Sjuksköterskan behövs för en jämlik vård och hälsa. Anna Forsberg-Lunds Universitet Professor i vårdvetenskap med inriktning organtransplantation

Relevanta dokument
Professionsetik i vårdens vardag ANNA FORSBERG- PROFESSOR

PERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson

Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, GRUPPCHEF ÄLDRES HÄLSA OCH PERSONCENTRERAD VÅRD

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, CHEF FÖR VÅRDALINSTITUTET

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Hur kan vi främja unga hbtq-personers hälsa?

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Vad är profession? Yrkesidentitet och profession. Professionella yrken

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden Reviderad

ETIK I KLINISK VARDAG - KURS FÖR ST-LÄKARE

Välfärds- och folkhälsoprogram

Specialistsjuksköterskans funktion. Professionskriterier. Professionell yrkesverksamhet

Livsstil och integritet. Stockholm Stella Cizinsky Överläkare i kardiologi, verksamhetschef Universitetssjukhuset Örebro

Förebyggande arbete mot diskriminering

Validering i Sörmland

ETIK I KLINISK VARDAG - KURS FÖR ST-LÄKARE

Närstående STÖD TILL DIG MED EN HJÄRT-, KÄRL- ELLER LUNGSJUK NÄRSTÅENDE TEMA NÄRSTÅENDE

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Lokal handlingsplan fo r folkha lsoarbete

Interkulturell kommunikation och gender hur möter vi nyanlända i diabetesvården?

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor. inom ett forskningsfält. Inledning. reviderad 2015

Att möta den som inte orkar leva

Hur gör vi när vårdpersonal kränks av patienter och närstående? Eivor Blomqvist, sektionschef, sekreterare i etikrådet Region Jönköpings län

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

En mer jämlik vård är möjlig Analys av omotiverade skillnader i vård behandling och bemötande

BRYT TYSTNADEN OM SEX VID LÅNGVARIGA SJUKDOMAR. Suzann Larsdotter, Aukt socionom & aukt sexolog RFSU:s förbundskansli

Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland Magnus Wimmercranz

PSYKIATRI. Ämnets syfte

Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling

Delmål SOSFS 2008:17 *) 14, 16, 17. Delmål SOSFS 2015:8. Kursintyg Bilagor nr. Klinisk Tjänstgöringsintyg Bilagor nr. Bilagor nr.

Bättre hälsa för personer med funktionsnedsättning Hur då?

Jämlikhet i hälsa. Hur kan samhället hindra ohälsa? Hälsoojämlikhet. Vanligaste sätten att mäta folkhälsa. Jämställdhet kan förväxlas med jämlikhet

Ojämlika levnadsvanor: Når vi dem som bäst behöver det? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? Anna Kiessling Lars Jerdén

Självskattad hälsa med hälsoenkäten RAND-36

Förskolan Pratbubblans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017

LIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA!

Jämlik vård, vårdval och ersättningsmodeller. Nationella prioriteringskonferensen 22 oktober 2015 Åsa Ljungvall och Nils Janlöv

Ohälsa vad är påverkbart?

Mariaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Malmens förskola 2017/2018

Vilken betydelse har fysisk aktivitet på hälsan? Cecilia Edström Folkhälsoenheten Region Västerbotten

Denna likabehandlingsplan omfattar alla barn och personal vid förskolan Lundby och gäller för Ht16, Vt17. Revideras juni/17

Funktionshinderplan, region Norrbotten

Mycklingskolans Likabehandlingsplan

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev ) SOSFS 2015:8 BUP. Delmål SOSFS 2015:8. Kurs. SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Den specialistkompetenta

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bemötande aspekter för nyanlända.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Workshop Personcentrerat förhållningssätt, vad är det? Umeå 2016

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv

ÄLDRE OCH MISSBRUK. Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen

Psykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare.

Lika behandlingsplan. Hanna Förskola

Plan för förebyggande av diskriminering och kränkande behandling. Åsle förskola. Läsåret 2018/2019

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Somatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor

Regnbågsfamiljer och normativ vård. Lotta Andréasson Edman Leg. Barnmorska Fil.mag Mama Mia Söder

Att arbeta med suicidnära patienter

Flera lösningar för olika behov. Att utveckla personcentrerad vård

Kunskapsbaserad och jämlik vård, SOU 2017:48

Att ställa frågor om våld

Värdegrund, lokala värdighetsgarantier och bemötande

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Etik och välfärdsteknik - vad säger forskningen och hur kan det användas som stöd för omsorgen?

