Likabehandlingsplan samt Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Relevanta dokument
Utbildningsförvaltningen Anders Ljungstedts gymnasium Likabehandlingsplan samt Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Blekinge Naturbruksgymnasium och Hoby Lant- och Skogsbruksenhet Läsåret

Plan för att främja likabehandling, förebygga diskriminering och kränkande behandling. för Läsåret 2018/2019

Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan Örnsköldsviks Gymnasium

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Anders Ljungstedts gymnasium läsåret 2018/2019

Likabehandlingsplan för Lindholmens Tekniska Gymnasium

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Från januari 2009 regleras detta i såväl Diskrimineringslagen (SFS 2008:567) samt Skollagen (SFS 1985:1100) 14 a kap.

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Dackeskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling.

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Likabehandlingsplan. Örnsköldsviks Gymnasium 2016/2017

Alla inom utbildningsförvaltningen i Herrljunga tar bestämt avstånd från alla former av diskriminering och kränkande behandling.

Likabehandlingsplan Härjedalens gymnasium

Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. 2017

Mycklingskolans Likabehandlingsplan

LIKABEHANDLINGSPLAN SUNDSTAGYMNASIET LÄSÅRET 2017/2018 KARLSTADS KOMMUN

Plan för förebyggande av diskriminering och kränkande behandling. Åsle förskola. Läsåret 2018/2019

Möckelngymnasiet Degerfors. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Esplanadskolan år 4-9

Vasaskolan. Läsåret 18/19. Plan mot kränkande behandling och diskriminering för all verksamhet på Vasaskolan

Plan. för att främja likabehandling, förebygga diskriminering och kränkande behandling

Skärsta friskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Likabehandlingsplan- en plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för likabehandling, mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Högbergsskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret

Humleskolans plan mot kränkande behandling

Danderyds gymnasium. Likabehandlingsplan

Likabehandlingsplan. Knappen SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Östrabo Yrkes Fordons- och transportprogrammet Läsår 2018

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för vuxenutbildningen i Öckerö kommun

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Utbildningsförvaltningen Thorildsplans gymnasium

Likabehandlingsplanen är utformad i enlighet med Diskrimineringslag 2008:567 samt Skollagens 2010:800 kapitel 6.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. för Fågelviksgymnasiet och Fågelviks gymnasiesärskola

Globala gymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling

för att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Förskolan Västanvinden

ULLVIGYMNASIETS TRYGGHETSPLAN

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Göteborgs folkhögskola

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÄRE MONTESSORISKOLA

Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

S:ta Birgittas folkhögskolas likabehandlingsplan

Plan mot trakasserier och kränkande behandling år 2018, arbetsmaterial

Likabehandlingsplan. Bäckaskolan åk 1-6

Likabehandlingsplan för Karlstads Teknikcenter

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Friskolan Nytorps likabehandlingsplan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Likabehandlingsplan- en plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan. Björnungens förskola

Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Lerums Gymnasiums likabehandlingsplan. 1. Inledning

Vi är varandras arbetsmiljö, all personal och alla elever på skolan har ansvar för sina handlingar och ska ta hänsyn till hur andra upplever dem.

Likabehandlingsplan handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling vid Pilbäckskolan, läsåret 2016/2017

Likabehandlingsplan 2013/2014 Transtenskolan

Aktiva åtgärder mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN SUNDSTAGYMNASIET LÄSÅRET

Sofiaskolan

Likabehandlingsplan för Karlstads Teknikcenter

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Plan mot trakasserier och kränkande behandling kalenderåret 2015

Likabehandlingsplan - Plan mot kränkande behandling Sunne kulturskola

2017 års riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Uddevalla Gymnasiesärskola

Danderyds gymnasiums Likabehandlingsplan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Kristina Munther Rektor, Gymnasiesärskolan, Särskild utbildning för vuxna Telefon: E-post:

Plan för likabehandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Dackeskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling åk /2018

PRAKTISKA KIRUNA. Giltighet

Likabehandlingsplan för Jenny Nyströmsskolan läsåret

Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Likabehandlingsplan för Yrkeshögskolan i Karlstad

Likabehandlingsarbete

Katedralskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling kalenderåret 2019

Likabehandlingsplan läsår 2014/2015

Plan mot trakasserier och kränkande behandling år 2016

Klinteskolans fritidshem

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Skolledningens ställningstagande.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - Tanneförskolan 2017/2018

Ljungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Mariaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Cybergymnasiets Likabehandlingsplan

Årlig plan för likabehandling 2014/ Öxnered förskola

Transkript:

Utbildningsförvaltningen Anders Ljungstedts gymnasium Rev 2016-03-05 Likabehandlingsplan samt Plan mot diskriminering och kränkande behandling Besöksadr: Anders Ljungstedts gata 1, Linköping Postadr: Anders Ljungstedts gymnasium, 581 81 Linköping Växel: 013-20 76 00 Fax: 013-13 24 32 E-postadress: alg@linkoping.se

