Tekniskt basår, Fysik, del 1, hösten -09 Laboration 1: Accelererande rörelse och friktion
|
|
- Ida Abrahamsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Tekniskt basår, Fysik, del 1, hösten -09 Laboration 1: Accelererande rörelse och friktion Målsättningen med laborationen är att förstå några samband i fysik. Vad är krafter och rörelse? Vad händer med hastigheten om man har konstant acceleration? Hur fungerar friktion? Vi kommer att studera detta i denna lab. 1. Accelererad rörelse utmed lutande plan Du har tillgång till en luftkuddebana, som åstadkommer att friktionen i stort sett blir noll. En vagn som släpps får en acceleration som beror på lutningen, se figur nedan. s(t 2 ) : t 1 : t 2 : t 3 s På banan sitter två stycken givare som innehåller fotoceller. På vagnen sitter en plåtbit (den mörka delen i figuren) som kommer att bryta ljuset från fotocellerna när vagnen passerar förbi. Från en mätare som är kopplad till givarna fås tiden det tar att: 1) färdas sträckan s vid den övre fotocellen ( t 1 ). 2) färdas sträckan s mellan fotocellerna (t 2 ). 3) färdas sträckan s vid den undre fotocellen ( t 3 ). Om vi försummar accelerationen under den korta sträckan s så kan vi räkna ut den hastighet vagnen har när givare 1 passeras (v 0 s/ t 1 ), samt när givare 2 senare passeras (v s s/ t 3 ). Uppgift 1a. Mät tiderna t 1, t 3 och t 2 för olika sträckor. Givare 1 ska vara placerad i samma position hela tiden. Variera positionen på givare 2 (minst fyra gånger). Vagnen ska alltid startas från samma position. LW, (9)
2 Uppgift 1b. Beräkna vagnens acceleration (a) och planets vinkel (α). Genomför beräkningen av accelerationen med hjälp av rörelseformeln: s = v 0 t 2 a t (1.1) För beräkning av vinkeln α använder du komposantuppdelning av kraften och trigonometri; Rita gärna en bild för att inse att i vårt fall gäller att kraftkomposanten längs banan är mgsinα, dvs accelerationen är a = g sin( α ) (1.2) Använd värdet g 9.82 m/s 2 och det beräknade värdet på a enligt ekvation (1.1) för att ta fram α. Redovisning Rita i diagram 1 sluthastigheten (v s ) som funktion av den tid (t 2 ) under vilken vagnen har accelererat. Rita i diagram 2 upp sträckan s som funktion av tiden (t 2 ). Vilket värde får hastigheten i kurvan v s (t 2 ) då t 2 går mot noll i diagrammet? Bestäm ur diagram 1 accelerationen ( a = v t ). Reflektera över om accelerationen bör vara större eller mindre än tyngdaccelerationen g. Är storleksordningen för vinkeln α rimlig? Kontrollera genom att mäta på lutande planet. Jämför den beräknade accelerationen med den uppmätta accelerationen. LW, (9)
3 2. Friktion När man skjuter en låda framför sig över golvet känns det trögt. Mellan lådan och golvet finns en bromsande kraft som kallas friktionskraft. Ju större friktionskraften är desto trögare går det. Även om både lådans och golvets ytor ser jämna ut finns det alltid ojämnheter. Ju tyngre föremålet du skjuter framåt är, desto hårdare griper ojämnheterna in i varandra. Vilket material föremålet är av har också inverkan på friktionen. Friktionskraften mellan två stålytor är mindre än mellan två gummiytor för att ta ett exempel. Det finns två olika typer av friktion, rullfriktion och glidfriktion. Lådan som skjuts över golvet är ett exempel på glidfriktion. Om man istället lägger trästockar under som lådan kan rulla fram på talar vi om rullfriktion. Det går lättare att förflytta föremål när det är rullfriktion, den friktionen är mindre än glidfriktionen. Uppgift 2a. Bestäm friktionskoefficienten (µ) på två olika sätt Om en kropp ligger på ett lutande plan och lutningsvinkeln ökas kommer kroppen så småningom att börja glida. När den börjar glida beror