 11

Förklaringar av de fyra perspektiven och de finansiella nyckeltalen De fyra perspektiven Den finansiella profilen som redovisas i denna rapport innehåller fyra perspektiv som är viktiga ur ett övergripande finansiellt perspektiv. Dessa fyra är: Kontrollen över finansiella utvecklingen, långsiktig betalningsberedskap, kortsiktig betalningsberedskap och riskförhållande. Varje aspekt mäts via de fyra närmaste liggande nyckeltal i profilen. Detta innebär att varje nyckeltal i den finansiella profilen ingår i två perspektiv. Långsiktig handlingsberedskap Det första perspektivet handlar om att redovisa vilken finansiell motståndskraft kommunen har på lång sikt i förhållande till övriga kommuner i grupperna. Alla perspektiv i profilen är relaterade till hur kommunen befinner sig i förhållande övriga kommuner i grupperna. I perspektivet ingår nyckeltalen skattesats, soliditet, skattefinansieringsgraden av investeringarna och genomsnittligt resultat under de tre senaste åren. Kortsiktig handlingsberedskap Det andra perspektivet redovisar vilken finansiell motståndskraft kommunen har på kort sikt. Det närmaste 1 2 åren fokuseras. I perspektivet ingår nyckeltalen finansiella nettotillgångar, kassalikviditet, budgetföljsamhet och resultat före extraordinära poster. Riskförhållande Med tredje perspektivet risk avses hur kommunen är exponerad finansiellt. En god ekonomisk hushållning innefattar att kommunen i kort- och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. I perspektivet ingår nyckeltalen skattesats, soliditet, finansiella nettotillgångar och kassalikviditet. Kontroll över det finansiella utvecklingen med det fjärde perspektivet kontroll avses avslutningsvis hur kommunen klarar av att kontrollera sitt finansiella resultat. I perspektivet ingår nyckeltalen budgetföljsamhet, resultat före extraordinära poster, skattefinansieringsgraden av investeringarna och genomsnittligt resultat under de tre senaste åren. Finansiella nyckeltal Här följer beskrivningar av de i texten och profilerna förekommande finansiella nyckeltalen. Borgensåtagande redovisar de borgensåtaganden som kommunen redovisar inom linjen. Borgensåtagandena divideras med verksamhetens bruttokostnader för att jämförelser skall kunna ske mellan de analyserade kommunerna. Borgensåtagandena ingår inte i den finansiella profilen. Budgetföljsamhet avvikelsen mellan budgeterat verksamhetens nettokostnader och redovisat verksamhetens nettokostnader. Avvikelsen divideras med verksamhetens bruttokostnader för att jämförelser skall kunna ske mellan de analyserade kommunerna. För att erhålla högsta betyg i profilen, skall budgetavvikelsen vara så liten som möjligt. Positiv budgetavvikelse medför dock minst en 3:a. Finansiella nettotillgångar omfattar alla finansiella tillgångar och skulder i balansräkningen som kommunen beräknas omsätta på tio års sikt (omsättningstillgångar + långfristiga fordringar + långfristiga placeringar kortfristiga och långfristiga skulder). Måttet divideras med verksamhetens bruttokostnader för att jämförelser skall kunna ske mellan de analyserade kommunerna. Måttet speglar en tidsrymd som ligger någonstans mellan likviditetsmåtten och soliditeten. Man skulle kunna uttrycka det som medellång betalningsberedskap. Kassalikviditet ett mått på hur god kommunens kortsiktiga betalningsberedskap är. Måttet räknas fram genom att likvida medel och kortfristiga fordringar divideras med kortfristiga skulder. Nettokostnadsandelen visar hur stor andel av skatteintäkterna och de generella statsbidragen som har gått åt till att finansiera verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar och finansnetto. 