Stadsbyggnadskontoret Granskningshandling Planavdelningen Maria Ibohm och Johanna Rosvall 2017-05-29 Telefon 08-508 27 300 Sida 1 (33) Planbeskrivning Detaljplan för del av Gubbängen 1:1 Gubbängens IP i stadsdelen Gubbängen, Dp 2016-05665 Planområde markerat med rött. Stadsbyggnadskontoret Fleminggatan 4 Box 8314 104 20 Stockholm Telefon 08-508 27 300 stadsbyggnadskontoret@stockholm.se stockholm.se
Sida 2 (33) Sammanfattning Det har länge funnits ett behov av en träningshall för bandy och skridsko i Stockholmsområdet och utredningar för att undersöka detta har pågått sedan 2011. Fastighetsnämnden beslutade 2016-02-02 att utreda förutsättningarna för att uppföra en träningshall för bandy och skridsko på Gubbängens IP. Ellevio AB har anvisats mark för att uppföra en fördelningsstation i den nordvästra delen av Gubbängens IP invid parkeringsplatserna. Fördelningsstationen behövs för att öka kapaciteten i elnätet för att möta behovet som skapas i samband med den exploatering som planeras, bland annat genom programmet för Tyngdpunkt Farsta. Fastigheten ägs av Stockholms stad och detaljplanen upprättas med standardförfarande. Miljöbedömning Stadsbyggnadskontoret bedömer att detaljplanens genomförande inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som åsyftas i PBL eller MB att en miljöbedömning behöver göras.
Sida 3 (33) Innehåll Sammanfattning... 2 Miljöbedömning... 2 Inledning... 4 Handlingar... 4 Planens syfte och huvuddrag... 4 Plandata... 5 Tidigare ställningstaganden... 5 Förutsättningar... 6 Natur... 6 Geotekniska förhållanden... 7 Hydrologiska förhållanden... 7 Markavvattning... 8 Dagvatten... 9 Befintlig bebyggelse... 10 Kulturhistoriskt värdefull miljö... 10 Gator och trafik... 11 Störningar och risker... 12 Planförslag... 13 Fördelningsstationen... 14 Bandy- och skridskohallen... 18 Gestaltningsprinciper... 20 Platser för barn... 21 Natur... 22 Gator och trafik... 22 Dagvatten... 23 Teknisk försörjning... 25 Konsekvenser... 25 Behovsbedömning... 25 Naturmiljö... 25 Miljökvalitetsnormer för vatten... 26 Störningar och risker... 26 Genomförande... 30 Organisatoriska frågor... 30 Verkan på befintliga detaljplaner... 31 Fastighetsrättsliga frågor... 31 Ekonomiska frågor... 32 Tekniska frågor... 32 Genomförandetid... 33
Sida 4 (33) Inledning Handlingar Planhandlingar Planförslaget består av plankarta med bestämmelser. Där höjder förekommer redovisas dessa i höjdsystemet RH2000. Till planen hör denna planbeskrivning. Utredningar Utredningar som har tagits fram under planarbetet är Dagvattenutredning (WSP 2017, uppdaterad) Hantering av markavvattningsföretag i Herrängen- Gubbängen (Structor 2016) Riskutredning (Ramböll 2016) o Kylanläggning med ammoniak (Miljöriskanalys, Riskanalys för tredje man, Riskanalys för personal i kylmaskinrum) o Farligt gods och bussdepå Markmiljöteknisk undersökning (WSP 2017) Skyfallsmodellering (SWECO 2017) Övrigt underlag Illustrationsmaterial (AIX arkitekter 2016, uppdaterat 2017) Illustrationsmaterial (SWECO 2017, uppdaterad) Medverkande Planen är framtagen av Maria Ibohm och Johanna Rosvall samt Jenny Selin som kartingenjör på stadsbyggnadskontoret. Representanter för exploateringskontoret har deltagit i planarbetet. Byggaktörerna fastighetskontoret och Ellevio har varit delaktiga i framtagandet av planen. Planens syfte och huvuddrag Syftet med detaljplanen är att möjliggöra uppförande av en träningshall för bandy och skridsko samt en fördelningsstation på Gubbängens IP. Detaljplanen möjliggör också att komplementbyggnader för idrottsverksamheten kan uppföras. Fördelningsstationen behövs för att öka kapaciteten i elnätet för att möta behovet som skapas i samband med den exploatering som planeras, bland annat genom programmet för Tyngdpunkt Farsta. Utformningen av dessa två anläggningar är viktig för att förstärka Gubbängens IP som ett offentligt rum för sport och rekreation, samt ge idrottsplatsen en starkare identitet genom höga arkitektoniska ambitioner.