dels på lutningens storlek och dels på ytornas beskaffenhet. Lutningen bestämmer hur mycket kroppen pressas mot underlaget dvs. normalkraften. N F fr F x α mg F y I skissen ovan blir normalkraften N = F y = mgcosα och kraften längs planet, dvs. den kraft som vill föra kroppen nedför, F x = mgsinα. Friktionskraftens storlek blir F fr = µ.n, där µ är friktionskoefficienten som är noll om det är totalt glatt. Detta rimliga antagande, att friktionskraften är proportionell mot normalkraften, kan visas experimentellt. Om vi ökar vinkeln α från noll finner vi ett läge där kroppen just börjar glida och i det läget är F x och F fr till beloppet lika stora (vektorerna har motsatta riktningar), mg sin = ( α ) µ mg cos( α ) (2.1) Väg klossarna med hjälp av en dynamometer (tänk på att det inte är klossarnas massor utan vikter som dynamometern visar). Lägg klossen på planet (som nu är plant) och luta det alltmer till klossen börjar kana ner. Jämför klossen med och utan sandpapper; Vilken kanar först? Varför? LW, (9)
4 Använd sambandet ovan för att bestämma friktionskoefficienten mellan träklossen och underlaget, med och utan sandpapper. Lägg sedan ner klossen på plant underlag (använd samma underlag!) och dra den framåt med dynamometern med konstant fart, med och utan sandpapper. Vad får man för utslag på dynamometrarna? Den kraft man läser av på dynamometern är friktionskraften. Med hjälp av dessa fakta räknar du ut friktionskoefficienten mellan ytorna. Prova att lägga en tyngd på klossen och dra den över underlaget. Har friktionskraften ändrats? Vad beror det på? Får man samma svar om man räknar ut friktionskoefficienten igen? Uppgift 2b. Rullningsmotstånd Drag en vagn över bordet med hjälp av en dynamometer och läs av friktionskraften. Tejpa sedan alla hjulen så att de inte kan rulla och drag vagnen över bordet igen. Läs av friktionskraften. Blir det någon skillnad? Redovisning Hur stor är friktionskoefficienten med och utan sandpapper på klossen? Vad beror skillnaden på? Har friktionskoefficienten någon enhet? Vilken? Fundera ut några exempel på material som skulle ge lägre respektive högre friktionskoefficient. Spelar tyngden på klossen någon roll för friktionen? Varför? Vad spelar hjulen på vagnen för roll? Fundera på för- och nackdelar med friktion. Hur skulle det vara om det inte funnits friktion? Var finns friktion? LW, (9)
5 Tekniskt basår, Fysik, del 1, hösten -09 Laboration 2: Elektrisk mätning och kretsar 1. Mätning av spänning, ström och resistans Du skall här använda ett universalinstrument, som kan mäta både spänning, ström och resistans. a) Mät spänningen på ett ficklampsbatteri. Stämmer din uppmätta spänning med batteriets märkning? b) Mät spänningen på två seriekopplade ficklampsbatterier. c) Du skall nu koppla in en glödlampa till det ställbara spänningsaggregatet. Mät först med universalinstrumentet på aggregatets utgång så att du får 6.0 V utspänning. Koppla sedan in ampèremeter och glödlampa i serie. Hur stor elektrisk ström går genom lampan? Hur stor spänning är det över lampan? Vilken effekt utvecklar lampan? d) Du skall nu mäta resistans. Mät först upp resistansen för en glödlampa, sedan resistansen vid kortslutning av mätsladdarna. Kan du mäta resistansen för din egen kropp? Gör sedan resistansmätning för ett skjutmotstånd. Mellan vilka värden kan resistansen varieras? 