Allt vi gör ska vara så pass roligt att alla vill delta

Rapport nr: 2011ht5003 Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Examensarbete i utbildningsvetenskap inom allmänt utbildningsområde, 15 hp Allt vi gör ska vara så pass roligt att alla vill delta En kvalitativ studie om hur lärare i idrott och hälsa kan påverka eleverna till att delta under idrottslektionerna Författare: Malin Eriksson Joures Sinani Handledare: Johnny Takats Examinator: Ylva Bergström

SAMMANFATTNING Syftet med denna studie är att förstå elevers motiv till att inte delta i idrottsundervisningen samt hur lärare arbetar med elevers motivation att delta. De frågeställningar studien har utgått från är följande; 1a. Vad är enligt högstadieeleverna motiven till att inte delta i idrottsundervisningen? 1b. Hur ser högstadielärarna på elevers motiv att inte delta i idrottsundervisningen? 2. Hur motiverar lärarna i vår studie eleverna att delta i idrottsundervisningen? Den metod som använts är kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat både lärare i idrott och hälsa och elever i årskurs 9, i tre olika kommuner i Uppland. Vi har sammanlagt intervjuat sex lärare och 11 elever på fyra olika högstadieskolor. Det resultat vi har fått fram är att de vanligaste orsakerna till att eleverna inte deltar under lektionerna i idrott och hälsa beror på att eleverna glömmer kläderna, är sjuka, skadade samt är lata. Hur lärarna i idrott och hälsa motiverar sina elever är väldigt individuellt och det beror på vilken elev de ska motivera. Nyckelord: idrott och hälsa, motivation, lärare i idrott och hälsa, elever 2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 5 1.1 Avgränsning...5 1.2 Studiens design...5 1.3 Disposition.6 2. BAKGRUND.7 3. STYRDOKUMENT.8 3.1 Lpo 94...8 3.2. Lgr 11...8 3.3 Jämförelse mellan Lpo 94 och Lgr 11..9 4. TIDIGARE FORSKNING.10 4.1 Motivation.11 4.1.1 Definition av begreppet motivation..11 4.1.2 Självbestämmande teorin (SDT)... 12 4.1.3 Inre motivation..13 4.1.4 Yttre motivation 14 4.1.5 Amotivation..14 4.1.6 Motivation på tre nivåer....14 4.2 Lärares motivationsarbete.15 5. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 18 5.1 Syfte 18 5.2 Frågeställningar..18 6. METOD.19 6.1 Urval... 19 3

6.2 Datainsamling och databearbetning 19 6.3 Intervjupersoner..21 6.4 Pilotintervjuer..22 6.5 Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet....22 6.6 Etiska övervägande.23 6.7 Metoddiskussion 24 7. RESULTAT...25 7.1 Högstadieelevernas motiv till att inte delta i idrottsundervisningen..25 7.2 Högstadielärarnas motiv till att eleverna inte deltar i idrottslektionerna...28 7.3 Hur motiverar lärarna i vår studie eleverna att delta i idrottsundervisningen. 30 7.3.1 Lärarnas åsikter.30 7.3.2 Elevernas åsikter 33 8. DISKUSSION..36 8.1 Resultatdiskussion.36 8.2 Slutsats..41 9. VIDARE FORSKNING..41 KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING..42 BILAGOR 44 4

1. INLEDNING Under våra verksamhetsförlagda utbildningar har vi kommit i kontakt med elever som går på högstadiet som skolkar, glömmer sina idrottskläder, kommer med bortförklaringar och de som deltar men tycker att det är tråkigt när de har idrottsundervisning i skolan. Varför tycker vissa högstadieeleverna inte om ämnet idrott och hälsa? Som blivande lärare i idrott och hälsa upplever vi att det är en av lärarens svåraste uppgift att få alla elever att bli motiverade till att delta och vara med av en inre vilja under idrottslektionerna. Med anledning av detta vill vi undersöka vad de bakomliggande orsakerna är till att eleverna inte är aktiva under idrottslektionerna samt hur lärare arbetar med att motivera sina elever. Vi strävar efter att undersöka hur man som lärare i idrott och hälsa gör för att idrottsundervisningen ska locka samtliga elever till att delta under lektionerna. 1.1 Avgränsningar Studiens respondenter består av lärare som undervisar i ämnet idrott och hälsa på högstadieskolor och eleverna som vi har intervjuat går i årskurs 9. Denna avgränsning är relevant eftersom studiens författare kommer att ta ut lärarexamen i grundskolans senare år i ämnet idrott och hälsa. Anledningen till att vi valt elever i årskurs 9 beror på att de har gått på deras skola i drygt två år, har erfarenhet från både undervisningen i idrott och hälsa och av att ha läraren som undervisar dem i idrott och hälsa samt att de förhoppningsvis är tillräckligt mogna för att besvara våra frågor. 1.2 Studiens design Genom intervjuerna får samtliga individer i urvalsgruppen komma till tals med sina egna ord och som undersökare får man möjlighet att ställa uppföljningsfrågor. Studiens resultat presenteras i tre skilda teman utifrån studiens frågeställningar. Intervjuerna redovisas parallellt med varandra. Intervjuerna åskådliggörs genom flera direkta citat från vad lärarna har sagt för att belysa ett resonemang och möjliggöra en djupare förståelse hos läsaren. Ambitionen har varit att ge alla intervjupersoner lika mycket utrymme. 5

1.3 Disposition I denna studie har vi valt att dela upp arbetet mellan oss enligt följande; Joures har skrivit kapitlet sex, kapitel åtta samt sammanställt elevintervjuerna. Malin har skrivit kapitel fyra och sammanställt lärarintervjuerna. Resterande delar är utarbetad gemensamt, detta för att skapa en entydighet för studien. För att få en bild över studiens upplägg kommer här en beskrivning av dess kapitel; i kapitel två skrivs om bakgrund till varför studien görs. Kapitel tre handlar om vad som står i styrdokumenten och vad som kan kopplas till motivation. Kapitel fyra behandlar definition av motivation, självbestämmande teorin, inre och yttre motivation, amotivation samt lärares motivationsarbete. Kapitel fem åskådliggör studiens syfte och frågeställningar. Kapitel sex handlar om studiens metodval och kapitel sju redogör för studiens empiriska material. Det sjätte och avslutande kapitlet redovisar en sammanfattande diskussion över studiens resultat. 6