100% innebär att skatteintäkter och generella statsbidrag precis täcker den löpande driften. Investeringsvolym Årets investeringar har ställts i förhållande till verksamhetens nettokostnader för att det skall gå att jämföra kommunerna emellan. Resultat före extraordinära poster summan av kommunens samtliga intäkter och kostnader under året exklusive extraordinära poster (poster av engångskaraktär som uppgår till väsentligt belopp och inte har med den ordinarie verksamheten att göra). Resultatet har dividerats med verksamhetens bruttokostnader för att jämförelser skall kunna göras mellan de analyserade kommunerna. Genomsnittligt resultat före extraordinära poster under de tre senaste åren beskriver kommunens genomsnittliga resultat under de tre senaste åren. Resultatet har dividerats med verksamhetens bruttokostnader för att jämförelser mellan de analyserade kommunerna ska kunna göras. Skattefinansieringsgrad beskriver hur stor andel av årets investeringar som kommunen kan finansiera med egna medel i form av återstående skatteintäkter. Egna medel räknas fram genom att resultatet före extraordinära poster tillförs årets avskrivningar. Kallas ibland självfinansieringsgrad. Soliditet eget kapital i förhållande till totala tillgångar. Beskriver hur kommunens långsiktiga betalningsstyrka utvecklas. Ju högre soliditet desto större finansiellt handlingsutrymme. KFi Finansiell profil 2010 2012 12

Finansiella profiler för Värnamo kommun Syftet med den här analysen är att redovisa var Värnamo kommun befinner sig och hur kommunen har utvecklats finansiellt under 2010 2012 i förhållande till övriga kommuner i Jönköpings län. Detta görs i form av en finansiell profil, vars uppgift är att spegla starka och svaga sidor hos den granskade kommunen i förhållande till kommunerna i länet. Vad är den finansiella profilen? Utgångspunkten för den finansiella analysen som används på de följande sidorna är de finansiella profiler i form av polärdiagram som redovisas nedan på denna sida. De innehåller dels åtta finansiella nyckeltal, dels fyra perspektiv som är viktiga när en kommuns ekonomi analyseras. De fyra perspektiven är långsiktig handlingsberedskap, kortsiktig handlingsberedskap, riskförhållande samt kontroll över den finansiella utvecklingen. Genom att ta fram tre finansiella profiler för Värnamo kommun för 2010 2012 kan man på ett översiktligt sätt fastställa vilken finansiell utveckling och ställning kommunen har i förhållande till övriga kommuner i länet. Den finansiella profilen är dock relativ, vilket innebär att om kommunen redovisar en 5:a i profilen, har man visserligen ett av de starkaste värdena för nyckeltalet i länet, men värdet kan behöva förbättras för att nå t ex god ekonomisk hushållning. I allmänhet är det dock så att om kommunen får en 4:a eller en 5:a för ett nyckeltal i den finansiella profilen är styrkan på nyckeltalet oftast mer än tillfredsställande och speglar någon slags god ekonomisk hushållning. Mer information om den finansiella modellen och de nyckeltal som den innehåller finns att läsa om i ett separat avsnitt i rapporten. Inledningsvis i denna analys belyses hur ett antal finansiella nyckeltal som ingår i den finansiella profilen har utvecklats under den granskade perioden både för Värnamo och för genomsnittet i länet. Därefter följer en analys av hur den finansiella profilen har förändrats för Värnamo mellan 2010 och 2012. Till sist ges en sammanfattande kommentar till Värnamos finansiella ställning och utveckling. Finansiella nyckeltal under 2010 2012 Resultat före extraordinära poster En grundläggande förutsättning för att uppnå och vidmakthålla en god ekonomisk hushållning är att balansen mellan löpande intäkter och kostnader är god. Ett mått på balansen mellan de löpande intäkterna och kostnaderna är resultat före extraordinära poster. Detta resultat innehåller alla kommunens löpande kostnader och intäkter och bör i förhållande till verksamhetens bruttokostnader ligga mellan 2 3% över en längre tidsperiod. Detta för att kommunen skall kunna bibehålla sin kort- och långsiktiga handlingsberedskap. För expansiva kommuner med stora investeringar bör resultatet i de flesta fall ligga på mellan 3% och 5% om kommunens finansiella handlingsutrymme skall bibehållas. För nyckeltalet resultat före extraordinära