2. Serie- och parallellkoppling av glödlampor och motstånd a) Se till att vrida ned utspänningen på spänningsaggregatet till noll. Koppla sedan in en seriekoppling av två glödlampor till aggregatet. Koppla också in en ampèremeter i kretsen. Vrid sakta upp spänningen tills lamporna lyser med normal styrka. Vad händer om en glödlampa skulle gå sönder eller kopplas ur? Mät strömmen i kretsen. Mät upp spänningarna över vardera glödlampan, samt totalt över seriekopplingen. Ser du några regler för spänning och ström vid seriekoppling? b) Koppla in en glödlampa till 6.0 V utspänning. Koppla också in en ampèremeter i kretsen. Koppla in en till glödlampa parallellt med den första. Vad händer? Ser du några regler för spänning och ström vid parallellkoppling? c) Koppla två motstånd på 100 Ω parallellt och sedan ett motstånd på 100 Ω i serie med dessa. Mät upp och beräkna den resulterande resistansen för denna koppling. 3. Ström- och spänningsmätning, I-U-diagram På labplatsen finns en plexiglasplatta med uttag för inkoppling av olika motstånd och även en glödlampa. a) Du skall först syssla med 10 Ω-motståndet. Koppla in instrument för mätning av spänningen över och strömmen genom motståndet. Koppla in det ställbara likspänningsaggregatet. Motsåndet tål en effektutveckling på högst 2 W - vid högre effektutveckling går det sönder. Vilken spänning kan du lägga över motsåndet utan att skada det? Variera spänningen och mät upp strömmen, samt plotta strömmen som funktion av spänningen i diagram (tio mätpunkter). Hur bestämmer du resistansen ur diagrammet? Jämför med direkt mätning med universalinstrument. b) Koppla nu på liknande sätt in glödlampan. Mät strömmen för följande spänningar: 0, 0.1, 0.2, 0.3, 0.4, 0.5, 0.6, 0.7, 0.8, 0.9, 1.0, 2.0, 3.0, 4.0, 5.0, 6.0, 7.0 V. Plotta dina mätvärden i I-U-diagram som ovan. Vilken resistans har lampan vid låga spänningar? Vad blir resistansen vid den högsta spänningen? Kommentar? LW, (9)
6 4. Spänningsdelaren a) Koppla in utspänningen 7.0 V till ändarna på ställningen med tråden. Mät spänningen mellan en punkt mitt på tråden och spänningskällans minuspol. Mät flera punkter uppåt och neråt. Kan du ge någon regel för hur spänningen varierar med läget för kontaktpunkten på tråden? b) Koppla in en glödlampa mellan två punkter på tråden. Vad krävs för att du skall få glödlampan att lysa? c) Koppla in ett skjutmotstånd med mittuttag till en utspänning på 7.0 V. Mät spänningen mellan mittuttaget och spänningskällans minuspol medan du varierar skjutreglaget. Mellan vilka värden kan denna spänning ligga? 5. Resistivitet a) Du får tillgång till lite motståndstråd. Bestäm resistiviteten för materialet med hjälp av lämpliga instrument. Använd mer än en mätpunkt. b) Häng en vikt i tråden och koppla in ca 30 cm av tråden till spänningskällan. Försök att få en ström på mer än 2 A att gå genom tråden. Kan du få den tillräckligt varm för att skära frigolit? Kan du få den att glöda? Känner du till några tillämpningar i hushållet eller bostaden som bygger på elektrisk värmning av motståndstråd? 6. Säkring Du får här undersöka en enkel säkring. Du får använda en låda med säkringshållare och tre parallellkopplade lamphållare. a) Vilken maximal ström är din säkring avsedd att släppa igenom? b) Kan du bestämma säkringens resistans med direkt resistans-mätning? c) Koppla in säkring och en glödlampa i serie med en amperemeter till spänningen 6.0 V. Avläs strömmen i kretsen. Skruva sedan in först en andra och sedan en tredje glödlampa. Vad händer? Motsvarande koppling finns i våra bostäder, men där ser säkringarna annorlunda ut. Vad är egentligen risken med att ha för mycket ström i ledningarna? LW, (9)
