Underlag för ekonomiskt inriktningsbeslut för 2015

2014 04 30 Underlag för ekonomiskt inriktningsbeslut för 2015 Inför budget 2014 togs nya modeller för fördelning av medel till institutioner och enheter fram. Både för tilldelning av utbildningsanslaget och anslaget för forskning/forskarutbildning fanns lokalkostnader särskilt utmärkta. Den bakomliggande strategin för fördelning av medel till lokaler var att alla lokaler som används för utbildning finansieras fullt ut från grundutbildningsanslaget. Vad gäller fakultetsanslaget förutsattes att varje forskarkrona beskattades lika mycket med avseende på lokalkostnader oavsett om de var interna eller externa medel. Fakulteten fick kritik av internrevisorn, Bilaga 1, för det sätt på vilket lokalmedel fördelades till institutioner och enheter. Lars Nilsson fick i uppdrag att göra en genomlysning av fakultetens ekonomi, Bilaga 2 och 3. I samband med genomlysningen av fakultetens ekonomi beslutade rektor om ett uppdrag till ekonomienheten att kartlägga hur respektive fakultet fördelar sina medel, Bilaga 4 och 5. I det budgetunderlag som Lars Nilsson presenterat för rektors ledningsråd fanns särskilda medel avsatta för SLC och NMR centrum, Bilaga 6. Dessa medel är villkorade och förutsätter att modellen för fördelning av medel ändras så att tilldelning av medel till lokaler inte klart framgår utan ingår i prislappen för utbildnings respektive i fakultetsanslaget. Prefektrådet har diskuterat olika modeller utifrån ovanstående förutsättningar, Bilaga 7, och det finns några övergripande frågor som fakultetsstyrelsen behöver ta ställning till 1. Departementet fördelar 20% av forskningsanslaget till universiteten enligt en prestationsrelaterad modell och likaledes fördelar universitetet 20% prestationsbaserat till fakulteterna. Prestationen mäts med två parametrar; externa medel och publikationer (50/50). a. Skall fakulteten fördela pengar till institutionerna enligt samma princip? Idag fördelar fakulteten mindre är 20% prestationsbaserat och använder tre parametrar; externa medel, publikationer och doktorsexamina (50/25/25) b. Skall institutionerna ges i uppdrag att fördela medel prestationsbaserat till enskilda lärare/forskare för att få full återkoppling och möjlighet att öka GUs andel av det prestationsbaserade anslaget. 2. GU fördelar basanslaget efter historiska parametrar. I fakultetens fördelningsmodell för 2014 låg andelen professorer 2012 12 31 som grund för basanslag per institution. Denna fördelning var tänkt att ligga fast under en 3 års period. Den prestationsbaserade tilldelningen normaliserades med antal professorer per institution. Flera förslag har diskuterats både i styrelsen och i prefektrådet: a. Nuvarande modell för fördelning av basanslaget kvarstår. Detta förutsätter en normering av det prestationsbaserade anslaget b. Kostnadsomslutning de senaste tre åren utgör bas för fördelning. Intern handel, handel med Chalmers samt stödverksamhet räknas inte med. Om någon enhet inte nått sitt resultatmål räknas inte underskottet med i kostnadsomslutningen.

2014 04 30 i. Kostnadsomslutning för forskning ii. Total kostnadsomslutning. c. Historisk fördelning utgör bas för fördelning. Tilldelning av fakultetsanslag inklusive lokalmedel för perioden 2009 2013. 3. De grundläggande principerna för fördelning av grundutbildningsanslaget ligger fast med en prislapp för bildningsuppdraget och en för det ordinarie utbildningsuppdraget, extra avsättningar till lab och fält samt strategiska avsättningar. Ett särskilt uppdrag ges för hantverks och konservatorsutbildningarna, med särskilda prislappar. Lokalmedel ingår i prislapparna och dessa ökar därmed med 8000 kr per HST. Resterande medel adderas till avsättningen för lab och fält och fördelas till institution enligt särskild ordning. a. Extra tilldelning för lab med ca 25 miljoner. [För 2014 har institutionerna angett att 591 HST motsvarar lab och fält, varav 385 HST är lab och 206 HST är fält.] Utfallet får stora konsekvenser för enskilda institutioner och fakultetsstyrelsen behöver diskutera dessa i relation till de faktiska medel som kan användas för undervisning på respektive institution och den solidariska modell för hyror som fakulteten tidigare tillämpat, se bilaga 8. 4. Kostnadsdebiteringarna följer samma modell som för 2014 med undantag för Campusorganisationen. År 2015 skall campus naturvetenskap ingå i den centrala campusorganisationen och en något högre kostnad förväntas. Nuvarande fördelningsmodeller med särskild tilldelning till lokaler är inte ett alternativ i nuläget. Rektor har fattat beslut om en utredning om hur hyreskostnader skall hanteras, Bilaga 9. En eventuell förändring kommer dock först att gälla från 2016 och kommer troligen att ge förslag på hur kostnaden för lokaler skall fördelas inom universitetet. I jämförelser mellan olika modeller ligger dock nuvarande modell med som referens. Anslag till forskning och forskarutbildning Generellt gäller att 20% fördelas prestationsbaserat. Två parametrar används; externa medel och publikationer (50/50). Maximalt 20% skall användas för avsättningar och strategiska satsningar, Bilaga 8. I Bilaga 10 framgår avsättningar på fakultetsanslaget beslutade för 2014 och förslag på avsättningar 2015. Totalt innebär de föreslagna avsättningarna en minskning med drygt 23 miljoner jämfört med 2014. Trots detta kommer avsättningarna att vara större än 20% och fakultetsstyrelsen behöver ta ställning till: a. Hur vi skall betrakta de stora infrastrukturerna? Om infrastrukturerna i likhet med institutionerna tilldelas ett basanslag, dvs. likställs med institution, kommer övriga avsättningar att understiga 20%, se bilaga 10. b. Hur fakultetsstyrelsen önskar påverka verksamheten vid fakulteten? c. Resultatet av modellsimuleringarna, Bilaga 8. Dessa visar mycket stora förändringar i medelstilldelningen för de enskilda institutionerna med, om de genomförs, långsiktiga konsekvenser för fakultetens inriktning.

Bilaga 1 Revisionsrapport: Angående information och styrning vid den naturvetenskapliga fakulteten Jan Sandvall

Internrevisionen Revisionsrapport Jan Sandvall 2013-09-19 Dnr V 2013/758 Angående information och styrning vid den Naturvetenskapliga fakulteten

1 Sammanfattning Internrevisionen har efter en tidigare utförd revision rörande budgetprocessen, vilken delvis berört den Naturvetenskapliga fakulteten, funnit anledning att återkomma till fakulteten. Detta ur perspektiven styrning, ledning och kommunikation. Området är intressant och angeläget inte minst mot bakgrund av implementeringen av Vision 2020 som ytterligare markerat vikten av ett förbättrat samband mellan verksamhetsplanering och ekonomisk planering/uppföljning. Internrevisionen bedömer att komplexiteten i den Naturvetenskapliga fakultetens anslagsfördelningsmodell, främst då den del som berör lokalkostnader, delvis utestänger berörda intressenter. Det som faktiskt sker är att institutionerna avhänds medel, om än i olika utsträckning, vilket rubriceras som ett sätt att solidariskt omfördela lokalkostnader. I realiteten medför dock lokalfördelningsmodellen att ytterligare 28,5 mkr blir tillgängliga för fakultetstyrelsen att fördela på satsningar m.m. Hade ambitionen varit att enbart stödja de institutioner som bedömts ha en, relativt sett, för hög kvadratmeterhyra, så hade detta kunnat genomföras på ett transparent sätt genom omföring av anslagsmedel. Övriga fakultetssatsningar hade därefter, i praktiken, fått finansieras genom en reducering av fakultetsanslagen. Fakulteten bör eftersträva en tydligare beskrivning av modellens huvudsakliga effekter. Fakultetskansliet, med dess administrativa och ekonomiska kunskaper och insikter, bör i ökad utsträckning försäkra sig om att det finns en förståelse hos berörda för de modeller fakulteten väljer att utnyttja. Internrevisionen vill understyrka att en förbättrad tydlighet och kommunikation inte innebär någon förändring av det faktum att fakultetsstyrelsen äger resursfördelningsfrågan. 2 Inledning och bakgrund Internrevisionen har, på universitetsstyrelsens uppdrag, informerat sig om och gjort en bedömning av budgetprocessen utifrån perspektivet intern styrning och kontroll. En rapport har avlämnats (2013-06-02, Dnr V 2013/363) i vilken iakttagelser och synpunkter behandlas. I rapporten beskrivs kortfattat det omfattande arbete som årligen utförs på respektive enhet. Särskilt poängteras vikten av att underlagen speglar en enhetlig och tillräckligt god ambitionsnivå eftersom budgeten och budgetuppföljningen utgör ett väsentligt beslutsunderlag för cheferna under året, både för planering och i operativt avseende. Internrevisionen bedömde att det inte föreligger några tekniska problem av betydelse i budgetarbetet. Utmaningarna ligger snarare i att skapa tydliga förutsättningar för institutionernas arbete. Att nå en balanserad budget behöver inte alltid vara en målsättning i sig. Ambitionen skall istället vara, enligt internrevisionen, att nå en rättvisande dito, vilket mycket väl kan innebära att budgeten är under- eller överbalanserad. Vidare behöver en realistisk budget inte innebära att den är detaljtyngd, snarare är det så att en budget, genom att arbeta med relativt grovt material, kan bli väl så träffsäker och användbar. Detta förutsatt att det finns en bakomliggande idé och analys. Budgetprocessen, d.v.s. planeringen i ekonomiska termer, kan översiktligt sägas vara det arbete där respektive enhet, utifrån planerad verksamhet, fördelar förväntat tillgängliga 2

ekonomiska resurser för att på bästa sätt producera forskning och utbildning. Universitetet tilldelas varje år ett utbildningsuppdrag vilket framgår av regleringsbrevet, samt ett statsanslag för att genomföra detta uppdrag. Via styrelsebeslut i form av en dispositionsplan fördelas medlen, efter vissa avsättningar, till fakulteterna. Fakulteterna erhåller av rektor ett verksamhetsuppdrag. Uppdrag och medel förs vidare till institutionerna som i sin tur fördelar uppdrag och anslag på olika kurser och program. Anslagen för utbildning på grundnivå och avancerad nivå är prestationsrelaterade, i bemärkelsen att de bestäms av kvantitativa mått (helårsstudenter och helårsprestationer). Anslagets totala storklek begränsas av det s.k. takbeloppet. Över- eller underprestation upp till fem procent av tilldelat takbelopp kan fakulteterna behålla som planeringsutrymme. Vad gäller anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå så är detta endast till mindre del prestationsrelaterat (15 %). Övergripande styrs anslaget huvudsakligen utifrån de ambitioner som framgår av den forskningspolitiska propositionen, medan den prestationsinriktade delen baseras på kvalitetsbedömningar kvantifierade genom externa medel och bibliometri. Universitetet fördelar anslaget på ett likartat sätt utifrån basanslag, styrkeområden och prestationer. På institutionsnivå budgeteras verksamheten indelat i kärnoch stödverksamhet. De universitets- och fakultetsgemensamma kostnaderna beslutas av universitetets styrelse samt respektive fakultetstyrelse och utgör fasta belopp, vilka inte kan påverkas av institutionen. Institutionerna budgeterar den egna stödverksamheten, varefter den totala kostnaden för stödverksamheten framträder och fördelas på forskning och utbildning. I detta arbete används universitetets s.k. OH-verktyg för att beräkna påläggen. Verktyget är obligatoriskt att använda och också en förutsättning för att få fram korrekta aggregerade siffror. Budgetarbetet beskrivs under egen rubrik på ekonomienhetens hemsida samt också i den dokumentation som berör den nya redovisningsmodellen. Beskrivningen sträcker sig från en övergripande nivå och ned till de enskilda institutionernas/enheternas arbete. Hur arbetet i praktiken bedrivs på fakultetsnivån gentemot institutionerna har tidigare inte alltid varit känt av medarbetarna på den gemensamma nivån. Det kan antas att ekonomienheten kommer att få ett utökat inflytande i detta arbete i och med den modernisering och förnyelse av universitetet som nu sker i organisatoriskt avseende. Internrevisionen har, vilket framgår av den tidigare rapporten, noterat att begreppen lokalavgifter och lokalanslag förekommer i anslagsfördelningsmodellen inom den Naturvetenskapliga fakulteten. Detta medför att berörd/berörda institutioner upplever att fakulteten i alltför stor utsträckning tar institutionernas ekonomiska manöverutrymme i anspråk. Här övergår frågeställningarna till att handla inte primärt om budgetarbete, utan mer om styrning, ledning och kommunikation. För att ytterligare informera sig i detta har internrevisionen bedömt det som angeläget att återkomma till den Naturvetenskapliga fakulteten. Vid besöken hos den Naturvetenskapliga fakulteten har diskussionerna kretsat kring hur fakultetens anslagsfördelningsmodell uppfattas och tolkas, användandet av budgeten som styrinstrument samt intern kommunikation. Samtal har bl.a. förts med berörda på ledningsnivå inbegripet fakultetsdirektören och ett antal fakultetsstyrelseledamöter. 3

3 Iakttagelser De till fakulteten fördelade fakultets- och grundutbildningsanslagen framgår av fakultetens upprättade dispositionsplan. Beloppen överensstämmer med de av universitetsstyrelsen beslutade. Utöver anslagen upptas i dispositionsplanen även ett belopp om 28,5 mkr vilket är rubricerat som lokalavgift. Då fakulteten fördelar anslagen till berörda institutioner och enheter rubriceras en del av summan som lokalanslag. Lokalanslaget bekostar delvis de faktiska lokalkostnader som debiteras respektive institution/enhet av Fastighetsenheten. Den del av lokalkostnaderna som inte täcks av lokalanslaget uppgår till nämnda 28,5 mkr och blir i praktiken tillgodoförd fakultetsnivån. Direktivet till institutionerna/enheterna är att de skall täcka denna skillnad mellan faktiska lokalkostnader och lokalanslag, med inkomster från externa medel. Internrevisionen har tidigare framfört (internrevisionens rapport Dnr V 2013/363), att budgetmodellen såsom den är beskriven av Ekonomienheten, inte rymmer begreppen lokalavgift och lokalanslag. Lokalfinansieringen är heller inte en särredovisad post i de medel som universitetet tillförs från statsmakterna. Tanken är istället att anslagen ska fördelas ut ograverat efter avsättning för satsningar beslutade på universitets- och fakultetsnivå, och att institutionerna därefter hanterar tilldelade medel i respektive budget. Lokalkostnaden är i det sammanhanget en direkt kostnad bland övriga dito, vilka institutionerna (prefekterna) operativt ansvarar för och har att täcka med erhållna medel. Prefekten beslutar om lokaldispositionen vid institutionen och lokalsituationen är i princip en fråga mellan institutionen och Fastighetsenheten. I förevarande fall tenderar dock institutionernas externa medel att bli en indirekt finansieringskälla för fakultetsnivån, vilket inte är avsikten. Beslut avseende externa medel är även det en operativ fråga för prefekten. Det har framkommit att fakulteten föreslagit och förordat en höjning av de s.k. triggrar som månatligen redovisningsmässigt fördelar ut lokalkostnaderna till institutionernas verksamheter. Triggrarna skulle då höjas för att via en överdebitering av de externa projekten hantera finansieringen, d.v.s. i praktiken skulle de externa projekten påföras kostnader överstigande de verkliga kostnaderna. Någon sådan överdebitering har dock inte genomförts. Internrevisionen anser inte att en sådan tänkt korrigering av triggrarna är förenlig med en rättvisande redovisning. Fakultetsnivån hävdar att användandet av begreppen lokalavgifter och lokalanslag sker i syfte att omfördela lokalkostnaderna med det övergripande målet att solidariskt utjämna skillnader i relativ kvadratmeterhyra. Om detta kan sägas att det är möjligt, och kanske också lämpligt, att fakulteten under en period ingriper för att mildra de eventuella övergångseffekter som kan ha uppstått i och med att institutionerna/enheterna fr.o.m. 2013 påförs sina verkliga lokalkostnader. En omfördelning kan och bör dock utföras transparent och på ett för alla parter tydligt sätt genom en enkel omföring i dispositionsplanen. Bruket av begreppen lokalavgifter och lokalanslag komplicerar endast fördelningen utan att tillföra något mervärde. Vad som nu sker är inte primärt en utjämning av lokalkostnader, utan istället en uttaxering/debitering som påverkar samtliga institutioner/enheter på så sätt att kollektivet såsom helhet inte får täckning för sina lokalkostnader. Det är alltså inte fråga om en utjämning i bemärkelsen att det är ett nollsummespel. Förfarandet innebär istället, i praktiken, att fakultetsnivån skapar sig utökade resurser vilka sedan fördelas på diverse satsningar. Det har framförts från fakultetskansliet att mellanskillnaden, d.v.s. 28,5 mkr, via avsättningarna/ satsningarna ändå slutligen tillförs institutionerna. Detta är i och för sig korrekt eftersom en 4