poster i förhållande till verksamhetens bruttokostnader, redovisade Värnamo ett försvagat resultat mellan 2010 och 2012 med 2,7 procentenheter från 3,8% till 1,1%. Motsvarande genomsnittliga förändring för kommunerna i Jönköping var en försvagning med 0,8 procentenheter från 2,6% till 1,8%. Slutsatsen av ovanstående är att Värnamo uppvisade en svagare resultatutveckling mellan 2010 och 2012 samt ett svagare resultat under 2012 jämfört med snittet i länet. Kommunen hade under 2012 det femte svagaste resultatet i länet. Detta innebar en 3:a i den finansiella profilen, vilket var en försvagning jämfört med 2010 och 2011, då kommunen fick en 4:a respektive år. Värnamo redovisade under de tre senaste åren ett genomsnittligt resultat per år på 2,8%. Detta innebär att kommu- Värnamo 2010 Värnamo 2011 Värnamo 2012 KFi Finansiell profil 2010 2012 13

nen sett över hela perioden har en god ekonomisk hushållning. Investeringar Investeringsvolymen är ett nyckeltal som tillsammans med resultatet förklarar utvecklingen för flera balansräkningsorienterade nyckeltal, exempelvis soliditet, som återfinns i en finansiell analys. För att investeringsvolymen skall bli jämförbart mellan kommunerna i länet har investeringarna relaterats till verksamhetens nettokostnader. En genomsnittlig svensk kommun ligger under en längre period, 5 10 år, runt 8%, när det gäller detta nyckeltal. Variationerna mellan enskilda år är dock oftast stora, speciellt i mindre kommuner, där större investeringar kraftigt påverkar de enskilda åren. Nyckeltalet kan också påverkas om en kommun har mycket av sin investeringstyngda verksamhet i bolagsform. Relateras Värnamos investeringar till verksamhetens nettokostnader, framgår att kommunen sammanlagt under de tre åren 2010 till 2012 hade en total investeringsvolym som var strax över genomsnittet i länet. Kommunen investerade för 10%, 6% respektive 7% per år av verksamhetens nettokostnader, vilket innebar att Värnamo i genomsnitt investerade för 7,7% av dessa nettokostnader per år under perioden. Genomsnittsvärdena för länet uppgick till 7% för samtliga tre år under perioden. Detta gav förstås ett genomsnittligt värde för länet på 7,0% per år under 2010 2012. Investeringsvolymen har ökat under de senaste åren i svenska kommuner och en förklaring till detta är att de större investeringar som gjordes under 1960- och 1970-talen i infrastruktur och lokaler nu måste refinansieras. Någon större ökningstakt har dock inte märkts i Jönköpings län, utan där har investeringsvolymen varit konstant mellan 2010 och 2012. Skattefinansieringsgrad av investeringarna När den löpande driften har finansierats bör en tillräckligt stor andel av skatteintäkterna återstå för att kunna finansiera årets investeringar. Detta mäts genom nyckeltalet skattefinansieringsgraden av investeringarna. Redovisas ett värde hos nyckeltalet på 100% eller mer, innebär det att kommunen kan skattefinansiera samtliga investeringar som genomförts under året. Detta stärker då kommunens finansiella handlingsutrymme. Allt över 100% kan användas till att amortera av kommunens skulder och/eller stärka likviditeten. Nyckeltalet behöver inte alltid ligga över 100% utan lämplig nivå beror lite på vilket finansiellt handlingsutrymme kommunen har. För många svenska kommuner krävs dock en god skattefinansieringsgrad av investeringarna, så att inte skulderna ökar mer inför framtiden och därigenom minskar framtida skattebetalares konsumtionsutrymme. För länets kommuner i genomsnitt, uppgick skattefinansieringsgraden av årets investeringar till 134%, 112% samt 119% under de tre studerade åren. Detta gav en genomsnittlig länsskattefinansieringsgrad på 122%. Värnamos siffror uppgick till 104%, 151% och 89%. Det innebar en genomsnittlig skattefinansieringsgrad på 115%. I jämförelse med länets snitt var Värnamos skattefinansieringsgrad något svagare under perioden Ovanstående innebar att Värnamo och den genomsnittliga kommunen i länet under perioden kunde finansiera