Jag lever mitt liv mellan stuprören. Brukarrevision av Samordnad Individuell Plan (SIP) i Västra Götaland 2018

Relevanta dokument
Samordnad individuell plan - SIP. Charlotte Agnevik Jonsson

Vårdsamverkan Lerum och Alingsås

Jag lever mitt liv mellan stuprören. Brukarrevision av Samordnad Individuell Plan (SIP) i Västra Götaland 2018

Koordinatorer för att stärka Brukarmakten

Samordnad individuell plan

Vägar till förbättrad samordning av insatser för barn med funktionsnedsättning

SAMLA Vårdsamverkan Lerum och Alingsås

Program. Angelica Engman och Kerstin Söderlund. Kort film. Fika Ca Samordnad Individuell Plan - SIP

SIP - Samordnad individuell plan. Annika Nilsson-Wendel Verksamhetsutvecklare BUP Skåne

S.O.C. Hör du mig. 25 mars S.O.C. Hör du mig?

Samordnad individuell plan

Vägar till förbättrad samordning av insatser för barn med funktionsnedsättning

Integrerade arbetssätt inom området psykisk ohälsa och missbruk/beroende

Nätverkssamordnarna. Patrik Friberg & Paula Örtemark (Socialförvaltningen) Lisa Ahlström Lind & Henrik Rydberg (Skolförvaltningen)

Lyckas med SIP-mötet. - Samordnad individuell plan. 26/11/2018 Anette Ståhl och Fanny Eklund

Samordnad individuell plan. Samverkan i Sollentuna. Landstinget och kommunen.

Samordnad individuell plan (SIP)

Workshop äldres psykiska hälsa. 4 februari 2016

Samordnad individuell plan SIP SIP

Brukarrevision SIP. Bakgrundsfrågor

Vi verkar för ökad delaktighet i vård och stöd.

Pedagogisk Verksamhetsidé

Anhörigstöd - en skyldighet

Helhetsgreppet. Att stötta ur flera perspektiv och prioritera i kaos

Mötescirkeln för dig som ska leda mötet

Samhällets stöd. Till föräldrar som har barn med NPF

Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP

SIP samordnad individuell plan

Sammanställning 1. Bakgrund

Samordnad individuell plan (SIP) - ett verktyg i samverkan

Sammandrag inspirationsdag för ökat brukarinflytande på verksamhets- och organisationsnivå, av Sofia Wange. 6 oktober 2016 i Wilandersalen

Riktlinje för samordnad individuell plan, SIP

Vägar till ökad delaktighet och förbättrad samordning

Klargör vad som ingår i biståndshandläggarens samordnande ansvar. Bilaga 4.

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna

Till dig som är förtroendevald OCH ARBETAR MED FRÅGOR RÖRANDE SOCIALTJÄNST OCH HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

ETT GOTT LIV VAR DAG. Samordnad individuell plan, SIP

Det är barns och ungas behov som ska stå i centrum - detta behöver alla hjälpas åt att bevaka.

Samordnad individuell planering (SIP) med Meddix Öppenvård

Samverkansrutin för landsting och kommun

Samverkan runt barn och unga för psykisk hälsa. Rapport från ett projekt genomfört 2015

RUTIN SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN

Överenskommelse psykisk hälsa 2018

Samverkan varför, när och hur?

Uppdrag Psykisk Hälsa

BUS Gotland. Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd. BarnSam Region Gotland

Vägledning till personal. Samordnad individuell plan för vuxna inklusive personer över 65 år

Vad innebär lagändringen?

Presentation av samverkansmodellen vid ULAdagarna

Synpunkt/fråga Förslag på åtgärd Ansvarig. Sprida kunskap om vikten av att lägga till rätt part

Bakgrund. Handlingsplanen Gemensam för VGR, de 49 kommunerna och NSPHiG Gemensamma arenan är vårdsamverkan regionalt, delregionalt och lokalt

Foto: HK Andersson/Scandinav. Foto: HK Andersson/Scandinav Simple. Manual för samverkansmöten SIP VUXNA

Tillämpning av lagstiftning samt överenskommelser i Jönköpings län gällande Samordnad Individuell Plan (SIP)

Samordnad individuell plan (SIP)