Sida 5 (33) Detaljplanen syftar också till att säkerställa Gubbängens IP som spridningssamband mellan de två kärnområdena Fagersjö- och Majroskogen. Plandata Planområdet utgörs av Gubbängens IP som ligger norr om Örbyleden i den västra delen av Gubbängen. Området omfattar cirka 9 hektar och är del av fastigheten Gubbängen 1:1 som ägs av Stockholms stad. Del av fastigheten upplåts med tomträtt till Ellevio AB. Ortofoto som visar planområdet markerat i rött vilket infattar Gubbängens IP. Tidigare ställningstaganden Översiktsplan Förslaget att uppföra en skridsko- och bandyhall på Gubbängens IP är förenligt med översiktsplanen. I översiktsplanen anges att målet för stadens idrottsverksamhet är att främja ett rikt och levande idrotts- och friluftsliv för stadens invånare. Staden ska säkerställa ett rikt utbud av idrottsytor och idrottsanläggningar i
Sida 6 (33) hela staden och idrottsanläggningarnas betydelse som mötesplats för boende från olika stadsdelar ska uppmärksammas. I översiktsplanen anges också att den ekologiska infrastrukturens kvaliteter och samband, i form av kärnområden, spridningszoner och buffertzoner ska värnas och utvecklas så att stockholmarnas behov av en upplevelserik rekreation inte äventyras eller att omistliga ekologiska värden går förlorade. Gubbängens IP är en del av den regionala grönstrukturen och fungerar som en spridningszon, vilken ska bibehållas. Detaljplan Gällande detaljplan är PL 5201 som fastställdes 3 februari 1960. Området är planlagt för frilufts- och idrottsändamål där byggnader får uppföras med en höjdbegränsning om fem meter. Delar av gällande detaljplan är även planlagd som park. Karta över gällande detaljplaner, planområde i rött. Markanvisning Exploateringsnämnden markanvisade 2016-05-19 ett område i den norra delen av Gubbängens IP till Ellevio AB. Riksintressen Örbyleden (väg 229) löper sydväst om planområdet och är riksintresse för väg. Förutsättningar Natur Vegetationen inom Gubbängens IP ingår i ett strategiskt viktigt ekologiskt spridningssamband mellan kärnområdena Fagersjöskogen och Majroskogen. Området ingår i habitatnätverk
Sida 7 (33) för både barrskogsfåglar och groddjur. Enligt miljöförvaltningens underlag finns skyddsvärda arter inom Gubbängens IP i form av större vattensalamander, fågelarv och odört. Enligt miljöförvaltningen bedöms vattensalamandrarna inte skadas av exploateringen då planförslaget inte tar i anspråk den naturmark som finns i korsningen Målkurvan/Örbyleden. Planområdet ligger inom ett ESBO-område (ekologiskt särskilt betydelsefulla områden). Området är markerat som spridningskorridor vars funktion är att koppla samman kärnområden som innehar ekologiska värden. Planområdet ligger inom ett ESBO-område (ekologiskt särskilt betydelsefulla områden). Den mörkblå färgen (1) betyder kärnområde för ekologiska värden, den mellanblå (2) betyder livsmiljö för skyddsvärda arter och den ljusblå (3) betyder spridningskorridor. Planområdet markerat i rött. Geotekniska förhållanden Marken i området består till största del av lera och lergyttja, men även berg i dagen med tunnare ytlager av morän. Markförhållanden bedöms inte försvåra grundläggningen av ny bebyggelse. Under planarbetet har ingen risk för ras eller skred uppmärksammats. Risken för markradon ska säkerställas inför utbyggnad. Hydrologiska förhållanden Planområdet ligger inom sjön Magelungens avrinningsområde (SE657041-163174), och gränsar till avrinningsområdet Drevviken (SE656793-163709). Genom transport i kommunalt
Sida 8 (33) ledningsnät blir recipienten för planområdets dagvatten sjön Drevviken istället för Magelungen. Enligt VISS maj 2017 är den ekologiska statusen i Drevviken klassad som otillfredsställande och den kemiska statusen uppnår ej god. Det förekommer följande miljöproblem: övergödning och syrefattiga förhållanden, miljögifter och förändrade habitat genom fysisk påverkan. Kvalitetskravet är att god ekologisk status ska uppnås 2021. Enligt förslag till miljökvalitetsnorm så kan detta komma att skjutas upp till 2027. Översvämningsrisk Dagvatten ska i första hand omhändertas lokalt. På flera platser inom planområdet finns det risk för att det samlas 1-7 dm vatten vid ett skyfall enligt skyfallsmodellering över Stockholms stad. Vid utformning av området och höjdsättning av byggnader ska det beaktas att skador inte uppstår på anläggningarna. Skyfallskarta som visar sannolika punkter där vatten ansamlas. Sannolikheten är högst i de röda punkterna. Planområde utmarkerat med röd linje. Markavvattning I området i och mellan stadsdelarna Gubbängen och Hökarängen i Stockholms stad finns ett markavvattningsföretag, Herrängen- Gubbängens torrläggningsföretag, som bildades år 1932. Markavvattningsföretag bildades i syftet att avvattna mark, för att på ett effektivare sätt kunna bedriva jordbruk. I samband med att företaget bildades skapades också en samfällighet vars syfte var
Sida 9 (33) att fördela underhållsansvaret för anläggningarna på ett rättvist sätt mellan de fastigheter som fick nytta av företaget. Inga formella deltagare finns kvar i vattensamfällighetens kostnadsfördelningslängd (kfl), som ligger till grund för fördelningen av ansvaret i företaget. Då ansvaret för dagvatten inom området idag ligger på Stockholm Vatten och många av företagets anläggningar är borttagna samt att inga fastighetsägare finns kvar i kfl fyller företaget inte längre sitt syfte. Markavvattningsföretaget ska avvecklas. Dagvatten I och med att området före byggnation av en bandyhall består av en grusad idrottsplan så är marken topografiskt sett platt. I bandyhallens närhet finns ett antal kullar och den generella lutningen där hallen planeras stå med omnejd går från norr ner åt söder. Marken i området består till största del av lera och lergyttja, men även berg i dagen med tunnare ytlager av morän. Detta gör att möjligheterna till infiltration i närheten av bandyhallen bedöms vara dåliga. Marken där bandyhallen placeras består av grusiga fyllningar med cirka 0,6 till 1 meter mäktighet. Under fyllningarna förekommer sediment av lera, siltig lera samt enstaka tunna sandskikt. Mellan föreslagen bandyhall och befintlig tennishall finns ett fastmarksparti med berg i dagen. Hur avrinning av dagvatten från området sker idag är ej helt klarlagt men möjliga avrinningsvägar är: Ansamling i lokala svackor inom och i direkt närhet till bandyhallen. Dagvatten infiltrerar i de grusiga fyllningarna (0,6 1 meter mäktighet). Dagvatten dräneras från grusplanen via brunnar. Ett antal brunnar utmed grusplanens kanter. Dagvatten avrinner ytligt och ansamlas i diket vid gångoch cykelvägen söder om bandyhallen. Avrinningen av dagvatten idag sker förmodligen genom en kombination av nämnda punkter. Väster om den föreslagna bandyhallen finns en befintlig dagvattenledning, se figur nedan. Dagvattenledningen ligger delvis under den tilltänkta byggnaden. Flytt av
Sida 10 (33) dagvattenledningen på grund av byggnadens placering är under diskussion mellan fastighetskontoret och Stockholm Vatten. Stockholm Vatten har inte noterat några problem med den befintliga dagvattenledningen och bedömer att den har förhållandevis god kapacitet. Det är dock viktigt att dagvatten från området fördröjs i enlighet med Stockholm stads dagvattenpolicy innan det släpps på ledningsnätet. Ungefärlig placering av befintlig dagvattenledning visas med grön linje intill bandyhallen. Bild: AIX Arkitekter 2016. Befintlig bebyggelse Byggnaderna inom planområdet utgörs av mindre hus för omklädning samt serviceanläggningar för idrottsverksamheten. Kulturhistoriskt värdefull miljö Inom Gubbängens IP finns tre byggnader som är av positiv betydelse för stadsbilden och/eller av visst kulturhistoriskt värde (gulmarkering i Stadsmuseets klassificering). Tennishallen från 1986 som ligger utanför planområdet och två byggnader för bl.a. omklädning från 1960-talet är klassade.
