Underlag för ledningens miljögenomgång Landstingets kansli

Relevanta dokument
Ledningens miljögenomgång Kultur i länet

Den största miljöpåverkan för förvaltningen kommer från uppvärmning, transporter, vissa avfallsfraktioner och förflyttningshjälpmedel.

Närvarande: Erik Hemmingsson, Kerstin Jansson, Katarina Håkansson, Maria Englund, Cleas Schönquist, Kerstin Westholm

Ledningens miljögenomgång Primärvården

Ledningens miljögenomgång , Habilitering och hjälpmedel

Ledningens miljögenomgång Kultur i länet

Ledningens miljögenomgång Primärvården

PROTOKOLL Ledningens miljögenomgång

Redovisning av måluppfyllelse avseende miljömålen 2011

Underlag för ledningens miljögenomgång Landstingets ledningskontor

Ledningens miljögenomgång. DAT-divisionen 9 april 2014

Syfte Syftet är att definiera och beskriva roller, ansvar och befogenheter för förvaltningens miljö och energiarbete.

RK 6.2 Organisation och ansvar

Ledningens miljögenomgång

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket

Värt att veta miljöarbete inom SLU i Alnarp 2014

Hälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Modell för redovisning av miljöledningsarbetet 2006

Dokumenttillhörighet: MLS HiG Enhet: Diarienr: Sida: 1(5) Dokumentnamn: ENHETERNAS DETALJERADE MÅL och HANDLINGSPLAN för miljö för år

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

Rutin för identifiering och värdering av miljöpåverkande aktiviteter

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska

Jämtlands läns landsting. Erfarenheter från miljöledninssystem och certifieringen, registreringen. Jonas Pettersson Miljökoordinator

Landstingets miljöredovisning 2011

(MOMS-gruppen) två gånger per Del av LO gemensamt år. miljöledningssystem enligt ISO 14001: % av verksamheterna

Kob 1.1 Miljöhandbok inledning

LEDNINGENS GENOMGÅNG (Miljö)

Miljöpolitiskt program för Västerbottens läns landsting Detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter

Miljöutredning Utredning av miljöpåverkan samt GAP-analys mot ISO Rapport av Mårten Ericson, VEGA SYSTEMS AB

Agenda ledningens miljögenomgång - Höst

Miljöledningssystem Sammanfattande punkter

Samma krav gäller som för ISO 14001

Använda förkortningar

MILJÖLEDNINGSSYSTEM Version: Gäller fr.o.m

Beslut. Beslut om mål för miljöarbetet och miljöhandlingsplan för Specialpedagogiska skolmyndigheten

Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola

REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

FoS Miljöbokslut 2009

MILJÖBERÄTTELSE. Miljöberättelse för år 2015

Ledningens miljögenomgång hösten Sofia Svebrant, miljösamordnare,

;2CI ;2 ll -c2~ w Beslut delges för åtgärd skolchefer Förvaltningschef Vice rektor Hållbar utveckling Miljö- och byggnadsavddningen

Miljöbokslut Övergripande miljömål i Miljöprogram är markerade med kursiv text.

Miljöredovisning Landstinget i Uppsala län

Miljöprogram

Miljöhandlingsplan 2012

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004

MILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

01 Allmän lagstiftning

Miljömål och handlingsplan för 2017 års miljöarbete

MILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET PLAN, AKTIVITETER, LAGSTIFTNING, UPPFÖLJNING OCH MILJÖREVISION

Enhetschef. Använda förkortningar

KONKURRENSVERKET REDOVISNING AV MILJÖLEDNINGSARBETET

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola

KONKURRENSVERKET Adress Telefon Fax

Miljöredovisning 2012 (inkl. internrevision 2011 )

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Sveriges lantbruksuniversitet Uppsala. Uppsala. Uppsala. Uppsala. Uppsala. Uppsala. Uppsala. Uppsala. Uppsala. Uppsala. Uppsala ISO ISO 14001

Prefekt Prefekt beslutar om miljöledningssystemet på institutionsnivå. Det innebär att prefekten/motsvarande 1 ansvarar för att:

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el.