2 (19) Elevhälsoteam 2015/2016 Chef Interna stödfunktioner Eva Lindberg eva.b.lindberg@linkoping.se Kurator Therese Malkén therese.malken@linkoping.se Kurator Ingrid Westerlund ingrid.westerlund@linkoping.se Kurator Tarja Eriksson tarja.eriksson@linkoping.se Skolsköterska Marianne Betnér marianne.betner@linkoping.se Skolsköterska Karin Eriksson karin.eriksson@linkoping.se Skolsköterska Linda Karlsson linda.d.karlsson@linkoping.se Studie- och yrkesvägledare Sofia Eriksson sofia.eriksson@linkoping.se Studie- och yrkesvägledare Ulla Nilsson ulla.nilsson@linkoping.se Studie- och yrkesvägledare Elin Berger elin.berger@linkoping.se Studie- och yrkesvägledare Marita Mikaelsson marita.mikaelsson@linkoping.se Specialpedagog Sabine Johansson sabine.johansson@linkoping.se Specialpedagog Lotta Kempe lotta.kempe@linkoping.se Arbetsterapeut Emma Minnemyr emma.minnemyr@linkoping.se

3 (19) Inledning Linköpings kommun ska bedriva ett jämställdhets- och mångfaldsarbete som genomsyrar kommunens hela verksamhet. Arbetet ska kännetecknas av utveckling, förbättring och leda till ökad kvalitet för såväl elever som anställda. Nolltolerans mot diskriminering och trakasserier innebär att varje individ har rätt till likabehandling och ickediskriminering oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Detta gäller för elev-elev, elev-personal, personal-elev och personal-personal. I detta arbete har arbetsledare och chefer ett särskilt ansvar (Jämställdhets- och Mångfaldsplan UKFF 2009-2011). Arbetet grundar sig främst i Skollagen (2010:800) samt Diskrimineringslagen (2008:567). Huvudmannen för skolan har det övergripande ansvaret att lagstiftningen efterlevs och har därmed även ansvar för eventuella skadeståndskrav. Denna policy är övergripande och ligger till grund för skolans arbete kring främjande och förebyggande åtgärder, men även för rutiner vid misstanke eller upptäckt av kränkande behandling. Skolans Likabehandlingsplan och Plan mot Diskriminering och kränkande behandling syftar till att tydliggöra och främja elevers och personals lika rättigheter där alla skall kunna känna sig trygga och bemötas med respekt för sin individualitet. Skolans ledning och all personal tar avstånd från alla former av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Vision På Anders Ljungstedts gymnasium (ALG) ska alla kunna trivas och känna sig trygga. Alla elever blir sedda och bekräftade och har samma rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder, könsöverskridande identitet eller uttryck. Arbetet på skolan genomsyras av respekt för den enskilde individen och baseras på den värdegrund som anges i Skollagen (2010:800), Gymnasieskolans läroplan, Diskrimineringslagen (2008:567) och Arbetsmiljölagen (1997:1160). I 1 kapitlet 5 Skollagen (2010:800) står att skolans värdegrund handlar om de demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter som: människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet, samt solidaritet mellan människor Uppdrag Skolan har i uppdrag att varje år upprätta en likabehandlingsplan och en plan mot kränkande behandling. Planerna kan sammanföras i en handling, vilket ALG har valt att göra. I enlighet med ovan beskrivna värdegrund har var och en som verkar inom ALG en skyldighet att främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Det vill säga att skolan har långtgående skyldigheter att motverka diskriminering och alla former av kränkande behandling. Arbetet skall vara framåtsyftande, systematiskt och kontinuerligt. I Diskrimineringslagen (2010:567) samt i sjätte kapitlet i Skollagen (2010:800) återfinns uppdraget att se till att skydda barn och elevers mot kränkningar av deras värdighet.

4 (19) Delaktighet Elever, personal och vårdnadshavare ska engageras i arbetet med Likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling. Detta finna även beskrivet i förordningen om Barn och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling (2006:1083). Elevdelaktigheten består av ett jobb tillsammans med elevskyddsombuden, där den psykosociala och fysiska arbetsmiljön är ett återkommande inslag kopplat till likabehandling och rätten att ej bli utsatt för kränkande behandling inom skolans verksamhet och lokaler. Delar av personalen har deltagit i det aktiva arbetet med att sätta samman dessa två planer, men samtlig personal har skyldighet att veta om och arbeta aktivt med att planerna efterlevs och att insatser genomförs. Enligt denna plan är även arbetet med Likabehandlingsplanen samt plan mot kränkande behandling ett område att vidareutveckla under läsåret 2015/2016, se vidare under det förebyggande arbetet. Likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling skall vara ett levande dokument vid all verksamhet vid ALG. Själva dokumentet återfinns på ALG s hemsida och dess innehåll skall kommuniceras och bearbetas vid mentorstid, samt personalkonferenser och arbetslag. Lagar, definitioner och begrepp Elever på Anders Ljungstedts gymnasium ska kunna känna sig trygga och inte bli trakasserade eller diskriminerade. Diskrimineringslagens (2008:567) ändamål är att motverka diskriminering och främja lika rättigheter. Innebörden av diskriminering är att en elev missgynnas indirekt eller direkt, med skäl som har samband med någon eller några av des ju diskrimineringsgrunderna. De sju diskrimineringsgrunderna är dessa som följer: Kön det juridiska könet. I Sverige finns de juridiska könen kvinna och man. Förbudet mot könsdiskriminering omfattar även de personer som avser att ändra eller har ändrat sitt juridiska kön. Könsöverskridande identitet eller uttryck - att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Etnisk tillhörighet nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande Religion eller annan trosuppfattning en religiös, livsfilosofisk eller annan motsvarande livsåskådning. Annan trosuppfattning ska läsas i förhållande till religion Funktionsnedsättning varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Sexuell läggning hetero-, homo- eller bisexuell läggning Ålder uppnådd levnadslängd