2. BAKGRUND Forskning om ämnet idrott och hälsa i Sverige har ökat under 1900-talet, framför allt under 2000-talet. Det är främst antalet skrivna avhandlingar som har ökat men även andra studier inom ämnet. 1 I Sverige är ämnet idrott och hälsa väldigt populärt på högstadieskolorna. 2 Detta visades sig år 1993 då Skolverket gjorde en nationell utvärdering, resultatet visade sig att ämnet idrott och hälsa var det tredje populäraste ämnet i skolan. 3 Samtidigt som det finns elever som inte alls ser någon mening med ämnet. 4 Skolverket gjorde ytterligare en utvärdering 2005, då det visades även denna gång att ämnet idrott och hälsa uppskattas av många elever, vilket ledde till att ämnet fick en positiv bild. 5 När Skolinspektionen granskade svenska grundskolor år 2010 visade det sig att i genomsnitt var det tre elever per klass som inte deltog under idrottslektionerna. 6 Statistik från år 2011 visar att det sammanlagt var 7316 av totalt 105 566 elever (ca 6,9 %) av Sveriges årskurs 9 elever som inte nådde upp till ett godkänt betyg i ämnet idrott och hälsa enligt Skolverket. Av dessa totalt 7316 elever var 3955 flickor och 3361 pojkar. 7 Det är också fler pojkar än flickor som får de högsta betygen, som trivs bra och som anser att de får vara med och påverka lektionsinnehållet. 8 Tonåringar rör sig allt mindre och deras närvaro under lektionerna i idrott och hälsa blir bara sämre ju äldre de blir. Detta problem stöds av NU 03, 11 % av eleverna som går i årskurs 9 uppger att de sällan eller aldrig deltar på idrottslektionerna. 9 Hur ska lärare i idrott och hälsa lyckas motivera och få alla elever att delta under idrottslektionerna? Ekberg berättar att lärare i idrott och hälsa viktigaste uppgift är att de ska förbereda eleverna för livslång fysisk aktivitet. 10 Denna uppsats syftar till att öka medvetenheten om hur lärare i idrott och hälsa kan påverka och öka elevers deltagande under idrottslektionerna. 1 Ekberg, Jan-Eric (2009) Mellan fysisk bildning och aktivering: en studie av ämnet idrott och hälsa i skolår 9, Malmö: Holmbergs, s.63 f. 2 Ekberg, Jan-Eric & Erberth, Bodil (2000) Fysisk bildning- om ämnet Idrott och hälsa, Lund: Studentlitteratur, s.55 3 Ekberg, Jan-Eric & Erberth, Bodil (2000), s.55 4 Annerstedt, Claes (1991) Idrottslärarna och idrottsämnet. Utveckling, mål, kompetens- ett didaktiskt perspektiv, Göteborg: Vasastadens Bokbinderi AB, s. 137 5 Ekberg, Jan-Eric (2009), s.51 6 Skolinspektionen (2010), Rapportering från Flygande tillsyn i ämnet idrott och hälsa den 22 april 2010, Stockholm: Skolinspektionen, s. 8 7 http://www.skolverket.se/statistik_och_analys/2.1862/2.4290/2.4291, (2011-11-18) 8 Skolverket (2005) Nationella utvärderingen av grundskolan 2003, Rapport 250, s. 51 9 Skolverket (2005), s. 51 10 Ekberg, Jan-Eric (2009), s. 57 7

3. STYRDOKUMENT Under denna rubrik kommer vi att redogöra för vad som skrivs i styrdokumenten, läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet 1994 (Lpo 94) och läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr 11), som kan kopplas till motivation. Från år 1994 fram till idag har läroplanen Lpo 94 gällt för landets grundskolor. I augusti år 2011 implementerades en ny läroplan för grundskolorna, nämligen Lgr 11. 3.1 Lpo94 I Lpo 94 står det att eleverna utgår från olika förutsättningar och behov samt att det är lärarens uppgift att anpassa undervisningen efter behoven som finns samt se till att elevernas kunskapsutveckling går åt rätt håll. Lärare har ett särskilt ansvar för eleverna som har svårigheter, vilket medför att läraren hela tiden måste se möjligheter. Eleverna kan nå målen genom att gå olika vägar, d.v.s. utbildningen utformas olika av lärarna beroende på vilken elev det handlar om. 11 Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för undervisningen. 12 Ett mål som eleverna ska uppnå i grundskolan är att ha kunskaper om hur en god hälsa uppnås och även hur den egna livsstilen påverka ens hälsa. 13 I kursplanen i Lpo 94 står det att ämnet ska väcka nyfikenhet och intresse för nya aktiviteter hos eleverna och att läraren ska sträva efter att eleverna utvecklar en positiv självbild. 14 3.2 Lgr 11 I läroplanen står det att målet är att samtliga elever utvecklas och lär sig under sin skoltid samt att skolan ska stimulera till att eleverna utvecklar en livslång lust att vilja lära sig saker. 15 Lärare ska anpassa undervisningsinnehållet till varje elevs behov och även ta hänsyn till elevens förutsättningar. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Med anledning av detta utformas undervisningen olika. 16 Grunden för skolans verksamhet ska utgå från nyfikenhet, utforskande lusten att lära sig saker. 17 Lärare ska ta hänsyn till elevernas erfarenheter och 11 Utbildningsdepartementet (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Lpo94. Stockholm: Fritzes, s. 4 12 Utbildningsdepartementet (2006), s. 9 13 Utbildningsdepartementet (2006), s. 10 14 Utbildningsdepartementet (2000) Kursplan för idrott och hälsa, Stockholm: Utbildningsdepartementet, s. 1 15 Utbildningsdepartementet (2011b) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Lgr11, Stockholm: Utbildningsdepartementet, s. 7 16 Utbildningsdepartementet (2011b), s.8 8

tänkande och stärka elevens självförtroende och tilliten till elevens egna förmåga. 18 Under rubriken elevernas ansvar och inflytande i Lgr 11 står det att läraren ska tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen. 19 I kursplanen i Lgr 11 står det att eleverna ska utveckla intresse för fysisk aktivitet. I idrottsundervisningen ska eleverna få pröva många olika slags aktiviteter med syfte att eleverna ska få upp ögonen för någon aktivitet som de sedan förhoppningsvis vill fortsätta med att utöva på sin fritid. Lärare i idrott och hälsa ska lära eleverna vilka faktorer som påverkar deras fysiska förmåga, hur man utvecklar goda levnadsvanor, ge kunskaper om hur fysisk aktivitet förhåller sig till psykiskt och fysiskt välbefinnande och hur man kan påverka sin egen hälsa. Detta i syfte för att de ska ta hand om och vara rädd om sina egna kroppar livet ut. Undervisningen i idrott och hälsa ska även få eleverna att utveckla en god kroppsuppfattning och lära känna sin kropps fysiska förmåga. 20 3.3 Jämförelse mellan Lpo 94 och Lgr 11 Läroplanernas innehåll som kan kopplas till motivation uttrycks väldigt lika. Däremot bestod den tidigare läroplanen Lpo 94 av ett mål- och resultatsystem. Strukturen på dagens kursplan har kommit att ändras från strävansmål och uppnåendemål till ämnets syfte och centralt innehåll, där det centrala innehållet kommer att uttrycka vad undervisningen handlar om. Ytterligare något som kommit att förändras i och med övergången till Lgr11 är betygsstegen. Tidigare och för eleverna som går i årskurs 9 läsåret 2011/12 ges betygen G, VG och MVG. I nya läroplanen, Lgr 11, som började gälla från och med augusti 2011 kommer att utgöras av bokstäverna E, D, C, B och A, där bokstaven A utgör det högsta betyget. 21 I läroplanerna som gäller idag utgår man från att alla människor är bildbara och kan lära sig menar Martin Hugo som arbetar som lektor i pedagogik. 22 17 Utbildningsdepartementet (2011b), s.13 18 Utbildningsdepartementet (2011b), s.14 19 Utbildningsdepartementet (2011b), s.15 20 Utbildningsdepartementet (2011a) Del ur Lgr11: Kursplan för idrott och hälsa i grundskolan, Stockholm: Utbildningsdepartementet, s.51 21 Utbildningsdepartementet (2011c), Kunskapskrav till kursplanen i idrott och hälsa, Stockholm: Utbildningsdepartementet 22 Hugo, Martin (2011) Från motstånd till framgång att motivera när ingen motivation finns, Stockholm: Liber AB, s.16 9