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Uppsala universitet

Miljöledningsbarometern 2002

Miljöprogram , Region Gävleborg

Miljömål Stockholms Stadsmissions medarbetare, deltagare, kunder och leverantörer ska känna till och beakta organisationens miljöarbete.

Läkemedelsverkets miljöarbete 2009

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? X Ja Nej

10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda?

Triolabs HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE

Byråns interna miljöarbete

Kravstandard. Järfälla kommuns Miljödiplomering. Fastställd

Uppföljning av Stockholms universitets miljöarbete för 2009

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Uppsala universitet

Berörd förvaltning. Bindande. krav., Ja RK Genom avfallsriktlinjer i MLS

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version [9273] [su/adm/miljö] [ ] [17] RUTIN Miljöarbetets organisation, ansvar och roller

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Göteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök

Central handlingsplan till miljöprogram

LUL 13.1 Övervakning och mätning av miljöpåverkan

Goda exempel på miljöledning

FoS 5.2 Miljömål och handlingsplan 2017

Miljö- och klimatprogram för Landstinget Sörmland

EGNA AKTIVITETER, LAGAR, UPPFÖLJNING OCH MILJÖREVISION INOM MILJÖLEDNINGSSYSTEMET

Redovisning av myndigheters miljöledningsarbete 2008

Handlingsplan Miljöstrategi

Handlingsplan Miljöstrategi landstingsnivå

MILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

KONKURRENSVERKET Redovisning av miljöledningsarbetet 2016

Ledningens miljögenomgång

Qvalify AB. Revisionsteam. Revisionens omfattning. Resultat

Vad ska vi prata om? Klassificering, märkning och förpackning av kemiska produkter. Klassificering

Uppföljning och miljörevision

AS 12.2 Riskanalys, beredskap och agerande vid nödläge för Akademiska sjukhuset

Postadress: Mölnlycke

Sjöfartsverkets redovisning av miljöledningsarbetet 2009

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Redovisning av myndigheters miljöledningsarbete 2008

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Transkript:

Underlag för ledningens miljögenomgång Landstingets kansli 1 april 2009 på Konferenscentrum Närvarande: Kerstin Westholm, Bo Carlbark, Lotta Halling, Henrik Pederby, Agneta Roos, Claes Schönqvist, Gunnar Edgren, Lars-Eric Roxin, Anneli Kjellberg, Gunilla Rönn Ekelund, Bo Nyberg (miljösamordnare) 1. Inledning och syfte med genomgången Ledningens miljögenomgång sker 2-4 gånger per år beroende på om miljömålen ser ut att uppnås eller ej. Detta är den första miljögenomgången för året. Vid detta tillfälle redovisas miljömålen för och om det behövs några korrigerande åtgärder för att målen för 2009 ska uppnås. Vidare bedöms om Landstingets kansli miljöarbete ständigt förbättras, om miljöledningssystemet är effektiv och om det har skett någon viktig förändring i miljölagstiftningen. Sist redovisas föreslagna förändringar av dokument som ingår i förvaltningens miljöledningssystem. 2. Redovisning av miljömål Utfall helår - miljöbilar Vid årsskiftet har andelen etanoldrivna bilar ökat till 78 %, vilket kan jämföras med 64 % vid utgången av år 2007 och 47 % år 2006. Tabell 1: Antalet bilar som drivs med bensin/diesel och etanol och andelen som drivs med etanol. 2006 2007 Bensin/diesel Etanol Bensin/diesel Etanol Bensin/diesel Etanol % Etanoldrivna CK 3 0 3 0 0 2 100% AS 30 36 13 53 11 55 83% FTV 0 1 0 1 0 1 100% PV 38 16 32 19 16 34 68% Hoh 1 10 1 15 0 16 100% LE 0 2 1 1 1 1 50% LSU 4 2 4 2 5 2 29% VF 5 1 1 5 0 6 100% KiL 0 3 0 3 0 3 100% LUL 81 71 55 99 33 120 78% Mål Under ska samtliga av de personbilar som kansliet äger/leasas drivas med förnyelsebara bränslen Resultat: Kansliets båda tjänstebilar drivs med förnyelsebart bränsle.