7 Tekniskt basår, Fysik, del 1, hösten -09 Laboration 3: Värme Först några rader inledande rader om värmelära. Vanliga energiformer är mekanisk energi, elektrisk energi och värme. Värme är en energimängd som utbyts då två olika system, t ex två vätskemängder, kommer i kontakt med varandra. Mekanisk energi kan mycket lätt omvandlas till värme men det är svårare att göra om värme till mekanisk energi. Värme tillförs t.ex. en kokplatta på spisen då man via strömbrytaren kopplar in spisen till 230 V-anslutningen i huset. Denna värme höjer temperaturen hos en eventuell kastrull med vatten. Varje ämne karakteriseras av en specifik värmekapacitet och med det menas den energimängd som åtgår att höja temperaturen 1 K hos 1 kg av ämnet, eller den värmemängd som lämnar 1 kg av ämnet då dess temperatur sjunker 1 K. Enheten för specifik värmekapacitet blir alltså J kg K 3 J För vatten är den specifika värmekapaciteten kg K Specifika värmekapaciteten brukar betecknas med c. Värmekapaciteten för ett föremål är på motsvarande sätt den energimängd som behövs för att höja föremålets temperatur med en grad. Temperaturdifferensen 1 oc är lika stor som temperaturskillnaden 1 K. Exempel: Antag att vi har 2 liter vatten (dvs 2 kg) som har temperaturen 20 o C och vi skall värma upp vattnet till kokning, dvs temperaturen 100 oc. Temperaturhöjningen är alltså 80 grader, vilket också är 80 K. Hur stor energimängd går då åt? Det blir J/kg K 2 kg 80 K J = 670 kj Antag att detta skett på 5 min. Den värmeffekt som då tillförts vattnet är J 5 60 s 2200 W = 2.2 kw (Hur stor är maximala effekten hos en värmeplatta i spisen? ) Det förefaller naturligt att den energimängd ( värme ) som tillförs ett föremål är direkt proportionell mot både massa och temperaturökning. Proportionalitets konstanten är den specifika värmekapaciteten c. Allmänt blir sambandet mellan värmemängd, massa, specifik värmekapacitet och temperaturändring : Q = m. c. T LW, (9)
8 1. Verkningsgrad vid uppvärmning av vatten med en doppvärmare. OBS! De doppvärmare vi använder kräver kylning då de är anslutna till nätet. När doppvärmaren inte används måste sladden dras ut ur vägguttaget! Du har en doppvärmare på vilken effekten finns angiven. Väg upp en mängd vatten och mät dess temperatur med en termometer. Stick sedan ned doppvärmaren och anslut den till nätspänningen samtidigt som du startar en klocka. Mät tiden det tar till dess att vattnet närmar sig kokpunkten t ex 90 oc. Du kan då beräkna dels den elektriska energi som levererats till doppvärmaren och dels den energi som har krävts för att värma upp vattnet till exempelvis 90 o C. Dessa energimängder blir inte exakt lika stora eftersom en del värmeenergi har läckt ut i rummet under experimentet. Vilken är verkningsgraden för det hela, dvs kvoten mellan tillgodogjord energi och tillförd energi? 2. Specifikt smältvärme för is. Detta blir en mätning behäftad med en ganska stor onoggrannhet men det är principen för energiutbytet som vi är ute efter. Väg upp en lagom mängd vatten i en glasbägare och värm upp den till c:a 10 oc över rumstemperatur. Vad som kan vara lagom får du själv avgöra med hänsyn till det följande. Tänk på att du behöver mäta och notera denna temperatur! I vattnet skall du lägga en mängd is som förhoppningsvis skall smälta helt och just när den har smält mäter du den nu aktuella temperaturen. Denna temperatur kallar vi jämviktstemperatur. Om du därefter väger bägaren igen kan du beräkna isens massa ur skillnaden mellan resultatet av denna vägning och den första. Du kan med mätvärden från de utförda mätningana av massor och temperaturer beräkna smältvärmet för isen. Gör det! Ledtråd: att smälta isen (med massa m is ) samt värma upp smältvattnet till jämviktstemperaturen ( T jämvikt ) kräver samma energimängd som den som avges när temperaturen hos varmvattnet ( med massa m ) sänks från ursprungstemperaturen till jämviktstemperaturen. 3. Specifika värmekapaciteten för mässing. I en bägare har du en känd mängd vatten med uppmätt känd temperatur, omkring rumstemperatur. Du tar sedan en bit mässing, som du värmer till cirka 100 o C. Det åstadkommer du genom att mässingsbiten hålls nedsänkt i ett annat kärl med kokande vatten. Mät temperaturen! Mässingsbiten är fäst vid ett snöre så att du kan lyfta upp mässingsbiten. Du för sedan mässingsbiten ned i den första vattenbägaren, rör om med termometern och väntar med att notera temperaturen till dess att temperaturen blivit konstant. Du kan nu beräkna ett värde på specifika värmekapaciteten för mässing. Gör det. LW, (9)