4. TIDIGARE FORSKNING Det finns mycket skrivet om motivation och motivation som är kopplat till idrottsundervisningen i skolan. Blankenship 23, Deci och Ryan 24 och Hassmén 25 har definierat vad motivation är och vad det handlar om. Även Davidsson har skrivit om motivation i boken Motivera mera. Hugo 26 och Annerstedt 27 har gjort undersökningar som handlar om hur man motiverar elever till att delta. Martin Hugo är lektor i pedagogik vid Högskolan i Jönköping och har skrivit boken Från motstånd till framgång att motivera när ingen motivation finns. Boken handlar om hur åtta elever som läser det individuella programmet på gymnasiet blir motiverade till att engagera sig i skolarbetet. Hugo har följt dessa elever under tre års tid när de går på gymnasiet och i boken berättar han om sina möten med eleverna och om hur lärarna väcker elevernas motivation. För att förstå elevers svårigheter i skolan menar Hugo att man kan utgå från två olika perspektiv. Antingen handlar det om individuella förhållanden eller att både skolan och lärarna har undervisningssvårigheter. Med individuella förhållande menas att de kan ha att göra med kön, social miljö samt begåvning. För att eleverna ska bli motiverade är framgångsfaktorerna att eleverna upplever delaktighet, lärarna tycker om och bryr sig om dem samt att lärandesituationerna är på riktigt. Claes Annerstedts bok Att (lära sig) vara lärare i idrott och hälsa handlar om vägen till hur man blir en bra lärare i ämnet idrott och hälsa. Han skriver om vad det innebär att vara lärare och hur man kan utvecklas till att bli en ännu bättre lärare. Mot bakgrund av den tidigare forskning som Hugo och Annerstedt har bedrivit gällande vilka framgångsfaktorerna är för att motiverar de omotiverade eleverna är det av intresse att vi undersöker om våra informanters åsikter och sätt att arbeta stämmer överens med detta. 23 Blankenship, Bonnie Tjeerdsma (2008) The psychology of teaching physical education, Scottsdale, Purdue University, Holcomb Hathaway 24 Ryan, R.M. & Deci, E.L. (2000) Intrinsic and Extrinsic Motivations: Classic Definitions and New Directions, Contemporary Educational Psychology 25 25 Hassmén, Peter, Hassmén, Nathalie & Plate, Johan (2003) Idrottspsykologi, Stockholm: Natur och kultur 26 Hugo, Martin (2011) 27 Annerstedt, Claes (2007) Att (lära sig) vara lärare I Idrott och hälsa, Göteborg: Multicare AB 10

4.1 Motivation I det dagliga arbetet ingår det för läraren i idrott och hälsa att få eleverna att förstå varför de ska lära sig det som de undervisas om och även hur de kan använda denna kunskap utanför skolans väggar. Lyckas lärare i idrott och hälsa med detta kommer motivationen hos elever att öka under idrottslektionerna. Genom att lärare i idrott och hälsa arbetar med att motivera sina elever på olika sätt under idrottsundervisningen ger man eleverna en större chans att lyckas och göra bra ifrån sig. 28 Detta kapitel ger en redogörelse för hur denna studie definierar och betraktar begreppet motivation och förklarar motivationens olika delar. Motivationens delar består av begreppen inre- och yttre motivation samt amotivation. 4.1.1 Definition av begreppet motivation I litteratur skrivet om motivation framgår att definitioner av begreppet varierar beroende på vilken författare som yttrat sig. Nationalencyklopedin definierar ordet motivation, sammanfattande psykologisk term för de processer som sätter igång, upprätthåller och riktar beteende. 29 Förklaringen till varför vi människor handlar och varför vi gör vissa saker förklaras i Nationalencyklopedin genom att det finns olika teorier om motivation. Vidare i nationalencyklopedin kan man läsa att genom motivation sätter vi människor igång och göra någonting. 30 Motivation kan även visa sig genom ett inre behov och att det är förklaringen bakom ett visst beteende. Motivation får oss människor helt enkelt att göra något. 31 En amerikansk professor och motivationsexpert vid namn Saul Gellerman hävdar att motivation handlar om uthållighet och fokusering. Han formulerar det som följande, Motivation är skillnaden mellan att göra minsta möjliga man kan komma undan med och att göra allt man förmår 32 28 Davidsson, Lina & Flato, David (2010) Motivera mera möjligheternas pedagogik, Malmö: Epago, s. 7 f., 12 29 www.ne.se, sökord: motivation (2011-11-14) 30 www.ne.se, sökord: motivation (2011-11-14) 31 www.ne.se, sökord: motivation (2011-11-14) 32 Gellerman, Saul (1992) Att motivera till ökad insats, Malmö: Richters, s.11 11