Sida 11 (33) Stadsmuseets klassificeringskarta över planens närområde. Planområdet är markerat med rött. Gator och trafik Gång- och cykeltrafik Gubbängens IP angörs via gång- och cykelväg som går längs Örbyleden på båda sidor. En gång- och cykelbro kopplar samman norra och södra sidan av Örbyleden. Kollektivtrafik Närmaste busshållplats är Gubbängens idrottsplats som ligger i anslutning till planområdet. Hållplatsen trafikeras av stombuss 172 mellan Norsborg och Skarpnäck. Hållplatsen Stallarholmsvägen finns vid korsningen Örbyleden/Målkurvan och trafikeras av buss 173 som går mellan Skarpnäck och Skärholmen. Närmaste tunnelbana är Gubbängens station cirka en kilometer från planområdet. Gatunät och biltrafik I dagsläget har idrottsplatsen en väl tilltagen yta för bil- och bussparkering i norra delen av planområdet. Ett busshinder finns placerat mellan Majrovägen och Målkurvan som förhindrar vanliga personbilar att ta sig förbi, detta för att förhindra den smittrafik som uppkommer via Majrovägen mot Gubbängens IP och Örbyleden.
Sida 12 (33) Bilden visar bilinfarter till Gubbängens IP. Gröna pilar markerar infart till idrottsplatsens huvudparkeringsplats. Orangea cirklar visar var det finns infarter men som är stängda med grind. Blått streck visar stängsel. Rött kryss visar var busshindret är placerat. Störningar och risker Risk och farligt gods Möjliga riskkällor i närheten av planområdet är Högdalens industriområde, Gubbängens bussdepå och farligt gods på Örbyleden. Högdalens industriområde ligger sydväst om planområdet och består av ett antal verksamheter som utgör målpunkter för transport av farligt gods på Örbyleden. Dessa verksamheter utgörs av en bensinstation, Högdalenverket, Högdalens återvinningsanläggning, Återvinningscentral Vantör, Högdalens förångnings- och blandningsstation och gasturbinanläggningen G5. Gubbängens bussdepå ligger cirka 280 meter nordväst om den föreslagna placeringen av bandyhallen. Enligt riskutredning för Gubbängens bussdepå bedöms placeringen av etanol- och dieselcistern, lossningsplats, mätarskåp, gaslager och tankplats innebära ett betryggande avstånd avseende skydd mot brand och explosion. Den riskkälla som bedöms ha potentiell riskpåverkan på planområdet är Örbyleden, som ligger sydväst om planområdet, och är en sekundär transportled för farligt gods. Minsta avstånd
Sida 13 (33) mellan föreslagen bandyhall och led för farligt gods är cirka 35 meter. Enligt länsstyrelsens riktlinjer ska riskhantering beaktas i detaljplaner inom 150 meter. Örbyleden kan medföra negativa konsekvenser för personer som vistas inom planområdet genom olyckor med farligt gods. Elektromagnetiska fält Det finns två kraftledningar som går över planområdet. Som försiktighetsprincip rekommenderar miljöförvaltningen att nya byggnader eller ytor där människor vistas långvarigt inte bör anläggas där 0,4 μt (årsmedelvärde) överskrids. Miljöförvaltningen bedömer dock att idrottsytor generellt är att betrakta som tillfällig vistelse. Se bild nedan för kraftledningarnas placering. Kraftledningar markerade med blått. Planområde i rött. Buller Ur bullersynpunkt bedöms inte planförslaget påverka befintliga bostäder. Den befintliga idrottsverksamheten är bullerutsatt från Örbyleden. Planförslag Planområdet infattar Gubbängens IP där fördelningsstationen föreslås ligga i norra delen och skridsko- och bandyhallen i sydöst (se bild nedan). Bandyhallen uppförs av Stockholms stads fastighetskontor och fördelningsstationen uppförs av Ellevio AB.
D nr 2016-05665 Sida 14 ( 33 ) Fördelningsstation Bandyhall Karta visar på de föreslagna byggnadstilläggens placering inom Gubbängens IP. Fördelningsstationen Fördelningsstationen placeras i den norra delen av planområdet vid huvudparkeringsplatsen inom Gubbängens IP. Den nya stationen planeras att fungera som knutpunkt för kraftöverföring från befintlig mottagningsstation i Högdalen. Stationen innehåller i huvudsak ställverk i två våningar, tre stycken transformatorer och till hörande batteriutrymmen och kontrollrum. Byggnaden ska motsvara Ellevios krav på säkerhet och drift och stationen kommer att vara obemannad. Situationsplan för fördelningsstationen med de tre byggnadsvolymerna. Bild: SWECO 2017.