9 En del av det som uttryckts i ord ovan kan även noteras i följande användbara samband. Vid temperatur förändringar ( utan att fasomvandlingar sker )tillförs eller avges värme: Q = m c (T 2 - T 1 ) Effekt är energi/ tid dvs P = W/t När energi omvandlas till värme har man en verkningsgrad (η) enligt nedan: Q = η W Att smälta nollgradig is till nollgradigt vatten kräver energi: Q smält = m is smältvärme På motsvarande sätt finns det ett ångbildningsvärme som behöver tillföras när flytande 100 gradigt vatten övergår i vattenånga: Q ångbilnning = m vatten ångbildningsvärme Det sista sambandet behöver vi inte använda i denna laboration. 4. Densitet Syftet med den här laborationen är att bestämma densiteten för några olika ämnen. För ett föremål med massa m och volym V ges densiteten ρ av uttrycket: m ρ =. V Ni har tillgång till ett antal koppar-, aluminum- och mässingbitar av olika former och storlekar. Till er hjälp har ni en så kallad mollbägare, mätglas och en våg. Ta ett föremål och bestäm dess massa med vågen. Ställ en glasbägare under mollbägarens pip och fyll på med vatten tills det rinner ur pipen. Häll ut detta vatten och ställ tillbaka glasbägaren. Ta nu ett av föremålen och lägg det i mollbägaren. Den volym vatten som rinner ut motsvarar föremålets volym. Mät denna volym med ett mätglas. Hur många cm 3 motsvarar 1 ml? Anteckna föremålets massa och volym i en tabell. Upprepa för några fler föremål av samma ämne. Gör en graf med volym på x-axeln och massa på y-axeln. Markera era mätvärden i grafen och anpassa en rät linje till punkterna. Linjens lutning är lika med densiteten för ämnet. Jämför med tabellvärde. Upprepa ovanstående för ytterligare ett eller två ämnen och bestäm densiteten för dessa. LW, (9)
TEKNISKT BASÅR, FYSIK 1
TEKNISKT BASÅR, FYSIK 1 INNEHÅLL LABORATION 1: ACCELERERANDE RÖRELSER OCH FRIKTION SID 2-7 LABORATION 2: VÄRME OCH DENSITET SID 8-11 LABORATION 3: ELEKTRISK MÄTNING OCH KRETSAR SID 12-14 Innan varje laboration
Läs merTentamen i Fysik TEN 1:2 Tekniskt basår 2009-04-14
Tentamen i Fysik TEN 1: Tekniskt basår 009-04-14 1. En glaskolv med propp har volymen 550 ml. När glaskolven vägs har den massan 56, g. Därefter pumpas luften i glaskolven bort med en vakuumpump. Därefter
Läs merFörsättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet (fylls i av ansvarig) Datum för tentamen 111 Sal KÅRA, T1 Tid 14-18 Kurskod Provkod Kursnamn/benämning BFL11 TEN1 Fysik A för tekniskt/naturvetenskapligt
Läs mer27,8 19,4 3,2 = = 1500 2,63 = 3945 N = + 1 2. = 27,8 3,2 1 2,63 3,2 = 75,49 m 2
Lina Rogström linro@ifm.liu.se Lösningar till tentamen 150407, Fysik 1 för Basåret, BFL101 Del A A1. (2p) Eva kör en bil med massan 1500 kg med den konstanta hastigheten 100 km/h. Längre fram på vägen
Läs merRepetition Energi & Värme Heureka Fysik 1: kap version 2013
Repetition Energi & Värme Heureka Fysik 1: kap. 5 + 9 version 2013 Mekanisk energi Arbete Arbete är den energi som omsätts när en kropp förflyttas. Arbete ges av W = F s, där kraften F måste vara parallell
Läs mer2. Vad menas med begreppen? Vad är det för olikheter mellan spänning och potentialskillnad?