Gellerman uttrycker även att motivation handlar om att maximera sin förmåga till att topprestera. 33 Motivation handlar om något som finns inne i individen och som är relaterat till handling. 34 Blankenship definierar motivation kortfattat som riktningen och intensiteten av ett beteende. Han menar att dessa två begrepp bör lärare i idrott och hälsa ha kunskap om för att lyckas med motivationsarbetet på optimalt vis: direction and intensity of behavior. Med riktning menas de aktiviteter som eleverna själva väljer att delta på och med intensitet menas graden av engagemang. 35 Intensiteten innebär hur hårt eleven kämpar för att prestera så bra som möjligt. Detta kan observeras tydligt vid exempelvis ett Cooper-test, ett konditionstest som går ut på att eleven ska springa så långt som möjligt under tolv minuter. Syftet är att mäta elevens kondition och syreupptagningsförmåga. Under testet syns det vilka elever som ger upp tidigt och vilka som kämpar tills de inte orkar springa ett steg till. 36 Blankenship menar att läraren måste observera i detalj vilka delar av en specifik aktivitet som intresserar den omotiverade eleven. Exempelvis om denne elev skulle välja att delta på cirkelträningen, vilken eller vilka stationer väljer eleven att genomföra? Eleverna deltar på olika villkor, en del för att de känner sig tvingade för att få betyg och andra för att de tycker lektionerna är roliga. De senare eleverna presterar oftast bättre än de förstnämnda. 37 4.1.2 Självbestämmandeteorin (SDT) Självbestämmandeteorin (SDT) utvecklades av professorerna Ryan och Deci. SDT baserar sig på en rad olika teorier gällande motivation. SDT har under de senare åren använts vid forskning av barn och deras motivation i idrottssammanhang. SDT handlar om i vilken grad en individs beteende baseras på egna beslut. Får eleven vara med och bestämma över undervisningen och ha inflytande på lektionerna så kommer sannolikheten att eleven fortsätter med den pågående aktiviteten vara hög. 38 Enligt SDT har människor tre medfödda behov och dessa är självständighet, kompetens och samhörighet. 39 Dessa tre behöver uppfyllas för att främja 33 Gellerman, Saul (1992), s.12 35Ahl, Helene (2004) Motivation och vuxnas lärande. En kunskapsöversikt och problematisering, Kalmar: Myndigheten för skolutveckling, s. 48 35 Blankenship, Bonnie Tjeerdsma (2008), s. 5, Deci, Edwars and Ryan, Richard (1985) Intrinsic motivation and self-determination in human behavior. s. 151, 172 36 Blankenship, Bonnie Tjeerdsma (2008), s. 272-273 37 Blankenship, Bonnie Tjeerdsma (2008), s. 272-273 38 Ryan, R.M. & Deci, E.L. (2000), s. 54 67 39 Ryan, R.M. & Deci, E.L. (2000), s. 54-67 12

välbefinnande och hälsa och även för att inre motivation ska uppnås. 40 Självständighet sett ur ett elevperspektiv innebär att eleven känner eget inflytande och drivkraft. Kompetens handlar om att eleven känner att den lyckas och klarar saker på egen hand. Samhörighet innebär att elever skapar relationer till varandra och känner sig trygga i klassen. Behovet av att själv bli omtyckt spelar också en central roll inom begreppet. När eleverna interagerar med varandra och har roligt under en idrottslektion kan eleverna känna samhörighet. 41 SDT behandlar tre former av motivation; inre och yttre motivation samt amotivation. 42 4.1.3 Inre motivation Eleven som utför saker för nöjes skull och har en inre tillfredsställelse drivs av en inre motivation. Till exempel, eleven deltar inte på grund av att han eller hon har blivit tillsagd av läraren i idrott och hälsa utan eleven deltar för att han eller hon gör det av egen vilja. Denna elev är med på idrottslektionerna för att han eller hon tycker det är roligt, samtidigt som eleven har ett positivt syfte med att vara med på idrottslektionerna. 43 Vanliga känslor när en inre motivation upplevs är känslor av glädje, intresse samt upprymdhet. 44 Den bästa motivationen och den som eftersträvas anses vara den inre. Den leder till ökat lärande, bättre hälsa, ökad kreativitet och personen kan fokusera väldigt bra på det som ska göras. 45 Med anledning av detta bör lärare i idrott och hälsa sträva efter att eleverna drivs av en inre motivation. Enligt Davidsson & Flato blir kunskapen mer varaktig om en elev drivs av inre motivation. 46 Inre motivation upplevs när eleven har hög kompetens och befinner sig i en trygg miljö. 47 Ekberg och Erberth skriver om begreppet sann inre motivation. De menar att det är viktigt för lärare i idrott och hälsa att de strävar efter att eleverna ska uppnå detta. 48 Ekberg och Erberth berättar vidare, för att eleverna ska uppnå sann inre motivation behöver läraren i idrott och hälsa arbeta med att eleverna inte ska jämföra sig med varandra, stärka elevernas självkänsla till att tro på sig själva och fatta egna beslut, ge beröm vid rätt tillfällen, utveckla rörelseglädje 40 Bengtsson, Sverker & Fallby, Johan (2011) Idrottens karriärövergångar, Stockholm: SISU Idrottsböcker och författarna, s. 44 41 Ryan, R.M. & Deci, E.L. (2000), s. 54-67, Blankenship, Bonnie Tjeerdsma (2008), s. 273 42 Ryan, R.M. & Deci, E.L. (2000), s. 54 67 43 Blankenship, Bonnie Tjeerdsma (2008), s. 274 44 Ryan, R.M. & Deci, E.L. (2000), s. 54-67 45 Ryan, R.M. & Deci, E.L. (2000), s. 54-67 46 Davidsson, Lina & Flato, David (2010), s. 13 47 Bengtsson, Sverker & Fallby, Johan (2011), s. 45 49 Ekberg, Jan-Eric & Erberth, Bodil (2000), s. 69 13

samt få eleverna att förstå vikten av att vara fysisk aktiv för hälsan och välbefinnandets skull. 49 Ekberg poängterar betydelsen av att läraren i idrott och hälsa skapar en positiv lärandemiljö för att eleverna ska drivas av en inre motivation. 50 4.1.4 Yttre motivation Yttre motivation ligger mellan den inre motivationen och amotivation. Denna motivation skapas av yttre belöningar, till exempel att en elev motiveras att göra bra ifrån sig under idrottsundervisningen för att få betyg i ämnet. 51 Ett annat exempel på att en person motiveras av yttre belöningar är när eleven deltar under idrottslektionerna för att elevens klasskompisar ska vara med och spela basket på idrotten. 52 För lärare i idrott och hälsa som har omotiverade elever är yttre motivation ett verktyg som man kan använda sig av. Denna typ av motivation är nämligen vanligast bland elever i skolan. 53 4.1.5 Amotivation Amotivation är motsatsen till inre motivation, det vill säga det finns ingen motivation. Vanligt att denna elev upplever att han eller hon inte kan någonting. 54 Risken är väldigt stor när en elev upplever amotivation under en längre tid när han eller hon har idrott i skolan att personen gör allt för att undvika idrottslektionerna. 55 4.1.6 Motivation på tre nivåer Vallerand är professor i socialpsykologi. Han har arbetat fram en motivationsmodell där inre och yttre motivation samt amotivation existerar på tre olika nivåer. Nivåerna är globalnivå, kontextuellnivå samt situationsnivå och inom dessa nivåer påverkas motivationen av olika faktorer. Situationsnivån handlar om ett tillstånd, till exempel en situation här och nu. Det finns många faktorer som snabbt kan förändra elevens motivation, till exempel belöningar och priser. När eleven är engagerad i en aktivitet och känner sig motiverad, då befinner sig eleven på situationsnivån. Eleven som befinner sig på kontextuellnivå utgår från ett specifikt område, till exempel ämnet idrott och hälsa. Eleven påverkas av läraren i idrott och hälsa, vad läraren har för 49 Ekberg, Jan-Eric & Erberth, Bodil (2000), s. 70 50 Ekberg, Jan-Eric (2009), s.57 51 Hassmén, Peter, Hassmén, Nathalie & Plate, Johan (2003), s. 168 ff. 52 Blankenship, Bonnie Tjeerdsma (2008), s. 275 53 Davidsson, Lina & Flato, David (2010), s. 13 54 Blankenship, Bonnie Tjeerdsma (2008), s. 277 56 Bengtsson, Sverker & Fallby, Johan (2011), s. 46 14