Utfall - Tjänsteresor Tabell 16: Antal mil och koldioxidutsläpp per årsarbetare från förvaltningens tjänsteresor per årsarbetare 2004 2005 2006 2007 Landstingets kansli mil kg CO 2 mil kg CO 2 mil kg CO 2 mil kg CO 2 mil kg CO 2 %- förändring (CO 2), 2007- %- förändring (CO 2), 2006- Tjänstebilar 20 40 16 35 11 24 11 24 13 27 15,3% 12,8% Hyrbilar 6 3 16 10 11 7-29,7% 114,8% Egen bil i tjänsten 148 294 138 270 99 190 102 193 78 144-25,1% -23,9% Tåg 136 0,007 104 0,006 67 0,004 54 0,003 135 0,007 150,4% 100,4% Flyg 321 488 161 245 181 275 176 267 186 287 7,7% 4,3% Totalt 625 822 419 551 364 492 358 493 423 466-5,6% -5,4% Diagram 11: Koldioxidutsläpp per årsarbetare från förvaltningens tjänsteresor Koldioxidutsläpp från tjänsteresor, Landstingets kansli kg CO 2 /årsarbetare 600 500 400 300 200 100 0 488 294 270 275 287 267 245 40 35 24 24 27 3 10 7 190 193 144 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Tjänstebilar Hyrbilar Egen bil i tjänsten Tåg Flyg 2004 2005 2006 2007 Mål Minska koldioxidutsläppet från kansliets totala tjänsteresor med 10 % under jämfört med 2007. Resultat: Målet har ej uppnåtts. En minskning har skett med 5.6 % Beslut: Åtgärder beslutade i mål och handlingsplan 2009. Det är viktigt att tanka etanol i tjänstebilarna samt att inrikes resor görs med tåg där så är möjligt. Minska användningen av egen bil i tjänsten med 10 % under under jämfört med 2007. Resultat: Målet har uppnåtts. Minska utsläppen av från flygresor i tjänsten med 10 % under jämfört med 2007. Resultat: Målet har inte uppnåtts. Beslut: Det är viktigt att inrikes resor om möjligt görs med tåg istället för med flyg. Utreda förutsättningar att en person håller i resebokningar på centrala kansliet. Utfall resor till och från arbetet Koldioxidutsläppen från landstingets arbetsresor ökade med 15,4 % under år jämfört med år 2006. Målet mäts via en enkät som skickas ut till ca 2000 anställda inom landstinget fördelat på förvaltningar och divisioner för att vara statistiskt säkerställt. Tabell 23 visar utfallet av utsläpp koldioxid från senaste resan respondenterna genomfört vid tillfället för besvarandet av enkäten.

Tabell 23: Kg CO 2 per anställd och år från arbetsresor (till och från arbetet) Förändring (%) år jämfört med år 2006 Förändring (%) år jämfört med år 2007 kg koldioxid/anställd 2006 2007 Akademiska sjukhuset 638 647 629-1,5% -2,8% Folktandvården 901 596 757-16,0% 27,0% Habilitering och hjälpmedel 664 613 489-26,3% -20,2% Kultur i länet 974 1 066 1 128 15,8% 5,8% Landstingets kansli 555 512 469-15,4% -8,4% Landstingsservice 992 618 550-44,6% -11,0% Lasarettet i Enköping 931 912 1 125 20,8% 23,4% Primärvården 854 930 975 14,2% 4,8% Varuförsörjningen 659 408 635-3,6% 55,6% Landstinget i Uppsala län, totalt 698 683 805 15,4% 17,9% Medverka till att minska utsläppen av koldioxid från resor till och från arbetet. Resultat: Målet har uppnåtts Utfall - Energi Landstingets kansli För Landstingets kansli syns en minskning av elanvändning (ca 5,5 procent) och en ökning av värmeanvändningen (ca 3,8 procent) år jämfört med år 2007. Jämförs års resultat med basåret 2006 minskar elanvändningen med 12,7 procent och värmeanvändningen ökar med 1,6 procent. Diagram 20: El- och värmeanvändning, Landstingets kansli El- och värmeanvändning, Landstingets kansli 120 111,9 109,5 113,7 100 kwh/bta 80 60 40 32,7 30,2 28,6 2006 2007 20 0 Elanvändning Uppvärmning (graddagskorrigerad) Mål Minska elanvändningen med 1 % under jämfört med 2007. Resultat: Målet är uppnått.

