NOSAM dialogmöte

Transkript

1 NOSAM dialogmöte

2 Vi arbetar alla för samma befolkning med det gemensamma målet att utjämna skillnader i hälsa

3 VÄLKOMNA - dagens agenda 09:00 09:15 Inledning med presentationsrunda, övriga frågor 09:15 09:45 Samverkansplan Året som gått Temagruppernas planerade aktiviteter :45 10:00 Brister i samverkan reviderad rutin & blankett 10:00-10:20 Brukarmedverkan Bensträckare påtår 10:30 11:45 Laget runt NOSAM 11:45 12:00 Övriga frågor Nästa möte när/hur Mötet avslutas

4 Prioriterade målområden Samverkan mellan kommun och region ska utjämna skillnader i hälsa. Den enskilde ska få god och säker vård (hälso- och sjukvård), tandvård, stöd och omsorg med effektiva samordnade insatser.

5 Samverkansåret en populärversion av årsrapporten

6 Temagruppernas handlingsplaner 2019

7 Temagrupp Barn och unga Lena Ekeroth, processledare

8 Samverkan ska alltid leda till ett mervärde för barnet tandvården

9 Barn och unga ska lyckas i skolan Samverkansplattform Temagrupp Barn och Unga

10 Prioriterat målområde: Tidiga samordnade insatser för att främja hälsa och förebygga ohälsa Verka för ett välfungerande lokalt arbete för barn och unga Förbättrade samordnade insatser för barn med komplex psykiatrisk och social problematik Säkra förutsättningarna för likvärdig hälsa och skolgång för gruppen flyktingbarn och unga Tidig samverkan kring barn som har problem som visar sig på alla tre områden: skolan, hemmet, socialt. Tidigt identifiera barn som far illa

11 Temagrupp Psykiatri Cecilia Axelsson, processledare

12 Ny basnivå i samverkan och utbildningar utifrån denna Om barn till vuxenvård, rutiner SIP, ingen ska bli utskriven från sjukhus utan en planering Fysisk hälsa vid psykisk sjukdom Utökad samverkan, ACT Göteborg och mobila fältteamet Alkoholprevention Nytt uppdrag till Berosam Samordningsförbundet

13 Mobila fältteamet och ACT Dialog inleddes på temagruppens möte om förutsättningar för eventuellt utökad samverkan med kranskommunerna kring Mobila fältteamet och ACT Göteborg. ACT Göteborg samlingsnamn för mobila fältteamet, de tre ACT teamen i Göteborg, social resurs mobila team och före detta resursmottagningen. ACT Göteborg har lokaler vid Järntorget. Idag är upptagningsområdet för mobila fältteamet kommunerna Mölndal, Öckerö och Göteborg.

14 Stöd vid riskkonsumtion av alkohol Kartläggning av verksamheter i Göteborgsområdet som arbetar med alkoholprevention, stöd och behandling har påbörjats och kommer att sammanställas. Syftet är att alla personer som upplever problem med alkohol ska erbjudas det stöd de behöver. Information om både socialtjänst och sjukvård finns även på 1177.se Kommunal hjälp vid missbruk i Västra Götalands kommuner. Hit kan du vända dig i Västra Götaland

15 Nytt uppdrag till Berosam Som en åtgärd utifrån identifierat utvecklingsområde efter avvikelser ger Temagrupp Psykiatri i uppdrag till Berosam att gemensamt med Rättspsykiatrin forma en arbetsgrupp. Arbetsgruppens uppdrag är att ta fram förslag på hur samarbete och gemensamma arbetssätt samt vård- och stödprocesser kan utvecklas kring personer med psykisk sjukdom och samtidig kriminalitet.

16 Samordningsförbunden Möjlighet att bjuda in representant från samordningsförbundet i området, två gånger per år. Syftet är att säkerställa att resurser nyttjas effektivt och invånarna får tillgång till de insatser som finns i området.