ledarstil samt hur läraren ger instruktioner. Om läraren i idrott och hälsa är kontrollerade och anser att elevernas resultat är det viktigaste medför det att den inre motivationen hos eleverna minskas. På den globala nivån är det olika globala sociala faktorer som påverkar elevens motivation. Faktorer som kan påverka elevens motivation är samhällets värderingar på idrott och hälsa och elevens levnadsmiljö. 56 4.2 Lärares motivationsarbete Annerstedt berättar att lärare i idrott och hälsa har en skyldighet att sätta in ämnet i ett större samhälleligt sammanhang. 57 Enligt Davidsson skapas motivation hos eleverna om lärare i idrott och hälsa verklighetsförankrar kunskapen som eleverna ska lära sig och att de upplever undervisningen som meningsfull. Det handlar om att lärare ska göra kopplingar mellan kunskapen som de lär sig i skolan och vad eleverna får för nytta av den i vardagen. 58 Blankenship skriver i sin bok, för lärare i idrott och hälsa handlar det inte bara om att få sina elever att uppnå målen i ämnet utan att det är viktigt att eleverna får med sig en djupare förståelse för ämnet. Till exempel när eleverna har innebandy på idrottslektionerna behöver eleverna förutom att lära sig de grundläggande reglerna om hur spelet fungerar även prata och förstå begrepp som samarbete, kommunikation och laganda. 59 Annerstedt anser att lärare i idrott och hälsa bör sträva efter att eleverna vill vara fysiskt aktiva på deras fritid och inte bara i skolan. För att lyckas med detta gäller det att motivera dem under idrottsundervisningen, bygga upp deras självförtroende, se till att de får uppleva att de lyckas och se till att de får positiva upplevelser av att röra på sig. 60 Det är otroligt viktigt att eleverna upplever att de kan nå målen som man ställer på dem och att man skapar lustfyllda situationer för eleverna. Det gäller att få med sig eleverna, annars är undervisningen meningslös. 61 Bästa motivationen uppnås hos eleverna när de får uppleva framgång. Om inlärningsmålen och uppgifterna är för lätta eller försvåra, minskas deras motivation att försöka nå dem och de kanske till och med ger upp. 62 Blankenship poängterar att lärare i idrott och hälsa ska sträva efter att försöka få eleverna att utveckla ett livslångt intresse för fysisk aktivitet, vilket står som mål i 56 Hassmén, Peter, Hassmén, Nathalie & Plate, Johan (2003), s. 172 ff. 57 Annerstedt, Claes (2007), s. 17 58 Davidsson, Lina & Flato, David (2010), s. 16 59 Blankenship, Bonnie Tjeerdsma (2008), s. 11 60 Annerstedt, Claes (2007), s.140 61 Hugo, Martin (2011), s. 100, 107 62 Annerstedt, Claes (2007), s.139 15

kursplanen för ämnet. 63 Lärare ska motivera eleverna samtidigt som elevernas självförtroende ska stärkas. 64 Eleverna behöver också känna att deras lärare utgår från den nivå där de befinner sig. 65 I undersökning som Hugo har gjort kommer han fram till att lärares sociala kompetens, undervisningsförmåga och framför allt ämneskunskaper är väldigt avgörande för att skapa motivation hos eleverna. 66 Annerstedt anser att lärare i idrott och hälsa bör brinna för sitt ämne, vara glad, positiv, engagerad och föregå med gott exempel. 67 För att eleverna ska få upp intresset för något krävs enligt Davidsson & Flato att läraren lär känna sina elever så väl att de är medvetna om vad eleverna är intresserade av. 68 De flesta som blir lärare i idrott och hälsa har själva väldigt positiva erfarenheter från idrottsundervisningen när de själva gick i skolan. Viktigt att vara medveten om att alla elever inte har denna positiva inställning av ämnet. Annerstedt berättar vidare att det är vanligt bland lärare i idrott och hälsa att de har svårt att förstå dessa elevers inställning och hur de förhåller sig till idrott och hälsa. 69 För lärare gäller det enligt Hugo och Blankenship att komma åt de bakomliggande orsakerna till elevernas beteenden och varför de inte deltar under idrottslektionerna. Enligt Blankenship kan orsakerna till exempel vara kön, etnicitet, religion och sociala nätverk. 70 Ekberg & Erberth lyfter också upp att det är viktigt att man som lärare i idrott och hälsa låter eleverna få vara med och bestämma över lektionsinnehållet, hur det ska genomföras och få utvärdera innehållet i undervisningen. Att eleverna får detta inflytande är inte bara viktigt, i Lgr 11 står det att läraren ska tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen. 71 Får eleverna vara delaktiga i detta leder det till att de blir ansvarstagna personer. 72 Det gäller att få med sig eleverna, annars är undervisningen meningslös. 73 Motivation skapas hos eleverna om de upplever undervisningen som meningsfull. 74 Lärare i idrott och hälsa måste alltid vara förberedd på att det finns elever med behov av stöd. Anledningarna till att eleven behöver extra stöd kan vara många och det är lärarens uppgift att göra sitt bästa för att motivera dessa elever att delta i 63 Blankenship, Bonnie Tjeerdsma (2008), s. 11 64 Blankenship, Bonnie Tjeerdsma (2008), s. 11 65 Hugo, Martin (2011), s. 34 66 Hugo, Martin (2011), s. 34, 52 67 Annerstedt, Claes (2007), s. 17 68 Davidsson, Lina & Flato, David (2010), s. 15 69 Annerstedt, Claes (2007), s. 20 70 Hugo, Martin (2011), s. 55, 60, Blankenship, Bonnie Tjeerdsma (2008), s. 5 71 Utbildningsdepartementet (2011b), s.15 72 Ekberg, Jan-Eric & Erberth, Bodil (2000), s. 143 73 Hugo, Martin (2011), s. 100, 107 74 Annerstedt, Claes (2007), s. 81 16

undervisningen. 75 För att eleverna ska bli motiverade under idrottsundervisningen behöver läraren i idrott och hälsa skapa samhörighetskänsla i klassen, det vill säga ett positivt klimat. Lyckas läraren i idrott och hälsa att skapa detta klimat leder det till att eleverna motiverar varandra samt att de samarbetar under lektionstid menar Davidsson & Flato. 76 Det är av stor betydelse att lärare i idrott och hälsa arbetar med att skapa en känsla av sammanhållning i klasserna. Sammanhållningen är avgörande för hur klassen och individen fungerar och presterar under idrottslektionerna. 77 Annerstedt berättar om att det finns fyra uppfattningar om vad lärarkompetens består av. 78 Vi pratar om hur läraren i ämnet idrott och hälsa kan motivera sina elever och i samband med detta nämns tre av dessa uppfattningar. En innebär att du som lärare bör vara medveten om hur du på bästa sätt presenterar lektionsinnehållet, vilket leder till att eleverna vill delta och göra sitt bästa under dina idrottslektioner. Andra uppfattningen handlar om att läraren i idrott och hälsa behöver klara av att leda och planera sin undervisning på ett professionellt sätt. Det handlar om att eleverna ska få ut så mycket som möjligt av lektionerna. Till exempel när klassen har redskapsgymnastik finns det ofta någon elev som av olika anledningar inte vill hoppa bock. Genomför du detta moment genom att ta fram en mängd olika redskap som tillhör redskapsgymnastiken och eleverna får fritt gå runt till redskapen i idrottshallen, då undviker du situationen som uppstår när du ställer upp eleverna i ett led och de ska en i taget hoppa över bocken. Leda handlar bland annat om din förmåga att känna eleverna så pass att du leder på ett sätt att du får alla elever att växa och känna sig trygga både före, under och efter idrottslektionerna. Slutligen förväntas att läraren kan lära ut, det vill säga kan visa och förklara på ett sätt att eleverna förstår vad och hur de ska göra. Lyckas du som lärare med den här viktiga delen kommer eleverna hela tiden att bli bättre och bättre på det de gör. Att läraren i idrott och hälsa snabbt kan se vad eleverna gör för fel och utifrån det bedöma vad eleven behöver tänka på för att göra rätt är också något som den sista lärarkompetensen handlar om. 79 75 Blankenship, Bonnie Tjeerdsma (2008), s. 11 76 Davidsson, Lina & Flato, David (2010), s. 14 77 Hassmén, Peter, Hassmén, Nathalie & Plate, Johan (2003), s. 220 78 Annerstedt, Claes (1991), s. 208 79 Annerstedt, Claes (1991), s. 217, 221 17

5. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 5.1 Syfte Syftet med denna studie är att förstå elevers motiv till att inte delta i idrottsundervisningen samt hur lärare arbetar med elevers motivation att delta. 5.2 Frågeställningar Mot bakgrund av syftet har studien för avsikt att besvara följande tre frågeställningar: 1a. Vad är enligt högstadieeleverna motiven till att inte delta i idrottsundervisningen? 1b. Hur ser högstadielärarna på elevers motiv att inte delta i idrottsundervisningen? 2. Hur motiverar lärarna i vår studie eleverna att delta i idrottsundervisningen? 18

6. METOD 6.1 Urval Urvalet av respondenter gjordes genom ett strategiskt urval då samtliga av studiens deltagare undervisade inom ämnet idrott och hälsa eller gick i årskurs 9. 80 Studiens urval utgjordes av sammanlagt 17 personer. Av dessa var det sex som undervisade i ämnet idrott och hälsa och 11 var elever. De intervjuade lärarna valdes ut efter deras tillgänglighet och urvalet kan även betraktas som bekvämlighetsurval då sju i urvalsgruppen var verksamma på skolor som författarna av den aktuella studien besökt under sina verksamhetsförlagda utbildningar. 81 I urvalet av lärare var kraven att de skulle arbeta på kommunala högstadieskolor samt att de skulle vara behöriga till att undervisa i ämnet idrott och hälsa. I urvalet var det inte relevant att ta hänsyn till lärarnas kön, ålder eller om de intervjuade lärarna arbetade på samma skola. Anledningen till att det förekommer att de intervjuade lärarna arbetar på samma skola är för att det inte anses påverka studiens resultat. Då studiens lärarrespondenter valts ut på dessa grunder är det viktigt att observera att de inte representerar alla Sveriges lärare. 82 Eleverna valdes ut med kravet att de skulle gå i årskurs 9 av praktiska skäl och målsättningen var att få en jämn fördelning mellan flickor och pojkar. Studiens respondenter var verksamma på fyra olika kommunala högstadieskolor, fördelade på tre olika kommuner i Uppland. 6.2 Datainsamling och databearbetning Som tidigare nämnts har totalt har sex verksamma idrottslärare intervjuats, två män och fyra kvinnor. Sammanlagt har 11 elever som går i åk 9 intervjuats, fem pojkar och sex flickor. Studiens lärarrespondenter kontaktades via mejl och tackvare dem kontaktades eleverna och kunde intervjuas. Intervjuerna utfördes utifrån en på förhand strukturerad intervjuguide ordnad efter olika teman. Tanken med att genomföra intervjuer med på förhand bestämda teman var att sträva efter spontana och detaljerade svar som samtidigt kan analyseras. 83 Detta för att studiens frågeställningar skulle bli besvarade. Intervjuerna kännetecknas av öppenhet, något som har varit viktigt för att få fler infallsvinklar och mer detaljerad information. 84 Studiens intervjuer 80 Essaiasson, Peter m. fl., Metodpraktikan, Stockholm: Norstedts Juridik (2007) s. 176 ff. 81 Bryman, Alan, Samhällsvetenskapliga metoder Malmö: Liber (2002) s. 114 ff. 82 Essaiasson, Peter m. fl., Metodpraktikan, Stockholm: Norstedts Juridik (2007) s. 182 83 Kvale, Steinar (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun, Lund: Studentlitteratur, s. 121 ff. 84 Bryman, Alan (2001), s. 299 ff. 19

genomfördes på respektive respondents skola i en lugn och avslappnad miljö. Lärarintervjuerna varade mellan 30-60 minuter och elevintervjuerna varade mellan 7-25 minuter. Alla intervjuer bandades med hjälp av diktafon. Tackvare diktafonen fortgicks intervjuerna utan störande moment. Intervjuerna genomförde i enskilda grupp- eller arbetsrum. Intervjuerna med lärare och elever transkriberades ordagrant efter intervjuerna och det empiriska materialet kan redovisas med fullständiga citat i resultatkapitlet. Ytterligare en fördel är att de inspelade och utskrivna intervjuerna har gjort det möjligt att upprepande gånger lyssna och läsa intervjuerna för att få ett helhetsintryck och en första analys. Slutligen kan nämnas att respondenterna innan intervjuerna antingen fick muntlig eller skriftlig information om undersökningens syfte, detta för att de skulle bilda sig en begriplig bild över studien. Dessutom fick de information om att deltagande var frivilligt, att de kunde avbryta sin medverkan när de själva önskade samt att det insamlade materialet kommer att behandlas enligt vetenskapsrådets etiska riktlinjer. 85 I det efterföljande systematiska analysarbetet har transkriberingen medverkat till en djupare förståelse och en mer tillförlitlig tolkning. En nackdel med att intervjuerna spelas in på en diktafon är att respondenterna kan uppleva det som obehagligt att samtalen spelades in. 86 I arbetet med analysen av de transkriberade intervjuerna har allt material studerats och kategoriserat efter studiens tre frågeställningar. Då det inte ska vara möjligt att identifiera vare sig skola eller respondenter har vi använt oss av ett kodsystem. Kodsystemet över studiens lärare och elever finns i underrubriken 6.3 Intervjupersoner, som kommer nedan. 87 93 Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning, Stockholm, s. 7 ff. 86 Bryman, Alan (2001), s. 310 ff. 95 Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2006) Examensarbetet i lärarutbildningen Undersökningsmetoder och språklig utformning, 4 uppl. Uppsala: Kunskapsföretaget, s. 20 20

6.3 Intervjupersoner Eftersom lärarrespondenternas olika bakgrunder kan påverkar intervjusvaren presenteras samtliga. Längre ner presenteras även elevrespondenterna kort. Lärare i idrott och hälsa Kvinnlig lärare (KL 1), 26 år och har jobbat som lärare i snart 3 år. Manlig lärare (ML 1), 26 år och har jobbat som lärare i 1,5 år. Manlig lärare (ML 2), 31 år och har jobbat som lärare i snart 4 år. Kvinnlig lärare (KL 2), 43 år och har jobbat som lärare i 18 år. Kvinnlig lärare (KL 3), 58 år och har jobbat som lärare i 36 år. Kvinnlig lärare (KL 4), 61 år och som har jobbat som lärare i 35 år. Elever Flicka (F1) Idrott och hälsa är hennes favorit ämne och olika kullekar och dans tycker hon är roligast i ämnet. Hon är ute och går mycket på fritiden. Flicka (F2) Tycker att idrott och hälsa är kul. På hennes skola får eleverna välja bland olika teman och hon har temainriktning dans och musik. Hon har egna hästar så på fritiden rider hon och springer. Flicka (F3) Hon tycker lektionerna i idrott och hälsa inte alltid är så roliga. Springer på fritiden. Flicka (F4) Hon berättar att hon inte tycker om att ha idrott och att hon hatar bollar. Flicka (F5) Ämnet idrott och hälsa är helt ok. Tränar inget just nu på fritiden men har spelat fotboll. Flicka (F6) På frågan om hon tycker om idrott och hälsa svarar hon att det beror på vad de gör. Badminton och simning tycker hon inte om. Hon berättar att hon rider på fritiden. Pojke (P1) Han berättar att han har valt fotbollsinriktningen som finns på skolan och att han tycker att lektionerna i idrott och hälsa är roliga ibland. 21

Pojke (P2) Tycker att idrotten i skolan är rolig. Tränar fotboll på fritiden för skojs skull. Pojke (P3) Idrotten är jätterolig berättar han och på fritiden tränar han mycket fotboll. Pojke (P4) Han tycker bra om ämnet idrott och hälsa. På fritiden tränar han inte mindre än tre idrotter, nämligen fotboll, handboll och golf. Pojke (P5) Han tycker att idrott och hälsa är det enda roliga ämnet i skolan och på fritiden är det handboll som gäller. 6.4 Pilotintervjuer När intervjuguiderna för lärare och elever var färdigkonstruerade bokades en intervju med en lärare och en elev in. Pilotintervjuerna genomfördes på samma högstadieskola och båda studiens författare var med. En höll i intervjuerna medan den andra satt med och lyssnade på samtalen. Studiens författare genomförde pilotintervjuerna tillsammans av den anledningen att det sågs fler fördelar med det jämfört med att en av författarna skulle genomföra intervjuerna. Fördelarna var att efter genomförandet gavs då en möjlighet att diskutera hur intervjuerna gick, att delge hur samtalen upplevdes med läraren och eleven samt att samtala om vilka justeringar som skulle behöva göras för att få ut ännu mer av kommande intervjuer. Ändringarna som gjordes i intervjuguiden med lärare efter genomförandet av pilotintervjun var att en fråga omformulerats under rubriken Bakgrund till att frågan skulle ställas öppnare. Under rubriken Motivationsarbete flyttades några frågor för att de ska komma i en mer logiskt ordningsföljd. Några av frågorna har omformulerats till att bli mer öppna och några nya frågor lades till. Intervjuguiden för elever visade sig efter pilotintervjun vara tillräckligt givande av relevant information. Eftersom justeringar gjordes i lärareintervjuguiden efter pilotstudien, har kompletteringar med denna lärare gjorts via mejlkontakt då denna lärare önskas inkluderas i studien. 6.5 Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet Validitet innebär att få svar på det som ämnas undersöka. 88 För att uppnå en hög validitet eller tillförlitlighet utformades intervjufrågorna efter frågeställningarna. Innan utförandet av lärar- och elevintervjuerna utfördes pilotintervjuver med både en lärare och en elev för att förbättra frågorna. Studiens grad av standardisering och strukturering påverkar också tillförlitligheten. Standardisering innebär att frågorna ska ställas på samma sätt och att situationen ska vara 22

densamma för samtliga respondenter. Strukturering i intervjuerna innebär att intervjuaren håller sig till ämnet och till frågornas syfte. 89 För att uppnå en hög grad av strukturering förbereddes därför intervjuguider som innehöll olika teman inför intervjuerna. 90 Med reliabilitet menas att andra forskare skulle kunna göra om denna undersökning och nå samma resultat som denna studie visat. 91 Det som är svårt vid återskapande är att återfinna den sociala miljö som infunnit sig vid intervjutillfället och att öppna frågor har ställts. Sträva därför att försöka hitta en liknande miljö. För att denna kvalitativa studie skall kunna genomföras igen finns intervjuguiden, vårt tillvägagångssätt och urvalet beskrivet. Reliabilitet uppnås genom att uppfylla fyra komponenter; kongruens, precision, objektivitet och konstans. 92 Kongruens innebär att det finns en likhet mellan frågor som avser att mäta samma sak. Precision innebär att resultatet kan utläsas tydligt och inte misstolkas. Meningsuppbyggnad och ordval är viktigt vid utformning av intervjufrågor. 93 Beträffande studiens generaliserbarhet, kan en studie av denna storlek inte användas för att göra allmängiltiga utsagor om alla verksamma idrottslärare, då urvalsgruppen och antalet intervjuer utgör en begränsning i generaliserbarheten. Studien bidrar dock med ett kvalitativt bidrag med ett inifrånperspektiv, något en kvantitativ studie inte kan ge. 6.6 Etiska överväganden Vid genomförandet av denna intervjustudie fanns etiska aspekter att ta hänsyn till. Ingen person får komma till skada vare sig psykiskt eller fysisk och inte heller känna sig kränkt. Detta faller under begreppet individskyddskravet. 94 Syftet med de forskningsetiska principerna och dess krav ska ses som vägledning vid planeringen av studien. 95 Vetenskapsrådet har preciserat fyra allmänna etiska principer som vi har tagit hänsyn till under studien. Informationskravet innebär att informanterna kontaktas i god tid innan intervjun via mejl eller telefon för att bli tillfrågade om de vill ställa upp på en intervju. Vid första mejlkontakt med respondenterna presenterades studiens syfte. Respondenterna informerades även om att de i arbetet kommer vara helt anonyma och att de när som helst får avbryta intervjun. 96 Samtyckeskravet innebär att respondenterna 88 Trost, Jan (2001) Enkätboken. Lund: Studentlitteratur, s. 61 89 Trost, Jan (2001), s. 57 90 Trost, Jan (2001), s. 59 91 Bryman, Alan (2002), s. 160 92 Trost, Jan (2001), s. 60 93 Trost, Jan (2001), s. 60 94 Vetenskapsrådet (2002), s. 4 95 Vetenskapsrådet (2002), s. 5 96 Vetenskapsrådet (2002), s. 7 23

själva bestämmer på vilka villkor de vill medverka i studien. Innan intervjun informerades respondenterna om att de när som helst kan avbryta intervjun utan att oroa sig för negativa följder. 97 De blev lovade innan genomförandet av intervjuerna att allt material kommer förvaras på en säker plats där ingen obehörig kan ta del av dessa uppgifter. Detta kallas konfidentialitetskravet. När sedan resultatet sammanställdes togs hänsyn till att ingen utomstående skulle kunna identifiera någon person eller skola i undersökningen. 98 Allt insamlat material användes endast till forskningsändamålet, detta enligt nyttjandekravet. 99 6.7 Metoddiskussion Studiens utgångspunkt var att kartlägga orsaker till varför eleverna inte deltar på lektionerna i idrott och hälsa och hur lärarna motiverar sina elever. Dessa frågor har besvarats, dock går det alltid att diskutera om en annan metod skulle ge ett mer tillförlitligt resultat. Hade mer tid funnits hade det varit intressant att observera hur läraren i idrott och hälsa bemöter sina elever när de kommer och berättar att de inte kan vara med för att uppnå större mättnad och få en större förståelse över varför eleverna inte deltar under lektionerna. Denna undersökning har genom kvalitativa intervjuer gett lärare och elever fritt tolkningsrum, vilket resulterat i en större inblick i både lärarnas och elevernas erfarenheter och upplevelser i ämnet. Sammanlagt involverades sex lärare och 11 elever från fyra olika högstadieskolor att vara med i studien. Gällande elevintervjuerna var det lärarrespondenterna som frågade eleverna vilka som kunde tänka sig att ställa upp på en intervju. Detta resulterade i att intresset för idrott och hälsa varierade bland eleverna, eftersom alla elever tillfrågades. En annan sak som går att diskutera vid samtalsintervjuer är om respondenterna påverkas av den som leder intervjun. Under insamlingen av empirin har studiens författare gjort deras yttersta för att inte påverka hur respondenterna svarat. Gällande urvalet hade det varit önskvärt att inkludera elever som vanligtvis inte deltar på idrottslektionerna eller elever som har ett lågt intresse för ämnet. På grund av att det var svårt att få tag på dessa elever och att lärarna själva erbjöd sig att ordna med elevrespondenterna, uppstod en situation då vi fick vara nöjda med att lärarna hjälpte oss med elevintervjuerna. 97 Vetenskapsrådet (2002), s. 9 f. 98 Vetenskapsrådet (2002), s. 12 99 Vetenskapsrådet (2002), s. 14 24

7. RESULTAT I detta kapitel redovisas resultatet utifrån studiens syfte och frågeställningar. Resultatet redovisas i tre avsnitt, utifrån de tre frågeställningarna. Inledningsvis redogörs vad orsakerna är till att eleverna inte deltar under lektionerna i idrott och hälsa, utifrån ett lärar- och elevperspektiv. Slutligen redogörs hur lärarna motiverar sina elever. 7.1 Högstadieelevernas motiv till att inte delta i idrottsundervisningen Vid frågan om högstadieeleverna tränar på sin fritid gavs följande svar: Exempel 1. F1: Jag är ute och går mycket på fritiden. F6: Jag rider på min fritid, för att jag gillar o vara med hästar, det är kul. Jag mår bättre av att rida. Exempel 1 visar två tjejer med olika grad av engagemang. F1 nöjer sig med bara promenader medan F6 rider några gånger i veckan. F6 poängterar även hur roligt hon tycker det är att rida och är medveten om hälsofaktorerna relaterade till ridning. Exempel 2. P4: Ja, jag tränar på min fritid. Fotboll, handboll och golf. Jag vill bli fotbolls- och handbollsspelare. Jag tränar för att bli proffs. F4: Nej, springer ibland Exempel 2 visar ytterligare ett exempel på graden av inställning till fysisk aktivitet. P4 är fullt engagerad i föreningsidrotter och tränar som sagt väldigt mycket på sin fritid. P4 nämner även att han har väldigt höga mål med sin träning och att han har som mål att bli proffs i ett eller flera av de sporter han utövar. 25

Exempel 3. Vid frågan om vad som händer då den enskilde eleven inte deltar på idrotten fick vi följande svar: F3: Ja, man får frånvaro eller får gå på promenad, och betygen kan sänkas om man är borta för mycket. Jag brukar inte vara med om jag är sjuk. Här belyser F3 faktorn att hon inte brukar vara med när hon är sjuk, dock är denne elev mycket medveten om att frånvarande ifrån idrotten påvekar betyget i idrott och hälsa. F3 säger också att hon ibland får gå på promenad om hon glömt kläder. Exempel 5. Samma fråga ställdes till P4. Informanten ger ett ärligt svar och erkänner att han inte brukar delta på idrotten om det är ett moment han ogillar. P4: Idag är jag inte med, men det är dans, men jag är sjuk. Jag brukar inte glömma kläder. När jag inte är med beror det på att det är tråkiga övningar. Är det tråkigt är jag inte med. Detta är han mycket tydlig med, och menar istället att han alltid är med på de moment han gillar eller moment som är roliga menar P4. Exempel 6. F5: Just nu under de sista månaderna har jag inte varit med på idrotten på grund av körtelfeber, sjukdomar leder till att jag inte deltar, jag brukar vara med fast det är tråkigt. I exempel 6 säger F5 att hon de senaste veckorna inte har deltagit på idrotten på grund av långvarig sjukdom. F5 poängterar även att hon inte brukar delta då hon är sjuk, men att hon annars alltid deltar på idrottslektionerna. Detta gör hon trots att det är ett moment hon tycker är tråkigt och som hon egentligen inte vill vara med på. Den vanligaste orsaken till att eleverna inte deltar på idrotten är på grund av sjukdom. Andra vanligt förekommande svar som gavs var att eleverna inte var med på idrottslektionerna ifall de hade någon form av skada eller glömda kläder. Andra anledningar var att vissa att elever medvetet inte deltog eller lämnade kläderna hemma när denne visste att det skulle vara ett moment som han eller hon inte ville vara med på. 26