5 (19) Då diskriminering handlar om att missgynnande förutsätter detta att det återfinns någon form av makt hos den eller dem som utför diskrimineringen. Detta vill säga att elever ej kan diskriminera varandra, utan det är bara personal/huvudmannen som kan göra sig skyldig till diskriminering i juridisk mening. Följande definitioner/begrepp är väsentliga att klara ut. Direkt diskriminering innebär att en elev missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan och det ska ha en direkt koppling till någon eller några av de sju diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering innebär att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar en elev i samband med någon/några av de sju diskrimineringsgrunderna. Detta såvida bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. Med instruktioner att diskriminera menas order eller instruktioner att diskriminera någon på ett sätt som avses i ovanstående punkter och som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen eller som gentemot denna åtagit sig att fullgöra ett uppdrag. Likabehandling innebär att alla elever skall behandlas så de har lika rättigheter och möjligheter oavsett de sju diskrimineringsgrunderna, observera att alla dock inte alltid skall behandlas lika se här indirekt diskriminering. Med trakasserier menas ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha någon koppling till de sju diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling kan ta sig uttryck i trakasserier men även som annan kränkande behandling. I Skollagen (14 a kap3 ) definieras kränkande behandling som ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker någons värdighet Lag (2008:571). Med kränkande behandling menas ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker en elevs värdighet. Kränkningar kan vara: fysiska - t ex att bli utsatt för slag och knuffar verbala - t ex att bli hotad eller kallad hora, bög psykosociala - t ex att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning text- och bildburna - t ex klotter, brev och lappar, e-post, sms och mms. En viktig utgångspunkt är den individuella upplevelsen och att den som uppger att han eller hon blivit kränkt, alltid måste tas på allvar. Skolans personal måste ibland tillrättavisa en elev för att skapa en god miljö för hela klassen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om eleven i fråga kan uppleva det som kränkande.

6 (19) Utvärdering av föregående år En utvärdering av föregående plan skall alltid genomföras, för att där kunna se utfallet av insatserna. Nedan gås föregående insatser igenom. Check in: Innan höstterminens läsårsstart Innan höstterminens läsårsstart har elever och föräldrar möjlighet att besöka skolan. De kan bekanta sig med lokalerna och få kontakt med sin blivande mentor, kurator, skolsköterska samt studie och yrkesvägledare. Vid höstterminen 2014 kom ungefär 200 personer på Check in. Skolvärdar: Skolan har skolvärdar som bidrar till en trygg miljö på skolan och finns tillgängliga i skolans gemensamma utrymmen. Under läsåret 2014/2015 återfanns en heltidsarbetare under hela läsåret och under jullovet förstärktes skolvärdarna med ytterligare en heltidstjänst. Skolvärdarna har som mål att hälsa på en ny elev varje dag, och finns tillgängliga för samtliga elever. En av skolvärdarna har aktivt arbetat med att motivera elever till att infinna sig på lektion, genom att ha tillgång till elevers schema. Detta samarbete har funnits mellan lärare, skolvärd samt elever, och ungefär 34 elever har haft denna insats under läsåret. Hälsosamtal: Hälsosamtal erbjuds samtliga elever i årskurs ett. Skolsköterskornas hälsosamtal är ett unikt tillfälle att få kunskap om hur eleverna mår och ser på sitt liv. Viktiga frågor vid samtalet är elevens upplevelse av skolans sociala klimat. Skolsköterskorna ansvarar för samtalen och för uppföljningen. Under föregående läsår genomfördes cirka 250 hälsosamtal. Det som framkom var bland annat att eleverna är stressade och att de sover mindre bra. Utvecklingssamtal: Utvecklingssamtal genomförs av mentor varje termin med eleverna i årskurs 1-3. Samtalet berör elevens totala studiesituation vilket innebär att det finns möjlighet att fånga upp upplevelser av otrivsel och utsatthet. Mentortid: Under läsåret finns schemalagd mentorstid. Mentorstiden är ett viktig forum för information och diskussion mellan lärare och elever. Elevskyddsombud: Elevskyddsombud utses från respektive program och klass. Elevskyddsombuden är programmens/klassernas representanter i skolans arbetsmiljökommitté. I arbetsmiljökommittén sker bland annat uppföljning av anmälningar gällande diskriminering och kränkande behandling. Under läsåret 2014/2015 genomfördes två elevskyddsombudsträffar. ALG är den skola i Sverige som har flest elevskyddsombud. Öppet Hus: I januari visas skolans olika verksamheter för blivande elever, anhöriga och övriga intresserade gäster. Aktiviteten ger eleverna som anordnar den en upplevelse av tillhörighet och gemenskap. Uppskattningsvis nådde ALG ungefär 350 personer. Frånvaro: Mentor följer upp elevens frånvaro, då frånvaro kan vara ett tecken på ohälsa och vantrivsel. Mentor kan vid elevers omfattade eller återkommande frånvaro ta hjälp av skolans elevhälsoteam. I arbetet med frånvarorapportering tillämpar skolan frånvarosystemet Skola 24. Återkommande diskussioner om etik, moral, människors värde, jämställdhet mellan könen, relationer och demokratins grunder genomförs i kurser som svenska, religion och samhällskunskap. Dessa diskussioner äger naturligtvis även rum i form av personliga samtal mellan elever och personal. Diskussion om värdegrunden ska ses som ett naturligt inslag i vardagen.