betydande del sipprar ned till institutionerna även om det kanske inte sker under det aktuella året, men konstruktionen innebär ändå en reducering av institutionernas påverkansmöjlighet. Internrevisionen konstaterar att anslagen, och främst då fakultetsanslaget, i högre utsträckning hanteras operativt av fakulteten som en följd av modellen exempelvis genom satsningar på Lärares forskning stimulanspaket om 7 mkr samt Stöd till individuella forskare om 9,1 mkr. Om detta har det uttryckts att nu har institutionens forskare att söka medel inte bara externt utan även internt med det tidsspill och den osäkerhet som följer. Internrevisionen vill understryka att den inte har några synpunkter på omfattningen och/eller inriktningen av fakultetens avsättningar och satsningar. Däremot är det angeläget att det framgår att fakultetens, relativt sett stora andel satsningar/avsättningar, är ett resultat av lokalfördelningsmodellens överskott. För att ytterligare förtydliga vad som sker skulle man fiktivt kunna tänka sig följande: Antag att det råder en situation där personalkostnaderna varierar markant mellan institutionerna beroende på olika grad av samstämmighet mellan tillgänglig kompetens och efterfrågad dito. Personalkostnaderna är liksom lokalkostnaderna en direkt och relativt trögrörlig kostnad. Fakulteten implementerar då en personalkostnadsmodell vilken omfördelar medel mellan institutionerna utifrån av fakulteten bestämda faktorer och bedömningar. Antag vidare att den totala faktiska personalkostnaden är 100 mkr en summa som läggs in i modellen för bearbetning. En bearbetning vilken utmynnar i att 70 mkr fördelas till institutionerna i proportioner bestämda av modellen och under benämningen personalkostnadsbidrag. Det av institutionerna uppfattade budskapet är att transaktionerna enbart innebär en omfördelning av personalkostnader. Vad som också sker, men som inte är lika tydligt uppfattat, är att 30 kvarstår och används för satsningar/avsättningar på fakultetsnivå (att jämföra med 28,5 mkr i förevarande fall). Beträffande det behov av utjämning som framförts kan generellt konstateras att en ordning där lokalkostnaderna omfördelas också medför att en enhet som anskaffar nya lokaler och/eller utför ombyggnader, i praktiken lägger över uppkomna merkostnader på övriga enheter som då får bära investeringar vilka dessa inte kunnat påverka. I en sådan situation riskeras en försvagning av incitamenten för varsam och sund kostnadskontroll. Detta är en anledning till varför varje institution/enhet nu har att bära sina egna faktiska kostnader. Det har framförts att fakultetsstyrelsen bestämmer avseende resursfördelningen. Internrevisionen konstaterar att universitetet fördelar resurserna utifrån linjeorganisationen och vill även här poängtera, att det mandat som fakulteten erhållit av rektor och styrelse, inte är ifrågasatt. Det är dock väsentligt att de modeller som fakulteten bygger sin styrning på åtföljs av beskrivningar och förklaringar som rättvisande beskriver den påverkan och det resultat som modellerna faktiskt medför. Det har såsom svar på internrevisionens utkast till denna rapport framförts följande som huvudargument för den gällande ordningen: Din utgångspunkt är att alla lokalkostnader skall täckas av fakultetens fördelningsmodeller. Enligt, övergripande beslut, regeringsnivå, ska full kostnadstäckning gälla för alla externa projekt. Detta har varit tydligt och ytterligare poängterats då SUHF-modellen infördes som gäller indirekta kostnader vilken i regleringsbrev 2009 accepterades av regeringen. En prefekt kan ta 5

beslut om att det för ett enskilt projekt inte ska gälla och då tar prefekten beslut om medfinansiering/samfinansiering Ändring av triggrarna görs inte för överdebitering. Om inte full kostnadstäckning tas ut på projekt krävs beslut från prefekt om medfinansiering/samfinansiering. Detta kan medföra behov av ändring av triggrar. Internrevisionen vill vara tydlig i att utgångspunkten inte är att institutionernas samtliga kostnader med automatik ska täckas av anslag från fakulteten. SUHF-modellen med dess krav på full kostnadstäckning gäller och medfinansiering är det tillgängliga verktyget i de fall externa projekt saknar full finansiering. I detta finns, som internrevisionen uppfattar det, en samsyn mellan internrevisionen och fakulteten. Vad gäller SUHF-modellen kan nämnas att den innebär att kärnverksamhetens kostnader fördelas på s.k. kostnadsbärare. Kostnaderna kan vara direkt kopplade till dessa kostnadsbärare, men det kan också vara fråga om gemensamma kostnader vilka fördelas från överliggande till underliggande nivå för att slutligen belasta kostnadsbärarna genom att triggras ut. Märk väl - det är de faktiska kostnaderna som fördelas institutionens triggrar skall inte påverkas av anslagstilldelningen i sig. Ett externt projekt skall belastas med faktiska kostnader och tillgodoföras erhållna externa medel. Fakultetens anslagsfördelning påverkar inte kostnadsfördelningen och/eller de relaterade triggrarna. Den justering av triggrar som föreslagits saknar stöd i SUHF-modellen. Argumentet att de externa projekten skall bidra och bära sina kostnader är i grunden korrekt men är i detta sammanhang irrelevant. Angående fördelning av universitets- och fakultetsgemensamma kostnader Ytterligare en frågeställning rör de för universitets- och fakultetsnivån gemensamma kostnaderna vilka, enligt den nya redovisningsmodellen, fördelas med fasta belopp från överliggande till underliggande nivå för att slutligen påföras kärnverksamhetens kostnadsbärare som indirekta kostnader genom s.k. pålägg. De fördelade beloppen är budgetbaserade medan däremot fördelningsbasen utgörs av respektive institutions kostnadsomslutning för det senast avslutade räkenskapsåret vid budgetens tillkomst. Universitetets fakulteter använder sig av denna kostnadsbas, dock inte den Naturvetenskapliga fakulteten som istället valt att fördela de indirekta kostnaderna baserat på ett genomsnitt av de tre senaste årens kostnadsomslutning. En fördelning utifrån en genomsnittsberäkning ger sannolikt en något mer rättvisande fördelning om institutionen i fråga ligger på en någorlunda stabil kostnadsomslutning över åren utan större fluktuationer. I det fall tendensen istället är att kostnaderna långsiktigt ökar eller minskar, d.v.s. verksamheten expanderar eller krymper, så medför metoden dock att verksamheten påförs för höga indirekta kostnader i det fall den krymper och vice versa om verksamheten expanderar. Internrevisionen har inte kunnat se några rationella skäl till att bibehålla denna metod, dels därför att den riskerar att missgynna fakultetens institutioner och dels därför att fördelningsgrunden bör vara densamma oaktat fakultetstillhörighet. Enligt uppgift avser fakulteten nu att ansluta sig till en redovisning baserat på det senaste årets kostnadsomslutning, d.v.s. den modell som tillämpas av universitetet i övrigt. INTERNREVISIONEN VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Jan Sandvall Internrevisionschef 6

Bilaga 2 Uppdrag till Lars Nilsson: Genomlysning av Naturvetenskapliga fakultetens ekonomiska styrning Rektor

Bilaga 3 Rapport: Rapport efter genomlysning av Naturvetenskapliga fakultetens ekonomiska styrning Lars Nilsson

Ekonomienheten RAPPORT Lars Nilsson 2014-01-13 dnr V 2013/893 Rektor Rapport efter genomlysning av den naturvetenskapliga fakultetens ekonomiska styrning Uppdraget Rektor beslutade 2013-11-15 (bifogas) att ge undertecknad i uppdrag att genomföra en probleminventering och analys av strukturella frågeställningar inom den ekonomiska styrningen av den naturvetenskapliga fakulteten samt lämna förslag till åtgärder med anledning härav. Uppdraget skall avrapporteras till rektor i början av 2014. I rektors uppdrag ingår även att tillsätta ett externt expertstöd för att arbeta med fakultetens prefektråd och fakultetsstyrelse så att en fruktbar och ömsesidig dialog kan utvecklas. Genomförandet Under den första etappen (15/11-29/11) av genomförandet av uppdraget har sammantaget tio intervjutillfällen genomförts med fakultetsledningen, samtliga institutionsledningar och föreståndarna för infrastrukturenheterna (Sven Lovén centrum för marina vetenskaper (SLC) och Svenskt NMR-centrum (NMR)) samt studeranderepresentant i fakultetsstyrelsen. Under perioden har också inläsning skett av fakultetens budgethandling för 2014 och fakultetens handlings- och verksamhetsplan, rapport från fakultetsaudit 2013, rapport framtagen av Kerstin Johannesson gällande en stark marin profil vid Göteborgs universitet (november 2013) samt andra olika översända dokument efter intervjutillfällena. Under den andra etappen (1/12-20/12) har de frågeställningar som lyfts fram vid intervjuerna analyserats och tillsammans med de skriftliga rapporterna och handlingarna bildat grund för de förslag som här lämnas. Under denna period har också muntliga avrapporteringar lämnats till universitetsledningen och till dekanus. Den 17 december gjordes en muntlig avrapportering till prefektrådet vid den naturvetenskapliga fakulteten. Den 22 januari 2014 planeras en avrapportering i den naturvetenskapliga fakultetsstyrelsen. Ekonomienheten Vasagatan 33, Box 100, SE 405 30 Göteborg 031 786 0000, 031 786 4330 (fax)

2/12 Sammanfattande intryck efter intervjurundan Varje intervjutillfälle utgick från åtta frågeställningar/diskussionspunkter (bifogas). Nedan lämnas några exempel på vad som lyfts fram vid intervjuerna. Konflikten rör lokalmodellen och de strategiska avsättningarna inom fakulteten, Strategiska satsningar på fakultetsnivån låser fast och omöjliggör för prefekterna att prioritera. I förslaget till marin institution dikterades villkoren av fakultetsledningen. Har i högsta grad påverkat klimatet. Fakulteten har en detaljstyrning utan dialog. Beredningsrutiner och kommunikation måste bli bättre för att skapa förtroende. Förtroendet för fakultetsledningen är lågt. Gamla strukturer finns kvar, dock är det bättre än tidigare. Prefektrådet är ett skämt. Har inget inflytande. NFS är inåtblickande. Man måste bli bättre på att samverka med andra. Delar av dessa intryck återkommer även som iakttagelser i rapporten från Fakultetsaudit 2013 intern bedömning av kvalitetsarbetet vid naturvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet (november 2013). Analys och förslag till åtgärder Återskapa förtroende och tillit i organisationen En väsentlig del av de strukturella problem som jag noterat rör relationsfrågor mellan fakultetsledning, beredningsorganisation och ledningarna för institutionerna och enheterna. Dessa relationsfrågor har olika karaktär men det är mycket väsentligt att de åtgärdas. Övriga förslag, som redovisas nedan, har mer inriktning på ekonomistyrningsfrågor och enbart en lösning av dessa ger inte en komplett och långsiktigt hållbar lösning för fakulteten. Min bedömning är att följande åtgärder måste vidtas. Återskapa förtroende och tillit i organisationen. Detta arbete bör ske med stöd av det externa expertstöd som nämnts ovan. Ett arbete med en sådan inriktning är uppstartat inom fakulteten. Det är viktigt att alla berörda parter ger sitt yttersta och tar sitt ledningsansvar för att nå hållbara lösningar. Tydligare beredningsrutiner och en mer transparent kommunikation samt beredningarnas roll i organisationen behöver tydliggöras. Både dessa problemställningar bör lösas som en del av de förtroendeskapande åtgärderna. En tydlig och väl förankrad beredningsordning och handläggningsordning kan ge goda förutsättningar. Exempel på frågor som lyfts fram och där oklar beredning och förankring anses föreligga är förslag om en marin institution vid fakulteten, den tillämpade lokalmodellen vid fakulteten samt omfattningen av strategiska avsättningar på fakultetsnivån. Ekonomienheten Vasagatan 33, Box 100, SE 405 30 Göteborg 031 786 0000, 031 786 4330 (fax)

3/12 Stärk prefektrådets roll. I gällande Arbetsordning vid Göteborgs universitet (Dnr V 2013/735) är prefektrådets roll angiven. I Arbetsordningen anges att prefektrådet ska vara rådgivande till dekanen t ex vad gäller underlagen inför fakultetsstyrelsens beslut. Dekanens förslag till anslagsfördelning till institutionerna ska ha beretts genom dialoger med prefekterna och behandlas i prefektrådet. En stärkt roll för prefektrådet skulle, enligt min mening, ge goda effekter på de förtroendeskapande åtgärderna. Jag uppfattar att andemeningen utifrån GU förnyas och utifrån nämnda skrivning är att ge prefekterna ett reellt inflytande över väsentliga och strategiska frågeställningar inom fakultetsområdet. I andemeningen ingår också att alla med ledningsansvar ska arbeta för helheten inom såväl fakulteten som inom universitetet. Ett väl fungerande prefektråd är självklart ett viktigt verktyg för dekan och fakultetsledning. Fakultetsstyrelsens sammansättning. I nuvarande fakultetsstyrelse ingår de båda vicedekanerna. En av dessa har enbart närvaro- och yttranderätt. Detta förhållande ger fakultetsledning inklusive vicedekaner ett relativt stort mandat sett till hela fakultetsstyrelsens sammansättning. Min uppfattning är att detta måste åtgärdas då denna symbolfråga också kan stärka förtroendet inom fakulteten. En lösning med fyllnadsval till fakultetsstyrelsen borde kunna åtgärda detta på ett smidigt sätt. I diskussioner om detta med fakultetsledningen har det påpekats att berörda vicedekaner först valts som fakultetsstyrelseledamöter och först därefter blivit utsedda till vicedekaner. Oavsett hur det gått till, är min mening, att förslagen åtgärd bör vidtagas. Lokalmodellen De totala lokalkostnaderna för fakultetsområdet uppgår för budgetåret 2014 till drygt 120 miljoner kronor. Enligt gällande fördelningsmodell fördelas lokalkostnaderna till institutionerna genom underlag framtagna av Fastighetsenheten. Följande lokalkostnader redovisas för institutionerna inom fakulteten för 2014. Institution Lokalkostnad, kr m2 Kostnad/m2 MV 4 295 928 2 809 1529 KV 7 567 312 6 213 1218 GEO 11 055 573 6 514 1697 FYSIK 8 388 400 4 628 1813 BIOENV 22 510 227 14 700 1531 KMB 33 047 482 14 366 2300 Snitt 1764 1 MV = Matematiska vetenskaper, KV = kulturvård, GEO = geovetenskaper, FYSIK = fysik, BIOENV = biologi och miljövetenskap, KMB = kemi och molekylärbiologi. Lokalkostnader för infrastrukturenheterna (SLC och NMR) tillkommer liksom lokalkostnader för fakultetskansliet (sammantaget drygt 30 miljoner kronor). Ekonomienheten Vasagatan 33, Box 100, SE 405 30 Göteborg 031 786 0000, 031 786 4330 (fax)

4/12 Av tabellen framgår en förhållandevis stor spridning av kostnaden per kvadratmeter för fakultetens institutioner. Kostnadsskillnader som beror på skilda kostnadsnivåer mellan våta och torra lokaler, olika produktionskostnader eller andra skillnader i villkor för de enskilda lokaler som ingår i verksamhetens fastighetsbestånd. För att utjämna dessa skillnader och för att åstadkomma ett enhetligt pålägg för lokalkostnader samt för att hantera lokalkostnader hos infrastrukturenheterna SLC och NMR har fakulteten i sin budgetmodell en metod för att med anslagsmedel ge riktade bidrag för att finansiera delar av lokalkostnaderna. Denna metod kallas i fortsättningen för lokalmodellen. Lokalmodellen beräknas av fakulteten efter verksamhetens lokalutnyttjande och utifrån detta underlag konstateras att 39 procent avser utbildning på grundnivå och avancerad nivå och att 61 procent avser forskning och utbildning på forskarnivå. Efter denna uppdelning beaktas lokalkostnader vid infrastrukturenheterna SLC och NMR samt lokalkostnader kopplade till Lärarutbildningsnämndens fördelning av anslag till institutionerna för lärarutbildningsuppdragen. Vidare beaktas kostnader för vissa grundutbildningslokaler som bokas på Chalmersområdet och slutligen görs en avsättning för viss del av lokalkostnader för fakultetskansliet. Nästa steg i modellberäkningen är att fördela lokalkostnader inom forskningsverksamheten på lokalkostnader för anslagsfinansierad del och på externfinansierad del. Fördelningen mellan dessa verksamhetsdelar baseras på bokförda lönekostnader inom respektive del. Ett av syftena med detta beräkningssteg är att inom fakulteten få ett solidariskt uttag av lokalpålägg för externfinansierade forskningsaktiviteter. Lokalmodellen ger ett lokalbidrag som fördelas på följande sätt (2014). Institution Lokalkostnad, kr m2 Kostnad/m2 Lokalbidrag Kostnad/m2 MV 4 295 928 2 809 1 529 2 864 000 510 KV 7 567 312 6 213 1 218 6 629 000 151 GEO 11 055 573 6 514 1 697 8 921 000 328 FYSIK 8 388 400 4 628 1 813 4 321 000 879 BIOENV 22 510 227 14 700 1 531 11 182 000 771 KMB 33 047 482 14 366 2 300 22 547 000 731 Snitt 1 764 618 De båda jämförelsetalen kostnad/m2 i tabellen ovan visar på kostnad/m2 före och efter att lokalmodellen tilldelat institutionerna lokalmedel (lokalbidrag). Jag föreslår att lokalmodellen avvecklas. Jag grundar mitt ställningstagande på följande: o En grundpelare i universitetsstyrelsens beslut i juni 2006 med anledning av en genomförd resursutredning Resurs 07 är att anslagsmedel fördelas till utbildning respektive forskning. Denna anslagsfördelning, tillsammans med annan externfinansiering, ska finansiera alla kostnader det vill säga både personal och lokaler. Särskilda anslagsmedel för att finansiera lokalkostnader och vissa utrustningskostnader avskaffades i styrelsens Ekonomienheten Vasagatan 33, Box 100, SE 405 30 Göteborg 031 786 0000, 031 786 4330 (fax)

