Tentamen i teknisk termodynamik (1FA527),

Relevanta dokument
Kap 6 termodynamikens 2:a lag

Kap 6 termodynamikens 2:a lag

Termodynamik Föreläsning 6 Termodynamikens 2:a Huvudsats

ÅNGCYKEL CARNOT. Modifieras lämpligen så att all ånga får kondensera till vätska. Kompressionen kan då utföras med en enkel matarvattenpump.

3. En konvergerande-divergerande dysa har en minsta sektion på 6,25 cm 2 och en utloppssektion

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 5 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 5. strömningslära, miniräknare.

Hjälpmedel: Valfri miniräknare, Formelsamling: Energiteknik-Formler och tabeller(s O Elovsson och H Alvarez, Studentlitteratur)

Kap 6 termodynamikens 2:a lag

Tentamen i teknisk termodynamik (1FA527)

Tentamen i teknisk termodynamik (1FA527) för F3,

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 8 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.

7,5 högskolepoäng ENERGITEKNIK II. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N05B. TentamensKod:

PTG 2015 övning 3. Problem 1

Teknisk termodynamik repetition

Termodynamik FL6 TERMISKA RESERVOARER TERMODYNAMIKENS 2:A HUVUDSATS INTRODUCTION. Processer sker i en viss riktning, och inte i motsatt riktning.

Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.

Personnummer:

Tentamen i Termodynamik CBGB3A, CKGB3A

Termodynamik Föreläsning 5

Personnummer:

Kap 10 ångcykler: processer i 2-fasområdet

Tentamen i termodynamik. 7,5 högskolepoäng. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Omtentamen i teknisk termodynamik (1FA527) för F3,

Tentamen i termisk energiteknik 5HP för ES3, 2009, , kl 9-14.

PTG 2015 Övning 4. Problem 1

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 7. strömningslära, miniräknare.

Tentamen i termodynamik. 7,5 högskolepoäng. Tentamen ges för: Årskurs 1. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

MITTHÖGSKOLAN, Härnösand

Kap 10 ångcykler: processer i 2-fasområdet

Kap 5 mass- och energianalys av kontrollvolymer

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 1 IEI Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 1

Lycka till med dina förstudier!

EGENSKAPER FÖR ENHETLIGA ÄMNEN

Om trycket hålls konstant och temperaturen höjs kommer molekylerna till slut att bryta sig ur detta mönster (sublimation eller smältning).

Lite kinetisk gasteori

Räkneövning/Exempel på tentafrågor

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)

- Rörfriktionskoefficient d - Diameter (m) g gravitation (9.82 m/s 2 ) 2 (Tryckform - Pa) (Total rörfriktionsförlust (m))

MITTHÖGSKOLAN, Härnösand

Vad tror du ökning av entropi innebär från ett tekniskt perspektiv?

TENTAMEN I ENERGITEKNIK OCH MILJÖ (KVM034 och KVM033) i V-huset

SG1216. Termodynamik för T2

PTG 2015 övning 1. Problem 1

Kortfattat facit till Tentamen TSFS 05 Fordonssystem 22 december, 2009, kl 8-12

Hjälpmedel: Valfri miniräknare, Formelsamling: Energiteknik-Formler och tabeller(s O Elovsson och H Alvarez, Studentlitteratur)

Teknisk termodynamik repetition

Föreläsning i termodynamik 11 oktober 2011 Lars Nilsson

Kap 9 kretsprocesser med gas som medium

Värmepumpar av. Joakim Isaksson, Tomas Svensson. Beta-verision, det kommer att se betydligt trevligare ut på hemsidan...

SEI, System Efficiency Index det nya sättet att fastställa energieffektivitet

Övningsuppgifter termodynamik ,0 kg H 2 O av 40 C skall värmas till 100 C. Beräkna erforderlig värmemängd.

Betygstentamen, SG1216 Termodynamik för T2 25 maj 2010, kl. 9:00-13:00

MILJÖLABORATORIET Nyttig energi vid ångproduktion

TENTAMEN I ENERGITEKNIK OCH MILJÖ (KVM033) för K2 och Kf2 i V-huset.

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2 och Kf2 (KVM090) kl i V

ENERGIPROCESSER, 15 Hp

PTG 2015 Övning 5. Problem 1

Föreläsning i termodynamik 28 september 2011 Lars Nilsson

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM2 (KVM091 och KVM090) kl

Termodynamik (repetition mm)

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 6 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 6. strömningslära, miniräknare.