Förskolan Solrosen/Vitsippan

Stödmaterial för att utveckla ett personcentrerat arbetssätt i hälso- och sjukvården

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Förskolan Hagen

Förebyggande arbete mot diskriminering

Psykisk ohälsa, år - en fördjupningsstudie Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

De flesta av oss har någon erfarenhet av psykisk ohälsa, egenupplevd, närstående eller professionell.

Verksamhetsplan för åren antagen vid Svensk sjuksköterskeförenings föreningsstämma

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp

Värdegrund, lokala värdighetsgarantier och bemötande

Plan mot kränkande behandling och diskriminering/ Likabehandlingsplan. Gäller from 1 april 2012

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för

Vikten av omsorg i mötet med ensamkommande unga med psykisk ohälsa. Sabina Gušić fil.dr psykologi, leg. psykolog

Sämre hälsa och levnadsvillkor

Psykiatriska specialiteter

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

Definition fysisk begränsningsåtgärd

Professionens syn på reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor

Mångfaldsenkät 2014 för Gruppstyrelse XX

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA

Bilaga 2 Etiska aspekter och kunskapsluckor i hälso- och sjukvården - En vägledning för att diskutera etiska frågor vid prioritering av kunskapsluckor

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?

Transkript:

Sjuksköterskan behövs för en jämlik vård och hälsa Anna Forsberg-Lunds Universitet Professor i vårdvetenskap med inriktning organtransplantation

Sjuksköterskans omvårdnad Fokus för omvårdnad är hälsa hos människor, två av de mest komplexa vetenskapliga intressena som finns. Hälsorelaterade problem är komplexa eftersom de involverar mänskliga upplevelser.

Omvårdnadens fokus Omvårdnad utgår från behov och problem relaterade till hälsa och ohälsa och till det dagliga livet, men också människors resurser och förmåga att hantera problem.

Den ojämlika vården Är det sjuksköterskans ansvar?

Hälsans bestämningsfaktorer

Ottawamanifestet (WHO 1986) Hälsa är en resurs för det vardagliga livet, inte ett självändamål. Betoning på sociala och personliga resurser såväl som fysiska frågor.

Skillnader i villkor Regionala skillnader när det gäller tillgång till vård Skillnader på grund av utbildningsnivå Biologiskt kön har betydelse

Analys av vården Svenska patienter får i lägre utsträckning än i andra länder information om olika behandlingsalternativ och sämre möjlighet att diskutera läkemedel och dess biverkningar. Läkare och annan vårdpersonal tar inte ett samordningsansvar för kontakter med andra delar av vården (Myndigheten för vård och omsorgsanalys, 2014).

Exempel på ojämlik vård Migrantgrupper har sämre häls jämfört med den svenska befolkningen: Sämre psykisk hälsa Högre andel depressioner Mer ångest Post traumatisk stress Sömnsvårigheter (Fazel et al., 2005)

Exempel på ojämlik vård Högre förekomst av sjuklighet och dödlighet i hjärt och kärlsjukdomar bland immigranter jämfört med t.ex. svenska, nederländska eller brittiska befolkningen (Albin et al., 2006; Stirbu et al., 2006; Wild et al., 2007; Gunarathre et al., 2008; Agyeman et al., 2009).

Riskfaktorer Genetiska- ökad sårbarhet för diabetes typ 2 Tillgänglighet till hälso- och sjukvård Fysisk och socioekonomisk utsatthet före, under och efter migrationsprocessen.

Psykisk sjukdom Personer med långvarig psykisk sjukdom är en riskgrupp med behov av somatisk vård. Ofta nedsatt kognitiv förmåga Fler riskfyllda levnadsvanor (rökning, missbruk, osunda kostvanor, brist på fysisk aktivitet).

Patientens trefaldiga underläge 1. Det institutionella underläget- att vara längst ned i en sjukvårdsorganisation som är starkt hierarkiskt ordnad 2. Det existentiella underläget- utsattheten i att ha en sviktande hälsa, att vara lidande, utsatt och sårbar 3. Det kognitiva underläget- kunskapsunderläge Resultat: Ett personligt underskott

Jämlik vård Jämlik hälso- och sjukvård innebär att alla ska erbjudas vård utifrån behov, på lika villkor och med gott bemötande, oavsett kön, könstillhörighet, könsuttryck, sexuell läggning, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, ålder, bostadsort, utbildning eller ekonomi.