17 Temagrupp Mitt i livet Björn Gunnarsson, processledare

18 Omvärldsbild Temagrupp Mitt i livet Rekryteringsproblem Integration Utbildning första hjälpare Indikatorer för uppföljning psykisk hälsa Omställningen Länsgemensam Handlings plan Psykisk hälsa Mobil närvård Närsjukvårdsteam Nära vård Delregional Genomförande plan FVM Framtidens vårdinformationsmiljö Översyn LSS Fortsättning 2019 Temagrupp Mitt i livet Handlingsplan 2019 Forskning och utveckling Upphandling klar Arbetet att förbereda inför implementering påbörjas 2019 Munhälsa/ Tandvård Lag om samverkan vid in och utskrivning från sluten hälsooch sjukvård Hälso- och sjukvårds avtalet IT - tjänst SAMSA Regional riktlinje och rutin följs. Brister i samverkan Öka antalet SiP. SiP utbildning. Anpassning av SIP i ITtjänst SAMSA kopplat till lagen om samverkan Följa upp rapporten

19 Temagrupp Äldre Björn Gunnarsson, processledare

20 Handlingsplan Temagrupp Äldre Uppföljning med statistik från akutmottagningarna. Utbildning första hjälpare Indikatorer för uppföljning psykisk hälsa Tidiga åtgärder för att undvika oplanerade inläggningar från SÄBO och HSV Länsgemensam Handlings plan Psykisk hälsa Nära vård Mobil närvård Närsjukvårds team ASIH Delregional Genomförande plan FVM Framtidens vårdinformationsmiljö Forskning och utveckling Följa statistik Temagrupp Äldre Handlingsplan 2019 Upphandling klar Arbetet att förbereda inför implementering påbörjas 2019 Munhälsa/ Tandvård SKL Kunskapsstyrning NPO Nationella programområden. RPT Regionala processteam. Lag om samverkan vid in och utskrivning från sluten hälsooch sjukvård Hälso- och sjukvårds avtalet IT - tjänst SAMSA Äldre med rätt till särskilt tandvårdsstöd ska identifieras och antalet som tackar ja till munhälsobedömning ska öka Rutin för brister i samverkan ska ge personen en trygg och säker vård-och omsorg i övergången/infor mationen mellan huvudmännen. Följa indikatorer för process uppföljning varje månad Regional riktlinje och rutin följs. Uppföljning i UG SAMSA som varit delaktiga i framtagande av regionala riktlinjer och rutiner

21 Genomförandeplan Psykisk hälsa Agneta Bergqvist, utvecklingsledare

22 Delregional Genomförandeplan Psykisk hälsa Första hjälpen till psykisk hälsa Nya förstahjälpare Nätverksträff/ processtöd för instruktörer i samverkan med VGR Äldre Konferens Psykisk hälsa hos äldre ur ett anhörigperspektiv SIP Mötesledarutbildning i samverkan med utgångspunkt i SIP Nollvision Suicid Länsgemensam handlingsplan för suicidprevention Det goda livet i Västra Götaland Handlingsplan för Psykisk hälsa Mänskliga rättigheter Utbildning/ Konferens Barn och Unga Familjecentrerat arbetssätt Handlingsplan BoU Utbilda Första hjälpare i ungdomsprogrammet Nätverksträff/ processtöd för Instruktörer i Första hjälpen och YAM i samverkan med VGR SIP Mötesledarutbildning i samverkan med utgångspunkt i SIP Mänskliga rättigheter Utbildning/ Konferens samt barnkonventionen på webben

23 Om samverkan brister Varför en rutin? När samverkan brister mellan vård- och omsorgsgivare är det viktigt att analysera orsaken för att kunna vidta rätt åtgärder. Rutin för uppföljning av överenskommelser, riktlinjer och rutiner i samverkan Rutinen är godkänd av LGS / reviderad december 2014/reviderad

24 SYFTE Förbättra processer i samverkan mellan huvudmännen. Få kunskap om systemfel för att kunna säkra upp vårdkedjan

25 Vad menar vi med brister i samverkan? Samverkan brister när överenskommelser, riktlinjer och rutiner framtagna i samverkan inte efterföljs. Överenskommelser, riktlinjer och rutiner framtagna i samverkan handlar om vilka åtaganden kommun och region har kring personer som har insatser från två eller flera huvudmän. vardsamverkan.se/goteborgsomradet/styrdokument

26 VERKSAMHET Hur hänger allt ihop? SAMVERKAN

27 Hur får vi det att hända? Verksamhetens ansvar Varje huvudman/verksamhet ska ha en namngiven funktion som bevakar externa avvikelser och rutin för att samordna och rapportera ärenden där samverkan brustit mellan vård- och omsorgsgivare (återkommande avsteg från gällande överenskommelser, riktlinjer och rutiner) Underlaget består av: Rapporterade avvikelser på individnivå Använd blanketten: Rapportering av brister i samverkan mellan kommun och region. Rapportera avidentifierad ärendesammanfattning kvartalsvis till processledaren för LGS. Skicka ifyllda blanketter till: anne-charlotte.larsson@vgregion.se Återkoppling sker till verksamheterna via ledamöter i lednings- och temagrupper efter avslutat analysarbete.