samtliga sina investeringar med skatteintäkter. Detta bibehåller och i vissa fall förbättrar många kommuners framtida finansiella handlingsutrymme. Bland annat ges utrymme till ökade investeringar utan att behöva lånefinansiera i någon större utsträckning. Poängen för skattefinansieringsgraden av investeringar i den finansiella profilen har under perioden för Värnamo pendlat mellan en 3:a till 4:a. Under 2012 fick kommunen en 3:a i profilen. Soliditet inkl. pensionsavsättningar och löneskatt inom linjen Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som har finansierats med skatteintäkter. Ju högre soliditet, desto mindre skuldsättning har kommunen. I denna rapport används soliditet inkl. samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt för att få med de pensionsförpliktelser med vidhängande löneskatt som återfinns utanför balansräkningen. Det ger en bättre bild av kommunens totala långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Värnamo hade 2012 en soliditet som var högre än snittet i länet. Soliditeten inklusive samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt uppgick till 33% för Värnamo jämfört med genomsnittet som uppgick till 4%. Mellan 2010 och 2012 uppvisade Värnamo utvecklingsmässigt inte samma trend som snittet bland kommunerna i länet. Kommunen redovisade en förbättrad soliditet på 2 procentenheter under perioden från 31% år 2010 till 33% år 2012, medan den genomsnittliga soliditeten i länet låg oförändrat på 4% om 2010 och 2012 jämförs. Värnamo hade 2012 den starkaste soliditeten i länet. Detta innebar en 5:a i den finansiella profilen, vilket var samma som under 2011 men en förbättring i förhållande till 2010 då kommunen fick en 4:a. Kassalikviditet Kassalikviditeten är ett mått på kommunens kortsiktiga handlingsberedskap. En oförändrad eller ökande kassalikviditet i kombination med en oförändrad eller förbättrad soliditet är ett tecken på att kommunens totala finansiella handlingsutrymme har stärkts. Mellan åren 2010 och 2012 förbättrades Värnamos kassalikviditet med 1 procentenhet från 125% till 126%. Den genomsnittliga kassalikviditeten bland kommunerna i länet förbättrades under perioden, med 24 procentenheter från 62% till 86%. Detta innebar att likviditeten under perioden i Värnamo utvecklades svagare än snittet i länet men låg på en högre nivå än genomsnittet under 2012. Normalt eftersträvas ett riktvärde på 100% för kassalikviditeten. Det innebär att korta tillgångar är lika stora som korta skulder. Värnamos nivå på 126% är dock mycket god ur ett riskperspektiv, eftersom det i kommunernas kortfristiga skulder ingår en semesterlöneskuld som utgör ca 30 40% av de kortfristiga skulderna. Den förändras normalt inte i någon större omfattning under året och utgör därför ingen större belastning på likviditeten. Detta innebär att en nivå på över 60% tryggar den kortsiktiga betalningsberedskapen för kommuner med ett normalt likviditetsflöde. Värnamos nivå KFi Finansiell profil 2010 2012 14

på 126% innebär att kommunen klarar av att finansiera oväntade finansiella utgifter på kort sikt utan att behöva låna och detta är en trygghet som är viktig för en kommun. Värnamos likviditetsutveckling och -nivå innebär att poängen för kommunen i den finansiella profilen under den granskade perioden minskat från en 5:a år 2010 och år 2011 till en 4:a år 2012. Det är dock viktigt att kassalikviditeten studeras ihop med nyckeltalet soliditet eftersom likviditeten kan förbättras via upplåning. Detta stärker kommunens kortsiktiga betalningsberedskap men försämrar samtidigt den långsiktiga betalningsberedskapen. För Värnamos del blev förbättrades både soliditeten och likviditeten under perioden. Finansiella nettotillgångar I måttet finansiella nettotillgångar ingår alla finansiella tillgångar och skulder i balansräkningen som kommunen beräknas omsätta på 10 20 års sikt, nämligen långfristiga fordringar och placeringar, omsättningstillgångar samt kort- och långfristiga