Dessa laborationer syftar till att förstå grunderna i Ellära. Laborationerna utförs på byggsatts Modern Elmiljö för Elektromekanik / Mekatronik. När du börjar med dessa laborationer så bör du ha läst några
Läs merFysik. Laboration 1. Specifik värmekapacitet och glödlampas verkningsgrad
Fysik Laboration 1 Specifik värmekapacitet och glödlampas verkningsgrad Laborationens syfte: Visa hur man kan med enkla experimentella anordningar studera fysikaliska effekter och bestämma i) specifik
Läs merExtrauppgifter Elektricitet
Extrauppgifter Elektricitet 701 a) Strömmen genom en ledning är 2,50 A Hur många elektroner passerar varje sekund genom ett tvärsnitt av ledningen? b) I en blixt kan strömmen vara 20 ka och pågå i 0,90
Läs merInstuderingsfrågor Arbete och Energi
Instuderingsfrågor Arbete och Energi 1. Skriv ett samband (en formel) där kraft, arbete och väg ingår. 2. Vad menas med friktionskraft? 3. Hur stort arbete behövs för att lyfta en kartong som väger 5 kg
Läs merIntrohäfte Fysik II. för. Teknisk bastermin ht 2018
Introhäfte Fysik II för Teknisk bastermin ht 2018 Innehåll Krafter sid. 2 Resultant och komposanter sid. 5 Kraft och acceleration sid. 12 Interna krafter, friläggning sid. 15 1 Kraftövningar De föremål
Läs mer= + = ,82 = 3,05 s
Lina Rogström linro@ifm.liu.se Lösningar till Exempeltentamen HT2014, Fysik 1 för Basåret, BFL101 Del A A1. (2p) En boll kastas rakt uppåt och har hastigheten = 30 m/s då den lämnar handen. Hur högt når
Läs merLaboration 2 Mekanik baskurs
Laboration 2 Mekanik baskurs Utförs av: Henrik Bergman Mubarak Ali Uppsala 2015 01 19 Introduktion Friktionskraft är en förutsättning för att våra liv ska fungera på ett mindre omständigt sätt. Om friktionskraften
Läs merGrundläggande ellära. Materiellåda art nr. 1. I den första uppgiften skall du använda ett batteri, 2 sladdar med banankontakter och en lös glödlampa.
1 Mtrl: Materiellåda art nr Grundläggande ellära 1. I den första uppgiften skall du använda ett batteri, 2 sladdar med banankontakter och en lös glödlampa. Koppla så att lampan lyser. Rita hur du kopplade.
Läs merLab nr Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 Likströmskretsar
Laborationsrapport Kurs Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 Lab nr 1 version 2.1 Laborationens namn Likströmskretsar Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Noggrannhet vid beräkningar Anvisningar
Läs merÖvningar Arbete, Energi, Effekt och vridmoment
Övningar Arbete, Energi, Effekt och vridmoment G1. Ett föremål med massan 1 kg lyfts upp till en nivå 1,3 m ovanför golvet. Bestäm föremålets lägesenergi om golvets nivå motsvarar nollnivån. G10. En kropp,
Läs merPROV I FYSIK KURS A FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN
PBFy9812 Enheten för Pedagogiska Mätningar 1998-12 Umeå Universitet Provtid PROV I FYSIK KURS A FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN Del I: Experimentell del Anvisningar Hjälpmedel: Provmaterial Miniräknare (grafritande
Läs merTENTAMEN. Linje: Tekniskt-Naturvetenskapligt basår Kurs: Fysik A Hjälpmedel: Miniräknare, formelsamling. Umeå Universitet. Lärare: Joakim Lundin
Umeå Universitet TENTAMEN Linje: Tekniskt-Naturvetenskapligt basår Kurs: Fysik A Hjälpmedel: Miniräknare, formelsamling Lärare: Joakim Lundin Datum: 09-10-28 Tid: 09.00-15.00 Kod:... Grupp:... Betyg Poäng:...
Läs merGrundläggande om krafter och kraftmoment
Grundläggande om krafter och kraftmoment Text: Nikodemus Karlsson Original character art by Esa Holopainen, http://www.verikoirat.com/ Krafter - egenskaper och definition Vardaglig betydelse Har med påverkan
Läs merTENTAMEN. Tekniskt-Naturvetenskapligt basår Kurs: Fysik A, Basterminen del 1 Hjälpmedel: Miniräknare, formelsamling.