7 (19) Kartläggning av verksamheten Skolan har till uppgift att kartlägga trivsel och riskområden att på så sätt kunna genomföra adekvata insatser inom utpekade förbättringsområden. Denna kartläggning kan omfatta riskområden utifrån fysiska platser inom skolans område, samt förekomst av diskriminering och attityder. Där tillkommer även dokumentation och enkätundersökning där elever och personal har varit delaktiga. Gymnasieenkäten: Varje läsår genomförs en gymnasieenkät i Linköpings kommun, där årskurs ett och två fick besvara denna enkät på ALG. Denna enkät behandlas områden som är övergripande, kunskaper och undervisning, lärare, bedömning och betyg, ansvar och inflytande, psykosocial miljö och skolmiljö. Resultatet visar att majoriteten av eleverna vid ALG känner sig trygga i skolan (2015 index 73,7, 2014 index 75,3), trots att otryggheten har ökat något på skolan. Samtidigt som trivseln på skolan ökat något (2015 index 73,6 2014 index 71,9). En majoritet av eleverna upplever att lärarna bemöter eleverna med respekt (2015 index 74,2, 2014 index 71,3) samt de får tillräckligt stöd om de har svårt att klara någon kurs (2015 index 67,1, 2014 index 63,2). Eleverna vid ALG upplever dock att det inte alltid sätts rättvisa betyg av lärarna (2015 index 65,7, 2014 index 64,0), samt att deras möjlighet att vara med och planera arbetet i skolan är något begränsat (2015 index 60,1, 2014 index 55,6). Detta är något som kan ses som ett utvecklingsområde för ALG, utifrån elevens möjlighet till delaktighet. Arbetsron under lektioner och arbetspass har blivit något bättre, men det finns ännu delar att arbeta med för ytterligare öka på arbetsron (2015 index 61,5, 2014 index 57,3). Resultatet av enkäten visar på att majoriteten av eleverna upplever att killar och tjejer har lika mycket att säga till om i skolan (2015 index 73,3, 2014 index 69,5). Elevernas upplevelse av att ha tillgång till någon inom elevhälsan har ökat något (2015 index 66,8, 2014 index 63,9). Det övergripande indexet för ALG 2015 blir 71,2 att jämföra med 68,0 2014. Utifrån ovan redovisade resultat utav delar av elevenkäten finns utvecklingsområden för att eleverna på ALG skall känna sig än tryggare, mer delaktiga och kunna påverka sin situation under sin studietid. Hälsosamtal: Hälsosamtal erbjuds samtliga elever i årskurs ett. Skolsköterskornas hälsosamtal är ett unikt tillfälle att få kunskap om hur eleverna mår och ser på sitt liv. Viktiga frågor vid samtalet är elevens upplevelse av skolans sociala klimat. Vid dessa hälsosamtal framkommer bland annat att våra elever ibland känner sig stressade, sover mindre bra, de flesta har en vuxen att prata med samt att en klar majoritet ej har provat några droger och de flesta har heller dricker heller ej alkohol. Hälsosamtalen genomförs under slutet av höstterminen och början av vårterminen. Det är skolsköterskorna som ansvarar för samtalen och för uppföljningen. Kartläggaren: Från och med läsårsstarten 2015 genomgår samtliga elever som börjar årskurs ett Kartläggaren. Kartläggaren syftar till att kartlägga ALG s elevers kunskapsnivå i matematik, svenska och engelska. Därtill har eleverna i årskurs ett fyllt i en självscanningsblankett rörande elevernas erfarenheter av extra anpassningar, särskilt stöd, åtgärdsprogram och modersmål. ALG hade en god svarsfrekvens på denna självscanningsblankett. Det som framkom vid denna självscanning var bland annat elevens upplevelser av stöd, samt nyckelpersoner kring respektive elev som eleven själv lyfte fram. Elevskyddsombudsträffar: Under läsåret kommer elevskyddsombudsträffar genomföras. Elevskyddsombudsarbetet innebär bland annat att trygghetsvandringar på skolan genomförs. Vid dessa vandringar dokumenteras eventuella riskområden och dessa följs därefter upp. Riskområdena innebär både den fysiska, som den psykosociala miljön. Till grund för denna plan har trygghetsvandringar genomförts under läsåret 2014/2015.