28 Undantag Till Berosam: Överenskommelse om samarbete mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk Till Lokala Västbusgrupper: Västbus reviderade riktlinjer

29 Chefen är kulturbärare medarbetare gör som chefer gör Förankringsprocess kommunicera för att ge kunskap om överenskommelser, riktlinjer och rutiner i samverkan Skapa förutsättningar, efterfråga vad som brister i samverkan Flagga för nyttan av att rapportera när samverkan brister Återkoppla och föra dialog utifrån identifierade utvecklingsområden i samverkan

30 Länkar Rutin: Blankett: Överenskommelser, riktlinjer och rutiner framtagna i samverkan: Mer info:

31 Brukarmedverkan Sara Svensson Lars Alfredsson

32

33 Koordinatorer för att stärka Brukarinflytandet Koordinera, synliggöra & stärka De ska tillsammans utveckla arbetssätt, strukturer och rutiner kring systematisk brukarmedverkan. Samverkan ska skapas utifrån varje vårdsamverkansarena och de verksamheter och föreningar som finns i respektive geografiska område. Sara Svensson anställd av Brukarorganisationerna Lasse Alfredsson anställd av Vårdsamverkansarenorna

34 Bakgrund

35

36

37 Göteborg

38 Struktur för samverkan i Västra Götaland Politiska samrådet (SRO) Kommunerna i Västra Götaland Fyrbodals kommunalförbund Skaraborgs kommunalförbund Göteborgsregionen Boråsregionen Vårdsamverkan Västra Götaland (VVG) Länssamverkansgrupper Västra Götalandsregionen och deras verksamheter Delregional vårdsamverkan

39 Så här tänker vi jobba Gemensamt uppdrag där vi tillsammans ska arbeta med profession och brukarrörelsen därför ytterst viktigt att vi träffar organisationerna tillsammans för att skapa förtroende åt båda håll. Det utesluter inte att vi genomför aktiviteter på varsitt håll, men arbetar aktivt för en transparent process och för att detta ytterst handlar om relationsskapande.

40 Samverkansformer SIP LSS SoL Personcentrerad vård Avtal/överenskomm elser Brukare/närstående Riktlinjer, SOFSar Hälso- och sjukvårdsavtalet Patientlagen HSL Forskning

41 För att börja med något nytt måste man sluta med något gammalt (Kerstin Evelius, Slutbetänkande av Nationell samordning psykisk hälsa) Utredningens uppfattning är att de senaste decenniernas utveckling mot en fortsatt ojämlikhet i hälsa, en ökad arbetsrelaterad ohälsa och en ökad självrapporterad psykisk ohälsa, främst bland barn och ungdomar, innebär ett behov av förändrade arbetssätt och nya angreppssätt. Utredningen har bedömt att en strategiperiod på tio år är lämplig för att åstadkomma förutsättningar för kontinuitet och långsiktighet. Det allra viktigaste är att i alla delar inkludera patienter, brukare, närstående och övriga användare av det allmännas tjänster i problemformulering och prioriteringar inom området.

42 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys En oberoende och renodlad analysmyndighet Följer upp och analyserar hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten ur ett patient-, brukar- och medborgarperspektiv Vårt arbete ska bidra till att förbättra och effektivisera vården, tandvården och omsorgen samt stärka patienternas och brukarnas ställning Tar fram kunskapsunderlag och rekommendationer till beslutsfattare rörande vårdens och omsorgens funktionssätt och styrning Styrelse Patient- och brukarråd, ca 20 deltagare

43 Många patienter i Sverige upplever att de inte får hjälp av sin ordinarie läkare att samordna vården

44 Även OECD har lyft fram samordning som ett centralt problemområde i svensk vård och omsorg 4 4 Källa: oecd.com

45 En femtedel av patienterna har fått motstridig information

46 Statlig satsning på stärkt brukarinflytande - återhämtningsfokus SYFTE Förbättra kvaliteten i vård och omsorg och hälso- och sjukvård genom stärkt brukarinflytande. Medskapa en återhämtningsinriktad vård och omsorg! Vad är brukarinflytande? Viktigt med en gemensam benämning för både profession och patient-/brukar- /närståendeföreningar (Vårdsamverkans- och kommunkartläggningen 2017)