5/12 anslagsfördelningsbeslut från och med budgetåret 2007. Dåvarande fakultetsledning inom den naturvetenskapliga fakulteten var i huvudsak positiva i sitt remissyttrande över Resurs 07. Jag anser att den tillämpande lokalmodellen strider mot universitetets fördelningsprinciper. o o I den så kallade SUHF-modellen, som ger nationellt enhetliga rekommendationer till universitet och högskolor, styrks också att anslag fördelas direkt till kostnadsbärare i kärnverksamheten (d.v.s. utbildning och forskning) och inte till ett specifikt resursslag (t ex lokaler). Jag anser att lokalmodellen strider mot beslutade principer inom den så kallade SUHFmodellen. Den tillämpande lokalmodellen i sig är relativt komplex och svår att kommunicera och leder till tidigare redovisade omfördelningseffekter mellan institutionerna. I nedanstående tabell redovisas vad som blir effekten för institutionerna om lokalmodellen avvecklas. Institution/motsv. MV KV GEO FYSIK BIOENV KMB NMR SLC Övr. Summa "netto" inkl. lokalbidrag 2 16 560 30 156 32 654 20 895 42 554 47 185 2 585 13 100-173 205 516 "netto" exkl. lokalbidrag 2 17 990 30 699 32 290 22 699 46 237 39 916 2 585 13 100 205 516 Skillnad 1 430 543-364 1 804 3 683-7 269 0 0 173 0 2) Netto är utbildningsanslag + fakultetsanslag (+/- lokalbidrag) minus lokalkostnader inkl. lokalvård samt minus OH-kostnader. Som framgår av beräkningsexemplet ovan ger en avveckling av lokalmodellen främst negativa effekter för institutionen för kemi och molekylärbiologi. I beräkningsexemplet kvarstår, tills vidare, en särskild tilldelning av lokalmedel till infrastrukturenheterna SLC och NMR. Strategiska avsättningar Strategiska satsningar genom riktade avsättningar från anslaget till utbildning på grundnivå och avancerad nivå respektive från anslaget till forskning och utbildning på forskarnivå är ett viktigt medel för att styra mot vision och verksamhetsplaner. Strategiska avsättningar bör kunna göras på samtliga beslutsnivåer inom lärosätet. Både rektor, dekan och prefekter bör ha möjlighet att ta ett strategiskt ansvar och därför ha möjlighet att kunna göra strategiska avsättningar. Inom den naturvetenskapliga fakulteten görs relativt stora avsättningar på fakultetsnivån (gäller främst inom fakultetsanslaget), vilket ger små möjligheter för prefekterna att agera strategiskt och ger dessutom en extra administrativ hantering med ansökningar och beredning. I det följande redovisas översiktligt hur stora strategiska avsättningar som görs inom de båda anslagsområdena (utbildning resp. forskning). Ekonomienheten Vasagatan 33, Box 100, SE 405 30 Göteborg 031 786 0000, 031 786 4330 (fax)

6/12 Anslag till utbildning på grundnivå och avancerad nivå Inom detta anslag tilldelas ersättning per helårsstudent och helårsprestation i form av ett takbelopp. På universitetsnivån görs strategiska avsättningar på drygt 3 procent av anslaget bland annat för särskild tilldelning till lärarutbildningar, pedagogiskt utvecklingsarbete samt samfinansiering av internationella utbildningsprojekt med EU som finansiär. Samtliga strategiska avsättningar på universitetsnivån tilldelas för riktade ändamål till olika verksamheter inom fakulteter och institutioner. På universitetsnivån görs dessutom särskilda avsättningar bland annat till stöd för studenter med funktionshinder, stöd till studentkårerna samt särskilda medel till Nationellt centrum för matematikutbildningar. Universitetsnivån 3,3% 1,2% Takbelopp 95,5% Strategiska satsningar Särskilda avsättningar Från universitetsnivån fördelas till den naturvetenskapliga fakulteten enligt nedanstående bild. Bland de strategiska satsningarna ingår särskilda medel till DaCapo och bland särskilda avsättningar ingår medel till Universeum. Fakulteten och institutionerna kan komma att tilldelas ytterligare strategiska medel under budgetåret (t ex samfinansiering av erhållna EUbidrag). 1,0% 1,2% Fördelas till NFS Takbelopp 97,8% Strategiska satsningar Särskilda avsättningar Enligt gällande budgetbeslut fördelas medel inom den naturvetenskapliga fakulteten på följande sätt (2014). Ekonomienheten Vasagatan 33, Box 100, SE 405 30 Göteborg 031 786 0000, 031 786 4330 (fax)

7/12 NFS budgetbeslut 23,9% Takbelopp 4,3% 13,2% 58,6% Verksamhetsuppdrag Strategiska satsningar Lokalmodell Av tilldelade medel till den naturvetenskapliga fakultetsstyrelsen används nästan 24 procent av tillgängliga medel till den tidigare beskrivna lokalmodellen. Vidare avsätts drygt 13 procent (24 miljoner kronor) till olika verksamhetsuppdrag (DaCapo, konservatorutbildningar, geografi, Universeum) och drygt 4 procent (8 miljoner kronor) till olika strategiska satsningar (bland annat till SLC och till dekanus disposition). Med en avveckling av lokalmodellen, som jag tidigare föreslagit, skulle fördelningen bli följande: Utan Lokalmodell 13,2% 4,3% Takbelopp 82,5% Verksamhetsuppdrag Strategiska satsningar I ovanstående exempel kvarstår nuvarande medel till verksamhetsuppdrag och strategiska satsningar inom fakulteten. Den enda skillnaden mot fakultetens budgetbeslut är att lokalmodellen är borttagen. Detta förslag speglar också på ett bättre sätt den tilldelning som universitetsstyrelsen lämnar till fakulteten. Anslag till forskning och utbildning på forskarnivå Inom detta anslag tilldelas ett basanslag och ett prestationsbaserat anslag. Det sistnämnda anslaget ska enligt beslut av Riksdag och regering utgöra minst 20 procent av totalt tilldelat anslag. På universitetsnivån görs även strategiska avsättningar på 13 procent av anslaget bland annat för samfinansiering av forskningsbidrag från EU och NIH, strategisk samfinansiering för att bidra till förverkligandet av Vision2020, medel till strategiska forskningsområden och styrkeområden samt till olika former av centrumbildningar. Samtliga strategiska avsättningar på universitetsnivån tilldelas för riktade ändamål till olika verksamheter inom fakulteter och institutioner. På universitetsnivån görs dessutom bland annat särskilda avsättningar till Ekonomienheten Vasagatan 33, Box 100, SE 405 30 Göteborg 031 786 0000, 031 786 4330 (fax)

8/12 Havsmiljöinstitutet, till Sekretariatet för Genusforskning, till Botaniska trädgården och till Nordicom. 13,0% 2,2% Universitetsnivån 20,0% 64,8% Basanslag Prestationsbaserat Strategiska satsningar Särskilda avsättningar Från universitetsnivån fördelas till den naturvetenskapliga fakulteten enligt nedanstående bild. Bland de strategiska satsningarna ingår särskilda medel till pågående strategiska forskningsområden och pågående Linnéstöd. Fakulteten och institutionerna kan komma att tilldelas ytterligare strategiska medel. Fördelas till NFS 16,0% 1,7% Basanslag Prestationsbaserat 82,3% Strategiska satsningar Ytterligare strategiska satsningar kan tillkomma Ett förhållande som oroar är att fakulteten, i förhållande till vad som tilldelas för hela universitetet, tappar när det gäller det prestationsfördelade anslaget. Tilldelningen bygger på publiceringsdata och förmåga att attrahera externa medel. Ekonomienheten Vasagatan 33, Box 100, SE 405 30 Göteborg 031 786 0000, 031 786 4330 (fax)

9/12 Enligt gällande budgetbeslut fördelas medel inom den naturvetenskapliga fakulteten på följande sätt (2014). NFS budgetbeslut 1,7% 15,6% 42,1% Basanslag Presationsbaserat 30,1% 10,5% Strategiska satsningar Verksamhetsuppdrag Lokalmodell Av tilldelade medel till den naturvetenskapliga fakultetsstyrelsen används enbart drygt 10 procent till prestationsbaserad tilldelning medan nästan 16 procent av tillgängliga medel används till den tidigare beskrivna lokalmodellen. Vidare avsätts drygt 30 procent (84 miljoner kronor) till olika strategiska satsningar (bland annat till SLC, NMR, Herbariet, miniinfrastrukturer, samfinansiering, rekryteringsstöd, doktorander och till dekanus disposition). Vidare avsätts nästan 2 procent till verksamhetsuppdrag (gäller strategiska forskningsområden och Linnéstöd). Jag föreslår att strategiska avsättningar minskar på fakultetsnivån i syfte att ge prefekterna ökade möjligheter att ta ett strategiskt ansvar. Jag föreslår även att det prestationsfördelade anslaget ökar inom fakulteten då detta som effekt borde ge ett ökat incitament i verksamheten att stärka fakultetens konkurrenskraft. Förslaget ger möjligheter till ett större strategiskt inflytande och påverkan från prefekterna och ger en bättre planerbarhet för institutionerna i budgetarbetet samt ger ett minskat administrativt arbete med ansökningar inom fakulteten. Fakultetsstyrelsen kan fortfarande styra den samlade strategiska inriktningen som finns i handlingsplan och verksamhetsplan genom styrande inriktningsbeslut utan att nödvändigtvis ekonomiska medel är kopplat till dessa beslut. Med en avveckling av lokalmodellen och med minskade strategiska satsningar på fakultetsnivån samt med en ökad prestationsfördelning, som jag tidigare föreslagit, skulle fördelningen bli följande: Ekonomienheten Vasagatan 33, Box 100, SE 405 30 Göteborg 031 786 0000, 031 786 4330 (fax)

10/12 Utan Lokalmodell och minskade strategiska satsningar 12,8% 1,7% 16,0% 69,5% Basanslag Presationsbaserat Strategiska satsningar Verksamhetsuppdrag I detta förslag (exempel) kvarstår samma tilldelning till verksamhetsuppdragen medan de strategiska satsningarna minskas till knappt 13 procent (36 miljoner kronor). Bland de strategiska satsningarna kvarstår i detta beräkningsexempel bland annat stöd till SLC, NMR, samfinansieringar och till dekanus disposition. I beräkningsexemplet är 16 procent fördelat till de prestationsfördelade anslaget dvs samma andel som fakulteten erhåller från universitetsnivån. Med ovanstående förslag skulle följande effekter uppstå för institutionerna när lokalmodellen är avvecklad och när strategiska avsättningar har minskats. Institution/motsv. MV KV GEO Fysik Bioenv KMB NMR SLC Övr Summa "netto" inkl lokalbidrag 16 560 30 156 32 654 20 895 42 554 47 185 2 585 13 100-173 205 516 "netto" exkl lokalbidrag 21 625 36 673 39 510 27 910 59 429 53 308 2 585 13 100 254 140 Skillnad 5 065 6 517 6 856 7 015 16 875 6 123 0 0 173 48 624 Jag anser att fakultetsledningen och fakultetsstyrelsen genom diskussioner i prefektrådet bör, inför kommande budgetbeslut, utarbeta en reviderad budgetmodell för fördelning av fakultetsanslaget. Ökat stöd till infrastrukturer Inom den naturvetenskapliga fakulteten finns infrastruktursenheter som har nationellt intresse. Här avses Svenskt NMR-centrum, Sven Lovén centrum för marina vetenskaper och Herbariet. Svenskt NMR-centrum omsätter nästan 18 miljoner kronor och finansieringsbilden är följande: tkr andel Anslag från NFS 4 199 23,5% varav "lokalmodell" 1 532 tkr. Anslag från SA 2 667 15,0% Bidrag mm 10 928 61,5% 17 794 Jag anser att det att inom ramen för pågående arbete med att utarbeta en handlingsplan för forskningsinfrastrukturer inom universitetet bör övervägas att ge ett riktat stöd till Svenskt NMR-centrum. Jag anser vidare att det bör övervägas om NMR, som är en nationell enhet, ska ha en annan organisatorisk lösning än nu gällande. Ekonomienheten Vasagatan 33, Box 100, SE 405 30 Göteborg 031 786 0000, 031 786 4330 (fax)

11/12 Sven Lovén centrum för marina vetenskaper omsätter drygt 55 miljoner kronor och finansieringsbilden är följande: tkr andel Anslag från NFS 32 953 59,6% varav "lokalmodell" 19 853 tkr. Försäljning mm 16 330 29,6% Bidrag 5 973 10,8% 55 256 Jag anser att det att inom ramen för pågående arbete med att utarbeta en handlingsplan för forskningsinfrastrukturer inom universitetet bör övervägas att ge ett riktat stöd till SLC. Frågan om stöd och ekonomiska förutsättningar till denna infrastrukturenhet hänger också samman med eventuellt kommande beslut med anledning av framtagen rapport om en stärkt marin profil (Kerstin Johannesson). När det gäller Herbariet kommer universitetet att lyfta dessa frågeställningar till utbildningsdepartementet i kommande budgetunderlag för åren 2015-2017. Jag anser det, avslutningsvis, vara av vikt att påpeka att fakulteten har ett ansvar för att fortlöpande analysera och bedöma resurseffektiviteten hos nämnda infrastrukturenheter. Detta så att en långsiktig konkurrenskraft och en uthållig ekonomisk bärkraft skapas. Kvalitén i grundutbildningen Fakulteten har utarbetat en ekonomisk plan för att hantera den ekonomiska situation som fakulteten befinner sig i. Kopplat till ekonomiplanen behöver, enligt min mening, tas fram en handlingsplan inom fakulteten som både säkerställer den lagda ekonomiplanen och som säkerställer god kvalitet i de utbildningar som erbjuds studenterna. Utbildningar på främst avancerad nivå behöver analyseras och bedömas både ur resurseffektiv synvinkel och ur kvalitativ synvinkel. Sammanfattning av analys och förslag till åtgärder Ett förnyelse- och utvecklingsarbete behövs inom den naturvetenskapliga fakulteten. En viktig del av detta är det påbörjade arbetet med att återskapa förtroende och tillit i organisationen. Detta kommer att fortsätta inom ett särskilt uppdrag som ska arbeta med prefektråd och fakultetsledning så att en fruktbar och ömsesidig dialog kan utvecklas. Jag föreslår i denna rapport att: o o o Lokalmodellen avvecklas inom fakulteten Prefekterna ges ökat utrymme till att ta ansvar för strategiska satsningar genom att dessa minskas på fakultetsnivån Prestationstilldelningen inom fakultetsanslaget ökas och att nuvarande modell för fördelning av fakultetsanslaget ses över inför kommande budgetår. Ekonomienheten Vasagatan 33, Box 100, SE 405 30 Göteborg 031 786 0000, 031 786 4330 (fax)

12/12 o o Ett universitetsgemensamt stöd övervägs till infrastrukturenheterna (NMR och SLC) inom ramen för pågående arbetet med framtagande av en handlingsplan för forskningsinfrastruktur inom universitetet. Att fakulteten i en handlingsplan analyserar och tar fram förutsättningar för att stärka kvaliteten i grundutbildningen. Göteborg som ovan Enligt uppdrag Lars Nilsson Bilagor: 1. Genomlysning av Naturvetenskapliga fakultetens ekonomiska styrning uppdragshandling från rektor 2013-11-15 2. Frågeställningar mm i kartläggning/probleminventering av NFS Ekonomienheten Vasagatan 33, Box 100, SE 405 30 Göteborg 031 786 0000, 031 786 4330 (fax)

Bilaga 4 Uppdrag till Ekonomienheten att göra kartläggning av fakulteternas för-delningsmodeller av styrelsens forskningsanslag Rektor