8 (19) Utvecklingssamtal: Utvecklingssamtal genomförs av mentor varje termin med eleverna i årskurs 1-3. Samtalet berör elevens totala studiesituation vilket innebär att det finns möjlighet att fånga upp upplevelser av otrivsel och utsatthet. Frånvaro: Mentor följer upp elevens frånvaro, då frånvaro kan vara ett tecken på ohälsa och vantrivsel. Mentor kan vid elevers omfattade eller återkommande frånvaro ta hjälp av skolans elevhälsoteam. I arbetet med frånvarorapportering tillämpar skolan frånvarosystemet Skola 24. Inom de olika programmen genomförs även en viss kartläggning av elevers situation, utifrån varje skolenhets eget arbete med Likabehandling och plan mot kränkande behandling. Kartläggningsprocessen för situationen på ALG behöver vidareutvecklas och utarbetas så att arbetet blir adekvat, framåtsyftande och kontinuerligt. Tanken är att utveckla en tydlig arbetsgrupp bestående av elever och personal som arbetar med Likabehandlingsplanen samt planen mot kränkande behandling. Därtill kommer även ett arbete med att utveckla kartläggningen. Här är tanken att kunna arbeta utifrån ett forskningsbaserat förhållningssätt, där det är av vikt att systematiskt kartlägga elevers utsatthet och dokumentera, analysera och kritiskt granska den insamlade kunskapen. Här gäller det att ta del av forskning, samtala inom kollegiet och med eleverna, för att kunna ta fram och genomföra insatser för förbättringar. Se bild nedan: Figur 1: Hämtad från Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda Hur skolan kan arbeta mot trakasserier och kränkningar, Skolverket 2014, sidan 55 I det ovan beskrivna arbetet skall ingå att ta fram vilka typer av kartläggningsmetoder som skall ligga till grund för kommande kartläggningar. När detta arbete är genomfört skall arbetet följa det kvalitetshjul som nedan illustreras och kommer från Skolverkets allmänna råd för systematiskt kvalitetsarbete i skolan. I detta arbete är både elever och personal viktiga resurser!

9 (19) Figur 2: Hämtad från Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda Hur skolan kan arbeta mot trakasserier och kränkningar, Skolverket 2014, sidan 57. ALG s skolenheter ALG består av fyra skolenheter och har ungefär 1200 gymnasieelever och 240 vuxelever. Eleverna är fördelade på nationella program, introduktionsprogram, gymnasiesärsskolan samt vuxenutbildningar. Inom de olika skolenheterna pågår arbete kopplat till Likabehandling, samt mot kränkande behandling. Nedan kommer en kort information om detta. Resterande text i detta dokument syftar till arbetet som sker för att uppnå Likabehandling, samt att motverka alla former av trakasserier och kränkande behandling på ALG generellt. Enhetschef för ALG är Ingmar Unosson. Skolenhet 3 Inkluderar programmen: Barn- och Fritidsprogrammet (BF), Hantverksprogrammet (HV), Gymnasiesärskolan (GYSÄR), samt Särskild utbildning för Vuxna (SÄRVUX) Insatser: Arbete med Likabehandlingsplaner kopplat till respektive program. Programmen har även tagit del av en föreläsning rörande Likabehandling genomförd av Byrån mot Diskriminering. Se vidare på respektive program för vidare information. Rektor: Lilian Johansson Skolenhet 4 Inkluderar programmen: Bygg- och Anläggningsprogrammet (BA), Fordons- och Transportprogrammet (FT), Flygtekniskt program (RXFLY), Individuellt Alternativ (IA), samt Rörelsehindrade inom gymnasieskolans program (RH). Insatser: Arbete med Likabehandlingsplaner pågår på vissa program, se vidare via respektive program för mer information. Rektor: Sten Lundberg

10 (19) Skolenhet 7 Inkluderar programmen: Handels- och Administrationsprogrammet (HA), Hotell- och Turismprogrammet (HT), Restaurang- och Livsmedelsprogrammet (RL), samt VVS- och Fastighetsprogrammet (VF). Insatser: Arbete med Likabehandlingsplaner kopplat till respektive program. Programmen har även tagit del av en föreläsning rörande Likabehandling genomförd av Byrån mot Diskriminering. Se vidare på respektive program för vidare information. Rektor: Åsa Wennergren Skolenhet 8 Inkluderar programmen: Språkintroduktion (SI), El- och Energiprogrammet (EE), Industritekniska programmet (IN), Preparandutbildning (PREP), samt Yrkesintroduktion (YI). Insatser: Arbete med Likabehandlingsplaner pågår på vissa program, se vidare via respektive program för mer information. Rektor: Mårten Larsson Skolans mål under läsåret 2015/2016 Att alla på skolan elever, lärare och personal ska känna till och bli delaktiga i skolans arbete med likabehandling och mot kränkande behandling. Åtgärder för måluppfyllelse är ett fortsatt arbete med skolans kontinuerliga insatser men även nya insatser för att öka delaktighet och ansvar. Exempel på detta kan vara ett utvecklat utvärderingsarbete av skolenkäten, det vill säga den del som innehåller frågor kring elevomsorg/psykosocial miljö kan med fördel användas som diskussionsunderlag i det förebyggande arbetet, lämpligtvis används mentorstid till detta. Främjande insatser Målet med ALG s främjande arbete är att skapa en trygg och tillitsfull arbetsmiljö för alla elever och all skolpersonal, där alla elever har maximala möjligheter att lära och utvecklas. Syftet är att all personal och elever både i ord och handling ska visa respekt för allas lika värde. Det främjande arbetet pågår ständigt ytan att något särskilt har hänt, det vill säga vara kontinuerligt. Arbetet skall bedrivas långsiktigt, gälla alla och vara målinriktat, samt innefatta samtliga diskrimineringsgrunder. Skolvärdar Områden som berörs av insatsen är Kränkande behandling Mål och uppföljning: Att det på ALG råder en trygg miljö i korridorer, matsalen och i Gallerian för alla elever. Utvärdering förväntas kunna genomföras inom ramen för den utvärderingsmetod som skall framarbetas. Insats: Skolvärdarna skall finnas tillgängliga i korridorer, matsalen och Gallerian för att bidra till en trygg miljö på ALG. Ansvarig: Skolledningen, Skolvärdarna Gallerians Café Områden som berörs av insatsen är Kränkande behandling och Funktionsnedsättning. Mål och uppföljning: Att det på ALG finns en tillgänglig cafeteria där samtliga elever kan ha tillgång till det utbud som cafeterian erbjuder, samt en trygg samlingspunkt i skolan. Att cafeterian serverar frukost för att kunna säkerställa att eleverna ska orka genom skoldagen.