Pappersanvändnng Förbrukningen av pappersark/årsarbetare ökade med 3,4 % under år jämfört med år 2007. Diagram 35: Total pappersförbrukning Pappersanvändning, Landstingets kansli 1 800 000 1 666 500 antal ark 1 600 000 1 400 000 1 200 000 1 000 000 800 000 600 000 400 000 1 123 000 1 379 500 1 193 500 1 174 000 2004 2005 2006 2007 200 000 0 Landstingshuset Diagram 36: Pappersförbrukning per årsarbetare Pappersanvändning, Landstingets kansli 12 000 11 358 ark/årsarbetare 10 000 8 000 6 000 4 000 8 753 8 528 6 9287160 5 070 4 589 4 398 3 7293706 2004 2005 2006 2007 2 000 0 Landstingshuset Landstinget totalt Minska användningen av kontorspapper med 2 % år jämför med 2007. Resultat: Förbrukningen ökade med 3.4 % under jämfört med 2007. Beslut: Åtgärder finns i mål o handlingsplan för 2009.

3. Har miljöresultatet förbättrats under året? Totalt sett har det skett en förbättring + Båda bilarna är numera miljöbilar + Resor till och från arbetet + Elanvändning + Övergått till ekologisk frukt (ej målsatt) +- Pappersanvändning +- Tjänsteresor 4. Hur effektivt är miljöledningssystemet? Checklistor 100 % checklistor inkomna Avvikelser/Förbättringsförslag Inga avvikelser eller förbättringsförslag i Medcontrol Miljöutbildning Ett miljöombud utbildat under året. EXTERN REVISION (Revidering genomfördes av upphandlingsenheten samt kansliets upphandling av vårdtjänster.) Vid de upphandlingar (bland annat flygtjänster för Ärna samt upphandling av vårdcentral) som granskades vid revisionen har miljökrav tagits med i förfrågan och avtal på ett relevant sätt. Processen för upphandling skulle kunna vara tydligare vad avser medverkan, ansvar/beslutsrätt för formulering av miljörelaterade krav. Beträffande vårdtjänster (t.ex. vårdcentraler) bör övervägas om kraven tydligare kan riktas mot de miljöaspekter som Landstinget anser vara betydande för respektive verksamhet. INTERN REVISION 2 Interna miljörevisioner våren Miljö- och kemienheten samt administrativa enheten. Avvikelserna visade på övergripande god styrning och väl avvägda resurser. Stort engagemang hos samtliga reviderade. Förbättringsområden: - Chefsutbildning för nyanställda chefer - Miljöfrågor som stående punkt vid APT.