Universitetsledningens stab Magnus Petersson Planeringssamordnare PM 1 / 2 2014-02-03 dnr V 2014/136 Ekonomienheten Uppdrag till Ekonomienheten att göra kartläggning av fakulteternas fördelningsmodeller av styrelsens forskningsanslag Bakgrund Regeringen har i de senaste forskningspropositionerna, förutom en generell ökning av forskningsanslaget, särskilt betonat kvalitet och excellens. Detta har kommit till uttryck i att den prestationsrelaterade delen av forskningsanslaget som tilldelas lärosätena successivt har ökat och uppgår budgetåret 2014 till 20 %. Universitetets styrelse har svarat mot dessa nya fördelningsnycklar genom att på motsvarande sätt fördela ut allt större del av fakultetsanslaget baserat på fakulteternas förmåga att attrahera externa medel och på publicering av vetenskaplig och konstnärlig produktion. Detta uppgår idag till 20 % av den del som delas ut som direkt anslag till fakulteterna. Bakgrunden till styrelsens val har varit att Göteborgs universitet behöver ha samma incitamentsnycklar som regeringen för att Göteborgs universitet långsiktigt ska kunna behålla sin nationella konkurrenskraft vad gäller forskningsanslaget. Enligt gällande arbetsordning äger fakultetsstyrelsen frågan om hur tilldelade medel från universitetsstyrelsen ska fördelas inom fakulteten. Vid rektors verksamhetsdialoger och i fakulteternas handlings- /verksamhetsplaner har det framkommit att flertalet fakulteter har eller håller på att ta fram nya modeller för fördelning av forskningsanslaget till institutionerna/motsvarande. I flera fall tycks det handla det om att finna en balans mellan olika typer av prestationsrelaterade mått och ambitionen att skapa långsiktigt hållbara miljöer. En förutsättning för att långsiktigt utveckla forskningen vid Göteborgs universitet är att det finns tydliga spelregler och klara incitamentsstrukturer vad gäller finansieringen av forskningen. Som orsak till den kraftfulla utvecklingen av det balanserade kapitalet anges ibland att de ekonomiska spelreglerna ändras ofta vilket skapar en osäkerhet bland institutioner och forskargrupper. Denna osäkerhet kan få till följd att man tillämpar en försiktighetsprincip vid utnyttjandet av tilldelade medel. Denna utveckling är långsiktig inte hållbar och får till följd att viktig forskning skjuts på framtiden och att Göteborgs universitet förlorar i framtida tilldelning. Inför en diskussion om behovet av eventuella universitetsgemensamma riktlinjer krävs ett underlag som beskriver hur fakultetsstyrelserna fördelar forskningsanslaget. Detta saknas idag. Beslut Rektor Vasaparken, Box 100, SE 405 30 Göteborg 031 786 00 00, 031 786 10 64 (fax) www.gu.se

2 / 2 Ekonomienheten får i uppdrag att sammanställa en översikt över hur fakultetsstyrelserna (inkl. LUN) fördelar sina fakultetsanslag. Översikten ska särskilt belysa incitamentsstrukturer och fördelningsnycklar. arbetet ska rapporteras till rektor senast 2014-03-31 och vara i en form som innebär att uppföljning kan ske på fakultetsnivå och fungera som underlag vid rektors verksamhetdialoger våren 2014. Pam Fredman Rektor Expedieras: Fakultetsstyrelser, Ekonomienheten, Staffan Edén, Registratur

Bilaga 5 Svar på uppdrag från rektor: Kartläggning av fakulteternas fördelningsmodeller av styrelsens forskningsanslag Ekonomienheten

Ekonomienheten Tommy Hillman Tommy.hillman@gu.se SVAR PÅ UPPDRAG FRÅN REKTOR 2014-03-31 Dnr V 2014/136 Reviderad 2014-04-09 Rektor 1 / 23 Kartläggning av fakulteternas fördelningsmodeller av styrelsens forskningsanslag Uppdraget Rektor beslutade 2014-02-03 att ge ekonomienheten i uppdrag att göra en kartläggning av fakulteternas fördelningsmodeller av styrelsens fakultetsanslag. Uppdraget ska redovisas till rektor senast 2014-03-31. Uppdragshandlingen bifogas. Genomförande Utifrån uppdragshandlingen har ekonomienheten skickat frågeställningar till fakulteterna, vilka bifogas. I frågeställningarna delades fakultetsanslaget upp i fyra olika poster; basanslag, prestationsbaserat anslag, strategiska satsningar och andra avsättningar. Detta för att enkelt kunna komma åt och hitta tillämpade fördelningsmodeller samt möjliggöra jämförbarhet mellan fakulteterna. Rapporterade svar, i några fall efter kompletteringar, ligger som grund för kategorisering i denna rapport. Sammanfattning I kartläggningen av fakulteternas fördelning av forskningsanslaget framkommer att: Principerna för hur fakulteterna fördelar forskningsanslaget uppvisar en mycket stor variation. Den prestationsbaserade fördelningen från universitetsstyrelsen minskar från 20 procent till 14 procent när fakulteterna tillämpat sina fördelningsmetoder ut till verksamheten. Några fakulteter har ingen prestationsfördelning alls eller betydligt lägre än vad som tilldelas från styrelsen. Några fakulteter har relativt stora strategiska satsningar eller andra avsättningar (mer än 20 procent av forskningsanslaget). Detta påverkar tilldelningen till institutionerna och deras möjlighet till strategiska överväganden. Några avsättningar är direkt felaktiga t ex lokalanslag. Ekonomienheten Vasagatan 33, Box 100, 405 30 Göteborg 031 786 00 00 www.gu.se

2 / 23 För att skapa större transparens och förutsägbarhet samt för att öka universitetets samlade konkurrenskraft behöver universitetsledning och styrelse överväga om det ska finnas vissa gemensamma principer för hur fakulteternas fördelning av forskningsanslagen ska ske. Kartläggning av forskningsanslaget Universitetet tilldelades 1 463 miljoner kronor i forskningsanslag från regeringen för 2014. Dessa medel fördelades enligt följande: Styrelsens fördelning av forskningsanslaget för 2014 2% 13% Basanslag 20% Prestationsfördelat 65% Strategiska satsningar Avsättningar Fakulteterna tilldelades 949 miljoner kronor i basanslag och 293 miljoner kronor i prestationsbaserat anslag eller totalt 1 242 miljoner kronor. Diagrammet nedan är uppbyggt på de svar som rapporterades från fakulteterna. Diagrammet visar för respektive fakultet hur stor andel av fakultetsanslaget som sätts av till: Basanslag Prestationsbaserat anslag Strategiska satsningar Avsättning till andra ändamål Samtliga fakulteters fördelningar ihopslagna 14% Basanslag 23% 46% Prestationsfördelat Strategiska satsningar* 17% Avsättningar andra ändamål*

3 / 23 Sett till hela universitetets forskningsanslag om 1 463 miljoner kronor där styrelsen delar ut motsvarande 20 procent av detta belopp efter prestation (293 miljoner kronor) sker en tydlig reducering av detta belopp i fakulteternas fördelningssteg. Fakulteterna delar ut 209 miljoner kronor efter prestation. I diagrammet redovisas fördelningen av forskningsanslaget uppdelat per fakultet och universitetsstyrelsens fördelning är medtagen som jämförelse. 100% Fakulteternas och styrelsens fördelning av tilldelat forskningsanslag 2014 80% 60% 40% 20% 0% HFS SFS HHFS UFS SA NFS KFS ITFS LUN Styrelsen Basanslag Prestationsfördelat Strategiska satsningar Avsättningar andra ändamål 1 Förutom att basanslagets andel av fakultetsanslaget skiljer sig markant mellan fakulteterna skiljer också de olika fakultetsmodellerna som basanslaget fördelas efter. En del fakulteter fördelar basanslaget efter forskande personal och deras schablonlönekostnad (t ex HFS). Andra fakulteter fördelar efter samma fördelning som året innan (t ex HHFS, SA och ITFS). KFS fördelar sitt basanslag till institutionerna efter deras andel heltidsekvivalenter av forskande personal. NFS fördelar sitt basanslag efter antal tillsvidareanställda professorer uppdelat per institution. SFS fördelar delvis sitt basanslag efter prestation men delvis också efter nuvarande antalet professorer. Flera av fakulteterna använder fördelningsnycklar skapta efter genomsnittstal, av ett antal år, för att fördela sitt basanslag. Antalet år varierar, SFS har delvis ett femårigt genomsnitt, KFS använder fyra års genomsnitt medan NFS har föregående år. Fyra fakulteter delar ut mer än 20 procent av sitt anslag efter prestation: HFS, 33 procent SFS, 34 procent HHFS, 34 procent UFS, 29 procent KFS och ITFS delar ut 14 procent respektive 18 procent efter prestation medan NFS delar ut 11 procent efter prestation. SA och LUN fördelar inget efter prestation. 1 HFS = humanistiska fakulteten, SFS = samhällsvetenskapliga fakulteten, HHFS = handelshögskolan, UFS = utbildningsvetenskapliga fakulteten, SA = Sahlgrenska akademin, NFS = naturvetenskapliga fakulteten, ITFS = IT-fakulteten och LUN = lärarutbildningsnämnden.

4 / 23 Två av fakulteterna (UFS och ITFS) fördelar vidare exakt det prestationsbaserade beloppet som fakulteten själv fått tilldelat från styrelsen. Detta betyder att fakulteterna i sig inte har avsatt någon fast procentsats av sitt fakultetsanslag till att vara prestationsbaserat utan i själva verket är deras prestationsbaserade tilldelning styrd av beloppet från styrelsen. Detta får till följd för KFS och ITFS att de fördelar mindre än 20 procent i sin prestationstilldelning då de från styrelsen erhållit 14 procent respektive 18 procent av sitt totala fakultetsanslag efter prestation. Fördelningsnycklarna bakom den prestationsbaserade tilldelningen skiljer sig åt mellan fakulteterna, såväl till antal som till vad som utgör fördelningsnyckelar. En fakultet använder sig av fyra fördelningsnycklar (HHFS) medan tre fakulteter använder sig av tre fördelningsnycklar (HFS, SFS, NFS) och tre av fakulteterna använder två fördelningsnycklar (UFS, KFS och ITFS). Två fördelningsnycklar som samtliga fakulteter använder i sin prestationsfördelning är externa medel och publikationer. Dock skiljer storleken sig åt på fördelningsnycklarna och därmed deras inverkan på det utdelade beloppet. Styrelsens egen anslagstilldelning av fakultetsanslaget, där 20 procent delas ut efter prestation för att följa fattade beslut av riksdag och regering, blir justerade när fakulteterna gör sina respektive prestationsfördelningar. När samtliga fakulteters tilldelningar slås ihop framkommer att den verkliga siffran för prestationstilldelning på Göteborgs universitet endast är 14 procent sett till det totala forskningsanslaget. Förklaringen bakom detta är, trots att vissa fakulteter fördelar långt över 20 procent, att det finns fem fakulteter som inte gör det. Störst påverkan har Sahlgrenska Akademin, som helt saknar prestationstilldelning, och NFS som enbart fördelar 11 procent efter prestation. Fakulteternas prestationsutdelade belopp sett till forskningsanslaget 14% 86% Kvarstående belopp av forskningsanslaget Fakulteternas prestationsfördelning Vad som kategoriseras som avsättningar eller strategiska satsningar skiljer sig åt mellan fakulteterna, vilket försvårar jämförelserna. Till exempel kallar SFS samfinansiering för strategisk satsning vilket HHFS inte gör. Storleken på avsättningar och strategiska satsningar skiljer sig markant åt mellan fakulteterna. Inom till exempel Sahlgrenska utgör dessa två poster över halva fakultetsanslaget medan för SFS utgör det endast 17 procent och för HHFS 16 procent. Sammanfattningsvis är skillnaderna inom de olika fakulteterna stora. Detta sett till såväl omfattningen av basanslag, prestationsbaserat anslag samt strategiska satsningar och andra avsättningar. Även sett till vad som är fördelningsnycklar, dess antal och dess inbördes storlek varierar i betydande omfattning. Till vissa delar är dessa variationer motiverade utifrån olika forskningsområden och konkurrensförhållanden inom respektive fakultet.

5 / 23 Analys och förslag till åtgärder Enligt ekonomienhetens bedömning måste en större samstämmighet råda inom universitetet när det kommer till fördelning av fakultetsanslaget. Universitetet bör nå 20 procent i prestationstilldelning hela vägen ut till institutionsnivån. o o o Varje fakultet behöver fördela vidare, minst, det belopp som fakulteten tilldelas som prestationsbaserat anslag. Fakulteternas fördelningsnycklar till det prestationsbaserade anslaget bör vara desamma som universitet använder i sin fördelning: externa medel (50 procent) och publikationer (50 procent) Detta har dessutom den positiva effekten att det gynnar universitetet i konkurrens med andra lärosäten i fördelning av den nationella prestationsbaseringen. Fakulteterna bör även i försättningen styra över sina egna modeller kring fördelning av basanslaget. Detta då det ingår i fakultetsstyrelsernas uppdrag enligt gällande arbetsordning och att det ingår i styrelsernas ansvar för att kvalitetssäkra forskningsverksamheten. Avsättningar och strategiska satsningar inom fakulteten bör inte överstiga 20 procent av tilldelat belopp. Detta för att möjliggöra att universitetets kärnverksamhet och dess institutioner tilldelas maximala resurser och därmed får kärnverksamheten större möjlighet till strategiska satsningar närmare verksamheten. Riktlinjer bör ges till vad som ska kategoriseras som avsättning respektive strategiska satsningar. Nu skiljer det sig åt mellan fakulteterna varvid jämförelser blir svårare. Det en fakultet kallar avsättning kallar en annan strategisk satsning. Redovisning per fakultet På följande sidor följer faktauppgifter som är uppdelade per fakultet, där framgår hur respektive fakulteten hanterar fakultetsanslaget. Underlaget till sammanställningen är baserade på fakulteternas svar på utskickade frågor från ekonomienheten.

6 / 23 Humanistiska fakulteten Fakulteten tilldelades ett fakultetsanslag på 187 miljoner kronor från styrelsen för 2014. I tilldelningen från styrelsen utgjorde 157 miljoner kronor av basanslag och 30 miljoner kronor var prestationsbaserat. HFS- tilldelning från styrelsen 16% 84% Basanslag Prestationsbaserat Fakulteten fördelar för 2014 dessa medel enligt följande (medel tas även från balanserat kapital): Belopp i tusentals kronor. Basanslag 70 863 Prestationsbaserat 62 761 Strategiska satsningar* 15 800 Avsättningar andra ändamål* 41 800 Summa 191 224 HFS budgetbeslut 22% 37% 8% 33%

7 / 23 Specifikation av strategiska satsningar och avsättningar *Strategiska satsningar Gästforskare och riktade satsningar 8 000 Postdoktor 1 200 Lärare anställda/befordrade under 2014 mm 3 200 Svenska som andraspråk 3 400 Summa 15 800 * Avsättningar andra ändamål Avsättning för att täcka kostnader för doktorander 40 000 Medfinansiering, fakultetsgemensamma kurser mm 1 800 Summa: 41 800 Fördelningsmodell Efter att HFS avsatt medel till strategiska satsningar och avsättningar tilldelas resterande belopp som basanslag och prestationsbaserat anslag. Relationen mellan basanslag och prestationsbaserat anslag varierar mellan åren beroende på antalet lärare och kategori av lärare. För 2014 utgör basanslaget 37 procent (70 863 tkr). Fakulteten tilldelar institutionerna basanslaget enligt en schablonlönekostnad för lärarkategorier enligt nedan: professorer, 35 procent plus 10 procent för kompetensutveckling docenter, 20 procent lektorer, 10 procent Prestationstilldelningen baseras utifrån ämnenas prestationer de senaste fyra åren. Den prestationsbaserade delens storlek i förhållande till det totala anslaget beror helt enkelt på vad som finns kvar efter basanslag, andra avsättningar samt strategiska satsningar. Således kan detta belopp variera från år till år. För 2014 utgör denna del 33 procent (62 761 tkr). Den prestationsrelaterade tilldelningen baseras på antal/omfattning av: publikationer, 45 procent externa medel, 30 procent examina inom forskarutbildningen, 25 procent Motiv till ovanstående struktur är att med basanslaget garantera samtliga tillsvidareanställda lärares möjlighet till forskning. Inga nu kända planer för förändringar inför 2015. Samhällsvetenskapliga fakulteten Fakulteten tilldelades ett fakultetsanslag på 151 miljoner kronor från styrelsen för 2014. I tilldelningen utgjorde 99 miljoner kronor basanslag och 52 miljoner kronor är prestationsbaserat.