Ett nationellt perspektiv på samverkan vid utskrivning från sjukhus

GEMENSAM HANDLINGSPLAN FÖR DE ÄLDRE I KRONOBERG EN HANDLINGSPLAN OM HUR VI TAR KRONOBERGS GEMENSAMMA ÄLDRESTRATEGI TILL HANDLING

Workshop 11 oktober Sammanställning av reflektioner och enkätsvar

Samordnade insatser för ett självständigt gott liv - utveckling med individens fokus

IFO nätverket 19 maj 2017

Brukarenkät inom individ- och familjeomsorgen 2014

Kommunikation med arbetsgivare/af

Riktlinjer för anhörigstöd inom Diarienr. socialnämndens ansvarsområde

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Individuell plan enligt SoL och HSL Till nytta för brukarna?

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd?

Samordnad individuell plan. Sävsjö Eva Karlsson Iréne Josephson

Botkyrka kommun medarbetarundersökning 2015 Resultatrapporter

Trepartskonferens Vårdsamverkan Skaraborg

Samtalsunderlag för enkel kartläggning

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv

Länsgemensam strategi i samverkan för stöd till anhöriga

Temagrupp Barn och Unga

Tjänstedesign + Finsam Värmland/Dalsland Tjänstedesigner Elina Svensson

NOSAM dialogmöte

SIP Hur svårt kan det vara?! Rapport från projekt Uppföljning av samverkan och processer när (bl.a.) SIP tillämpas 26 april 2019

Foto: Oleg Kozlov/Mostphotos. Manual för samverkansmöten SIP BARN OCH UNGA

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m , med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Utifrån Överenskommelse om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning i Uppsala län

Sammanställning 2. Bakgrund

Rutiner för att tidigt fånga upp betydande skolfrånvaro i grundskolan -Fylls i vid ärende när åtgärder sker för att stärka en elevs skolnärvaro

Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården

Hur tillvaratas brukares röster? NSPH:s Kvalitetsdokument och idéer om framtida kvalitetsarbete

Anhörigstödet anordnar kostnadsfria cirklar under 2016 för dig som vårdar eller stödjer någon som inte själv klarar sin vardag.

Psykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare.

Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland

14647 Manual och rollfördelning Skolsatsning

Hur skapar vi ett systematiskt arbete?

Brukarinflytande. Håkan Blom KF Länken Älvsborg och ordförande Brukarrådet för Missbruksfrågor Västra Götaland

Utgångspunkt för den lokala överenskommelsen

Vi verkar för gemensamt lärande och ökad delaktighet i vård och stöd.

PRIO (Plan för riktade insatser inom psykisk ohälsa) satsningen

Hur mår din ekonomi? Handledning för att samverka och ge stöd till personer som riskerar problem med skulder

Riktlinjer för arbetet med anhörigstöd inom Socialnämndens verksamhetsområde

SIP VÄSTRA ÖSTERGÖTLAND EN GENOMLYSNING AV HUR INSATSEN FUNGERAR

VARFÖR DÅ? 23 oktober, Göteborg

Maria Nyström Agback.

Regional överenskommelse. kommunerna i VG Charlotta Wilhelmsson, VästKom Malin Camper, Enhet Kunskapsstöd för psykisk hälsa i VGR

Blandade lärande nätverk Sörmland

Verksamhetsbeskrivning

Barns psykosociala ohälsa

Transkript:

Jag lever mitt liv mellan stuprören Brukarrevision av Samordnad Individuell Plan (SIP) i Västra Götaland 2018

BAKGRUND Statlig satsning Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa Regional handlingsplan Det goda livet i VG Tidigare uppföljningar Uppdrag: Brukarrevision av SIP i VG

MÅL Fördjupad bild av hur SIP fungerar i VG utifrån ett patient-, brukar- och närståendeperspektiv. Ett led i att arbeta evidensbaserat (forskning, profession, brukaren/närsteånde) SYFTE Undersöka vilka framgångsfaktorer respektive hinder som finns, samt belysa utvecklingsområden. Bidra till utvecklingen av arbetet med SIP i regionen.