47 Brukarmakt Brukar- och närståendedelaktigheten leder ofta till bättre lösningar och kan dessutom vara ett stöd i en rehabiliteringsprocess (återhämtningsinriktat). Brukarmakt kan vara ett verktyg för att stärka varje individs inflytande och rättigheter i de offentliga vård- och stödsystemen. Relationen mellan den som behöver och den som erbjuder kan aldrig vara neutral. Därför har den som erbjuder ett särskilt ansvar att beakta och möjliggöra brukaren- och/eller närståendes delaktighet. Maktstrukturer kan vara svåra att komma åt genom att de ofta är inbyggda i kulturen och är uttryck för underliggande värderingar och attityder. Därför behöver vi prata om de attityder och fördomar som finns hos oss och i samhället som påverkar oss och vårat beteende. Förståelse av maktstrukturer och dess inverkan är nödvändig för att kunna utveckla reell brukarmedverkan och brukarmakt.

48 En förutsättning för reellt brukarinflytande är att arbeta med brukarinflytande parallellt på alla tre nivåer. Systemnivå Möjligheten att kunna påverka på en organisatorisk och strategisk nivå, ex. vid utformande av vårdprogram, riktlinjer eller politisk påverkan. Vårdsamverkan Dialogmöten Arbetsgrupper Hjärnkoll Styrgrupper DB Verksamhetsnivå Möjligheten till inflytande i beslut som rör en verksamhet, tex en vårdavdelning eller ett boende. Brukarstyrd brukarrevision Peer support Brukarråd DB Studiecirklar Hjärnkoll Individnivå Den enskildes möjlighet att påverka sin egen livssituation och det sociala stöd som hen eller någon i dennes familj behöver. SIP Peer support Föreningsaktiv Information Studiecirklar Hjärnkoll DB

49 Delat beslutsfattande Delat beslutsfattande är ett arbetssätt för att öka brukarens delaktighet i vård och omsorg. Metoden syftar till att hjälpa personerna att spela en aktiv roll i beslut som rör deras hälsa och liv (i vård och stödverksamheter), förmedla information om alternativ, tydliggöra egna preferenser och fatta gemensamma beslut om insatser.

50 Vägar till brukarinflytande Öppningar Möjligheter Skyldigheter Nivå 5 Brukare delar makt och ansvar över beslutsfattande Är jag beredd att dela inflytande och ansvar med brukare? Finns rutiner som möjliggör för brukare och personal att dela inflytande och ansvar över beslut? Är det ett policykrav att brukare och personal delar inflytande och ansvar över beslut? Nivå 4 Brukare involveras i beslutsfattande processer Är jag beredd att låta brukare delta i mina beslutsfattande processer? Finns rutiner som möjliggör för brukare att delta i beslutsfattande processer? Är det ett policykrav att brukare ska vara involverade i beslutsfattande processer? Nivå 3 Brukares a sikter och synpunkter beaktas Är jag beredd att beakta brukares åsikter och synpunkter? Möjliggör den beslutsfattande processen att brukares åsikter och synpunkter beaktas? Är det ett policykrav att brukares åsikter och synpunkter ska vägas in i beslutsfattande? Nivå 2 Brukare får stöd i att uttrycka sina åsikter och synpunkter Är jag beredd att stödja brukare att uttrycka sina åsikter och synpunkter? Har jag tillgång till aktiviteter och metoder som stödjer brukare att uttrycka åsikter & synpunkter? Är det ett policykrav att brukare ska ges stöd i att uttrycka sina åsikter och sina synpunkter? Nivå 1 Brukare blir lyssnade till Är jag beredd att lyssna pa brukare? Arbetar jag pa ett sätt som möjliggör att brukare blir lyssnade till? Är det ett policykrav att brukare ska bli lyssnade till?

51 Brukarrevision av SIP RESULTAT Känslosam resa: Inte bara möte/möten utan handlar om människors framtid och liv. Utsatt situation när andra tillfälligt tittar in i ens innersta vardag. Välfungerande SIP positiva ringar på vattnet i övriga livet, främjar psykisk hälsa! Ofunktionell SIP stress, tappar tillit till samhället, försämrad återhämtning, försämrat mående och eventuellt ekonomiska svårigheter Framgångsfaktorer: Bra mötesledare som vid behov definierar mätbara mål som alla förstår, som kan skapa ett tryggt samtalsklimat där individens behov hamnar i fokus, individen blir lyssnad på, även trygg miljö för övriga mötesdeltagare, mötesdeltagare som är öppna för alternativa lösningar och för att ändra åsikt om individen, tydliga protokoll, information utifrån individens behov, behövs sence of urgency Hinder: Brister i kunskap om SIP, och psykisk ohälsa, samverkanssvårigheter, brister i brukardelaktighet, fokus på fel saker, ej optimal konstellation av mötesdeltagare (saknas personer med mandat och/eller god kännedom om individen), brister i tydlighet, brister i kommunikation mellan mötena, brister i utförande av gemensamma beslut, utbyte av personal, brister på individnivå. -