8 / 23 SFS tilldelning från styrelsen 35% 65% Basanslag Prestationsbaserat Fakulteten fördelar för 2014 dessa medel enligt följande: Belopp i tusentals kronor. Basanslag 75 971 Prestationsbaserat 50 647 Strategiska satsningar* 14 530 Avsättningar andra ändamål* 9 947 Summa 151 095 SFS Budgetbeslut 10% 7% 50% 33%

9 / 23 *Strategiska satsningar Specifikation av strategiska satsningar och avsättningar Vision 2020 1 000 Medfinansiering 3 700 Varieties of democracy 700 The Quality of Government 1 000 RED 10 6 000 Satsning på ökad andel kvinnliga professorer 1 500 Föreståndare 430 CERA 200 Summa 14 530 * Avsättningar andra ändamål Forskningsstöd prodekan 240 Gemensamma kurser 700 Vårddal 1 493 SOM 726 Balansering SFS underskott 1 000 Fd personal, bibliotek och informationsvetenskap 312 Indisk gästprofessur 80 Avsättning lokalsubvention 1 000 Särskilda anslagsavsättningar 1 300 Cergu 1 442 SOM 1 654 Summa: 9 947 Fördelningsmodell Fakulteten gör avsättningar och strategiska satsningar på 24 miljoner kronor. I posten avsättningar till andra ändamål i tabellen ovan har också tilldelning till SOM-institutet och Cergu placerats motsvarande 3 miljoner kronor. Efter gjorda avsättningar och strategiska satsningar enligt ovan kvarstår 127 miljoner kronor. Detta belopp fördelas efter 60 procent till basanslag och 40 procent till prestationsbaserat anslag. Basanslaget delas upp i två delar. En rörlig del motsvarande 37 procent och en fast del motsvarande 63 procent. Basanslag (63) fördelas efter antal fakultetsprofessorer per ämne. För fakultetsprofessorer erhålls för 1 per ämne 1 760 tkr per professor, 2 per ämne erhålls 1 600 tkr per professor, 3 eller fler fakultetsprofessorer per ämne erhålls 1 430 tkr per professor. För övriga/befordrade professorer erhåller institutionerna 500 tkr per professor. Den rörliga delen på 37 procent är helt enkelt vad som kvarstår efter att tilldelning till den fasta delen har gjorts. Den rörliga delen i basanslaget är uppdelat efter tre lika stora parametrar: examinatorer samt antal nya docentkompetenta under närmast senaste femårsperiod, externa medel (relaterat till antal heltidsanställda professorer, lektorer, forskare (HTE) Bibliometri enligt den norska modellen under den senaste femårsperioden (HTE) Prestationsbaserad del Den prestationsfördelade delen, motsvarande 50 647 tkr eller 40 procent av beloppet efter avsättningar och strategiska medel. Denna del fördelas efter beräknat antal doktors- och

10 / 23 licentiatexamina höstterminen 2008 till vårterminen 2013 som institutionerna haft för forskarutbildningsämnena på respektive institution. Motiv till ovanstående struktur är att en basdel skapar en större förutsägbar del men också att den motsvarar de faktiska kostnaderna. Planer på förändringar inför budget 2015 En arbetsgrupp är tillsatt för revidering av fördelningsmodellen inför 2015. Handelshögskolan Fakulteten tilldelades ett fakultetsanslag på 112 miljoner kronor från styrelsen för 2014. I tilldelningen från styrelsen utgjorde 70 miljoner kronor basanslag och 42 miljoner kronor var prestationsbaserat. HHFS Tilldelning från styrelsen 37% 63% Basanslag Prestationsbaserat Fakulteten fördelar 2014 dessa medel enligt följande (medel tas även från balanserat kapital): Belopp i tusentals kronor. Basanslag 59 094 Prestationsbaserat 39 396 Strategiska satsningar* 3 000 Avsättningar andra ändamål* 15 750 Summa 117 240

11 / 23 HHFS Budgetbeslut 3% 13% 50% 34% Specifikation av strategiska satsningar och avsättningar *Strategiska satsningar Satsning på kompletta akademiska miljöer 3 000 Summa 3 000 * Avsättningar andra ändamål Bidrag till doktorsdisputationer 1 500 GRI (Gothenburg Research Institute) 9 150 Dekanus disposition 500 Medfinansiering av projekt 4 600 Summa: 15 750 Fördelningsmodell Handelshögskolan Fakulteten fördelar ut 98 miljoner kronor eller cirka 88 procent av fakultetsanslaget enligt modell. Resterande medel avsätts för medfinansiering av forskningsprojekt, kommande strategiska satsningar samt en mindre del till dekanus disposition. Modellen består av en fast och en rörlig del. Den fasta delen uppgår till 60 procent av tillgängliga fakultetsmedel (60 procent av 98 mnkr) baseras på den faktiska fördelningen 2013. Prestationsbaserad del Den rörliga delen uppgår till 40 procent av tillgängliga fakultetsmedel och baseras på förändringar över tid, med ett femårigt medelvärde. Den rörliga delen bygger på följande parametrar: 40 procent forskningsoutput enligt det norska systemet 30 procent output i forskarutbildningen, antal doktorsexamina 20 procent av externa medel från särskilt utvalda givare (VR, FORMAS, Forte MISTRA, VINNOVA och RJ (Riksbankens jubileumsfond) 10 procent undervisning som utfall av intäkter inom verksamheten grundutbildning Motiv till ovanstående struktur är att den bidrar till att höja kvalitén på forskningsverksamheten och forskarutbildningen samt skapar stabilitet, då modellen baseras på ett medelvärde över tid (5 år). Planer på förändringar inför budget 2015 Inga förändringar är planerade. Det befintliga systemet infördes 2014 och kommer att utvärderas 2017.

12 / 23 Utbildningsvetenskapliga fakulteten Fakulteten tilldelades ett fakultetsanslag på 56 miljoner kronor från styrelsen för 2014. I tilldelningen från styrelsen utgjorde 39 miljoner kronor basanslag och 17 miljoner kronor var prestationsbaserat. UFS Tilldelning från styrelsen 30% 70% Basanslag Prestationsbaserat Fakulteten fördelar 2014 dessa medel enligt följande (medel tas även från balanserat kapital): Belopp i tusentals kronor. Basanslag 27 200 Prestationsbaserat 16 800 Strategiska satsningar* 13 545 Avsättningar andra ändamål* Summa 57 545 UFS Budgetbeslut 0% 24% 47% 29%

13 / 23 *Strategiska satsningar Specifikation av strategiska satsningar och avsättningar Beredning för utbildning på forskarnivå 3 550 Två halvfartsdoktorander vid Centrum för yrkeskunnande 620 KHP Kunskapscentrum för hälsa 1 300 Fullfinansierade professorer 1 925 Projekt Kvinnliga professorer 600 Till fakultetsstyrelsen förfogande 2 000 Utveckling av IKI forskningsområden och masterprogram 1 500 Hållbar utveckling 500 LinCS, Linnestöd 750 Medfinansiering mm 800 Summa 13 545 Fördelningsmodell Fakulteten gör avsättningar och strategiska satsningar på det basanslag som tilldelas från universitetsstyrelsen. Kvarstående belopp på basanslaget, efter gjorda avsättningar och strategiska satsningar fördelas enligt nedan: Utbildning på forskarnivå (50 procent) Forskande personal (50 procent) Anslag i kategorin utbildning på forskarnivå fördelas utifrån antal examinationer inom utbildning på forskarnivå och antal aktiva doktorander (över 50 procents aktivitetsgrad) under den senast femårsperioden. Den andra delen av basanslaget, forskande personal, fördelas utifrån antal anställningar hösten innan budgetåret med en viktning på 57 procent för professorer, 23 procent för docenter och 20 procent för lektorer. Prestationsbaserad del Fakulteten fördelar exakt samma belopp som de erhållit som prestationsrelaterat anslag från universitetsstyrelsen. Dessa medel fördelas sedan mellan institutionerna utifrån bibliometri (50 procent) och externa medel (50 procent) d.v.s. helt enligt samma principer som universitetsstyrelsen använder för sin prestationsbaserade fördelning. Motiv till ovanstående struktur och att ha en rak koppling utan omfördelning på fakultetsnivå, sett till prestationsbaserade delen, är att höja institutionernas medvetande om relationen mellan prestationer och tilldelning hela vägen genom systemet. Planer på förändringar inför budget 2015 Fakulteten kommer under 2015 följa upp hur institutionerna använder fakultetsanslaget strategiskt. Sahlgrenska akademin Sahlgrenska akademin tilldelades ett fakultetsanslag på 382 miljoner kronor från styrelsen för 2014. I tilldelningen från styrelsen utgjorde 284 miljoner kronor basanslag och 98 miljoner kronor var prestationsbaserat.

14 / 23 SA Tilldelning från styrelsen 26% 74% Basanslag Prestationsbaserat Fakulteten fördelar 2014 dessa medel enligt följande (medel tas även från balanserat kapital): Belopp i tusentals kronor Basanslag 185 694 Prestationsbaserat 0 Strategiska satsningar* 159 000 Avsättningar andra ändamål* 53 000 Summa 397 694 SA Budgetbeslut 13% 47% 40% 0% Specifikation av strategiska satsningar och avsättningar *Strategiska satsningar Basanslag Core Facilities (inkl. lokalanslag) 73 000 Delfinansiering av 20 nya doktorander/år samt forskarskola 56 000 Medfinansiering till unga forskare 30 000 Summa 159 000 * Avsättningar andra ändamål medfinansiering, kapitalkostnader, investeringar mm 35 000 Lokalanslag 18 000 Summa 53 000

15 / 23 Fördelningsmodell Fakulteten fördelar inget efter prestation. Fördelning av basanslaget sker efter historiska data och är därefter påbyggt med tillkommande beslut om t ex ökningar av fakultetsanslaget på grund av nya professurer. Fördelningen mellan institutionerna har varit konstant sedan början av 2000-talet. Motiv till ovanstående struktur är att Sahlgrenska har tidigare fördelat medel efter nyckeltalen externa medel och bibliometri men budgetbesluten har då föregåtts av interna motsättningar och olika kompensationer. En ökad tilldelning utifrån nämnda fördelningsnycklar skulle ge sämre förutsättningar för vissa ämnen då de olika forskningsämnena inom Sahlgrenska har helt olika förutsättningar att attrahera externa medel. Då också viss del av den kliniska forskningen finansieras inom ramen för Västra Götalandsregionens budget skulle detta ge institutioner med klinisk forskning en större volym inom publiceringar. Inom vissa delar av fakulteten uppfattas detta som en konkurrens på olika villkor. Planer på förändringar inför budget 2015 En arbetsgrupp har tillsats med uppdraget att föreslå en ny modell för fördelning av fakultetsanslaget och i uppdraget ingår att se över på vilket sätt prestationsfördelning kan användas. Naturvetenskapliga fakulteten Fakulteten tilldelades ett fakultetsanslag på 275 miljoner kronor från styrelsen för 2014. I tilldelningen från styrelsen utgjorde 230 miljoner kronor basanslag och 45 miljoner kronor var prestationsbaserat. NFS Tilldelning från styrelsen 16% 84% Basanslag Prestationsbaserat Fakulteten fördelar 2014 dessa medel enligt följande: Belopp i tusentals kronor. Basanslag 117 998 Prestationsbaserat 29 500 Strategiska satsningar* 84 522 Avsättningar andra ändamål* 43 733 Summa 275 753

16 / 23 NFS budgetbeslut 16% 43% 30% 11% Specifikation av strategiska satsningar och avsättningar *Strategiska satsningar Sven Lovén centrum 11 100 NMR centrum+ Herbariet+ Algbanken 3 867 Stöd till individuella forskare 2 750 Mini-infrastruktur 4 000 samfinansiering (EU, Linne, Wallenberg mm) 11 130 Centra mm 1 430 Rekryteringsstöd 5 475 Lärares forskning- stimulanspaket 7 000 Hantverksvetenskap 1 500 Satsning grundläggande vetenskaper 1 000 Kompletta miljöer 1 000 Projekt befordran av kvinnliga lärare 1 000 Sabbatsprogram 4 000 Forskningsdag, forskningspris 670 Kraftsamling inom geovetenskap området 3 000 Strategiska satsningar 2 000 Allmänna avsättningar 5 800 Doktorander 10 800 Kvalitets och forskarutbildningskurser 7 000 Summa 84 522 * Avsättningar andra ändamål Lokaler 43 733 Summa: 43 733 Fördelningsmodell Fakultetsstyrelsen gör avsättningar och strategiska satsningar på fakultetsanslaget. Totalt uppgår avsättningar och strategiska medel till 128 miljoner kronor.

17 / 23 Kvarstående belopp efter gjorda avsättningar och strategiska satsningar (148 miljoner kronor för 2014) fördelas efter en modell. Enligt modellen fördelas 80 procent av beloppet som basanslag baserat efter antal tillsvidareanställda professorer uppdelat per institution per 2012-12-31 (för 2014 års fördelning). Prestationsbaserad del Resterande medel, 20 procent av fakultetsmedlen efter avsättningar och strategiska satsningar, fördelas efter en prestationsbaserad del och fördelas efter: externa medel (50 procent) antal doktorsexamina (25 procent) bibliometri (25 procent) Motiv till ovanstående struktur är att fakulteten anser att modellen är stabil och tar hänsyn till institutionernas storlek samtidigt som den stimulerar till ökade prestationer. Planer på förändringar inför budget 2015 Fakulteten diskuterar förändringar i befintlig fördelningsmodell inför 2015. Ekonomienhetens kommentarer För NFS har en korrigering gjorts utifrån det material som skickats in. Fakulteten angav rekryteringsstöd och stöd till enskilda forskare (8 225 tkr) samt samfinansiering (11 130 tkr) som prestationsbaserat utöver det fakulteten fördelar ut enligt modell som prestationsbaserat. Dessa två poster har flyttas från prestationsbaserats och istället lagts som strategiskt satsning. Motiveringen till denna ändring baseras på fakultetens egen dispositionsplan för tilldelade anslag för 2014. I sin dispositionsplan har NFS lagt rekryteringstöd och stöd till enskilda forskare samt samfinansiering som egna rader under avsättningar och strategiska satsningar. Vidare har ytterligare omgrupperingar gjorts av strategiska satsningar kontra avsättningar enligt den utredning som gjorts av ekonomienheten av NFS under 2013-2014 (rapport till rektor i januari 2014). Avsättningar och strategiska satsningar utgör 46 procent. Betonas ska att fakulteten är värd för infrastrukturerna SLC och NMR-centrum vilket gör att fakulteten tvingas avsätta medel för dessa på nära 15 miljoner kronor för 2014. Vidare har fakulteten en lokalmodell som binder upp nära 44 miljoner kronor i avsättningar. Konstnärliga fakulteten Fakulteten tilldelades ett fakultetsanslag på 42 miljoner kronor från styrelsen för 2014. I tilldelningen från styrelsen utgjorde 36 miljoner kronor basanslag och 6 miljoner kronor var prestationsbaserat.

18 / 23 KFS Tilldelning från styrelsen 14% 86% Basanslag Prestationsbaserat Fakulteten fördelar 2014 dessa medel enligt följande: Belopp i tusentals kronor. Basanslag 23 500 Prestationsbaserat 6 000 Strategiska satsningar* 1 620 Avsättningar andra ändamål* 10 608 Summa 41 728 KFS Budgetbeslut 26% 4% 56% 14%

19 / 23 Specifikation av strategiska satsningar och avsättningar *Strategiska satsningar Centrumbildning HSM (GOArt) 1 020 Anslag avräkning/förlängning doktorander 600 Summa 1 620 * Avsättningar andra ändamål HSM ersättning avskrivning Örgryteorgeln 972 Medfinansiering EU projekt 2 000 Centrumbildning HDK (Business Design Lab) 865 Anslag löner doktorander 2 896 Anslag driftersättning doktorander 345 Anslag ersättning disputationer 400 Anslag till konstnärliga projekt i samband med disputation 170 Avsättning till bibliometrigranskningen (arvoden) 100 Avsättning till seminarieserie (arvoden) 60 Avsättning forskarskolan 500 Avsättning forsknings- och konferensplattform 2 100 Avsättning fakultetsgemensamt arbete med HUGU 200 Summa: 10 608 Fördelningsmodell Först görs avsättningar och strategiska satsningar, totalt 12 miljoner kronor. Därefter delas återstående del av forskningsanslaget in i ett basanslag (80 procent) och ett prestationsbaserat anslag (20 procent). Basanslaget fördelas ut till institutionerna efter deras andel heltidsekvivalenter av professorer, lektorer, forskare och postdoc (inkl. adjungerade). Beräkningen baseras på ett genomsnitt för de fyra senaste åren. Prestationsbaserad del Det prestationsbaserade anslaget delas ut efter institutionernas: externa medel (50 procent) genomsnitt fyra år. registrerade publikationer i GUP (50 procent) genomsnitt fyra år. Motiv till ovanstående struktur är att denna ger grund till goda forskningsresultat samt ger incitament till att öka aktiviteten på institutionsnivå för att söka externa medel och att registrera publikationer. Planer på förändringar inför budget 2015 Inga förändringar är planerade. IT-fakulteten Fakulteten tilldelades ett fakultetsanslag på 20 miljoner kronor från styrelsen för 2014. I tilldelningen från styrelsen utgjorde 16,5 miljoner kronor i basanslag och 3,7 miljoner kronor var prestationsbaserat anslag.