skulder. Nettot av dessa relateras sedan till verksamhetens bruttokostnader för att det skall bli jämförbart kommunerna emellan. Måttet är viktigt, eftersom det speglar den finansiella handlingsberedskap som ligger någonstans mellan det kortsiktiga kassalikviditetsmåttet och det långsiktiga soliditetsmåttet. Till skillnad från många andra balansräkningsinriktade mått elimineras vidareutlåning inom koncernen i nyckeltalet, eftersom såväl fordrings- som skuldsidan inkluderas i måttet. Värnamo försämrade under perioden sina finansiella nettotillgångar i relation till verksamhetens bruttokostnader med 1 procentenhet från 6% till 5%. Nivå på måttet innebär att kommunens finansiella tillgångar överstiger kommunens skulder. Genomsnittet i länet för finansiella nettotillgångar i relation till verksamhetens bruttokostnader förbättrades med 2 procentenheter från 12% till 10%. Ställs detta mot Värnamos utveckling innebar det att kommunen fick en 4:a i profilen år 2010 och år 2012. Under det mellanliggande året 2011 fick kommunen en 5:a. Skattesats Skattesats är ett nyckeltal som speglar kommunens långsiktiga handlingsberedskap i förhållande till övriga kommuner i länet, eftersom en jämförelsevis låg skattesats innebär en potential att stärka intäktssidan genom ett ökat skatteuttag. Det är samtidigt viktigt att klargöra att storleken på skatteuttaget i stor utsträckning är en ideologisk fråga. Värnamos skattesats låg 2012 på 20,75 kr. Det var 65 öre lägre än genomsnittet bland Jönköpings läns kommuner, vilket uppgick till 21,40 kr. Värnamo hade under 2012 den lägsta skatten i länet. Detta innebar att kommunen fick en 5:a i den finansiella profilen, vilket var bättre än under 2010 och 2011 då kommunen fick en 4:a respektive år. Den genomsnittliga skattesatsen i länet sjönk mellan 2010-2012 från 21,62 kronor till 21,40 kronor då en skatteväxling under 2012 gjordes med landstinget på grund av förändrat huvudmannaskap för länets kollektivtrafik. Om hänsyn tas till skatteväxlingen under perioden kan det konstateras att skattehöjningar gjordes under 2011 i Aneby och Gislaved och under 2012 i Sävsjö och Vaggeryd. Skattesänkningar gjordes 2011 i Vetlanda och 2012 i Gislaved. Skatten varierade under 2012 mellan 20,75 kr och 21,90 kr i de olika kommunerna. Lägst primärkommunal skatt hade Värnamo med 20,75 kr följd av Vaggeryd med 21,00 kr. Högst skatt hade Aneby med 21,90 kr och näst högst hade Gnosjö med 21,80 kr. Finansiella nyckeltal Nyckeltalen redovisas i procent om inget att anges 2010 2011 2012 Jönköpings län Värnamo kommun Jönköpings län Värnamo kommun Jönköpings län Värnamo kommun Verksamhetens nettokostnader/skatteintäkter 92,4 91,4 93,4 91,2 93,5 93,9 Avskrivningar/skatteintäkter 4,5 5,2 4,4 5,4 4,4 5,3 Finansnetto/skatteintäkter 0,0 1,0 0,2 0,5 0,0 0,5 Verksamhetens nettokostnader/skatteintäkter 96,9 95,6 98,0 96,1 97,9 98,7 Skattefinansieringsgrad av investeringar 134 104 112 151 119 89 Investeringar/verksamhetens nettokostnader 7 10 7 6 7 7 Resultat före extraordinära poster/verksamhetens kostnader 2,6 3,8 1,7 3,4 1,8 1,1 Årets resultat/verksamhetens kostnader 2,6 3,8 1,7 3,4 1,8 1,1 Genomsnittligt resultat för extraordinära poster under de tre senaste åren/verksamhetens kostnader 2,0 2,7 2,2 3,1 2,0 2,8 Soliditet inkl. samtliga pensionsförpliktelser och löneskatt 4 31 2 31 4 33 Finansiella nettotillgångar/verksamhetens kostnader 12 6 11 6 10 5 Kassalikviditet 62 125 68 139 86 126 Primärkommunal skattesats (kr) 21,62 21,08 21,68 21,08 21,40 20,75 Borgensåtagande/verksamhetens kostnader 45 38 48 71 54 81 Budgetavvikelse för verksamhetens nettokostnader/verksamhetens kostnader 0,4 1,4 0,1 1,0 0,3 0,1 KFi Finansiell profil 2010 2012 15