11 (19) Utvärdering förväntas kunna genomföras inom ramen för den utvärderingsmetod som skall framarbetas. Insats: Cafévärden/värdinnan håller cafeterian öppen under de angivna tiderna för dagen och servar eleverna och personal med det utbud som där finnes. Öppettiderna skall även förlängas och utbudet i cafeterian kompletteras med matiga mackor. Skolvärdarna ser tillsammans med Cafévärden/värdinnan till att det i Gallerian råder en trygg miljö som är tillgänglig för alla. Ansvarig: Skolledning, Cafevärdinna/värd, samt Skolvärdarna. Förebyggande elevhälsoarbete Områden som berörs av insatsen är Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning, samt Ålder. Mål och uppföljning: Eleverna vid ALG skall ha kännedom om de olika professionerna/verksamhetsområdena inom elevhälsan. Uppföljning sker i form av genomgång av kontakter tagna mellan professionerna och klasserna vid ALG. Insats: Att samtliga professioner inom elevhälsan på något sätt har kontakt med elever och lärare för att synliggöra sin profession och verksamhetsområden. Ansvarig: Skolsköterskor, Skolkuratorer, Specialpedagoger och Studie- och Yrkesvägledare. Ordningsregler Områden som berörs av insatsen: Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning, samt Ålder. Mål och uppföljning: En god stämning och ett gott bemötande mellan elever och personal vid ALG. Utvärdering förväntas kunna genomföras inom ramen för den utvärderingsmetod som skall framarbetas. Insats: Ordningsreglerna skall vara en självklarhet att följa för elever och personal vid ALG. Dessa regler och deras nyckelbegrepp så som människors lika värde, individens integritet och rätt till medbestämmande, jämställdhet mellan kvinnor och män, solidaritet med svaga och utsatta, samt ansvar för vår gemensamma miljö här på ALGskall ligga till grund för samtal/diskussioner vid mentorstillfällen. Ansvarig: Mentorer Hälsosamtal Områden som berörs av insatsen: Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning, samt Ålder. Mål och uppföljning: Att identifiera ohälsa, otrivsel och kränkande behandling. Uppföljning genomförs av skolsköterskorna. Insats: Skolsköterskorna erbjuder/kallar samtliga elever som börjar i årskurs 1 ett enskilt samtal som berör elevens specifika situation. Ämnen som berörs i samtalet är hälsa och elevens situation i klassen och på skolan. Ansvarig: Skolsköterskorna Frånvaro Områden som berörs av insatsen: Kränkande behandling Mål och uppföljning: Frånvaro från skolan kan vara ett tecken på ohälsa och/eller otrivsel. Målet är att kunna följa upp och identifiera alla elever med hög frånvaro. Uppföljningen sker av mentorer samt elevhälsoteamet.

12 (19) Insats: Elevernas frånvaro följs kontinuerligt upp av mentorerna. Elever med hög frånvaro erbjuds ett samtal hos skolkuratorn i enlighet med den frånvarorutin som tagits fram av ALG. Vid behov sätts vidare insatser in därefter, se vidare i ALG s frånvarorutin Ansvarig: Mentorer, Elevhälsoteamet, samt Rektorerna. Undervisningen Områden som berörs av insatsen: Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning och Funktionsnedsättning. Mål och uppföljning: Alla elever på skolan skall behandlas utifrån värdegrunden att alla är lika mycket värda. Undervisningen skall genomsyras av en medvetenhet kring mångfald och jämställdhet. Detta är något som följs upp vid utvecklingssamtal. Alla elever i behov av extra anpassningar skall få sina mål tillgodosedda. Detta följs upp på klasskonferenser. Insats: All undervisning skall vara anpassad efter alla elevers olika styrkor och behov. Utrymmena som undervisningen bedrivs i skall vara anpassade efter behov och innehållet i undervisningen skall beröra frågor som rättigheter, diskrimineringsgrunderna, demokrati och mångfald. Specialpedagogerna tillsammans med lärarna arbetar aktivt och kontinuerligt med extra anpassningar i klassrummen för de gymnasiegemensamma ämnena i årskurs ett. Ansvarig: Lärarna och Specialpedagogerna Mentorsrollen Områden som berörs av insatsen: Kränkande behandling Mål och uppföljning: Att genom utvecklingssamtal identifiera elevers upplevelser av studiesituation och trivsel i klassen och på skolan. Insats: Mentor erbjuder och genomför två utvecklingssamtal med elev (och vårdnadshavare om elev är under 18 år) under läsåret. Vid dessa samtal skall elevens studieresultat, trivsel i klassen och på skolan, samt om eleven uppmärksammat om det förekommit någon form av kränkande behandling på skolan tas upp och diskuteras. Ansvarig: Lärarna. Gemensamt förhållningssätt: Områden som berörs av insatsen: Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder. Mål och uppföljning: Att eleverna skall känna sig trygga och välkomna till skolan. Följs upp på utvecklingssamtalen. Insats: Under höstterminen fick all personal på ALG ta del av en föreläsning Hur nå varje elev, om bemötande av elever genomförd av Magnus Blixt. Temat skall följas upp under läsåret. Ansvarig: All personal Förebyggande åtgärder Det förebyggande arbetet skall avvärja risker för diskriminering, alla former av trakasserier och kränkande behandling. Grunden för det förebyggande arbetet skall utgå från kartläggningen som gjort. Då kartläggningen vid ALG har sina utvecklingsområden, påverkar det även de förebyggande insatserna. Detta då de ej går att härleda direkt till kartläggningen. Målet är att detta blir verklighet i kommande insatser. Insatserna ser även något olika ut inom de olika rektorsområdena, då arbetet med kartläggning sett olika ut beroende på rektorsområde.