D nr 2016-05665 Sida 15 ( 33 ) Byggnaden är uppdelad efter byggnadens funktioner i tre sammanbyggda volymer. Byggnaden blir cirka 8-10 meter hög. Befintlig mindre elnätsstati on inom planområdet ersätt s i samband med att den nya fördelningsstationen tas i drift. Volym A. Bild: SWECO 2017. Volym B. Bild: SW ECO 2017. Volym C. Bild: SWECO 2017. Volym A 8 meter hög Mot Målkurvan placeras byggnadsvolymen direkt mot befintlig trottoar. Volymen föreslås innehålla ställverk i två våningar med tillhörande teknikutrymmen. Byggnadsvolymen utgör entré till idrottsområdet för den som färdas från Ö rbyleden i väster och ska utformas på ett sätt som förstärker detta. Byggnadskroppenås från idrottsplatsens huvudparkering och via baksidan mot naturmarken i söder. Befintlig infart kommer i samband med genomförandet flyttas österut. Volym B 10 meter hög Närmast den befin tliga parkeringen placeras en tio meter hög byggnadskropp som innehåll er stationens transformatorer. Transformatorerna behöver kunna nås direkt från parkeringen. Byggnadsvolymen kommer att upplevas som fondmotiv till parkeringen och är något inskjuten mot den lägre byggnadskroppen för att bryta upp storskaligheten. Volym C 8-10 meter hög På baksidan av volym A och B, mot naturmarken, placeras stationens återstående funkti oner i en separatredje byggnadskropp i två våningar. Byggnadskroppenås via baksidan mot naturmarken i söder. Området mot naturmarken är inhägnat för att undvika skadegörelse och intrång från obehöriga. Gestaltning och fasad Tekniska anläggningar är en naturlig och nödvändig del av det offentliga rummet och utformningen av dessa bör ges en särskild omsorg. Målsättningen är att låta infrastrukturen få ta sin självklara plats i staden och att byggnaden stolt får representera sin funktion. Anläggningen fö reslås utför a s i en blankslipad stomme i ljus betong. Utanför betongen kan byggnaden kläs med perforerade champagnefärgade plåtar för att skapa ett visuellt djup mot betongens glättade yta.
Sida 16 (33) Fasadbild mot norr visar fasaden som vetter mot Målkurvan och dess material. Bild: SWECO 2017. Perforeringen i plåtarna är oregelbunden per respektive plåt och per sammansatt monteringskassett. Plåtarna monteras även på kassetterna med två olika lutningar för att skapa ett varierat fasadliv. Den yttre plåtfasadens främsta egenskaper är att skydda mot klotter samt att medverka till att förvandla byggnaden till en lysande platsmarkör kvällar och nätter. Byggnadens yttre skal omsluter anläggningen från takfot till mark på byggnadens samtliga publika sidor. Mot baksidan och naturområdet är byggnaden obeklädd. Området är skyddat mot skadegörelse och intrång med grind och stängsel. Fasad mot söder visar byggnadens betongklädda baksida. Bild: SWECO 2017. Trygghet Byggnaden kommer att få en diskret glödande känsla på kvällen. Mellan det yttre skalet och byggnadernas betong belyses väggarna med släpljus som tränger ut genom perforeringarna. Den glättade ljusa betongen kommer i sin tur att förstärka ljuset som i sin tur reflekteras på baksidan av de champagnefärgade
Sida 17 (33) plåtarna. I belysningskonceptet används LED-armaturer som infästs i nivå med en enkel installation och underhåll. Sammantaget kan byggnaden bidra till att öka tryggheten i området nattetid med sin närvaro. Fotomontage som visar hur förslaget ser ut när besökare kommer från Målkurvan till Gubbängens IP. Bild: SWECO 2017. Fotomontage som visar hur förslaget ser ut från Gubbängens huvudparkering. Bild: SWECO 2017.
Sida 18 (33) Infart I samband med att fördelningsstationen byggs kommer befintlig infart till Gubbängens IP flyttas mot nordost för att säkerställa trafiksäkerheten. Bandy- och skridskohallen Den föreslagna bandy- och skridskohallen placeras där den befintliga isbanan på Gubbängens IP är idag. En ny konstfryst isbana är även tänkt att placeras på den befintliga konstgräsplanen under vintersäsongen. Situationsplan för föreslagen bandy- och skridskohall. Gröna pilar visar ingångar till hallen, ingång i nordväst är huvudingången. Orangestreckade linjer visar grindar till området. Rött kryss visar befintligt busshinder. Rödstreckade linjer visar uppställningsplatser för räddningsfordon. Blåstreckad linje visar ny placering av befintlig dagvattenledning. Bild: AIX Arkitekter 2017. Den föreslagna bandyhallen kommer att bli omkring 25 meter hög och uppta en yta på cirka 9600 kvm (80x120 meter). I
Granskningshandling D nr 2016-05665 Sida 19 (33) byggnadenryms befintlig isbana,bås,platserför utövareoch lagledningsamtett antalståplatser.befintliga serviceytoroch byggnaderpå idrottsplatsenskakunnasamnyttjasav både bandyhallenoch utomhusisbanan. Idrott somavsesbedrivasi hallen är bandy, skridskooch hastighetsåkning (long track). Gestaltning Bandyhallensform är enkelmed ett svagtlutandesadeltak. Volymen har en mörk fasadmedsex meterhöga slamfärgsmålade träribbor i marknivårunt om hallen för att skyddahallensplåtfasadsamtskapaen varmareupplevelse närmrefasaden.invändigtföreslåshallenvara ljus med trärena ribbor runt om som ljuddämpningoch skyddför plåteninne i hallen.den ljusa insidankontrasterarmot det mörkayttre. Entré Bandyhallenshuvudentréplacerasi idrottsplatsenscentrumdär det redanidag finns ett antal mindrebyggnadersom verkarsom en naturlig knutpunkt.dennaplatsbinderihop idrottsplatsens olika funktioneroch aktiviteter,placeringenförstärkerdärmedde befintliga kvalitéernai området.genomatt dra ett stråk igenom idrottsplatsensmitterstagrönytafrån huvudparkeringen(nordväst om bandyhallen)förstärksbandyhallenshuvudentré. Materialval till bandyhallen. Sockelvåningen kläs i slamfärgsmålat träraster och den övre delen i plåt. Bild: AIX Arkitekter 2016. Bandyhallens entrétorg placeras i en knutpunkt som binder samman idrottsplatsens olika funktioner. Bild: AIX Arkitekter 2016. Trygghet Trygghetkring bandy- och skridskohallen förstärksgenom belysningav entréersamtvägar.ytterligareundviks mörkahörn genomgod gestaltning.
Sida 20 (33) Fotomontage som visar hur förslaget ser ut när besökare kommer från Målkurvan till bandyhallen. Bild: AIX Arkitekter 2017. Fotomontage som visar hur förslaget ser ut när besökare kommer från gång- och cykelvägen vid Örbyleden till bandyhallen. Bild: AIX Arkitekter 2017. Gestaltningsprinciper Plankartan reglerar läge och höjd för tillkommande bebyggelse. Nedan redovisas markens och byggnadens särskilda gestaltningsprinciper.
Sida 21 (33) Utformning av byggnader allmänt De nya byggnaderna inom Gubbängens IP ska ha en tydlig uppbyggnad med bottenvåning, fasad och tak. Byggnadsdelar och detaljer ska vara väl lösta och integrerade i helheten samt utföras med en hög arkitektonisk kvalité och helhetsverkan. Bandy- och skridskohall Bandyhallen ska utformas med hög arkitektonisk kvalitet för att förstärka Gubbängens IP som ett offentligt rum av hög kvalitet för sport och rekreation. Då byggnaden är 25 meter hög och har en framskjuten plats inom idrottsområdet samt längs Örbyleden är gestaltningen av stor betydelse för upplevelsen av stadsrummet. Entrén till byggnaden ska vara tydligt markerad och fasadens nedre del ska upp till sex meter från marken skilja sig tydligt från övriga fasadens gestaltning. Materialet på fasadens nedre del ska vara av trä. Fördelningsstation Fördelningsstationen är det första besökare som kommer från Örbyleden via Målkurvan möter och kommer därför ha en avgörande roll som entré till Gubbängens IP. Gestaltningen ska därför motsvara dess framträdande placering. Då fördelningsstationen både vetter mot Målkurvan och idrottsplatsens huvudparkering ska dessa två fasader utformas för att skapa en fond till stadsrummet. Materialet ska vara detsamma för både den norra och den östra fasaden samt ska ha en påtaglig materiell struktur där byggnadselementen följer en rytm i princip enligt fasadillustration mot norr på sida 16. Trygghet Föreslagna byggnader ska i sin närmsta omgivning ha belysning som verkar trygghetsskapande. Platser för barn Barnperspektivet ska vara omhändertaget inom idrottsplatsen så att barn känner sig välkomna, kan orientera sig och röra sig säkert. De vuxna som besöker idrottsplatsen ska känna sig välkomna även tillsammans med sina barn. Den lokala bandyföreningen, GT76, har en stor barn- och ungdomsverksamhet, vilka liksom andra föreningar som har barn- och ungdomsverksamhet ska kunna nyttja hallen.
Sida 22 (33) I och med att bandyhallen uppförs på befintlig utomhusisbana kommer områdets idrottsfunktion inte ändras. Detsamma gäller de rådande förutsättningarna för trafiksäkerheten och barns trygghetskänsla. Natur Detaljplanen reglerar området i nordväst som NATUR vilket innebär att det blir allmän platsmark som ej får bebyggas för att skydda de naturvärden som finns där. Vidare skyddar planen även de kullar som finns mellan bandyhallen och konstgräsplanen med n1 för att bevara det spridningssamband de utgör. Bestämmelsen innebär att träden endast får tas bort av ålderseller sjukdomsskäl och ska ersättas med nytt av samma slag. För att ta ner träd krävs marklov. Den natur som finns mellan bandyhallen och tennishallen får inte ett starkt skydd såsom övriga områden men ytan får ej bebyggas och inte heller hårdgöras för parkeringsplatser. Ortofoto som visar på ett ungefär den natur (grönmarkerat) som på något sätt skyddas i plankartan. Planområdet i rött. Gator och trafik Det finns flera sätt att ta sig till Gubbängens IP, med tunnelbana till Gubbängen/Hökarängen, med busslinje 172 och 173, med bil via Målkurvan och Örbyleden, eller genom att cykla längs gångoch cykelstråket som binder ihop Högdalen i väst med Skarpnäck
Sida 23 (33) i öst. Längs Målkurvan ligger idag fyra infarter till idrottsplatsen, varav två har grind. Gång- och cykeltrafik Gång- och cykelnätet kvarstår med samma funktion som idag. Gatunät Befintlig infart vid föreslagen fördelningsstation flyttas en bit österut för att ge plats till anläggningen. I övrigt påverkas inte gatunätets struktur av detaljplanen. Busshindret mellan Målkurvan och Majrovägen påverkas inte av detaljplanen och kommer kvarstå. Biltrafik kommer heller inte kunna ta sig förbi busshindret via planområdet då det är omgivet av stängsel med låsta grindar. Parkering för bil och cykel Huvudparkeringen i den norra delen av Gubbängens IP bibehålls men planeras om för att rymma cirka 120 parkeringsplatser, tre parkeringsplatser för rörelsehindrade samt cykelparkering. Vid bandyhallens olika entréer planeras parkeringsplatser för rörelsehindrade, två stycken bussparkeringar och cirka 100 cykelparkeringsplatser. Tillgänglighet Tillgängliga parkeringsplatser skapas i anslutning till entréer för spelare och publik. Samtliga omklädningsdelar tillgänglighetsanpassas och specifika åskådarplatser för personer med funktionshinder ska finnas i anslutning till entré och toalett för funktionshindrade. Dagvatten I Stockholms dagvattenstrategi står det att dagvatten från hårdgjorda ytor och tak i staden främst ska välja öppna lösningar som pedagogiskt och praktiskt utnyttjar vattnet. I samband med byggnation av bandyhallen förändras markanvändningen från grusplan till takyta och ökar därför avrinningen. Hela volymen dagvatten för ett 10-minuters 10-årsregn uppgår till 140 m 3 och med klimatfaktor fås volymen 170 m 3. Om allt dagvatten vid ett 10-minuters 10-årsregn ska fördröjas måste dagvattenåtgärderna rymma denna volym. Enligt nya riktlinjer från Stockholms stad (2016), Dagvattenhantering Riktlinjer för kvartersmark i tät stadsbebyggelse samt Åtgärdsnivå vid ny och större ombyggnation, ska dagvattenanläggningar
Sida 24 (33) dimensioneras för 20 mm nederbörd. För att ta hand om dagvattnet efter byggnation av bandyhallen behövs därför en magasinsvolym som kan inrymma 220 m 3. Det finns ett antal gröna ytor omkring byggnaden, se figur nedan. Dessa gröna ytor ligger enligt översiktlig bedömning på kullar och är därmed höjdmässigt oanvändbara för dagvattenhantering. Det är möjligt att delar av den gröna ytan på den östra sidan om byggnaden kan utnyttjas. De befintliga byggnaderna på bandyhallens västra sida ligger för nära inpå för att diken eller planteringar ska inrymmas. I och med ökad föroreningstransport är det nödvändigt att renande åtgärder för dagvatten införs i och med exploateringen. Som lösning placeras upphöjda regnbäddar på vardera sidan om bandyhallen, se bild nedan. Då bandyhallen ges sadeltak kommer takvatten fördelas 50-50 på båda sidor om byggnaden. Stuprör från taken kan leda takvattnet till regnbäddarna. Situationsplan med markeringar för placering av regnbäddar samt gröna ytor. Bild: WSP 2017. Förslag för dagvattenhanteringen för bandyhallen sammanfattas med följande punkter: Regnbäddar för uppsamling och rening av takvattnet, placerade intill husvägg. Upphöjda regnbäddar rekommenderas. Gröna tak för att minska volymen dagvatten ifall det av platsskäl inte kan inrymmas tillräckligt med regnbäddar (regnbäddar är fortfarande nödvändiga som ett reningssteg).
Sida 25 (33) Stuprör för avledning av takvatten till regnbäddar. Miljövänligt materialval i taket som minimerar uppkomst av föroreningar vid källan. Teknisk försörjning El, tele, energi och vattenförsörjning Planområdet ansluts till det kommunala VA-ledningsnätet. De tillkommande byggnaderna ansluts till befintliga ledningar i respektive gata inom idrottsplatsen. Planområdet ansluts till det befintliga el- och telenätet. Avfallshantering Soprum placeras mot Örbyleden med yta för sopbil att vända sydöst om bandyhallen. Räddningstjänst Plats för uppställning av räddningsfordon anordnas i anslutning till publik- och spelarentréer samt vid norrliggande ismaskinsport. Konsekvenser Behovsbedömning Stadsbyggnadskontoret bedömer att detaljplanens genomförande inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som åsyftas i PBL (2010) 4 kap 34 eller MB 6 kap 11 att en miljöbedömning behöver göras. Planförslaget överensstämmer med gällande översiktsplan. Planförslaget bedöms inte strida mot några andra kommunala eller nationella riktlinjer, lagar eller förordningar. Planförslaget berör inte område av nationell, gemenskaps- eller internationell skyddsstatus. Den planerade verksamheten bedöms inte medföra väsentlig påverkan på miljö, kulturarv eller människors hälsa. Naturmiljö Planförslaget innebär att naturmark till viss del ianspråktas för byggnation av fördelningsstationen i den nordvästra delen av Gubbängens IP. Miljöförvaltningen har gjort bedömningen att större vattensalamander inte kommer påverkas av byggnationen. Området där bandyhallen föreslås uppföras är redan ianspråktagen och kommer inte göra ingrepp i den naturmark som ligger mellan speedwaybanan och den befintliga utomhusispisten.
Sida 26 (33) Miljökvalitetsnormer för vatten Området är beläget inom avrinningsområdet för ytvattenförekomsten Drevviken för vilken fastställda miljökvalitetsnormer ska följas. Planförslaget bedöms inte påverka möjligheterna att uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten eftersom näringsämnen eller förorenande ämnen inte tillförs Drevviken. Dagvatten från planområdet fördröjs inom fastigheten innan avledning sker till den kombinerade avloppsledningen i anslutning till Örbyleden. Vatten från avloppsledningen transporteras sedan till Drevviken. Byggaktören får inte genom val av byggnadsmaterial förorena dagvattnet med tungmetaller eller andra miljögifter. Störningar och risker Buller Planområdet är utsatt för buller från Örbyleden. Föreslagen ny idrottsverksamhet bedöms inte påverka befintliga bostäder ur bullersynpunkt. Risk och farligt gods Sydväst om planområdet löper Örbyleden, som är en sekundär transportled för farligt gods. Sydväst om planområdet ligger Högdalens industriområde och i nordväst ligger Gubbängens bussdepå. En sammanställning av risker och dess påverkan på idrottsverksamheten redovisas i tabell nedan: Riskkällor Avstånd (cirka) till bandyhallen Gubbängens bussdepå 280 m Nej Bensinstation 450 m Nej Högdalens 370 m Nej förångnings- och blandningsstation Högdalenverket 500 m Nej Gasturbin G5 370 m Nej Vantörs 770 m Nej återvinningscentral & SITA Högdalen Sopsortering Örbyleden 35 m Ja Tabell framtagen av WSP 2016. Påverkan på planerad idrottsverksamhet
Sida 27 (33) Risknivån för transport av farligt gods på Örbyleden ligger på en acceptabel nivå 25 meter från Örbyleden. Inom 25 meter från Örbyleden är risken på en nivå där rimliga riskreducerande åtgärder ska vidtas. Följande åtgärder ska beaktas: Skyddsavstånd: Sportanläggningens placering ska vara bortom 25 meter från Örbyleden. Den tillhörande parkeringen ska byggas bortom 15 meter från vägkant. Disposition av planområde: Byggnaden planeras så att få personer vistas i den del som är närmst farligt godsleden. Omklädningsrum där personer endast vistas tillfälligt placeras närmast Örbyleden. Det ska säkerställas att utrymning kan ske bort från Örbyleden vid en olycka på Örbyleden. Placering av friskluftsintag: Friskluftsintag riktas bort från vägen och placeras bort från riskkällan, på den sida av byggnaden som är oexponerad. En riskanalys beträffande kylanläggning med ammoniak i bandyhallen pekar på att inga potentiellt dödliga exponeringsnivåer förväntas nå närliggande bostads- och företagsområden eller tennishallen. Nivåerna bedöms ej heller kunna orsaka allvarlig skada i dessa områden. Potentiellt dödlig exponering eller allvarligt skadade personer förväntas i vindens riktning på ett avstånd upp till drygt 80 meter från kondensorgården och knappt 30 meter från rörgraven. Den resulterande indikationen på både individrisk och samhällsrisk antyder att nivåerna ligger i en storleksordning som kan accepteras givet att rimliga åtgärder för att minimera riskerna genomförs. Förslag på sådana åtgärder är: Gaslarm på kondensorgården som stannar kylmaskinen efter 10 sekunder och som är kopplat till larm på isbanor och läktare för att snabbt kunna påbörja utrymning av idrottsplatsen vid läckage. Vindindikator vid respektive isbana för att ange säker evakueringsriktning. Undertrycksventilation och gaslarm i rörgrav för att undvika gasspridning vid läckage. Gaslarmet stoppar anläggningen efter 10 sekunder varvid köldbärarpumparna stoppas. Flytt av isbanans läktare för att öka avståndet till potentiella utsläppsplatser. Översvämningsrisk Skyfallsutredningen visar att vatten ansamlas i två områden öster om fördelningsstationen. Maximalt vattendjup uppgår till cirka
Sida 28 (33) 0,6 meter längs Målkurvans södra sida. Det beräknade vattendjupet medför att vägen inte kan trafikeras längs denna sträcka vid händelse av ett 100-årsregn. Vid infarten från Örbyleden ansamlas vatten och det maximala vattendjupet i detta område uppgår till cirka 0,3 meter. Det är därför osäkert ifall det kommer att vara möjligt att ta sig fram till fördelningsstationen vid händelse av ett 100-årsregn. Maximalt vattendjup inom det lokala avrinningsområdet. Bild: SWECO 2017. På norra sidan av fördelningsstationen är översvämningen begränsad med ett maximalt vattendjup som uppgår till cirka 0,1 meter.
Sida 29 (33) Vidare visar skyfallsutredningen att vatten även ansamlas längs sydvästra sidan av fördelningsstationen. Det maximala vattendjupet uppgår här till cirka 0,8 meter. För att undvika att vatten ansamlas här bör markytan utformas på så sätt att vatten kan dräneras antingen norr- eller österut. Ellevio kommer hantera översvämningsrisken vid fördelningsstationen lokalt genom att höja byggnadens grund, samt att hårdgöra ytorna runtom byggnaden och se till att vattnet leds från stationen. Den södra delen av planområdet som innehåller ny bandyhall kräver inga särskilda åtgärder på grund av översvämningsrisk, men ska se till att omgivning inte översvämmas i samband med exploatering. Elektromagnetiska fält Svenska kraftnät som innehar kraftledningarna som går över planområdet på två ställen rekommenderar att alla metalliska byggnadsdelar som är exponerade för kraftledningens elektromagnetiska fält ska skyddsjordas inom ett område av 20 meter från kraftledningens närmaste spänningssatta del. Bilar får inte stå parkerade närmare kraftledningen än tio meter mätt från yttersta faslinan. Idrottsverksamheten väntas ej påverkas av elektromagnetiska fält, utbyggnad kommer ske enligt Svenska kraftnäts rekommendationer. De elektromagnetiska fälten från fördelningsstationen bedöms sträcka sig cirka tio meter utanför byggnaden, detta utifrån beräkningar från liknande stationer (bl.a. i Slakthusområdet). Då idrottsområdet räknas som tillfällig vistelse bedöms detta inte påverka människor som besöker området. Markföroreningar En utredning är gjord angående markföreningar där planerad bandyhall ska uppföras. Föroreningshalterna är i analyserade prover låga, i de allra flesta fall under Naturvårdsverkets riktvärde Mindre än ringa risk (MRR). Undantaget är halten av kobolt som i två prover är i nivå med eller strax över Naturvårdsverkets riktvärde Känslig markanvändning (KM). Båda dessa prover är tagna på lera varför det förefaller finnas förhöjda halter av kobolt i lera inom området.
Sida 30 (33) Fyllnadsmassorna uppfyller utifrån utförd provtagning generellt nivåerna för MRR. I ett prov av fyra har halter av alifater C16- C35 detekterats varför det inte kan uteslutas att det finns halter av C16-C35 inom området. Även om den analyserade halten är relativt låg och under riktvärdet för KM kan massorna inte hanteras fritt. Enligt miljöbalken 10 kap 11 skall den som äger eller brukar en fastighet, oavsett om området tidigare ansetts förorenat, genast underrätta tillsynsmyndigheten om det upptäcks en förorening på fastigheten och föroreningen kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I detta fall har låga halter av föroreningar påträffats och det bedöms inte finnas någon risk kopplat till uppmätta halter och ej heller behov av anmälan enligt 28. Genomförande Organisatoriska frågor Ansvarsfördelning Stadsbyggnadskontoret ansvarar för upprättande av ny detaljplan samt myndighetsutövning vid bygglov och bygganmälan. Exploateringskontoret ansvarar för att upprätta överenskommelse om exploatering som krävs för att genomföra planen. Trafikkontoret ansvarar för besiktning och godkännande av återställande- och anslutningsarbeten i allmän platsmark/gatumark. Lantmäterimyndigheten ansvarar för erforderliga fastighetsbildningsåtgärder. Byggaktörerna finansierar och ansvarar för uppförande av ny bebyggelse och anläggningar på kvartersmark. Huvudmannaskap Kommunen ska vara huvudman för allmän plats. Avtal Överenskommelse om exploatering ska tecknas mellan staden och byggaktörerna innan detaljplanen kommer att antas. De upprättas genom stadens försorg.
Sida 31 (33) Verkan på befintliga detaljplaner Antagande av planförslaget innebär att befintlig detaljplan Pl 5201 helt upphör att gälla inom planområdet. Fastighetsrättsliga frågor Fastigheter och ägoförhållanden Planområdet omfattar del av fastigheten Gubbängen 1:1 som ägs av Stockholms kommun. Användning av mark Föreliggande detaljplan redovisar avgränsning mellan kvartersmark och allmän platsmark. Huvuddelen av området är utlagt som kvartersmark för idrottsändamål, del av området är utlagt som allmän plats (park) i gällande plan. Inom planområdet ändrar delar som är utlagda som kvartersmark för idrottsändamål användning till allmän plats (gata). Inom delar av området bekräftas användningen idrottsändamål. Inom en del ändras kvartersmarksanvändningen från idrottsändamål till teknisk anläggning. Del av område utlagt som allmän plats (park) ändrar användning till kvartersmark för teknisk anläggning. Del av området ändrar användning från park till gata och del till natur, båda allmän plats. Fastighetsbildning Lantmäterimyndigheten ansvarar för erforderliga fastighetsbildningsåtgärder, på fastighetsägarens initiativ och bekostnad. Lämplighet avseende fastigheters utformning mm prövas vid lantmäteriförrättning. För planens genomförande krävs fastighetsbildning. Område utlagt som teknisk anläggning ska utgöra en fastighet som bildas genom avstyckning. Fastigheten Gubbängen 1:1 ska avstå mark till den nya fastigheten. Område utlagt som kvartersmark för teknisk anläggning, ska avstyckas och bilda en fastighet. Rättigheter Inom planområdet är två ledningsrätter för starkström lokaliserade, 2000-11407.1 och 2000-04492.5. Rättigheterna fortsätter att gälla oförändrat, har fortsatt planstöd och påverkas inte av planens genomförande. Farsta Tennis har ett arrendeavtal sedan 1987 som löper till och med 2018-05-31 med två års förlängning och nio månaders
Sida 32 (33) uppsägningstid. För bandyklubben GT 76 finns det två arrendeavtal som löper fram till och med 2020-09-30 med 18 månaders uppsägning. Markreservat för allmännyttiga underjordiska ledningar har avsatt (u). Rätten kan säkras genom inrättande av servitut eller ledningsrätt. Behov av rättigheter prövas i samband med fastighetsbildningen i lantmäteriförrättning. Ekonomiska frågor Byggaktörerna står för exploateringskostnaderna inom detaljplaneområdet. Genomförandet av exploateringen kommer att regleras genom överenskommelse om exploatering mellan Stockholms stad och byggaktörerna. Vatten och avlopp Stockholm Vatten AB ansvarar för omläggning av VA-systemet efter överenskommelse med Stockholms stad. Kostnaderna för flytt av ledningar regleras av separata avtal. Gatukostnader Gatukostnader regleras i avtal mellan Stockholm stad och byggaktörerna. Ersättning vid markförvärv/försäljning Överlåtandet av byggrätt sker mellan Stockholms stad och byggaktören för kvartersmark. Fastighetsbildning Lantmäterimyndigheten ansvarar för erforderliga fastighetsbildningsåtgärder, kostnader regleras enligt överenskommelse om exploatering. El och tele m.m. De ledningsdragande bolagen ansvarar för nya servisledningar och tar ut anslutningsavgift från respektive byggaktör. Kostnader för miljöskyddsåtgärder Eventuella miljöskyddsåtgärder bekostas av byggaktörerna. Tekniska frågor Teknisk försörjning finns idag i anslutning till fastigheten. Anslutning sker till befintliga ledningar. En utbyggnad av den
Sida 33 (33) kommunala försörjningen bedöms inte behöva göras med anledning av de nya byggrätterna. Dagvatten Dagvatten ska hanteras enligt Stockholms stads dagvattenstrategi. Det innebär bland annat att åtgärder ska vidtas vid källan så att dagvattnet inte förorenas. Dagvatten ska hanteras nära uppkomsten genom lokala dagvattenlösningar på kvartersmark och allmän mark. El/Tele De ledningsdragande bolagen ansvarar för anslutning av planområdet till el och tele efter ansökan av byggaktören. Kostnaderna för flytt av ledningar regleras av separata avtal. Genomförandetid Genomförandetiden är 5 år från det att planen vunnit laga kraft.