Budgetföljsamhet Budgetföljsamheten är ett mått på kommunens finansiella kontroll. Budgetavvikelsen bör ligga så nära noll som möjligt. Den mäts mot resultat 1 eller verksamhetens nettokostnader. Avvikelsen ställs sedan i relation till verksamhetens bruttokostnader för att det skall gå att jämföra kommunerna. För Värnamo uppgick detta mått år 2012 till 0,1%, vilket var en lägre budgetavvikelse än under 2011, då avvikelsen var 1,0%. Under 2010 redovisades en avvikelse på 1,4%. För länets kommuner i genomsnitt uppgick budgetavvikelsen relaterad till verksamhetens bruttokostnader till 0,4% under 2010, 0,1% under 2011 och 0,3% under 2012. Det innebar att den genomsnittliga budgetföljsamheten i länet varierade mindre än i Värnamo, där budgetföljsamheten legat mellan 0,1% och 1,4% under perioden. Poängen för budgetföljsamhet i profilen ökade för Värnamo under perioden från en 3:a år 2010 och år 2011 till en 4:a år 2012. Den finansiella profilens utveckling 2010 2012 Den finansiella profilen innehåller, förutom åtta nyckeltal, också fyra perspektiv som var för sig är viktiga när en kommuns finansiella ställning och utveckling analyseras. De fyra perspektiven är långsiktig handlingsberedskap, kortsiktig handlingsberedskap, riskförhållande samt kontroll över den finansiella utvecklingen. Perspektivens poäng utgörs av de fyra nyckeltalen som är placerade närmast perspektivet i den finansiella profilen. Det innebär att varje nyckeltal i profilen ingår i två olika perspektiv. Värnamo har i den finansiella profilen under perioden förstärkt poängen för perspektiven långsiktig handlingsberedskap och riskförhållande, försämrat poängen för perspektivet kortsiktig handlingsberedskap och slutligen haft en oförändrad poäng för kontrollperspektivet. Förklaringen till denna utveckling var att poängen för nyckeltalen budgetföljsamhet, skattesats och soliditet förbättrades under perioden samtidigt som bara nyckeltalen resultat före extraordinära poster och kassalikviditet försämrades. De återstående tre nyckeltalen, genomsnittligt resultat under de tre senaste åren, skattefinansieringsgraden av investeringar och finansiella nettotillgångar hade oförändrad poäng om år 2010 och år 2012 jämförs. Värnamos finansiella utveckling har under den studerade treårsperioden resulterat i en något förstärkt finansiell profil. Detta innebär att utifrån profilen, jämfört med snittet i länet, hade Värnamo vid utgången av 2012 ett något starkare finansiellt utgångsläge i förhållande till 2010. Sammanfattningsvis låg Värnamos finansiella profil under 2012 över genomsnittet utifrån samtliga fyra perspektiv. Avslutande kommentar Värnamo hade, trots en resultatförsvagning, en stabil ekonomi sett till perioden som helhet. De närmaste åren förväntas bli tuffa inom kommunsektorn på grund av att kommunerna i Sverige står inför utmaningar som ökade investeringar och ökade behov från befolkningsförändringar. I många kommuner finns också planerade ambitionshöjningar. Detta innebär sammantaget att kostnaderna för kommunala tjänster kommer att öka betydligt snabbare än tidigare. För många kommuner innebär det att intäkterna från skatteunderlagets tillväxt inte beräknas räcka till. Det kommer i så fall behövas skattehöjningar för att finansiera kommunernas verksamheter framöver. Om detta gäller Värnamo eller inte, är svårt att avgöra. Det är dock viktigt att kommunen bedriver en aktiv ekonomistyrning för att undvika att hamna där. KFi Finansiell profil 2010 2012 16

Finansiella profiler för Värnamo kommun i förhållande till Jönköpings län 2010 2011 2012 i förhållande till riket 2010 2011 2012 KFi Finansiell profil 2010 2012 17

Finansiella profiler 2010 2012 Kommunerna i Jönköpings län KFi Aneby 2010 Aneby 2011 Aneby 2012 Eksjö 2010 Eksjö 2011 Eksjö 2012 Gislaved 2010 Gislaved 2011 Gislaved 2012 Gnosjö 2010 Gnosjö 2011 Gnosjö 2012 Finansiell profil 2010 2012 18

KFi Habo 2010 Habo 2011 Habo 2012 Jönköping 2010 Jönköping 2011 Jönköping 2012 Mullsjö 2010 Mullsjö 2011 Mullsjö 2012 Nässjö 2010 Nässjö 2011 Nässjö 2012 Finansiell profil 2010 2012 19

KFi Sävsjö 2010 Sävsjö 2011 Sävsjö 2012 Tranås 2010 Tranås 2011 Tranås 2012 Vaggeryd 2010 Vaggeryd 2011 Vaggeryd 2012 Vetlanda 2010 Vetlanda 2011 Vetlanda 2012 Finansiell profil 2010 2012 20