Projektrapport - Sammanfattning

Relevanta dokument
Patientsäkerhetsberättelse för Falkenbergs kommun 2012

Kommunal Hälsooch sjukvård. MAS nätverket

Uppföljning av särskilda boenden inom äldreomsorgen

Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden

Patientsäkerhetsberättelse

Riktlinje för social dokumentation för kommunala utförare inom vård- och omsorg

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun

Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ- och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

4. Gruppboende - personer med demenssjukdom och med särskilda behov

Marita Ölmheden. Danderydsgeriatriken, SLSO

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse

Ny person på äldreboende, korttidsplats eller växelvårdsplats

Policy för bisysslor i Torsby kommun Antagen av kommunfullmäktige

Granskningar i Kungsbacka kommun

Personal- och organisationsutskottet Jan-Eric Berglund

Förebyggande arbete. Att förebygga trycksår, undernäring, fallolyckor samt ohälsa i munnen. Socialförvaltningen

Patientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6)

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kvarngården.

Fördjupad uppföljning av Knivsta kommuns hemtjänst utförd i egen regi SN-2015/371

Neglinge gårds förskola. Nacka kommun

Handlings- och projektplan Bättre liv för sjuka äldre i Västernorrland

Kvalitetsarbetet på enheten innebär att enheten har en kvalitetsgrupp som månadsvis träffas för att gå igenom föregående månads samtliga händelser.

Uppföljning av Frösunda vård- och omsorgsboende år 2014

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse

Ersättning år 2019 samt revidering av förfrågningsunderlag för upphandling av särskilt boende (LOV)

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Kommunal hälso- och sjukvård

Verksamhetschef: Annika Tumstedt Patientsäkerhetsberättelse för Kastanjens Äldreboende År 2015

Hjärtstopp hos patient inskriven i kommunal hälso- och sjukvård

2014 års patientsäkerhetsberättelse för. Magdalenagårdens vård och omsorgsboende

Patientsäkerhetsberättelse för Lillsjögården. År 2015

Reviderad

Hemsjukvård i Hjo kommun

DELEGERING. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (7)

Patientsäkerhetsberättelse 2013 Åsengårdens vård och omsorgsboende

Riktlinje för social dokumentation för kommunala utförare inom vård- och omsorg

Katetervård och kateterisering av urinblåsa

Patientsäkerhetsberättelse

Behovs- och riskanalys behörigheter i Procapita HSL

Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014 Aleris Omsorg

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Katetervård och kateterisering av urinblåsa

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE

Projekt: Fallprevention Svedala kommun

AVTAL OM LOKAL LÖNEBILDNING IT-företag. Giltighetstid:

Delegering av Läkemedel

Uppföljning av effektmål i Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad

Patientlag

Temagrupp Äldre. Strategi Att stärka och systematiskt förbättra samverkan i vård och omsorg för äldre.

Fast vårdkontakt vid somatisk vård

Uppföljning av hemtjänst, servicehus och vårdoch omsorgsboende 2018

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

2014 års patientsäkerhetsberättelse för:

Kungälvs kommun Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd

Riktlinjer för Läkemedelshantering

Riktlinjer för måltider inom äldreomsorgens särskilda boendeformer i Västerviks kommun

Patientsäkerhetsberättelse 2017 Soltorps Äldreboende

DELEGERING. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (7)