13 (19) Klasskonferenser Områden som berörs av åtgärden: Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller uttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder. Mål och uppföljning: Att samtliga elever skall trivas och behandlas väl på ALG, samt klara uppsatta studiemål. Insats: Att genomföra Klasskonferenser två gånger per läsår, vid vilka rektor, mentor och elevhälsa medverkar. Samtliga elever skall vid en klasskonferens uppmärksammas och eventuella åtgärder upprättas och genomförs för att eleven skall klara målen, samt trivas på skolan. Ansvarig: Rektor Machofabriken Områden som berörs av åtgärden: Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller uttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder. Mål och uppföljning: Att samtliga elever på ALG någon gång under sin utbildningstid får ta del av Machofabriken. Att samtliga elever som deltagit i Machofabriken har förmågan att kunna problematisera över sin egen roll och identitet, samt kunna koppla detta till ett samhälls- och jämställdhetsperspektiv. Ytterligare ett mål är att killars och mäns våld mot andra killar och tjejer ska minska och att människors möjlighet att ha makt över sina egna liv skall öka. Uppföljning sker i form av utvärdering av insatsen. Insats: Erbjuda alla ettor att ta del av materialet Machofabriken och arbeta utifrån det konceptet med sex träffar, á en timme. Arbetet sker i grupp och inkluderar olika former av värderingsövningar, diskussionsunderlag samt filmvisning. Gruppen leds av skolkuratorerna och skolsköterskorna, mentor skall medverka i övningarna. Ansvarig: Skolkuratorerna och Skolsköterskorna Ökat elevinflytande Områden som berörs av åtgärden: Kön, Könsidentitet eller uttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder. Mål och uppföljning: Öka elevernas inflytande. Detta mäts av gymnasieenkäten. Insats: Att samtliga klasser har mentorstid och att det på mentorstid tas upp eventuella frågor, åsikter och funderingar kopplat till hur det är att vara elev på ALG. Ansvarig: Skolledning och Mentorer Ökad trygghet på ALG Områden som berörs av åtgärden: Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller uttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder. Mål och uppföljning: Att öka elevernas känsla av trygghet vid ALG. Följs upp och mäts genom gymnasieenkäten. Insats: Öka närvaro av personal i ALG s lokaler. Skolvärdarna rör sig i hela skolan, samt att Cafeterian ökar sina öppettider för att säkerställa att personal återfinns i Gallerian under hela skoldagen. Att samtlig personal för diskussioner med elever rörande trygghet och anmäler direkt till mentor vid upptäckt av kränkande behandling. Ansvarig: All personal vid ALG

14 (19) Förebygga kränkningar på internet/sociala medier Områden som berörs av åtgärden: Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller uttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder. Mål och uppföljning: Att eleverna utvecklar en förståelse för hur saker som sker inom de sociala medierna kan påverka psykisk hälsa och välbefinnande, samt prestationer i skolan. Följs upp genom enkäten Om Mig som genomförs under vårterminen 2016. Insats: Ge lärarna information om olika metodmaterial som finns att tillgå för att diskutera frågor kopplade till sociala medier. I vilken mentorer i sin tur kan arbeta med detta på mentorstillfällen. Ansvarig: Mentor, Skolledning, Elevhälsoteam Utifrån gymnasieenkätens resultat, samt andra resultat av kartläggningen av verksamheten behöver ALG under läsåret utveckla fler förebyggande insatser. Inom de olika skolområdena genomförs även en rad olika förebyggande insatser. Se respektive handlingsplan för de olika programmen. Ansvarsfördelning Rektor Det är rektors ansvar enligt lag och förarbeten att: se till att all personal, alla elever och vårdnadshavare känner till att diskriminering och kränkande behandling inte är tillåten på skolan. se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, ålder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller funktionsnedsättning samt att kränkande behandling. årligen upprätta, utvärdera och revidera en likabehandlingsplan i samarbete med personal och elever (om möjligt även vårdnadshavare). om skolan får kännedom om att diskriminering eller annan kränkande behandling förekommer, se till att utredning görs och att åtgärder vidtas. Rektor bör även se till att skolpersonal har ett gemensamt system för hur de dokumenterar anmäld/upptäckt diskriminering och annan kränkande behandling och de åtgärder som vidtagits. Lärare och annan skolpersonal Det är lärares och annan skolpersonals ansvar att: följa skolans likabehandlingsplan. ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som hen förmedlar genom sin undervisning och sträva efter likabehandling.