52 Evidensbaserad praktik, 3 likvärdiga kunskapskällor: Forskning, profession, brukarkunskap Hur får vi fatt på brukarkunskap? Hur skapar vi reellt brukarinflytande/brukarmakt? Dels behövs bra metoder, förhållningssätt och policys men också kunskap om hur maktstrukturer och attityder och fördomar i samhället och hos oss själva påverkar vårt beteende. Forskningen Professionen Brukar- och närståendes kunskap

53 Möjligheter Mer anpassad organisation för vård- och omsorgstagare samt närstående Kvalitén blir bättre Återhämtningsfokus (brukardelaktighet bidrar ofta till rehabiliteringsprocessen) Närstående avlastas (man orkar ägna sig åt hälsofrämjande aktiviteter, förbättrar relationer) Roligare och mer spännande att arbeta och leva Det är lagstadgat Finns det fler möjligheter. Svårigheter och hinder Brist på kunskap om brukarmakt hos personal, ledning och brukare/närstående En i vissa delar skör och svag brukarrörelse Delvis handlar det om målgruppen men till stor del om de ekonomiska svårigheterna att hitta långsiktig finansiering för sin förening i en svårnavigerad värld Finns varierande bra traditioner att ta vid Olika syn på brukarinflytande Brist på kontaktytor mellan föreningar och kommun & hälso- och sjukvården Finns det fler svårigheter eller hinder.

54 Ta fram fakta om och samarbete med hela den gemensamma brukarsektorn (kopplad till psykisk ohälsa och/eller missbruk/beroende) Informera om satsningen, underlätta samverkan, inhämta synpunkter, uppsökande verksamhet Medverkan i arbetsgrupp för framtagande av Handbok i Brukarinflytande Skapa temadagar utifrån gemensamma nämnare för föreningar och allmänhet i resp. vårdssamverkansområde Delat beslutsfattande, Suicidprevention, ÅSS, etc Skapa gemensamma lista på/kalendarium för brukar- och närsteåendeföreningars aktiviteter i resp vårdsamverkansområde Skapa listor på inflytandeforum i resp. vårdsamverkansområde

55 Mål Ökade möjligheter till reellt brukarinflytande (på alla 3 nivåer) där det kan bidra till att förbättra målgruppens tillgång till vård och omsorg som främjar psykisk hälsa och minskar onödigt lidande. Återhämtningsinriktad vård och omsorg. Ta fram indikatorer som säkerställer reellt brukarinflytande på alla tre nivåer.

56 Hör gärna av er! Sara Svensson Lasse Alfredsson

57 NOSAM laget runt

58 NOSAM uppdrag och mandat Uppdraget är att gemensamt definiera och arbeta utifrån behoven i närområdet. Ett lokalt närområde omfattar geografiskt en stadsdel eller kommun. Behovsanalyser är en viktig del i processen. I uppdraget ingår att ta fram en handlingsplan utifrån behoven i närområdet och prioriterade områden i Samverkansplan Mallar finns att hämta från Samverkanstorget.se. NOSAM gruppen skall utgöras av personer med mandat Ordförande utses inom gruppen. Uppgiften roterar mellan kommun och region Förankra frågor i hemorganisationen så att beslut om gemensamma arbeten kan fattas. Frågor som inte går att lösa på NOSAM-nivå förs vidare till processledare för att lyftas till berörd temagrupp Utse ansvarig som i samarbete med kommunikatören utvecklar och uppdaterar NOSAM:s webbsida på Samverkanstorget, t.ex. ordförande, sekreterare eller processtödjare Uppföljning Minnesanteckningar publiceras på Samverkanstorget.se Årsrapport enligt årshjulet

59 Övriga frågor Nästa möte när & hur?

60 En självklar mötesplats för oss som arbetar med samverkan i Göteborgsområdet. Nyheter Mallar och dokument Styrdokument Nyttiga länkar Kontaktuppgifter Kompetensutveckling Minnesanteckningar Temagrupper Arbetsgrupper NOSAM

61 Vi är alla kuggar i ett stort maskineri - genom att samordna våra insatser bidrar vi till att hela maskineriet fungerar