Patientsäkerhetsberättelse

~~~00~~~~0~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~

Medarbetarsamtal vid KI

God vårdhygien inom vård och omsorg

Patientsäkerhetsberättelse för HSV-teamet

2. Rapportera. Dokumentnamn: Handlingsprogram för patientsäkerhet inklusive avvikelsehantering. Dokumenttyp: Adm PM

WWFs riktlinjer för insamling

Riktlinjer för Dokumentation i verkställighet

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Ansökan till Socialstyrelsen om stimulansmedel för att utveckla äldreomsorgen

2. Gruppboende - Personer med demenssjukdom

Att följa sina resultat. Jeanette VanCura Vårdutvecklare Hallands sjukhus

Projektplan Digitala signeringslistor

Presentation: Margareta Jansson ersättare för Guy Lööv, deltagit i framtagandet av Äldrevårdsprogrammet

Lokala regler och anvisningar för intern kontroll

År Patientsäkerhetsberättelse enligt Patientsäkerhetslagen (2012:659) för Olovslunds Äldreboende. Roya Fard. Olovslunds Äldreboende

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Ansvarig Upprättad av Berörda verksamheter Fastställd datum Dokumentnamn Diarienummer Rutin för delegering Syfte Regelverk Beskrivning

Riktlinje för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter inom kommunal hälso- och sjukvård

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

P atientsäkerhetsberättelso

Delegering av Läkemedel

Ekehöjden - Demens - VoB 2015

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

En dans för balans. Gutenberg Särskilt boende i Bollnäs

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Handbok för. Lönesättande samtal. Försvarsförbundets målbild: Varje medlems lön ska sakligt kunna motiveras.

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Det föreslagna beslutet medför inga kända ekonomiska konsekvenser för kommunen.

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Breared

Handläggningsordning vid diskriminering och kränkande särbehandling

Uppföljning av Oskarsro vård- och omsorgsboende år 2014

Uppföljning av Ametisten vård- och omsorgsboende 2014

Plan för intern kontroll 2017

Patientsäkerhetsberättelse för vård och omsorgsverksamheter 2015

Transkript:

Projektrapport - Sammanfattning Metod: Insamlande av data till utvärderingen genomfördes genom observationer ute i verksamheten under projektet gång, samt dialogträffar tillsammans med vård- och omsorgspersonal inför, under och efter testet. Den insamlade utvärderingsdatan presenterades inte utifrån måluppfyllelse eller slutsatser, utan som rekommendationer. Rekommendationer: Nedan presenteras de viktigaste rekommendationerna. 1. Vid användandet av sängsensorer bör utgångspunkten vara att arbeta med små åtgärder och insatskorrigeringar som gynnar den enskilde och dennes livskvalité. Förtydligat används informationsteknik till att samla in information knuten till den enskilde och att vid avvikelser skapa åtgärder och insatskorrigeringar. Då användandet av sängsensorer ska komma den enskilde till dels finns det risk att för stora insatskorrigeringar påverkar den enskilde negativt. 2. Vid införande av nya arbetsuppgifter och arbetsredskap är det normalt att medarbetare kan reagera negativt. Därför görs rekommendationen att grunden vid införandet av nya arbetsuppgifter och arbetsredskap bör syfta till att byta ut och modernisera befintliga arbetsmetoder. Rekommendationen bygger även på att dialogen tillsammans med medarbetarna är viktig vid införander av nya arbetsuppgifter och arbetsredskap. OBS: Sedan dess har modeller arbetats fram för smartare och effektivare arbetsmetoder som stöd vid Senior Alert/- och BPSD-arbete. Modellerna bygger på att sängsensorer ersätter nuvarande, ineffektiva och oprecisa mätmetoder för viktmätning samt sömn/- orosprofil. Modellerna har koppling till rekommendation nummer, 7. OBS: Modellerna är i dags läge 2017-04-21 ännu inte skarpt testade. 3. Vid framtida tester eller vid införande av välfärdsteknologiska produkter och tjänster bör någon i varje verksamhet delges huvudansvar för att driva och utveckla processen. OBS: Sedan dess har vi utarbetat en flödes- och ansvarsmodell som istället delger ansvaret på utvalda omvårdnadspersonal och för ansvarig sjuksköterska på respektive avdelning (vårdboende). Flödes- och ansvarsmodellen är i dags läge 2017-04-21 ännu inte skarpt testade. 4. Vid framtida tester eller vid införande av välfärdsteknologiska produkter och tjänster som bygger på insamlade av information knuten till den enskilde bör huvudansvaret delges någon ur den legitimerade personalen. Motiveringen till detta bygger på att den insamlade informationen knuten till den enskilde kan leda till åtgärder och insatskorrigeringar, som i vissa fall kan utgöras på medicinska grunder. OBS: Se rekommendation 3 5. Vid framtida tester eller vid införande av välfärdsteknologiska produkter och tjänster som bygger på insamlande av information knuten till den enskilde, är det viktigt att både legitimerad och omsorgspersonal breddas plats till att delta i dialogen över den insamlade informationen. Rekommendationen är att utse ansvariga ur omvårdnadspersonalen ifrån respektive avdelning/arbetsgrupp, samt ifrån nattpersonalen. Obsavera ovanstående rekommendation att någon ur den legitimerade personalen står som huvudansvarig.

OBS: Se rekommendation 3-4 6. Vid framtida tester eller vid införande av välfärdsteknologiska produkter och tjänster som bygger på insamlande av information knuten till den enskilde bör rutiner och processer utarbetas för när och var analysen av informationen bör ske. Förtydligat behöver varje verksamhet standardisera sina rutiner och processer för analysarbetet av den insamlade informationen. OBS: Se rekommendation 3 om flödes- och ansvarsmodell 7. Åtgärder och insatskorrigeringar med grund i insamlande av informationen kopplat till den enskilde bör utgöras av noggrant och trovärdigt analysarbete. Rekommendationen är att utarbeta standardiserade analysmodeller för vård- och omsorgspersonalen att förhålla sig till då insamlad information knuten till den enskilde ska analyseras. Analysmodellerna bör syfta till att vägleda vård- och omsorgspersonalen till att göra trovärdiga och korrekta analyser av den insamlade informationen. Vidare syftar analysmodeller till att upprätthålla kvalité för den enskilde, och eliminera eventuella risker för felatigheter vid skapandet av åtgärder och insatskorrigeringar. OBS: Se rekommendation 2. 8. Vid framtida tester eller vid införande av välfärdsteknologiska produkter och tjänster som bygger på insamlande av information knuten till den enskilde bör processer och modeller upprättas för utvärdering av de åtgärder och insatskorrigeringar som skapas. Förtydligat bör processer och modeller skapas för att stödja vård- och omsorgspersonalen i utvärderingen av de åtgärder och insatskorrigeringar som skapats för den enskilde. Syftet bör vara att upprätthålla kvalitén för den enskilde och eliminera att skapta åtgärder och insatskorrigeringar har negativa effekter för den enskilde. OBS: Se rekommendation 2 och 7. 9. För att uppnå effektiviseringar vid olika vård- och omsorgssituationer med hjälp av välfärdsteknologiska produkter och tjänster som bygger på insamlade av information knuten till den enskilde bör ett proaktivt förhållningssätt tillämpas. Kontakt: Tomas Berglund tomas.berglund@cenvigo.com 070-760 98 55