15 (19) Elever se till att åtgärder vidtas då diskriminering eller annan kränkande behandling misstänkts/anmäls/upptäcks. dokumentera misstänkt/anmäld/upptäckt diskriminering och annan kränkande behandling och de åtgärder som vidtas. bevaka att utreda fall av diskriminering och annan kränkande behandling, där den enskilda läraren är berörd, följs upp. Alla elever bör påtala diskriminering och annan kränkande behandling som förekommer på skolan. Utreda och åtgärda Elevens upplevelse av diskriminering eller kränkning skall alltid tas på allvar och den aktuella situationen skall alltid utredas skyndsamt. Rutiner för situationer för diskriminering och kränkande behandling Det skall råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling vid Anders Ljungstedts Gymnasium. All personal som får kännedom om, eller misstänker, att någon elev känner sig kränkt eller diskrimineras är skyldig att agera aktivt och omedelbart i situationen. All personal är skyldiga att alltid anmäla incidenter med kränkande behandling till rektor, enligt Skollagen. Enligt 6 kap. 10 Skollagen (2010:800) är en lärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling i samband med verksamheten skyldig att anmäla detta till rektor. En rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev blivit utsatt för kränkande behandling är skyldig att anmäla detta till huvudman. Anmälningsskyldigheten gäller även på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig blivit utsatt för trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567). Personal som elever och vårdnadshavare kan vända sig till Ingmar Unosson, Enhetschef 013 20 75 70 ingmar.unosson@linkoping.se Lilian Johansson, Rektor 013 20 75 86 lilian.johansson@linkoping.se Sten Lundberg, Rektor 013 20 75 79 sten.lundberg@linkoping.se Åsa Wennergren, Rektor 013 20 75 74 asa.wennergren@linkoping.se Mårten Larsson, Rektor 013 20 75 39 marten.larsson@linkoping.se Rutin för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Om en elev känner sig kränkt av en annan elev är det viktigt att någon personal på ALG informeras. All personal som får denna kännedom, eller fattar misstanke om att en elev känner sig kränkt är skyldig att ingripa och kontakta elevens mentor. Berörd rektor skall informeras av mentor. Vilka åtgärder som kan bli aktuella beror på vad som inträffat och anpassas efter den uppkomna situationen. Rektor ansvarar för att anmälan om kränkande behandling sker till Huvudmannen (Bildningsnämnden).

16 (19) Skolan har ett ansvar att genom lämpliga åtgärder försöka komma till rätta med problemet som uppstått. Insatserna skall vara riktade både till den som känner sig kränkt och till den eller de som har utsatt någon för en kränkning. Rektor ansvarar för att samtal med berörda elever, eventuella vårdnadshavare genomförs och dokumenteras (se bilagor för dokumentation). Samtalen skall vara konfliktslösande/lösningsfokuserade. Uppföljningssamtal skall även genomföras. Om kränkningen fortsätter kan åtgärder som exempelvis polisanmälan, klassrumssamtal, skriftlig varning och avstängning bli aktuella. Om en elev kränks på internet är det viktigt att omedelbart kontakta aktuell webbsida så den kränkande bilden/texten tas bort. Rutin för att utreda och åtgärda vid fall av diskriminering och kränkande behandling mellan vuxen och elev Om en elev känner sig diskriminerad eller kränkt av någon vuxen vänder sig eleven eller vårdnadshavare till mentor, rektor, och/eller elevhälsoteamet eller annan personal. Rektor och den som har blivit anmäld informeras, om så önskas tillsammans med facklig representant. Rektor vidtar sedan en utredning. Båda parter ska få möjlighet till samtal med varandra, och det ska ske tillsammans med lämpliga parter som exempelvis föräldrar, mentorer, rektorer eller annan representant. Uppföljning skall ske inom tre veckor och eventuella ytterligare åtgärder beslutas av rektor. När en vuxen kränker en elev ska de anmälas till skoljuristen i Linköpings kommun som vidarebefordrar det till huvudmannen (Bildningsnämnden). Beroende på kränkningens eller diskrimineringens art kan rektor besluta om polisanmälan. Dokumentation görs och förvaras hos skolledningen. Rektors uppgift är att bevaka att parterna möts som jämställda och att konflikten får en varaktig lösning. Utvärdering och uppföljning Likabehandlingsplanen och plan mot diskriminering och kränkande behandling skall utvärderas i slutet av varje läsår. Hur utvärderingen kommer att se ut 2016 beror på hur utvecklingsarbetet med Likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling utvecklas.

Utbildningsförvaltningen Anders Ljungstedts gymnasium Utredning om kränkande behandling vid Anders Ljungstedts gymnasium Dagens datum: Händelsens datum:. Utsatt elev: Klass:..Mentor:. Personer som deltar vid samtalet Vem har uppmärksammat problemet Vem/vilka har utfört kränkningen Beskrivning av händelseförloppet Omedelbara åtgärder Datum för uppföljningssamtal: Ansvarig i likabehandlingsteamet:.

Utbildningsförvaltningen Anders Ljungstedts gymnasium Åtgärdsprogram vid kränkande behandling på Anders Ljungstedts gymnasium Dagens datum: Elev:. Klass:..Mentor:. Personer som deltar vid samtalet Nulägesbeskrivning Mål Åtgärder Datum för uppföljningssamtal:

Utbildningsförvaltningen Anders Ljungstedts gymnasium Uppföljning av åtgärdsprogram vid kränkande behandling på Anders Ljungstedts gymnasium Dagens datum: Elev:. Klass:..Mentor:. Personer som deltar vid samtalet Nulägesbeskrivning Måluppfyllelse Vidare åtgärder Datum för uppföljningssamtal: