Introduktion till Biomekanik - Statik VT 2006

Relevanta dokument
Introduktion till Biomekanik - Statik VT 2006

Övningar Arbete, Energi, Effekt och vridmoment

Introhäfte Fysik II. för. Teknisk bastermin ht 2018

Introduktion till Biomekanik - Statik VT 2006

Introduktion till Biomekanik, Dynamik - kinetik VT 2006

Introduktion till Biomekanik - Statik VT 2006

" = 1 M. ( ) = 1 M dmr. KOMIHÅG 6: Masscentrum: --3 partiklar: r G. = ( x G. ,y G M --Kontinuum: ,z G. r G.

Laboration 2 Mekanik baskurs

Biomekanik, 5 poäng Jämviktslära

Laboration 2 Mekanik baskurs

Tentamen i delkurs 1 (mekanik) för Basåret Fysik NBAF00

Introduktion: Kurslitteratur. Fordonsdynamik med reglering. Introduktion: Laborationer. Introduktion. Theory of Ground Vehicles, J.Y.

Introduktion: Kurslitteratur. Fordonsdynamik med reglering. Introduktion: Laborationer. Introduktion. Theory of Ground Vehicles, J.Y.

Tentamen i Fysik TEN 1:2 Tekniskt basår

Grundläggande om krafter och kraftmoment

Var ligger tyngdkrafternas enkraftsresultant? Totala tyngdkraftmomentet (mätt i origo) för kropp bestående av partiklar: M O. # m j.

VSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK OCH ASTRONOMI. Mekanik baskurs, Laboration 2. Friktionskraft och snörkraft

Provmoment: Ladok-kod: A133TG Tentamen ges för: TGIEA16h, TGIEL16h, TGIEO16h. Tentamens Kod: Tentamensdatum: Tid: 14-18

Övningar för finalister i Wallenbergs fysikpris

3 Fackverk. Stabil Instabil Stabil. Figur 3.2 Jämviktskrav för ett fackverk

Uppgifter till KRAFTER. Peter Gustavsson Per-Erik Austrell

Uppgifter till KRAFTER

KRAFTER. Peter Gustavsson Per-Erik Austrell

Tillbakablick: Övning 1.2. Fordonsdynamik med reglering. Stillastående bil. Sidkrafter: Frågeställning 1. R r. R g

Mer Friktion jämviktsvillkor

Repetion. Jonas Björnsson. 1. Lyft ut den/de intressanta kopp/kropparna från den verkliga världen

Tentamensskrivning i Mekanik, Del 2 Dynamik för M, Lösningsförslag

Tentamen i delkurs 1 (mekanik) för Basåret Fysik NBAF00

Upp gifter. 1. På ett bord står en temugg. Rita ut de krafter som verkar på muggen och namnge dessa.

KRAFTER. Peter Gustavsson Per-Erik Austrell

LEDNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 4

Kortfattat lösningsförslag Fysik A, Tentamensdatum:

VSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO

Kapitel 4 Arbete, energi och effekt

27,8 19,4 3,2 = = ,63 = 3945 N = = 27,8 3,2 1 2,63 3,2 = 75,49 m 2

Introduktion till Biomekanik - Statik VT 2006

7,5 högskolepoäng. Provmoment: tentamen. Tentamen ges för: Högskoleingenjörer årskurs 1. Tentamensdatum: Tid:

1 Grundvärden för trafikmiljön

Tillbakablick: Övning 1.2. Fordonsdynamik med reglering. Stillastående bil. Sidkrafter: Frågeställning 1. R r. R g

(Eftersom kraften p. g. a. jordens gravitation är lite jämfört med inbromsningskraften kan du försumma gravitationen i din beräkning).

Lösningar Kap 11 Kraft och rörelse

Biomekanik, 5 poäng Introduktion -Kraftbegreppet. Mekaniken är en grundläggande del av fysiken ingenjörsvetenskapen

WALLENBERGS FYSIKPRIS

Tekniskt basår, Fysik, del 1, hösten -09 Laboration 1: Accelererande rörelse och friktion

Instuderingsfrågor Krafter och Rörelser

Allmänt om kraft. * Man kan inte se, känna eller ta på en kraft, men däremot kan man se verkningarna av en kraft.

. Bestäm för denna studs stöttalet e! Lösning: Energiprincipen för bollens fall ner mot underlaget ger omedelbart före stöt:

Det här ska du veta. Veta vad som menas med kraft och i vilken enhet man mäter det i. Veta vad som menas motkraft, bärkraft, friktionskraft

Klossar på lutande plan, elever i rutschbana och naturvetenskapens karaktär.

Tentamen i Mekanik Statik TMME63

Repetition mätningar, kraft, densitet & tryck Heureka Fysik 1: kap. 1-3 version 2019

Repetition grunder, kraft, densitet & tryck Heureka Fysik 1: kap. 1-3 version 2012

2.2 Tvådimensionella jämviktsproblem Ledningar

Planering mekanikavsnitt i fysik åk 9, VT03. och. kompletterande teorimateriel. Nikodemus Karlsson, Abrahamsbergsskolan

KOMIHÅG 3: Kraft är en vektor med angreppspunkt och verkningslinje. Kraftmoment: M P. = r PA

Rapport LUTFD2/TFHF-3089/1-16/(2013) Föreläsningsexempel i Teknisk mekanik

Sid Tröghetslagen : Allting vill behålla sin rörelse eller vara i vila. Bara en kraft kan ändra fart eller riktning på något.

Tentamen i Mekanik Statik

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

TEKNISKT BASÅR, FYSIK 1

university-logo Mekanik Repetition CBGA02, FYGA03, FYGA07 Jens Fjelstad 1 / 11

Final i Wallenbergs fysikpris

Möjliga lösningar till tentamen , TFYY97

Tentamen i Mekanik 5C1107, baskurs S2. Problemtentamen

Föreläsning 2,dynamik. Partikeldynamik handlar om hur krafter påverkar partiklar.

9.2 Kinetik Allmän plan rörelse Ledningar

Fysik A Jonn Lantz Din kanelbulle i fysikens ugn jonn.lantz@lme.nu

Laboration 1 Mekanik baskurs

Finnboda varv. Påsegling av grund. Beräkning av tillgänglig friktionskraft. Datum Uppdragsnummer Utgåva/Status. Ramböll Sverige AB

9.1 Kinetik Rotation kring fix axel Ledningar

Tentamen i Mekanik Statik

Kraft och rörelse åk 6

Lösningar Heureka 2 Kapitel 2 Kraftmoment och jämvikt

Krafter och moment. mm F G (1.1)

KOMIHÅG 10: Effekt och arbete Effekt- och arbetslag Föreläsning 11: Arbete och lagrad (potentiell) energi

KONTROLLSKRIVNING. Fysikintroduktion för basterminen. Datum: Tid: Hjälpmedel:

Tentamensskrivning i Mekanik (FMEA30) Del 1 Statik och partikeldynamik

Enda tillåtna hjälpmedel är papper, penna, linjal och suddgummi. Skrivtid 4 h. OBS: uppgifterna skall inlämnas på separata papper.

6.2 Partikelns kinetik - Tillämpningar Ledningar

Tentamen i Mekanik för D, TFYY68

Inlämningsuppgift 1. 1/ Figuren visar ett energischema för Ulla som går uppför en trappa. I detta fall sker en omvandling av energi i Ullas muskler.

Repetition Mekanik, grundkurs

1. Beskriv Newtons tre rörelselagar. Förklara vad de innebär, och ge exempel! Svar: I essäform, huvudpunkterna i rörelselagarna.

6.3 Partikelns kinetik - Härledda lagar Ledningar

mg F B cos θ + A y = 0 (1) A x F B sin θ = 0 (2) F B = mg(l 2 + l 3 ) l 2 cos θ

Prov Fysik 1 Värme, kraft och rörelse

FYSPROFILEN/TENNIS/BAS TESTBESKRIVNINGAR

INFÖR BESÖK PÅ GRÖNA LUND

TFYA16: Tenta Svar och anvisningar

Repetitionsuppgifter i Fysik 1

Biomekanik Belastningsanalys

Allmänt om kraft. * Man kan inte se, känna eller ta på en kraft, men däremot kan man se verkningarna av en kraft.

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2014

Tentamen i Mekanik Statik TMME63

undanträngda luften vilket motsvarar Flyft kraft skall först användas för att lyfta samma volym helium samt ballongens tyngd.

TFYA16: Tenta Svar och anvisningar

Rutschebanen - Fart och matematik med nöjesparkens populäraste attraktion

När du har arbetat med det här ska du kunna: förklara vad som menas med en rörelse genom att ge exempel på hastighet, acceleration och fritt fall.

Tentamen i Mekanik Statik TMME63

Transkript:

1

Jämviktsberäkning metodik (repetition) Ex. 1. Frilägg den del du vill beräkna krafterna på. 2. Rita ut alla krafter (med lämpliga benämningar) 3. Rita ut alla avstånd du vet, gör gärna om till meter. 4. Ställ upp en ekvation för kraftjämvikt i x-led 5. Ställ upp en ekvation för kraftjämvikt i y-led 6. Ställ upp en ekvation för momentjämvikt runt en lämplig punkt. 1, 2 & 3: Frilägg, rita ut krafter och avstånd A F H F tp FA 1.5m 0.5m 0.2m 1,1m (pga. att Tp ligger mitt på brädan) 4. Ställ upp kraftjämvikt i x-led: (Det finns inga krafter som verkar i x-led, dvs. horisontellt) 5. Ställ upp kraftjämvikt i y-led: F A -F tp -F H = 0 (alternativt F A =F tp +F H ) 6. Ställ upp momentjämvikt i vald punkt (ex. A) F H 0.5 - F tp 0.4 = 0 (alternativt F H 0.5 = F tp 0.4) 7. Stoppa in det värde/värden du känner till (F tp = 60 N) och lös först momentekvationen. Stoppa sedan in värdet för F H och lös kraftekvationen. 2

Friktion Friktionskraft, F µ = µ F N (F f = µ N) (Börja med att frilägga lådan) F=400 N 100 kg Friktionskoefficient Friktionskoefficienten ligger oftast mellan 0 och 1. Friktionskoefficienterna beror på vilka material det är i de två ytorna som ligger mot varandra. Friktionskoefficienten kan variera beroende av temperatur, luftfuktighet etc. Bestämma friktionskoefficient: Dra med dynamometer Ändra lutningen på ett plan med ett föremål på tills föremålet börjar glida Vanliga materials friktionskoefficienter finns i tabeller Ex Mellan snö och en vallad skida kan friktionskoefficienten nå ned till ett tal runt 0.04 Mellan skridskoskena och is är den runt 0.01 För hög friktion mellan skosula och golv kan ge upphov till vrickningar, här eftersträvar man en lagom glidfas för att muskulatur skall hinna anpassa sig till belastning och därmed hinna stabilisera fotleden. Hög friktion eftersträvas mellan bildäck och underlag. 3

Lutande plan Formler: F µ = µ F N tan Ө µ = µ Jämvikt: F N - m g cos Ө = 0 F µ - m g sin Ө = 0 Ө µ F µ Ө µ m g F N Friktionsvinkel Om friktionskraften och normalkraften sätts samman till en resultant (blir kraften m g fast motriktad), bildar denna tillsammans med normalkraften en vinkel som kallas friktionsvinkeln Ө µ Detta medför att tan Ө µ = F µ / F N (se figur), alltså är tan Ө µ = µ Intern friktion Med intern friktion menas den friktion som uppkommer när t ex senor rör sig i förhållande till underliggande skelettdelar eller när ledytor glider mot varandra. Den interna friktionen i kroppen är mycket låg. Detta beror bl.a. på den smörjning som finns mellan ledytor etc. Rullningsmotstånd Uppkommer när en boll eller ett hjul rullar på ett plan. Kallas ibland felaktigt för rullfriktion. Har att göra med deformation av underlag och rullande kropp. Tryckkrafterna alstrar ett moment som bromsar rullningen. Rullmotstånd är avsevärt mindre än glidmotståndet. 4

Exempel: a) Vid vilken vinkel Θ L börjar skidåkaren glida utför backen om han står helt stilla? Vilofriktionskoefficient mellan skidor och snö är μ s = 0.05. b) Hur stor blir friktionskraften (F µ ) och normalkraften (F N ) under skidorna vid vinkeln uträknad i a? Skidåkaren väger 60 kg. Exempel: a) Om mannen drar med en kraft på 200 N i skacklarna. Hur stor blir friktionskraften och normalkraften under pulkan? Skaklarnas vinkel mot marken är 47. Pulkan väger 20 kg. 5

Exempel: a) Om klättraren förlitar sig helt på friktion; hur stor är den totala friktionskraften (jämt fördelad på händer och fötter) som krävs för att hålla klättraren i jämvikt och hur stor är normalkraften som trycker henne ut från klippan? Klippan lutar 70. Klättraren väger 60 kg. 20 70 6

Övningstal i kompendiet (sid. 86 91) Observera att lösningar till talen finns på sid. 101 och framåt i kompendiet. Kommentarer till några av talen: Tal 3 löses grafiskt Tal 4 kan lösas både grafiskt och analytiskt Tal 13, ganska jobbig uppgift. Tabell längst bak i kompendiet ska användas vid lösningen (blad A7) Rekommenderade uppgifter: Tal 1, 3, 4, 5, 6, 8, 9, 12, 14, 15, 17, 18, (19). Räkna dessutom själv igenom de uppgifter vi gått igenom på lektionstid på tavlan. Formler: Formelsamling, A9 i häftet Biomekanik Formler trigonometri, A3 i häftet Biomekanik 7