5. Lagefterlevnad Konstaterande om lagefterlevnad. Uppföljning av förvaltningens lagefterlevnad sker framför allt genom uppföljning av checklistorna för miljöarbetet, resultat från miljörevisioner samt uppföljning av inkomna avvikelser i Medcontrol. - Förvaltningen hade 100 procent av checklistorna ifyllda under år. - Under år genomfördes 4 revisioner. Resultatet redovisas ovan och framkomna avvikelser är åtgärdade Avvikelser se punkten ovan/nedanför. Beslut: Utifrån följande redovisning konstateras att förvaltningen efterlever lagstiftningen. 6. Förändringar i miljölagstiftning och andra myndighetskrav Ny miljölagstiftning t.o.m. februari 2009 Nedan presenteras de större förändringarna i miljölagstiftningen, sedan tidigare ledningens miljögenomgång. Batterier En ny förordning om producentansvar för batterier har införts. Bland annat tydliggör den målen för insamling av batterier: 7 Mål för insamlingen ( ) 1. Att 95 % av det totala antalet sålda bil- och industribatterier som innehåller bly samlas in. 2. Att 95 % av det totala antalet sålda bil- och industribatterier som inte innehåller bly samlas in, och 3. Att 75 % av det totala antalet sålda andra batterier än de som avses i 1 och 2 samlas in. Kemikalier En ny, europeisk klassificeringsförordning för kemikalier (CLP - Classification, Labelling and Packaging) infördes 20 januari 2009. Den innebär bland annat att ett nytt klassificeringssystem för kemikalier är på väg att införas. Under några år kommer det gamla faromärkningssystemet att användas parallellt med det nya. - Generellt blir faromärkningssymbolerna vita med röda kanter istället för orangea med svarta kanter. - Andreaskorset (tidigare märkning för hälsovådligt) försvinner och ersätts med de två piktogramen längst ner till vänster - Översta raden från vänster till höger: Explosiva ämnen, Brandfarliga ämnen, Oxiderande ämnen - Mellanraden från vänster till höger: Gaser under tryck, Frätande ämnen, Akut toxiska ämnen - Understa raden från höger till vänster: Utropstecken 1, Hälsofara 2, Miljöfarligt. Nya myndigheter Två nya myndigheter har startats från och med 1 januari; Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap - Ersätter Krisberedskapsmyndigheten, Räddningsverket och styrelsen för psykiskt försvar. MSB är en ny myndighet som samlar allt arbete med skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar.

Transportstyrelsen Tar över vissa av Vägverkets, Luftfartverkets, Banverkets och Sjöfartverkets uppdrag. Transportstyrelsen arbetar för att uppnå god tillgänglighet, hög kvalitet, säkra och miljöanpassade transporter inom järnväg, luftfart, sjöfart och väg. Vi har det samlade ansvaret för att ta fram regler och se till att myndigheter, företag, organisationer och medborgare följer dem. Farligt avfall berör LSU och de förvaltningar som hanterar farligt avfall Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har förtydligat tidigare lagstiftning kring transport av farligt gods (ADR MSBFS 2009:2). I den nya förordningen förtydligas att all personal som hanterar farligt gods ska få utbildning om hanteringen. I samband med att landstingets miljö- och kemienhet tar fram nya blanketter för farligt avfall kommer utbildningsinsatser att genomföras. Planen är att vårdpersonalen får ett bildspel i samband med lanseringen av de nya blanketterna och transportpersonalen får en specifik utbildning kring reglerna för dokumentation och farligt gods på väg. 1 Kan innebära något av följande: toxicitet (giftighet), hudirritation, ögonirritation, hudsensibilisering (process som kan leda till utveckling av allergi), organtoxicitet 1 Luftvägssensibilisering, Mutagenitet i könsceller, Cancerogenitet, Reproduktionstoxicitet, Specifik organtoxicitet enstaka exponering, Specifik organtoxicitet upprepad exponering, Fara vid aspiration,. 7. Uppföljning av beslutade åtgärder från senaste ledningens miljögenomgång Inga kvarstående frågor föreligger. 8. Rapportering av eventuella miljöolyckor, större tillbud och avvikelser gällande miljöarbetet Inga miljöolyckor eller tillbud finns att rapportera 9. Förändringar i dokument Dokument Ändringar CK.1 Innehållsförteckning Formaliaändringar CK 1.2 Inledning Administrativt centrum har tillkommit CK 3.2 Miljöpåverkande aktiviteter Uppdatering av statistik från CK 6.2 Organisation o ansvarsfördelning Uppdatering ny organisation CK 9.2 Dokumentstruktur Formaliaändringar CK 11.2 Förteckning över verksamhetsstyrande dokument Ny handlingsplan för läkemedel och miljö CK 12.2 Riskanalys och beredskapsplan Smärre ändringar Beslut: Ledningens miljögenomgång med beslut och dokumentändringar godkännes. 2009-04-01 Kerstin Westholm