SIP Lagstadgad rättighet sedan 2010 Sjuk och i behov av samordning av insatser från både hälsooch sjukvården och socialtjänsten. Information, samtycke, förmöte, möte, gemensam plan, uppföljningsmöten SIP slut när behov tillgodosetts eller om enskild tar tillbaka sitt samtycke

BRUKARSTYRD BRUKARREVISION Led i att arbeta evidensbaserat Unikt inifrånperspektiv oumbärlig resurs Revisorns egen erfarenhet viktigt inslag i intervjuförfarandet Ger ökad förståelse och bidrar till utveckling av insatsen Ökar förtroende för vård och omsorg

VÅR BRUKARREVISION BASERAS PÅ: ENSKILDA OCH NÄRSTÅENDE 45 enkätsvar - 21 enskilda och 24 närstående 12 djupintervjuer - 3 vuxna enskilda, 6 närstående föräldrar, 2 närstående till vuxen, 1 god man/förvaltare 12 enkätsvar EJ FÅTT SIP TROTS BEHOV 10 kompletterande samtal med brukarföreningar

Det har betytt massor att vi fått en SIP, även för mitt mående, det är en jättepress att se sitt barn som inte mår bra. Sicken panik innan man får hjälp. När bitarna börjar sätta sig på plats, så orkar man börja jobba mer. Det har tagit mycket energi, det säger mitt barn själv, jag har mycket mer energi att göra roligarsaker med mitt barn nu. Nu när det flyter på så har jag mer ork och energi att göra så det ska bli positiva saker mellan mig och mitt barn istället för att det ska bli konflikter, för han läser ju av mig när jag är trött och då blir han orolig när han känner att det är något på gång med mig. Så mycket mer lugn tillvaro hos oss sen SIPen. Vi har haft jättekämpiga år men när vi fick SIPen började pusselbitarna falla på plats och det började att lugna ner sig. Vissa av de här barnen som inte hör till LSS faller mellan stolarna för det blev sådan skillnad när han fick det, men de behoven fanns egentligen i hela hans liv, men det gällde att få rätt diagnos.

ENKÄTRESULTAT Mer info om sina rättigheter och vikten av brukardelaktighet 10 fick ingen information innan första mötet, 17 tyckte att informationen var helt eller delvis svår förstå Meningsfullt Rimliga förväntningar Vilka förutsättningar är viktiga? INFORMATION Till brukaren och/eller närstående Vilka konstellationer av mötesdeltagare är möjliga? Individanpassa informationen! Finns info som är tillräcklig för många, men når inte ut tillräckligt

Flesta upplevde att de är med och bestämmer vad mötet/mötena ska handla om Skolans fokus på närvaro tog över, barnets fokus på social fobi och ångest kom i skymundan. 18 tycker inte att deras synpunkter tagits tillvara när mötet sammanfattas 12 upplevde inte att de kunde komma med egna punkter till mötet 14 upplevde inte att de var med i planeringen av vilka som bjöds in DELAKTIGHET Framgångsfaktor - mer fokus på dess vikt!! 26 tyckte inte/delvis inte att de andra mötesdeltagarna pratade om sådant som är viktigt för den enskilde 19 uppger att de saknade någon på mötet En skicklig, neutral mötesledare. Jag ville att barnets kontaktfamilj skulle kallas, då sa rektorn att hen bara kunde kalla socialförvaltningen och att de internt fick bestämma vem/vilka de skulle kalla. [ ] Vid nästa tillfälle var inte behandlande läkare inbjuden och inte heller tidigare chefer för boendet som vi hade önskat/ bett om [ ] De hade redan innan beslutat vad som skulle göras.

Endast 13 tycker att de andra mötesdeltagarna var bra på att samverka för att hjälpa en/sin närstående. 17 tycker delvis så, 14 anser inte det Över hälften tycker att planen var helt eller delvis otydlig 12 upplever att det som kommit överens om i planen har följts, 14 tycker delvis så, 17 anser inte det Deltagarna delades upp i två läger, jag kom i kläm och ingen ville ta på sig ansvaret för att utföra det som behövdes. SAMVERKAN Saknad av detta tros bero på brist på motivation, kunskap om SIP och psykisk ohälsa Fler tycker ändå att SIPen känns meningsfull! Tycker att det finns ett motstånd till SIP, bara något man måste gå på och det blir ett krav istället för att se det som ett samverkansverktyg. Kändes som en del av instanserna kände sig tvungna och egentligen inte ville komma och därmed är engagemanget lågt. Att hänvisa till bl.a. praxis är inte att hitta lösningar på en svår situation. [...] Flera av de som deltog kunde inte fatta beslut så att många frågor blev hängande i luften.

20 tycker att deras egen eller närståendes SIP kändes meningsfull, 10 delvis, 14 nej De brister i delaktighet och samverkan som framgår sannolik påverkan på meningsfullheten för enskild/närstående MENINGSFULLHET påverkar vår motivation och hälsa och grundar sig på att vi har betydelse och deltar i något som betyder något för oss Det var min första SIP och jag är överväldigad av den hjälp och det stöd jag får. Det var ett mycket bra möte. Det var vi överens om alla som var med. Upplevd brist på motivation hos mötesdeltagarna, ibland nästan ett uttryck av att inte vilja vara där under mötet påverkar sannolikt känslan av meningsfullheten

RESULTAT Känslosam resa: Inte bara möte/möten utan handlar om människors framtid och liv. Utsatt situation när andra tillfälligt tittar in i ens innersta vardag. Välfungerande SIP positiva ringar på vattnet i övriga livet, främjar psykisk hälsa! Ofunktionell SIP stress, tappar tillit till samhället, försämrad återhämtning, försämrat mående och eventuellt ekonomiska svårigheter Framgångsfaktorer: Bra mötesledare som vid behov definierar mätbara mål som alla förstår, som kan skapa ett tryggt samtalsklimat där individens behov hamnar i fokus, individen blir lyssnad på, även trygg miljö för övriga mötesdeltagare, mötesdeltagare som är öppna för alternativa lösningar och för att ändra åsikt om individen, tydliga protokoll, information utifrån individens behov, behövs sence of urgency Hinder: Brister i kunskap om SIP, samverkan och psykisk ohälsa, brister i brukardelaktighet, fokus på fel saker, ej optimal konstellation av mötesdeltagare (saknas personer med mandat och/eller god kännedom om individen), brister i tydlighet, brister i kommunikation mellan mötena, brister i utförande av gemensamma beslut, utbyte av personal, brister på individnivå. -

TIPS PÅ FÖRBÄTTRINGAR i arbetet med och deltagandet i SIP Större spridning av information och kunskap om SIP både till allmänhet och profession samt större fokus på rättigheter och vikten av brukardelaktighet i infon. Verktyg för att säkerställa reell brukardelaktighet (DB, Delat beslutsfattande) Mer kunskaper om samverkan, psykisk ohälsa och bemötande till professionen Skapa bättre förutsättningar för aktörers deltagande på SIP-möten Tydliggöra uppföljningsansvar i riktlinjer för SIP, är det en som avviker från planen riskerar hela processen att fallera Erbjud möte efter SIP-processen avslutats hur upplevde den enskilde/närstående SIP? Uppföljning och dokumentation för fortsatt utvecklingsarbete Information om vart man kan vända sig om man inte är nöjd med sin eller sin närståendes SIP/ inte får SIP fastän man är berättigad det

Tips till professionen Tips från och till brukare/närstående Information och skriftliga planer anpassade efter individens behov Informera syftet med den enskildes SIP och att det är dennes plan. Brukardelaktighet är en framgångsfaktor, hur skapa bra relationer där det känns tryggt att berätta? Individfokus - återgå till den enskildes agenda och frågor under mötet Lösningsfokus - var kreativ och öppen för lösningar Fundera över vad du som profession själv behöver för att kunna delta på ett öppet och effektivt sätt - samverka Fundera över konstellationen av mötesdeltagare, saknas någon kunskapskälla? Görs ett fel, be om ursäkt (skapa bra relationer) Bjud på fika Läs på om dina rättigheter Ta med en stödperson Fundera på vad du har för frågor och vad du vill ha hjälp med Ha ett förmöte Fundera på vilka du vill bjuda in Om du orkar, våga fråga och stå på dig Kontakta en brukarförening om du behöver råd eller stöd Våga höja nivån på diskussionerna om du tycker att de blir för enkla och inte leder framåt

Tack för att ni lyssnat Sara Svensson Koordinator brukarinflytande VG NSPHiG 0727-30 49 99 Sara@nsphig.se Rapporten finns att ladda ner här: http://www.nsphig.se/ny-rapport-om-sip-samordnad-individuell-plan-harfokus-pa-brukarnas-perspektiv/