Sydsvenskan 18 november 2018 Personalen pratar nedlåtande med oss, som om vi vore små och värdelösa. Här om veckan råkade jag ut för en så kallad incident med en manlig sköterska. Kanske var det denna situation som på något sätt blev den värsta som jag erfarit inom psykiatrin. Inte främst på grund av det fysiska övervåldet som begicks mot mig utan just på grund av kränkningen. Att bemöta en patient på ett så negativt sätt, förnedra och osynliggöra honom eller henne, provocera, skapa rädsla i hen är inte okej det gör ont i mig. Det gjorde ont då. Det gör mer ont nu. Skräcken han satte i mig ligger och gror.

Sjuksköterskans profession Samhällsnytta och offentligt erkännande Vetenskaplig kunskap och lång teoretisk utbildning Etisk kod Autonomi

Professionell identitet En central del i professionell identitet är att agera professionellt gentemot klienterna/patienterna (Jonnergård & Erlingsdottir, 2008). Att arbeta under speciellt utvecklad yrkeskodex. Bärare av en professionell etik.

Etik och moral Att vara etiskt medveten. Att agera. Att bidra till reflektion. Vem ska definiera den goda vården?

Sjuksköterskans professionsetik Möten med människor ansikte mot ansikte. Situationer där vi måste göra något tillsammans med en annan människa.

Att bli tagen på allvar En väg till jämlik vård

Mötet Det är framför allt i mötet mellan patienten och vårdpersonalen som ojämlikheter uppstår: vården förmår inte att anpassa sig i patienters olika egenskaper och förutsättningar, vårdpersonalen agerar utifrån förutfattade uppfattningar omedvetet beteende grundat i normer och värderingar.

Några tankar om att vara patient. Med trötta sorgsna händer tar jag av plagg efter plagg viker ihop och lägger plaggen prydligt på hyllan i garderoben, stänger dörren, vrider om nyckeln. Vi smälter ihop till en ljusblå massa. Förminskad, utlämnad, anonym vandrar massan utan mål fram och tillbaka i korridoren. Jag har låst in mitt jag. Jag finns inte längre. Samma beiga färg i alla rum, likadana gula filtar i varje säng. Vita rockar skyndar förbi. I den ljusblå bomullsskjortan är jag ingen. Jag är bara en patient bland alla andra. Vilken färg är livets färg? Livet har tagit paus, undrar för hur länge? Anne-Maj Thorsson

Tankar om att bli tagen på allvar.. Det är mycket av läkningen att bli tagen på allvar tror jag. Man känner en enorm hopplöshet, när man inte blir tagen på allvar. Detta hänger säkert i väldigt länge har jag en känsla av. Man bildar sig på något sätt en uppfattning om sjukvården

När man inte blir tagen på allvar kan man dö Jag ringer nästa dag och vill tala med min läkare. Han är ledig varför en för mig okänd läkare ring upp. Han säger att jag får lugna mig och att eftersom jag är en kroniker måste jag acceptera att ha fortsatt besvär från magen samt att jag skall avvakta. Inte heller vid detta samtal orkar jag säga emot. Jag är för trött. Kan ändå känna mig kränkt och fruktansvärt fylld av vanmakt. Vad ska jag ta mig till? Ingen i min omgivning förstår hur sjuk jag är och själv har jag ingen kraft att ifrågasätta de svar jag får. Ur Smaken av vatten av Ulla Hansson Green (red).

Personcentrerad vård Ett sätt att ta personen på allvar

Innebörden i personcentrerad vård Att personens unika perspektiv ges likvärdig giltighet som det professionella perspektivet (Svensk sjuksköterskeförening, 2010).

Innebörden i personcentrerad vård Berättelsen Partnerskap Dokumentation

Berättelsen I berättelsen framträder patienten som en person I och genom berättelsen bildas och utforskas den personliga identiteten I berättandet uppfinner och upptäcker vi oss själva samtidigt. Berättelsen är ett redskap för att utveckla hälso- och sjukvården Berättelsen är en del av själva vårdandet och en nödvändig komponent för att bereda vägen för ett tillfrisknande.

Partnerskap Stödja delaktighet Lotsa genom olika faser Bekräfta viljan att återfå hälsa Standing by som etisk hållning

Åtta centrala aspekter av personcentrering Lyssnar på mig Hjälper mig att förstå vad som har hänt Hjälper mig att förstå vad som ska hända Tar min oro på allvar Tar mina symtom på allvar Tar mig som person på allvar Får mig att må bra i stunden Får mig att känna mig trygg (Rantala et al., 2017)

Take home message Att ta PERSONEN på allvar En nödvändighet för jämlik vård!