Laboration: Kretsprocesser

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM2 (KVM091 och KVM090) kl

Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen. Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå

Termodynamik Föreläsning 2 Värme, Arbete, och 1:a Huvudsatsen

Optimalt nyttjande av exergipotentialen i bränslen och förnybar energi med kombikraftverk

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)

Övrigt: Uppgifterna 1-3 är på mekanik, uppgifterna 4-5 är på värmelära/termodynamik

TENTAMEN I ENERGITEKNIK OCH MILJÖ (KVM033) i V-huset.

ComfortZone CE50 CE65. ComfortZone. Världens effektivaste frånluftsvärmepump. Steglös effekt från 2,7 6,5 kw med enbart frånluft.

P1. I en cylinder med lättrörlig(friktionsfri) men tätslutande kolv finns(torr) luft vid trycket 105 kpa, temperaturen 300 K och volymen 1.40 m 3.

2-52: Blodtrycket är övertryck (gage pressure).

Mer om kretsprocesser

Projektarbete Kylskåpet

Kap 4 energianalys av slutna system

Varför värma ditt hus med annat än solen?

Rapport av projektarbete Kylskåp

Bergvärme & Jordvärme. Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå

Tentamen i KFK080 Termodynamik kl 08-13

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)

TENTAMEN I KRAFTVÄRMESYSTEM, 5 p RÄKNEDEL

MMVF01 Termodynamik och strömningslära Exempel på tentamensuppgifter

Kap 7 entropi. Ett medium som värms får ökande entropi Ett medium som kyls förlorar entropi

TENTAMEN I MMVA01 TERMODYNAMIK MED STRÖMNINGSLÄRA, tisdag 23 oktober 2012, kl

Miljöfysik. Föreläsning 7

Entropi, energikvalitet och termodynamikens huvudsatser

Energibalans och temperatur. Oorganisk Kemi I Föreläsning

Frecolair 14 LUFTMÄNGD: m 3 /h

Tentamen i FTF140 Termodynamik och statistisk mekanik för F3

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 2 IKP/Mekaniksystem Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 2

Examination av, och betygskriterier för, kursen MJ1112 Tillämpad termodynamik Av Hans Havtun,

Entropi. Det är omöjligt att överföra värme från ett "kallare" till ett "varmare" system utan att samtidigt utföra arbete.

Solfångarstyrning SWP140

ARBETSGIVANDE GASCYKLER

Kap 9 kretsprocesser med gas som medium

Snabbguide Inverter 11:20. Bultvägen 8, Uddevalla Telefon

Om dagens föreläsning!

Läs i vågläraboken om interferens (sid 59-71), dopplereffekt (sid 81-84), elektromagnetiska vågor (sid ) och dikroism (sid ).

Termodynamik FL7 ENTROPI. Inequalities

1 Kostnader till följd av verkningsgradsförluster

Transkript:

Tentamen i teknik termodynamik (1FA527), 2013-12-18 VERSION A, krivtid 3 timmar Uppgift 1 En apparat betår av en värmepump kopplat till en värmemotor. Värmemotorn (VM) tar upp värmemängen Q H1 från en värmekälla med temperaturen T H1. Den avger värmemängden Q L1 till en värmeänka med temperaturen T L. Värmemotorn uträttar arbetet W 1 om delvi använd för att driva värmepumpen (VP) och delvi avge om nettoarbete W net. Värmepumpen förbrukar arbetet W 2, tar upp värmemängden Q L2 vid temperaturen T L och avger värmemängden Q H2 vid temperaturen T H2. Antar att T H1 T H2. i) Skia apparaten, med alla relevanta torheter och beteckningar. ii) Underök om apparaten uppfyller termodynamiken förta och andra huvudat vid följande värden: Q H1 Q L1 W 1 Q H2 Q L2 W 2 1 6 4 2 3 2 1 2 6 4 2 5 4 1 3 3 2 1 4 3 1 Q H1 Q H2 VM W 1 W 2 VP Q L1 W net Q L2 1

Förta huvudaten, energibalan. Vi underöker komponenterna: VM VP in ut ut in 1 6 4 + 2 3 2 + 1 2 6 4 + 2 5 4 + 1 3 3 2 + 1 4 3 + 1 Ekvationerna tämmer i alla tre fall, alla tre apparater uppfyller förta huvudaten. Andra huvudaten, e formuleringarna i boken ( 281 och 286). Vi underöker hela apparaten och de växelverkan med temperaturreervoarerna. Tillförd värme (till apparaten) räkna poitivt, bortfört värme (från apparaten) räkna negativt. Vi underöker ockå nettoarbetet W 1 W 2. Uträttat arbete räkna poitivt, tillfört arbete räkna negativt. Q H,total Q L,total W net 1 6 3 3 4 + 2 2 1 2 6 5 1 4 + 4 0 1 3 3 4 1 2 + 3 1 0 Förta apparaten tar upp värme från högtemperaturreervoaren, uträttar arbete och avger värme vid låg temperatur. OK. Andra apparaten tar upp värme vid hög temperatur och uträttar arbete utan att avge värme. Det bryter mot Kelvin- Planck-formuleringen av andra huvudaten. Tredje apparaten tar upp värme vid låg temperatur och avger amma värmemängd vid hög temperatur utan att kräva ett nettoarbete. Det bryter mot Clauiu-formuleringen av andra huvudaten. Hur kan det bli å att komponenterna uppfyller huvudaterna (även den andra), men inte kombinationen av två komponenter? Ledtråd: Om vi antar att apparaterna har Carnot verkninggrad å äger förhållandet mellan upptagen värme och uträtt arbete (alltå verkninggraden, för värmemotorn) och förhållandet mellan förbrukat arbete och levererad värmemängd (alltå värmefaktorn, för värmepumpen) något om förhållandet mellan T H och T L... 2

Uppgift 2 Ett aggregat för luftkonditionering har en kompreoreffekt på 1,2 kw och en värmefaktor på COP R 3. Under vintermånaderna kan det även använda om värmepump. Aggregatet använd för att hålla temperaturen i en kontorlokal vid kontant 20 C. Lokalen läcker 0.5 värme per ekund och grad temperaturkillnad. Betäm den minimala och maximala temperaturen vid vilken aggregatet är tillräckligt. Ẇ in 1.2 kw kompreoreffekt COP R 3 värmefaktor vid luftkonditionering (kylkåp) COP HP 4 värmefaktor vid uppvärmning (värmepump) T hu 20 C inomhutemperatur L v 0.5 kw/ C värmeläckage per grad Celiu Q L v T värmeläckage Vinter. Drift om värmepump. Vi betämmer T min : COP HP Q H Ẇ in L v T Ẇ in T COP HP Ẇ in L v T min T hu T 10.4 C 4 1.2 kw 0.5 kw/ C 9.6 C Sommer. Drift om klimatanläggning. Vi betämmer T max : COP R Q L Ẇ in L v T Ẇ in T COP R Ẇ in L v T max T hu + T 27.2 C 3 1.2 kw 0.5 kw/ C 7.2 C Aggregatet är tillräckligt mellan 10.4 C och 27.2 C. 3

Uppgift 3 För att öka andelen förnyelebar energi inom elproduktionen har det förelagit att använda geotermik energi. Vatten ur en varm källa (T 1 180, P 1 1.5 MPa) led via en trypventil till en förångare där det bilda vatten och ånga vid P 2 400 kpa. Vattnet led bort medan ångan använd för att driva en turbin vilken den lämnar vid trycket P 3 10 kpa. Betäm maflödet ho källvattnet om turbinen ka leverera en effekt på 1 MW. Vi betämmer maflödet genom turbinen om kräv för att få en effekt på 1 MW: Turbin, in: Turbin, ut: P 3 10 kpa P 2 400 kpa, mättad ånga 3 2 (antagande: ientrop turbin) h 2 h g@400kp a 2738.1 2 g@400kp a 6.8955 mättad ånga in tvåfablandning ut 3 g@10kp a + x 3 fg@10kp a K x 3 3 f@10kp a fg@10kp a 6.8455 0.6492 7.4996 0.83 h 3 h f@10kp a + 0.83 h fg@10kp a 191.81 + 0.83 2392.1 2177 Maflödet genom turbinen: Ẇ ṁ (h 2 h 3 ) ṁ T Ẇ h 2 h 3 2738.1 1000 2177.3 1.78 4

Vattnet före trypventilen: h 1 h f@180 C (tryckatt vatten: entalpi för mättat vatten vid amma temperatur, inte amma tryck!) 763.05 Strypventil, energibalan: h in h ut Efter trypventilen: P 2 400 kpa, tvåfablandning h 2 h f@400kp a + x 2 h fg@400kp a h 1 x 2 h 1 h f@400kp a h fg@400kp a 763.05 604.66 2133.4 0.074 Bara 7.4% av källvattnet blir ånga. Vattenflödet ur källan: ṁ v ṁt x 2 23.98 5

Uppgift 4 Ångpannan i ett litet kraftverk producerar ånga med ett tryck på 3 MPa och en temperatur på 600 C. Ångan kondenera vid en temperatur på 45 C vilket leder till en värmeöverföring (effekt) på 10 MW. Kraftverket är utrutat med en hög- och en lågtryckturbin. Efter högtryckturbinen är trycket 500 kpa och ångan mellanöverhetta innan den led in i lågtryckturbinen. Betäm temperaturen efter mellanöverhettningen om ångan ka lämna lågtryckturbinen om mättad ånga. Betäm kraftverket totala turbineffekt och den tillförda värmen. T 3 5 2 4 1 6 1) Mättat vatten. 3) Före högtryckturbinen 4) Efter högtryckturbinen P 4 500 kpa T 1 45 C h 1 188.44 T 3 600 C P 3 3 MPa h 3 3682.8 3 7.5103 K 4 3 6) Efter lågtryckturbinen T 300 C 7.4614 K, T 350 C 7.6346 K, h 4 3064.6 7.5103 7.4616 + 7.6346 7.4614 T 6 45 C h 3064.6 h 3702.5 ( 3168.1 3064.6 x 6 1.0 6 8.1633 K h 6 2582.4 ) 3093.8 6

5) Före lågtryckturbinen P 5 P 4 500 kpa 5 6 8.1633 K T 500 C 8.0893 K, T 600 C 8.3544 K, T 5 500 C + h 5 3484.5 h 3484.5 h 3702.5 8.1633 8.0893 8.3544 8.0893 100 C 527.9 C + 8.1633 8.0893 8.3544 8.0893 ( 3702.5 3484.5 ) 3545.4 För att betämma turbineffekten behöver vi maflödet. Vi betämmer maflödet utifrån kyleffekten. Turbineffekten blir Q ut ṁ (h 6 h 1 ) ṁ Q ut h 6 h 1 4.177 2582.4 10000 188.44 Ẇ tot ṁ ((h 3 h 4 ) + (h 5 h 6 )) 4.177 ( 3682.8 ) 3093.8 + 3545.4 2582.4 6.48 MW 6483.0 Tillförd värme per tidenhet Q in Q ut + Ẇtot 16.48 MW 7

Uppgift 5 Ett gakraftverk fungerar enligt Braytoncykeln. Turbinen levererar en nettoeffekt på 25 MW till generatorn. Den minta temperaturen i cykeln är 300 K, avgatemperaturen är 750 K. Det minta trycket i cykeln är 100 kpa och tryckförhållandet i kompreorn (kompreionen) är 14:1. Betäm turbineffekten. Vilken andel av turbinen effekt går åt för att driva kompreorn? Vad är cykeln termika verkninggrad? (1) (2): Ientrop kompreion T 1 300 K (vi antar luft om ideal ga och använder tabell A-17) h 1 300.19 P r1 1.386 P r2 P 2 P 1 P r1 14 1.386 19.404 Hittar en temperatur med detta värde för P r (3) (4): Ientrop expanion T 2 19.404 18.36 620 K + (630 K 620 K) 19.84 18.36 627 K h 2 628.07 19.404 18.36 + (638.63 628.07) 19.84 18.36 T 4 750 K h 4 767.29 P r4 37.35 P r3 P 3 P 4 P r4 14 37.35 522.9 T 3 1440 K + 522.9 506.9 (1460 1440) K 1450.6 K 537.1 506.9 h 3 1563.51 522.9 506.9 + (1587.63 1563.51) 537.1 506.9 Kompreor- och turbinarbete, per maenhet: Effekterna: w comp, in h 2 h 1 635.5 300.19 w turb, ut h 3 h 4 1576.3 767.29 r b W comp, in W turb, ut 0.414 635.5 335.31 809.0 1576.3 Ẇ net Ẇturb, ut Ẇcomp, in Ẇturb, ut (1 r b ) 25 MW Ẇ turb, ut Ẇ net 1 r b 42.7 MW 8

Termik verkninggrad: η th w net q in q in h 3 h 2 1576.3 635.5 w net w turb, ut w comp, in 473.7 940.8 η th 50.3% 9