20 / 23 ITFS Tilldelning från styrelsen 18% 82% Basanslag Prestationsbaserat Fakulteten fördelar 2014 dessa medel enligt följande: Belopp i tusentals kronor. Basanslag 11 383 Prestationsbaserat 3 626 Strategiska satsningar* 1 654 Avsättningar andra ändamål* 3 500 Summa 20 163 ITFS Budgetbeslut 17% 8% 18% 57% Specifikation av strategiska satsningar och avsättningar *Strategiska satsningar Avsättning EU medfinansiering 500 Dekanus disposition 1 154 Summa 1 654 * Avsättningar andra ändamål Visualiseringssatsning 3 000 Nätverket IT universitetet 500 Summa: 3 500

21 / 23 Fördelningsmodell På basanslaget från universitetsstyrelsen avsätter fakulteten 10 procent till strategiska satsningar och till dekanus disposition. Efter avsättningar och strategiska satsningar fördelas återstående anslag som ett basanslag och ett prestationsbaserat anslag. Fakultetens basanslag fördelas proportionellt efter historiska grunder mellan institutionerna (föregående års basanslag). Prestationsbaserad del Det prestationsbaserade anslaget fakulteten erhåller från universitetsstyrelsen fördelar fakulteten vidare ut till institutionerna. Det prestationsrelaterade anslaget (3 626 tkr) fördelas enligt nedan: externa medel (1 002 tkr) publikationer (2 624 tkr) Beloppen är exakt samma som tilldelats från universitetsstyrelsen. Motiv till ovanstående prestationsbaserade struktur är att skapa ett direkt och transparant incitament till institutionerna. Den institution som genererat pengar till fakulteten från universitetsstyrelsens prestationsbaserade tilldelning skall erhålla dessa medel oavkortat. Planer på förändringar inför budget 2015 Fakulteten planerar förändringar. Fakulteten kommer att utvärdera nuvarande modell för fördelning av fakultetsmedel för att skapa en än mer kvalitetsstyrande modell. Lärarutbildningsnämnden Nämnden tilldelades ett anslag på 17 miljoner kronor från styrelsen för 2014. I tilldelningen från styrelsen utgjorde hela beloppet ett basanslag. Utöver fakultetsanslaget tilldelades även LUN 1,6 miljoner kronor i ett tidsbegränsat anslag. Eftersom fakultetsanslaget och det tidsbegränsade anslaget är sammanlänkade med varandra presenteras dessa ihop. LUN Tilldelning från styrelsen Basanslag 100%

22 / 23 Belopp i tusentals kronor. Basanslag 12 937 Prestationsbaserat Strategiska satsningar* Avsättningar andra ändamål* 4 016 Summa 16 953 LUN Budgetbeslut 24% 76% Specifikation av strategiska satsningar och avsättningar * Avsättningar andra ändamål Utvecklingsmedel 1 890 Till institutioner för finansiera doktoranders resor 174 CUL kurser 560 doktorandomkostnader avseende externfinansierade- 0 doktorander 1 392 Summa: 4 016 Fördelningsmodell Hela anslaget används till forskarutbildning. Huvuddelen fördelas ut till medverkande fakulteter och institutioner. En mindre mängd används för administration av verksamheten. Ingen del av anslaget ut är prestationsbaserat. Medel fördelas endast ut till de fakulteter och institutioner som medverkar inom lärarutbildningen. LUN har haft samma fördelningsstruktur sedan 2003 och de första doktoranderna antogs 2005. Planer på förändringar inför budget 2015 Inga rörande fakultetsanslaget. Ekonomienhetens kommentarer Värt att notera är att LUN tilldelas mer medel än som nämnden planerar förbruka under 2014. Detta för att finansiera ett balanserat underskott. Det har inte gått att särskilja styrelsens basanslag från det tidsbegränsade anslaget. Överlag har det varit svårt att få klarhet i LUN:s fördelning och uppgifterna har ändrats flera gånger.

23 / 23 Göteborg den 9 april 2014 Enligt uppdrag Lars Nilsson

Bilaga 6 Planeringsförutsättningar 2015-2017 Lars Nilsson

Cykeln har ett planeringshjul Planeringsunderlag inför 2015 2017 Ledningsrådet 2014 04 28 Ingen föredragning 28/4 utan bygger på genomgången 14/4. BUDGET BESLUT Budget och budgetunderlag P OMVÄRLDSANALYS HANDLINGPLANER VERKSAMHETS- PLANER BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR Planeringsförutsättningar 2015-2017 www.gu.se Planeringsförutsättningar 2015 2017 Utgångsläge i budgetunderlag för 2015 2017 Vårproposition inför 2015 Dispositionsplaner för utbildning Dispositionsplaner för forskning Kostnadsdebiteringar Avstämningar och förankring under mars/april Beslutsunderlag klart i maj Styrelsen beslutar om planeringsinriktning och budgetförutsättningar 3/6 Planeringsförutsättningar 2015-2017 www.gu.se 1

Mötesplan för våren 2014 Budgetgrupp och Ledningsråd Budgetgruppen 13/1 Mötesplan + budgetunderlag 27/1 Årsuppföljning + budgetunderlag + dispositionsplaner 24/2 tillsammans med vicerektorer planeringsinriktning 2015 2017 24/3 Inför dialogerna intern uppföljning + planeringsförutsättningar 5/5 Planeringsförutsättningar inkl. Kostnadsdebiteringar 8/9 Budget inför 2015 (styrelsen 13 14/10) Ledningsrådet 3/2 Årsbokslut samt Budgetunderlag 31/3 Planeringsförutsättningar (anslagen) 14/4 Planeringsförutsättningar (kostnadsdebiteringar) 28/4 Planeringsförutsättningar 12/5 Inriktningsbeslut (styrelsen 3/6) 15/9 Budget för 2015 Planeringsförutsättningar 2015-2017 www.gu.se Budgetunderlag för perioden 2015 2017 Frågor som lyfts i budgetunderlaget Bedömningar och prioriteringar samt behovsanalyser för utbildningen Nationell skolutveckling tre förslag Fortsatt utbyggnad av specialistutbildningar för sjuksköterskor Särskilda medel till kulturarv, kulturvård, design och konsthantverk regional utveckling Forskningsinfrastruktur Herbarieverksamhet Transparent fördelning av medel till konstnärlig forskning Fortsatt utveckling av Havsmiljöinstitutet Ekonomisk utveckling under perioden Planeringsförutsättningar 2015-2017 www.gu.se 2

Dispositionsplaner för anslagen för 2015 2017 Tema: Ge stabila planeringsförutsättningar till verksamheten utan att ge avkall på dynamiska inslag Kommunikation och delaktighet är viktigt Princip: Vi redovisar nu det som är beslutade förutsättningar och aviserar det som kan komma t ex i Vårpropositionen (9/4) eller i kommande budgetproposition (valår!!) gäller t ex pris och löneomräkningen = 0,79 % nya utbildningsplatser, totalt 1 010 (lärarutbildningar 951, vårdutbildningar 60) beräknat med 2014 års PLO förslag i budgetunderlaget (om vi får något av detta) Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Forskning och utbildning på forskarnivå Planeringsförutsättningar 2015-2017 www.gu.se Dispositionsplaner för 2015 2017 utbildning Anslaget beräknas öka genom PLO med 0,79 % mellan 2014 och 2015. Samma nivå på prislapparna (internt) 2015 som 2014. Omfördelning av utbildningsplatser för sjuksköterskeutbildningar (50 nybörjarplatser från 2013) tas från LUN från och med 2015. Innebär minskning med 126 hst (9,1 miljoner kronor). Detta är ingen permanent omfördelning om och när efterfrågan ökar på lärarutbildningar. Samlat anslag till enheten för akademiska språk. Ger motsvarande minskade kostnader för fakulteterna och enklare hantering för alla! Fler utbildningsplatser till lärarutbildningar och vårdutbildningar från 2015 är ej medräknade ännu. Kommer i budgetpropositionen för 2015 (i höst) Planeringsförutsättningar 2015-2017 www.gu.se 3

Dispositionsplaner för 2015 2017 utbildning forts. Utvecklingsmedel för pedagogiska karriärvägar och pedagogisk akademi tas från balanserat kapital (UN) Ytterligare utvecklingsinsatser inom UN tas från det balanserade kapitalet inom utbildningsområdet. Hur ska ökad dynamik komma till när det gäller utbildningsanslaget? Om 0,5 % skulle vara rörligt skulle ungefär 125 hst (platser) kunna omfördelas mellan utbildningsområden. Utvecklingsarbete mot 2016? Planeringsförutsättningar 2015-2017 www.gu.se Lokala prislappar visavi statens prislappar Interna prislappar enligt Förslag 31/3 Förslag 7/4 beslutad modell inför 2012 2013 2014 2015 2015 Andel i % av statens prislapp Humanistiskt, teol, juridiskt, samhällsvetenskapligt 94,4% 95,5% 95,1% 95,5% Naturvetenskapligt, tekniskt, farmaceutiskt 94,4% 95,5% 95,1% 95,5% Vård 94,4% 95,5% 95,1% 95,5% Odontologiskt 94,4% 95,5% 95,1% 95,5% Medicinskt 94,4% 95,5% 95,1% 95,5% Vägd prislapp 25% VFU och 75% undervisning 97,8% 98,1% 97,7% 98,1% Övrigt 94,4% 95,5% 95,1% 95,5% Design 92,9% 95,5% 95,1% 95,5% Konst 92,9% 95,5% 95,1% 95,5% Musik 92,9% 95,5% 95,1% 95,5% Opera 92,9% 95,5% 95,1% 95,5% Teater 92,9% 95,5% 95,1% 95,5% Media 92,9% 95,5% 95,1% 95,5% Dans 92,9% 95,5% 95,1% 95,5% Idrott 94,4% 95,5% 95,1% 95,5% Språk 99,1% 100,2% 99,8% 100,2% Planeringsförutsättningar 2015-2017 www.gu.se 4

Förslag utbildningsanslag 2015 2017 2 014 2 015 2 016 2 017 Tillgängligt anslag 1 871 951 1 878 647 1 913 789 1 957 032 PLO förändring i % OBS! 2,01% 0,79% 1,00% 1,32% Kvalitetsbaserad resursfördelning 11 216 0 0 0 Särskilda åtaganden (NCM) 4 921 4 921 4 921 4 921 Spetsutb Gothenburg Schools of Entr.ship 3 740 0 0 0 SUMMA DISPONIBELT 1 891 828 1 883 568 1 918 710 1 961 953 Fördelning till fakulteter Utbildningsuppdrag och takbelopp 1 788 829 1 808 635 1 844 362 1 876 754 Kvalitetsbaserad resursomfördelning 11 216 0 0 0 Delsumma 1 800 045 1 808 635 1 844 362 1 876 754 Planeringsförutsättningar 2015-2017 www.gu.se Förslag utbildningsanslag 2015 2017 2 014 2 015 2 016 2 017 Avsättningar enligt strategiska överväganden Särskild avsättning för lärarutbildning 15 000 15 000 15 000 15 000 Merkostnader för organisation kring lärarutb 10 000 0 0 0 Högskolepedagogiskt utvecklingsarbete löpande 14 000 14 000 14 000 14 000 Utvecklingsmedel till UN + NFS 6 000 0 0 0 Enh för akademiska språk 4 300 10 620 10 727 10 868 Hammakulleprojektet 1 400 1 000 0 0 Samfinansiering av internationella EU projekt 5 000 5 000 5 000 5 000 Samfinansiering av personalmobilitet 550 550 550 550 Da Capo 2 000 1 000 0 0 Grundtvig 1 472 1 484 1 499 1 518 University of Gothenburg Symphony Orchestra 2 000 2 000 2 000 2 000 Delsumma 61 722 50 654 48 775 48 937 Planeringsförutsättningar 2015-2017 www.gu.se 5

Förslag utbildningsanslag 2015 2017 2 014 2 015 2 016 2 017 Övriga avsättningar/särskilda anslag Stöd till studentkårer 8 500 8 567 8 653 8 767 Stöd till studentinflytande (2:70 ap 8) 250 252 255 258 Avsättning till studenter med funktionshinder 6 458 6 481 6 603 6 752 Nationellt centrum för matematikutbildning 4 921 4 921 4 921 4 921 Universeum 2 214 2 231 2 254 2 283 Spetsutb Gothenburg Schools of Entr.ship 3 740 0 0 0 Delsumma 26 083 22 453 22 685 22 981 SUMMA TOTALT 1 887 850 1 881 741 1 915 822 1 948 672 TILLGÄNGLIGA MEDEL 1 891 828 1 883 568 1 918 710 1 961 953 SALDO 3 978 1 827 2 889 13 281 Planeringsförutsättningar 2015-2017 www.gu.se Förslag utbildningsanslag 2015 2017 Balanserat kapital 2014 2015 2016 2017 Ingående balans 95 146 115 799 100 026 82 315 Prognostiserat utbildningsuppdrag 17 000 Prognostiserat resultat 3 978 1 827 2 889 13 281 Utnyttjande av balanserat kapital Vision 2020 325 0 0 0 Pedagogiska karriärvägar 0 2000 2 000 2 000 Pedagogisk akademi/excellens 0 2000 2 000 2 000 Utbildningsnämnden/Utvecklingsmedel 0 5 000 5 000 5 000 Utb.utbud frist kurs fort och vidareutb 0 3 000 3 000 3 000 Blended learning 0 2 400 2 400 2 400 Investering nätbaserad pedagogik 0 3 200 6 200 9 055 Summa av utnyttjat balanserat kapital 325 17 600 20 600 23 455 Utgående balans 115 799 100 026 82 315 72 140 Övrigt särskilda utgifter inom universitet och högskolor (ramanslag). Utbetalas av Kammarkollegiet (KK) 2014 2015 2016 2 017 Integrationssatsningar jurister max 15 hst 904 Integrationssatsningar lärare ca 12 hst 1 087 Integrationssatsningar läkare ca 15 hst 3 645 Integrationssatsningar tandl ca 12 hst 3 725 Integrationssatsningar sjuksk ca 20 hst 2 699 Vidareutb obeh lärare ca 12 hst 2 064 Innovationskontor 5 103 Delsumma 19 227 Planeringsförutsättningar 2015-2017 www.gu.se 6

Förslag utbildningsanslag 2015 2017 2.7% 1.2% 96.1% Fakulteter Strateg avsättningar Övr avsättningar Planeringsförutsättningar 2015-2017 www.gu.se Dispositionsplaner för 2015 2017 forskning Anslaget beräknas öka genom PLO med 0,79 % mellan 2014 och 2015. Fortsatt prestationsfördelning med 20% av anslaget Ökat basanslag till IT fakulteten med 2 miljoner kronor enligt senaste inriktningsbeslut (juni 2013) Strategiska avsättningar SFO:erna avvaktar utvärderingsresultat Strategisk samfinansiering följer plan Infrastruktur ökar jämfört med 2014 Särskilda infrastrukturmedel till SLC och NMR (villkorat anslag) Satsning på MOOC Planeringsförutsättningar 2015-2017 www.gu.se 7

Dispositionsplaner för 2015 2017 forskning Centrumbildningar avvaktar utvärderingar och/eller nya förslag Globala samhällsutmaningar (UGOT Challenges) ny satsning med planeringsmedel för 2015 och därefter 50 miljoner kronor per år i sex år. Ospecificerat innehåller reserverade medel för SFO:er och centrumbildningar mm Planeringsförutsättningar 2015-2017 www.gu.se Dispositionsplaner för 2015 2017 forskning Övriga avsättningar uppgår för 2014 till 35 553 tkr och föreslås för 2015 uppgå till 23 342 tkr (Havsmiljöinstitutet förklarar skillnaden) Liggande förslag innebär att fördelningen av forskningsanslag går med underskott med drygt 14 miljoner kronor för 2015 Planeringsförutsättningar 2015-2017 www.gu.se 8

Förslag forskningsanslaget 2015 2017 2014 2015 2016 2017 Tillgängligt anslag 1 405 252 1 405 991 1 427 143 1 446 309 PLO förändring i % OBS! 2,01% 0,79% 1,00% 1,32% Nya medel from 2014 58 128 58 128 58 128 58 128 Aviserade nya medel 31000 31000 Delsumma 1 463 380 1 464 119 1 516 271 1 535 437 Nordicom 2 624 2 645 2 671 2 707 Anslagsbedömning 1 466 004 1 466 763 1 518 943 1 538 144 Planeringsförutsättningar 2015-2017 www.gu.se Förslag forskningsanslaget 2015 2017 2014 2015 2016 2017 Fördelning till fakulteter Basanslag 1 003 558 1 011 486 1 021 632 1 035 126 Ökat basanslag 12 000 14 000 14 000 14 000 Basanslag vid ökning av prestationsfördelat 70 295 70 329 71 473 76 772 Förstärkning av konstnärlig forskning 6 000 6 000 6 000 6 000 Minskning av basanslag pga e förvaltning 1 920 1 922 1 951 1 991 Delsumma basanslag 949 343 959 235 968 208 976 363 Summa direkt till fakulteter Prestationsfördelat anslag 20 % 292 824 303 254 307 087 Prestationsfördelat anslag 15 % 210 884 Prestationsfördelat anslag + 5 % 70 295 Prestationsfördelat anslag på nya medel 11 837 Delsumma prestationsrelaterat 293 016 292 824 303 254 307 087 Summa direkt till fakulteter 85,4% av tillgängligt 1 242 359 1 252 059 1 271 462 1 283 450 Planeringsförutsättningar 2015-2017 www.gu.se 9

Förslag forskningsanslag 2015 2017 2014 2015 2016 2017 Avsättningar enligt strategiska överväganden SFO Vårdforskning (GPCC) 20 530 SFO övriga partnersskap 21 340 Styrkeområden 37 500 37 500 MISTRA Urban Futures 3 000 3 000 Vårdal SA och SFS 2 412 Linnéstöd marin forskning (NFS) 750 750 750 750 Linnéstöd LINCs (UFS) 750 750 750 Strategisk samfinansiering Medfinansiering EU och NIH 18 000 20 000 20 000 20 000 RJ (SFS QoG) 2 000 RJ (HFS FLOV) 3 500 3 500 3 500 3 500 RJ (SFS V DEM) 3 500 3 500 3 500 3 500 ERC starting/consolidator grants 3 000 4 500 6 000 6 000 RJ Pro futura 750 1 500 1 500 1 500 Wallenberg Academy Fellows 3 000 3 750 4 500 5 250 Wallenberg Scholars 3 750 2 250 2 250 2 250 Stora externa bidrag 6 600 8 800 13 200 16 500 Planeringsförutsättningar 2015-2017 www.gu.se Förslag forskningsanslag 2015 2017 Infrastrukturer 2014 2015 2016 2016 Nationell infrastruktur 9 185 9 185 9 185 9 185 Max IV 2 000 2 000 2 000 2 000 Herbariet kopplat till budgetunderlaget Skogaryd 1 315 1 315 1 315 1 315 SLC (Sven Loven Centrum Tjärnö/Kristineberg) 13 400 13 400 13 400 NMR OBS! 1 800 1 800 1 800 SA Registerforskning 2 000 2 000 2 000 VR (SND) 7 000 7 000 7 000 7 000 Språkteknologi MOOC:s 2 000 2 000 2 000 Centrumbildningar Centrum för havsforskning 3 000 Centrumbildningar år 3 av 3 3 000 Centrum för finansforskning 1 250 1 250 1 250 1 250 Centrum för hälsoekonomi 2 500 2 500 2 500 Planeringsförutsättningar 2015-2017 www.gu.se 10

Förslag forskningsanslag 2015 2017 2014 2015 2016 2017 Innovation och samhällsförändring 5 102 5 102 Pilotutbildningar i innovation och entreprenörsskap 2 000 2 000 Forskarskola i havsmiljö år 4 av 4 7 000 Labbet för hälsa och prestationsutv (KHP till UFS). 1 300 1 300 1 300 Tillfällig utökning av forskarskolan CUL (LUN) 1 618 1 618 Gemensamma doktorandkurser 1 000 SSKKII 3 000 Publicerings konferensplattform KFS 2 100 2 100 2 100 Scholars at risk (EUA åtagande) 1 000 1 000 1 000 1 000 Globala samhällsutmaningar ny satsning 7 500 50 000 50 000 Ospecificerat 53 370 66 370 66 370 Delsumma 14 % av tillgängligt 185 752 206 240 219 170 214 570 Planeringsförutsättningar 2015-2017 www.gu.se Förslag forskningsanslaget 2015 2017 Övriga avsättningar/särskilda anslag 2014 2015 2016 2017 Havsmiljöinstitutet 10 861 Sekr för genusforskning 8 295 8 360 8 444 8 556 Botaniska trädgården 6 724 6 777 6 845 6 935 Regionalt arbete kopplat till Havsmiljöinst 1 642 Nordicom från Kulturdepartementet 2 624 2 645 2 671 2 707 Nordicom Nordicom från SFS 5 020 5 059 5 110 5 178 Delsumma 1,6 % av tillgängligt 35 165 22 841 23 070 23 375 SUMMA TOTALT 1 463 276 1 481 140 1 513 702 1 521 395 TILLGÄNGLIGA MEDEL 1 466 004 1 466 763 1 518 943 1 538 144 DIFFERENS 1% av tillgängligt 2 728 14 377 5 240 16 749 Planeringsförutsättningar 2015-2017 www.gu.se 11

Förslag forskningsanslag 2015 2017 Balanserat kapital 2014 2015 2016 2017 Ingående balans 2 002 1 634 19 260 14 020 Prognostiserat resultat 2 728 14 377 5 240 16 749 Utnyttjande av balanserat kapital Centrum för kultur och hälsa 2 500 SFO GPCC reglering 2014 (2013) 114 Kvinnliga professorer 3 250 3 250 Vision 2020 500 Summa av utnyttjat balanserat kapital 6 364 3 250 Utgående balans 1 634 19 260 14 020 2 729 Planeringsförutsättningar 2015-2017 www.gu.se Förslag forskningsanslaget 2015 2017 14% 2% 20% 65% Basanslag Prestationsfördelat strategiska avsättningar Övr avsättningar Planeringsförutsättningar 2015-2017 www.gu.se 12

Kostnadsdebiteringar för 2015 2017 Omfattar: o Universitetsbibliotekets verksamhet o Universitetsgemensamma verksamheter o IT tjänster o Lokalkostnader o Campusservice o Undervisningslokaler o Servicecenter Planeringsförutsättningar 2015-2017 www.gu.se Stödkostnader i relation till totala verksamhetskostnader 2009 2014 samt plan för 2015 2017 Plan Plan Plan 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Universitetsgemensam stödkostnad i mnkr 283,7 304,8 350,9 369,0 384,0 366,7 384 375 370 UB:s stödkostnad i mnkr 171,8 176,2 183,3 192,0 200,0 208,0 212 217 224 Fakultetsgemensamma stödkostnader i mnkr 297,1 234,4 241,7 237,3 163,2 187,9 Institutionsgemensamma stödkostnader i mnkr 403,9 464,1 394,6 427,1 547,3 571,5 Totala stödkostnader i mnkr 1156,5 1179,5 1170,5 1225,4 1294,5 1334,1 Totala verksamhetskostnader i mnkr 4 642,7 4 784,6 4 933,2 5 272,4 5 378,6 5 493,5 5 726 5 867 6 052 Andelstal univ. gem 6,1% 6,4% 7,1% 7,0% 7,1% 6,7% 6,7% 6,4% 6,1% Andelstal för UB 3,7% 3,7% 3,7% 3,6% 3,7% 3,8% 3,7% 3,7% 3,7% Andelstal för fak. gem 6,4% 4,9% 4,9% 4,5% 3,0% 3,4% Andelstal för inst. gem 8,7% 9,7% 8,0% 8,1% 10,2% 10,4% Totalt andelstal 24,9% 24,7% 23,7% 23,2% 24,2% 24,3% Utbildning 32,6% 33,3% 30,,3% 30,9% 32,1% 34,3% Forskning 19,2% 18,8% 19,2% 18,6% 18,8% 18,3% Planeringsförutsättningar 2015-2017 www.gu.se 13

Universitetsbiblioteket inför 2015 2017 Budgetram för 2014 på 208 mnkr Belopp i miljoner kronor 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Budgetram för UB 171,8 176,2 183,3 192 200 208 212 217 224 Totala verksamhetskostnader 4 642,7 4 784,6 4 933,2 5 272,4 5 378,6 5 493,5 5 726,0 5 867 6 052 Kostnadsandel i % 3,7% 3,7% 3,7% 3,6% 3,7% 3,8% 3,7% 3,7% 3,7% Förslag till budgetram för 2015 = 212 mnkr = bibehållen kostnadsandel om 3,7 % Fördelas till verksamheten (fakulteterna) utifrån beslutad modell från och med 2014 Planeringsförutsättningar 2015-2017 www.gu.se Universitetsgemensamma verksamheter inför 2015 2017 Budgetram för 2014 på 367 miljoner kronor Fördelar sig på: Ledning och myndighetsfunktioner om 120 mnkr (33%) Universitetsgemensamma ändamål om 237 mnkr (65%) Vissa enheter och funktioner om 9 mnkr (2%) Belopp i miljoner kronor 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Budgetram för Universitetsgemensamt 283,7 304,8 350,9 369 384 367 384 375 370 Totala verksamhetskostnader 4 642,7 4 784,6 4 933,2 5 272,4 5 378,6 5 493,5 5 726,0 5 867 6 052 Kostnadsandel i % 6,1% 6,4% 7,1% 7,0% 7,1% 6,7% 6,7% 6,4% 6,1% Inriktningen på omställningsarbetet och besparingar inom den gemensamma förvaltningen ligger fast, men en viss fasförskjutning sker mot 2017 (personalminskningar tar längre tid att effektuera) I budgetramen för 2015 inryms några förändringsposter på sammantaget 8,8 miljoner kronor, jämfört med 2014. examenshandläggare (SA och LUN) 1,4 mnkr nya gemensamma systemkostnader (bl a MoveON) 0,9 mnkr personakter överförda från fakulteterna 0,4 mnkr felaktig justering i ramberäkningen för 2014 (campusservice) 6,0 mnkr Fördelas till verksamheten (fakulteterna) utifrån beslutad modell från och med 2014 Planeringsförutsättningar 2015-2017 www.gu.se 14

IT infrastrukturavgift för 2015 = Bastjänster inom IT IT fakturan uppgår för 2014 till 99,8 miljoner kronor IT fakturan för 2015 föreslås uppgå till 102,8 miljoner kronor. Ökning med 3 miljoner kronor för att justera för stor sänkning av avgiften för 2014 och för att täcka kostnadsökningar. Fördelas till verksamheten (institutioner och enheter) utifrån beslutad modell från och med 2014 Planeringsförutsättningar 2015-2017 www.gu.se Lokalkostnader inför 2015 Lokalhyra debiteras institution from 2013 baserat på: en gemensam hyreshusmodell baserad på marknadshyra Lokalkostnaden innefattar varmhyra, el förbrukning, städade och säkra lokaler En lokalkostnadsutredning startar under 2014. Utredningens resultat kan komma att påverka debiteringsmetod från och med 2016. Lokalkostnadsutredningen tittar också på frågan om större undervisningslokaler. Planeringsförutsättningar 2015-2017 www.gu.se 15

Lokalkostnader 2015 Lokalkostnader som debiteras för 2014 uppgår till 662 miljoner kronor (häri ingår tomma lokaler med 7,4 miljoner kronor) För 2015 beräknas nivån på de totala lokalkostnaderna inkl. indexökning ligga på 667 miljoner kronor. I kostnadsökningen om 5 miljoner kronor ingår ökade kostnader för ersättningslokaler för Vasagatan 33. Denna kostnadsökning debiteras universitetsgemensamma verksamheter och belastar inte den övriga verksamheten. Beräkningen av lokalkostnaderna kommer att stämmas av inför fördelning efter sommaren. Planeringsförutsättningar 2015-2017 www.gu.se Större undervisningslokaler 2015 Tjänsten Undervisningslokaler innefattar: Underhåll och utveckling av vissa större undervisningslokaler Inkluderar hyra för vissa större undervisningslokaler (omfattar 29 miljoner kronor) Ingen förändring jämfört med 2014. Tjänsten innefattar underhåll och utveckling av vissa större undervisningslokaler, samt att hyreskostnaden debiteras via tjänsten. Debiteras utifrån antal kvadratmeter inom utbildningsverksamheten. I problemställningen ingår: Kostnadsfördelning efter nyttjande har inte gått att genomföra pga. att bokningssystemet inte kan hantera det och att vi idag har en komplex bokningsorganisation Planeringsförutsättningar 2015-2017 www.gu.se 16

Campusservice 2015 Kostnaden för bastjänster inom Campusservice för 2014 är 59,7 miljoner kronor och omfattar samtliga fakultetsområden förutom NFS, ITFS och LUN. Kostnaden för bastjänster inom Campusservice för 2015 är 66,5 miljoner kronor. Ökningen beror på att NFS kommer att ingå fr o m 2015 (motsvarar 5,9 miljoner kronor) samt kostnadsökningar för de universitetsgemensamma verksamheterna (postdistribution och SND) och uppräkning motsvarande PLO (1%) Bastjänsterna debiteras verksamheten efter kvm mindre justeringar sker av tjänster som idag hanteras som tillvalstjänster till uppdragstjänster istället Planeringsförutsättningar 2015-2017 www.gu.se Servicecenter inför 2015 o Kostnaden för bastjänster inom Servicecenter för 2014 är 14,3 miljoner kronor. o Kostnaden för 2015 är 14,5 miljoner kronor. Förändringen beror på indexuppräkning. o Debiteras efter antal helårsstudenter och heltidsekvivalenter. Planeringsförutsättningar 2015-2017 www.gu.se 17

Aktualiserat nytt resursbehov Moderna webbplatser med användaren i fokus Dagens webbplats har över 50 000 besökare per dag Satsning behövs för att göra webbplatsen till effektivt nav i kommunikationen Bättre webbstruktur, funktionell design, lösning som fungerar på mobil, surfplatta eller dator, förenkla och målgruppsanpassa, utveckla medarbetarportalen, utveckla e tjänster. Om detta ska prioriteras och genomföras bör finansiering ske genom investeringsbudgeten (projektmedel). Detta ger avskrivningskostnader under 3 5 år. Dessa kostnader bör fördelas med utbildning, forskning och stödfunktioner. Planeringsförutsättningar 2015-2017 www.gu.se 18

Bilaga 7 Minnesanteckningar från prefektråd Tanja Thompson

Naturvetenskapliga fakulteten Prefektrådet Minnesanteckningar Sammanträdesdatum 2014-03-11, 2014-03-25, 2014-04-08 & 2014-04-22 Prefektrådets diskussioner om fördelning av fakultetsanslaget Diskussion 11 mars Dekanus inleder diskussionen om modell för fördelning av anslag till forskning och forskarutbildning. Diskussionen kommer att fortsätta den 26 mars då prefektrådet och fakultetsstyrelsen träffas för ett gemensamt möte. Dekanus säger att vi måste diskutera vad det är vi vill styra mot? Vissa andra universitet satsar en del av den prestationsrelaterade delen direkt på individer. Om man skulle införa en sådan modell så skulle man eventuellt inte behöva ha samfinansiering. Vad gäller bibliometri så använder fakulteten Brute force, vilken också behöver ses över. Diskussion i prefektrådet: Att en del av prestationen ska gå direkt till individer är inte något bra förslag. Vid matematiska vetenskaper finns en solidaritetstanke om forskningstid för alla även de som inte har externa medel. Med en sådan modell skulle den tanken falla. Basanslaget på 80 procent bör inte vara normaliserat på någon form av antal. Istället skulle den kunna vara baserad på genomsnittlig omsättning under en viss tid. En ny modell bör kombineras med en effektivitetsindikator. Externa medel är det viktigaste forskningsincitament. Det måste vara en del av den prestationsrelaterade delen annars riskerar man att det blir stora slitningar inom en institution. Det måste finnas kopplingar mellan fakultetsanslaget och externa medel. Storleksnormaliseringen är inte bra. Det vi behöver idag är inte fler professorer. Chalmers har idag en prestationsmodell och funderar nu istället på att gå mer mot en basmodell. Det är viktigt att fakulteten går i linje med vad man gör på universitet centralt. Den tidigare diskussionen om garanterad lön till alla forskare var en intressant tanke även om pengarna inte räckte till det. Prodekanus frågar hur vi ska förhålla oss till begreppet stabilitet i denna omgång. Det finns idag ett automatiskt krav på medfinansiering. Ska denna medfinansiering ses som en del av den prestationsrelaterade tilldelningen eller inte? Fortsatt diskussion i prefektrådet: Stabilitet måste innebära att det inte ska vara för stora svängningar. Det är bättre att bestämma vilka avsättningar som ska göras och resten ska delas ut enligt modell. Medfinansieringen bör räknas in i prestationsdelen. Vilket beteende vill vi premiera? Vad vill denna fakultet egentligen åstadkomma? Vi måste premiera externa medel. Vi behöver få veta mer om hur universitetets fördelningsmodell ser ut. Om man har mycket grundutbildning så behöver man också fakultetsanslag för att få kompletta miljöer. Den enda möjliga vägen till utveckling är att öka andelen extern finansiering. Därför bör vi titta på möjligheter för respektive institution att dra in en större andel externa medel. 1

Naturvetenskapliga fakulteten Prefektrådet Minnesanteckningar Sammanträdesdatum 2014-03-11, 2014-03-25, 2014-04-08 & 2014-04-22 Det är viktigt att föra samtal om ökad tilldelning med rektor men prefektrådets diskussion bör fokuseras på fakultetens modell. Det måste vara någon form av feltänk på Göteborgs universitet om man tror att man kan omfördela fakultetsanslag från fakulteter som har externa medel till de som inte har. Vi är mycket sårbara. Eftersom risken att vi inte kommer få ökat anslag är överhängande måste vi banta för att kunna bli konkurrenskraftiga. Ska det lösas på institutionsnivå eller fakultetsnivå? Vi behöver en aktiv fakultetsstyrelse som fattar inriktningsbeslut för verksamheten. Om avsättningarna på fakultetsnivå minskar blir det ett större utrymme för institutionerna att fundera på vad de vill fokusera på och prioritera. Vi bör premiera personer som drar in stora externa medel och ge dem möjlighet att dra in ännu mer externa medel. Det är också viktigt att fostra andra i att dra in externa medel. Lärarna måste också känna ansvar för grundutbildningen. Diskussion 25 mars Prefektrådet fortsätter den tidigare diskussionen om ekonomiska modeller. Dekanus inleder diskussionen med att säga att målsättningen är att minska avsättningarna på fakultetsnivå, för år 2015 kan dock avsättningarna maximalt minskas med omkring 15-20 miljoner kronor beroende på tidigare beslut och åttaganden. Det är viktigt att diskutera hur mycket avsättningarna ska minska framgent så att det finns en tydlig inriktning. Diskussionsfrågor: Ska den prestationsrelaterade delen öka? Ska samfinansiering räknas till den prestationsrelaterade delen? Vilka principer ska vi ha för fördelning av medel? Hur ser vi på rättvisa och transparens? Ska utbildningen påverka tilldelningen av forskningsmedel eller vice versa? Ska en viss del av medlen fördelas direkt till enskilda forskare? Dekanus visar hur en fördelning som är baserad på den totala kostnadsomslutningen 2011-2013 skulle utfalla för olika institutioner och infrastrukturenheter. Denna typ av modell har fördelen att alla enheter omfattas. Detta exempel ska inte ses som ett förslag utan som en av många möjliga modeller. Synpunkter från prefektrådet: När det gäller bidrag från EU handlar det framförallt om en täckning av overhead och samfinansiering är mer grädde på moset. I övrigt har vi ju i prefektrådet varit överens om att vi ska hålla nere denna typ av avsättningar. Förslagsvis skulle 20 procent av tilldelningen vara prestationsrelaterad och 80 procent skulle kunna delas ut enligt modellen. Ett generellt system för tilldelning till enskilda forskare är inte bra. Så mycket medel som möjligt bör delas ut till institutionerna. Diskussionen om fördelning av medel är kanske mer upphettad på institutionerna än i prefektrådet. Det skulle vara intressant att finna en modell där man kan fördela medel till konstellationer av forskare på institutionerna. 2

Naturvetenskapliga fakulteten Prefektrådet Minnesanteckningar Sammanträdesdatum 2014-03-11, 2014-03-25, 2014-04-08 & 2014-04-22 Vissa andra universitet fördelar medel direkt till forskare. Institutionen för biologi och miljövetenskap ger forskningstid till alla lärare. Om lärarna är produktiva i forskningen får de också behålla forskningstiden. Beslut om täckning av vissa overhead-kostnader förekommer också. Om man har en modell eller ett index för fördelning så upplevs det ofta som rimlig transperens. Men sedan uppstår situationer exempelvis vid rekrytering då det inte blir transparent. Som situationen är nu konkurrerar vi om medel internt, det befrämjar inte vår utveckling. Det som är dumt med att enbart fördela efter total kostnadsomslutning är att det saknas incitament för antagning av doktorander. En modell baserad på total kostnadsomslutning kan kompletteras med inriktningsbeslut, efter dialog med institutionerna, om mål för antagning av doktorander. Ska modellen baseras på total kostandsomslutning eller kostnadsomslutning för forskning; fakultetsmedel och externa medel? Det är viktigt att modellen baseras på forskningsprestationer. Idag använder vi forskningsmedel till undervisning. Dit man styr kommer man ofta. Det är viktigt att vi diskuterar vart vi vill komma. Det finns alltid en risk att man blir kreativ i konteringen av kostnader. Därför bör modellen baseras på den totala kostnadsomslutningen. Det är viktigt att det inte finns centrala beslut om hur lärare ska konteras. Det fungerar inte, det måste skötas på institutionerna. Universitetets policy verkar vara att förflytta sig från ett undervisningsuniversitet till ett forskningsuniversitet. Vad händer om vi låter grundutbildningen styra? Om vi blåser upp den utbildningskostym vi har så undergräver vi på sikt vår egen trovärdighet. Förslagsvis skulle modellen till 30 procent kunna baseras på kostnadsomslutning för grundutbildningen och till 70 procent på kostnadsomslutningen för forskningen. Det handlar inte om att expandera utbildningen. Det är inte så man växer det gör man genom att dra in mer externa medel. Om det skulle vara så att NMR-centrum och Lovéncentret framöver får någon typ av direktanslag från rektor så får man hantera det på särskilt vis. Det är viktigt att se till att man också kan säkra forskningstid utifrån det utbildningsuppdrag man har. Att helt separera utbildningsdelen från forskningsdelen blir svårt att hantera inte minst när det gäller personalplanering. Grundutbildningen är inget dragspel. Vi har ingen möjlighet att expandera. Det är viktigt med koppling till forskning för kvalitetens skull. Det är ett intressant språkbruk vi använder i denna diskussion. Idag är utbildningen och forskningen separerade. Genom förslaget till modell så skulle vi föra samman dem. Det är viktigt att vi inte bedriver utbildningar för att försörja befintlig personal. En annan viktig fråga är den om kvalitet. Vad är det egentligen vi erbjuder studenterna när de kommer hit? Många studenter förstår inte vad forskningsanknuten utbildning är. Forskningsanknuten utbildningen är en viktig kvalitetsfråga. 3

Naturvetenskapliga fakulteten Prefektrådet Minnesanteckningar Sammanträdesdatum 2014-03-11, 2014-03-25, 2014-04-08 & 2014-04-22 Det behöver finnas någon form av balans mellan forskning och utbildning inom en institution. Forskningen styr till stor del inriktningen på utbildningen i alla fall på avancerad nivå. Hur ser vår situation ut i förhållande till andra universitet? Vi har en sämre utväxling på externa medel eftersom vårt fakultetsanslag är så litet. Om den enda lösningen är att vi blir färre så måste vi bli det för att bli framgångsrika på lång sikt. Institutionen för biologi och miljövetenskap siktar på 50 procent forskningstid för lärare inom några år. Denna målsättning sätter ramar för antalet medarbetare, vilket också är en fråga för institutionen att hantera. Det institutionerna behöver från fakulteten är stabilitet. Dekanus kommer att ta fram ytterligare förslag baserat på kostnadsomslutning på fakultetsanslag och externa medel som jämförelse. Fakultetsdirektören föreslår att man också skulle kunna ta fram ett förslag baserat på hst istället för prislappar, det vill säga konstadsomslutning för forskning plus hst, för att neutralisera skillnader i prislappar. Alternativt kan den baseras på hpr istället för hst. Dekanus kommer att ta fram några olika förslag inför kommande prefektråd. I samband med beslut om en eventuell ny fördelningsmodell måste också exempelvis frågan om målsättning för antagning av doktorander hanteras. Diskussion 8 april Dekanus presenterar tidplan för vårens budgetarbete. Tidplan: 8/4 Prefektmöte. Presentation av modeller utifrån de diskussioner vi haft i prefektråd och fakultetsstyrelse. 22/4 Prefektmöte. Modellerna har justerats efter diskussioner och presenteras igen De skall vara så klara att materialet kan gå ut till fakultetsstyrelsen dagen efter. 6/5 Verksamhetsdialog med rektor. Prefektmötet - kan eventuellt ta upp saker som inte diskuterats tillräckligt kring modellerna 9/5 Fakultetsstyrelse, diskussion om budget 2015. 20/5 Prefektmöte. Eventuella justeringar i budgetunderlaget tas upp 27/5 Skarpt förslag till inriktningsbeslut gällande budget 2015 ska gå ut till prefekterna 11/6 Fakultetsstyrelse, inriktningsbeslut om budget 2015. Prefekt Ingela Dahllöf redogör för ett förslag till fördelningsmodell som ligger någonstans emellan de två förslag som dekanus tidigare skickat via e-post. Förslaget delas ut till mötesdeltagarna. Prefekt Ingela Dahllöf redogör för ett förslag till fördelningsmodell som ligger någonstans emellan de två förslag som dekanus tidigare skickat via e-post. Förslaget delas ut till mötesdeltagarna. I korthet går det ut på att: Infrastruktur ses som strategisk avsättning och är inte med i utdelning av basanslag. (Om universitetets budget går igenom innebär det oförminskat totaltanslag, men mindre tas av fakulteten) 4

Naturvetenskapliga fakulteten Prefektrådet Minnesanteckningar Sammanträdesdatum 2014-03-11, 2014-03-25, 2014-04-08 & 2014-04-22 Basanslaget delas ut baserat på löneomsättning för både utbildning och forskning med 5 års medelvärde av kända bokslut. Om samfinansiering ska ingår i prestation, bör prestationsdelen höjas på bekostnad av kvalitet med mera, om vi inte ska skilja oss helt från universitetet, förslagsvis med 10 miljoner kronor. Dekanus redogör för de två förslag som skickats ut innan mötet. Diskussion i prefektrådet: Det vore bra att ha en modell som till stor del liknar universitetets. Eventuellt kan det komma ett normerande beslut kring fördelningsmodeller från rektor, eftersom frågan är under utredning. Det är viktigt att diskutera vad vi vill styra emot och forma en modell utifrån det? Förslagsvis kan prestation mätt som doktorandexamina slopas och istället kan prestation baseras på externa medel och bibliometri såsom universitetet gör. Fakultetsstyrelsen har stora möjligheter att forma fakultetens verksamhet utan att för den delen besluta om en stor andel avsättningar. Alla fördelningsmodeller tappar ganska snabbt sin funktion eftersom verksamheten snabbt anpassar sig. Risken att modellerna tappar sin funktion är större om fakulteten skapar egna modeller än om man följer samma principer som universitetet. Det är viktigt att diskutera grundprincipen för fördelning av medel till infrastrukturen. Tilldelningen till infrastrukturen bör vara kopplad till aktivitet och framgång inom respektive område. Dekanus säger att fakulteten kan minska avsättningarna med omkring 20 miljoner kronor relativt snabbt. Då kommer vi ned i siffror som liknar universitetets modell. Fortsatt diskussion: Matematiska vetenskaper ska sträva efter att ha en lärarkapacitet som motsvarar uppdraget på respektive lärosäte. Om internhandel med Chalmers tas bort hur påverkas då kostnadsomslutningen? Om man har principen att man byter tjänster och att det ska vara så rättvist som möjligt så borde det fungera. Det är en bra tanke att titta på kostnadsomslutning och att ta bort verksamhet 3. Hur ser utvecklingen av stödkostnader ut? Dekanus säger att det ser olika ut på olika institutioner inom fakulteten hur mycket man lägger på stödkostnader. Fakultetsdirektören säger att Universitetsdirektören signalerar att vissa institutioner och fakulteter ökar sina stödkostnader. Det vore intressant att se en strategisk analys av hur dessa olika förslag faller ut. Det vore bra att hitta en modell där institutionerna kan växa utan att andra minskar. Det är omöjligt att skapa en sådan modell. Om vi istället kan få hela fakultetens inflöde av pengar att växa, så gynnas alla av det. Vi måste hitta en modell som innebär att institutionerna kan samarbeta, diskussionen om fördelningsmodeller undergräver alla diskussioner om strategier för framtiden. Universitetets modell är inte tillräcklig eftersom den inte hanterar fördelning till infrastruktur. 5

Naturvetenskapliga fakulteten Prefektrådet Minnesanteckningar Sammanträdesdatum 2014-03-11, 2014-03-25, 2014-04-08 & 2014-04-22 Om vi drar ned de strategiska satsningarna så kommer också infrastrukturerna att förlora på det. Infrastrukturerna kan bli sårbara om de hanteras som strategisk satsning, med en sådan hantering riskerar vi att hamna i farozonen varje gång det kommer en ny ledning. Vi kan inte definiera fördelningen till institutionerna utifrån fördelningen till infrastrukturenheterna. Om fakulteten drabbas av minskade anslag så drabbas alla enheter. Poängen med fakultetens budget är att den ska vara passbiten mellan universitetet och institutionerna. Då är frågan hur den passbiten ska se ut för Naturvetenskapliga fakulteten. Det vore bra om vi alla hade samma beräkningsunderlag. Vad blir konsekvensen om vi tar bort alla satsningar på utbildningen i forskarnivå i skenet av den stora nedgången som vi sett de senaste åren? Dekanus säger att det är viktigt att vi först diskuterar i vilken riktning vi vill styra. Till nästa gång kommer beräkningar att göras. Dekanus presenterar två alternativa förslag till fördelning av grundutbildningsanslaget. Bland annat bör fråga om hur lokalhyran för Lovéncentret ska hanteras diskuteras, antingen sker det genom avsättning på fakultetsnivå eller så får de som använder Lovéncentret för utbildning betala. Prefekterna är kritiska till att ha kvar lokalmodellen. Diskussion i prefektrådet: Vid institutionen för fysik fick studenterna tidigare göra en studieresa till Cern, som kostade 75 000 kronor, men den fick strykas på grund av neddragningar. Därför är det inte motiverat att avsätta 9 miljoner kronor direkt till Lovéncentret. Vi betalar till andra infrastrukturer som MC2. Om man tar bort fakultetens avsättning kan fakultetsstyrelsen istället lägga uppdrag på institutionerna att bedriva kurser på Lovéncentret. Det räcker inte att enbart förlägga några kurser på Lovéncentret. Det är en långsiktig fråga. Omfattningen av antalet kurser måste vara sådan att hyreskostnaderna kan bäras. Diskussion 22 april En kartläggning av fakulteternas fördelningsmodeller av styrelsens forskningsanslag finns på GUL. Dekanus presenterar kortfattat kartläggning och frågar om prefektrådet har några synpunkter. Synpunkter från prefekterna: Det finns en viss diskrepans i beskrivningen på sidan 1 jämfört med sidan 5. Doktorander som parameter för prestationsrelaterad tilldelning bör tas bort. Det finns en otydlighet kring begreppen strategiska avsättningar och andra avsättningar. Här behövs en större tydlighet. Dekanus säger att modellen för universitetets fördelning av basanslaget bygger på en historisk tilldelning, då tilldelningen tidigare var styrd från departementet till de olika vetenskapsområdena. Dekanus presenterar en procentuell fördelning av fakultetsanslaget de 6

Naturvetenskapliga fakulteten Prefektrådet Minnesanteckningar Sammanträdesdatum 2014-03-11, 2014-03-25, 2014-04-08 & 2014-04-22 senaste åren. Simuleringar har också gjorts av de förslag som diskuterats i prefektrådet baserade på kostnadsomslutning för forskning respektive total kostnadsomslutning. Underlag finns på GUL. Synpunkter från prefekterna: Det är viktigt att fördelning av basanslaget baseras på total kostnadsomslutning, det vill säga att grundutbildningen är inräknad menar vissa prefekter. Institutionerna optimerar ganska snabbt verksamheten för att få större tilldelning till respektive institution. Därför tappar modellerna också sin funktion relativt snabbt. Istället hade det varit önskvärt med en aktiv fakultetsstyrelse som diskuterar hur stor tilldelning institutionerna ska få. Den historiska tilldelningen skulle kunna vara ett 0- värde och sedan kan viss omfördelning ske mellan åren. Ett sådant sätt att fördela medel kräver dock att fakultetsstyrelsen har någon typ av arbetsmodell så att en kontinuerlig dialog med institutionerna förs. Infrastrukturen bör hållas utanför basanslaget. Fakultetsdirektören säger att om fakulteten får extra medel för infrastrukturen så måste också frågan om lokalkostnad för forskare som har fast placering på Lovéncentret hanteras. Föreståndare Göran Karlsson säger att för NMR-centrums, och troligen också för Lovéncentrets, räkning behöver en insiktsfull diskussion om verksamhetens utveckling på lång sikt föras. Kanske är det så att vi behöver satsa lite pengar för att kunna dra in mer pengar. Prefekterna ställer sig bakom följande förslag: Fördelning av fakultetsanslaget 20 % prestationsrelaterat (varav 50 % externa medel och 50 % publikationer, modell för bibliometri behöver ses över) 20 % avsättningar (detta är målsättningen inkl. infrastruktur) 60 % basanslag (det finns olika möjligheter vad fördelningen av basanslaget ska baseras på) Fördelning av grundutbildningsanslaget Dagens fördelningsmodell för grundutbildningsanslaget kvarstår förutom att den särskilda avsättning för lokalkostnader tas bort. Prislapparna höjs med 8 000 kronor och kompletteras med ytterligare medel för labb- och fältverksamhet. Prefekt Bosse Lagerqvist får i uppdrag att sammanfatta prefekternas synpunkter. Nedtecknat av Tanja Thompson 7

Bilaga 8 Modellsimuleringar

Anslag till utbildning på grund och avancerad nivå Ersättning enligt ny modell för 2014 - lokaler inkluderat och en fördelning fält/lab på 1:7 Ersättning 2014 (inkl lokaler etc) diff tkr tkr tkr Bioenv 42 988 40 453 2 535 FY 14 303 15 672-1 369 GEO 30 720 25 371 5 349 KMB 38 393 40 609-2 216 KV 28 600 33 519-4 919 MV 16 767 16 151 616 171 770 171 775

Anslag till forskning och forskarutbildning Modelljämförelse Tkr Enhet Nu Modell 60/20/20 Modell Bas = Prof Normering 280 mkr Modell Bas = Komsl/forsk Ej normering 280 mkr Modell Bas = Hist/med Ej normering 280 mkr Budget 2014 BioEnv 56 432 68 304 74 091 67 543 Fysik 22 986 26 946 20 771 25 947 Geo 31 466 27 852 22 429 22 599 KMB 72 528 71 521 74 032 71 939 KV 11 442 14 703 9 482 9 020 MV 10 968 14 722 7 598 11 235 NMR 4 199 4199 5 776 2 065 SLC 24 402 24402 9 869 13 700 Avsättningar * 46 010 56 012 56 012 56 012 Totalt: 280 433 280 061 280 061 280 061 * avsättningarna inkluderar infra Modelljämförelse % Enhet Nu Modell 60/ 20/20 Modell Bas = Prof Normering 280 mkr Modell Bas = Komsl/forsk Ej normering 280 mkr Modell Bas = Hist/med Ej normering 280 mkr Budget 2014 BioEnv 20,1 24,4 26,5 24,1 Fysik 8,2 9,6 7,4 9,3 Geo 11,2 9,9 8,0 8,1 KMB 25,9 25,5 26,4 25,7 KV 4,1 5,3 3,4 3,2 MV 3,9 5,3 2,7 4,0 NMR 1,5 1,5 2,1 0,7 SLC 8,7 8,7 3,5 4,9 Avsättningar 16,4 20,0 20,0 20,0 Totalt: 100 100 100 100 * avsättningarna inkluderar infra

Bilaga 9 Direktiv till utredning av fördelning av lokalkostnader och lokalförsörjning vid Göteborgs universitet Jörgen Tholin