Umeå Universitet TENTAMEN Tekniskt-Naturvetenskapligt basår Kurs: Fysik A, Basterminen del 1 Hjälpmedel: Miniräknare, formelsamling Lärare: Joakim Lundin, Magnus Cedergren, Karin Due, Jonas Larsson Datum:
Läs merWALLENBERGS FYSIKPRIS
WALLENBERGS FYSIKPRIS KVALIFICERINGS- OCH LAGTÄVLING 8 januari 1 SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET LÖSNINGSFÖRSLAG 1. Ballongens volym är V = πr h = 3,14 3 1,5 m 3 = 4,4 m 3. Lyftkraften från omgivande luft är
Läs merIntroduktion till Biomekanik - Statik VT 2006
Pass 4 Jämvikt, fortsättning Vid jämvikt (ekvilibrium) är en kropp i vila eller i rätlinjig rörelse med konstant hastighet. Statisk jämvikt (vila) Dynamisk jämvikt (rörelse i konstant hastighet) (ge ex)
Läs merSammanfattning Fysik A - Basåret
Sammanfattning Fysik A - Basåret Martin Zelan, Insitutionen för fysik 6 december 2010 1 Inledning: mätningar, värdesiffror, tal, enheter mm 1.1 Värdesiffror Avrunda aldrig del uträkningar, utan vänta med
Läs merLösningar Kap 11 Kraft och rörelse
Lösningar Kap 11 Kraft och rörelse Andreas Josefsson Tullängsskolan Örebro Lösningar Fysik 1 Heureka: kapitel 11 11.1.-11.2 Se facit eller figurerna nedan. 1 11.3 Titta på figuren. Dra linjer parallella
Läs merINSTITUTIONEN FÖR FYSIK OCH ASTRONOMI. Mekanik baskurs, Laboration 2. Friktionskraft och snörkraft
INSTITUTIONEN FÖR FYSIK OCH ASTRONOMI Mekanik baskurs, Laboration 2 Krafter och Newtons lagar Friktionskraft och snörkraft Uppsala 2015-09-29 Instruktioner Om laborationen: Innan ni lämnar labbet: Arbeta
Läs merInföra begreppen ström, strömtäthet och resistans Ohms lag Tillämpningar på enkla kretsar Energi och effekt i kretsar
Kapitel: 25 Ström, motstånd och emf (Nu lämnar vi elektrostatiken) Visa under vilka villkor det kan finnas E-fält i ledare Införa begreppet emf (electromotoric force) Beskriva laddningars rörelse i ledare
Läs merKapitel 4 Arbete, energi och effekt
Arbete När en kraft F verkar på ett föremål och föremålet flyttar sig sträckan s i kraftens riktning säger vi att kraften utför ett arbete på föremålet. W = F s Enheten blir W = F s = Nm = J (joule) (enheten
Läs merLABORATION SPÄNNING, STRÖM OCH RESISTANS
LABORATION SPÄNNING, STRÖM OCH RESISTANS Starta simuleringsprogrammet: https://phet.colorado.edu/sims/html/circuitconstruction-kit-dc/latest/circuit-construction-kit-dc_sv.html Välj menyval Introduktion.
Läs merUpp gifter. 1. På ett bord står en temugg. Rita ut de krafter som verkar på muggen och namnge dessa.
1. På ett bord står en temugg. Rita ut de krafter som verkar på muggen och namnge dessa. 2. En såpbubbla dalar genom luften med den konstanta hastigheten 1,1 cm/s. Vilken kraft känner den av från luften
Läs merTerriervalp-analogin hela historien [version 0.3]
Terriervalp-analogin hela historien [version 0.3] Christian Karlsson Den här liknelsen är avsedd att ge känsla för vad om egentligen händer i enkla elektriska kretsar (enligt Drudemodellen, beskriven i
Läs merKrafter och Newtons lagar
Mekanik I, Laboration 2 Krafter och Newtons lagar Newtons andra lag är det viktigaste hjälpmedel vi har för att beskriva vad som händer med en kropp och med kroppens rörelse när den påverkas av andra kroppar.
Läs mermg F B cos θ + A y = 0 (1) A x F B sin θ = 0 (2) F B = mg(l 2 + l 3 ) l 2 cos θ
Institutionen för teknikvetenskap och matematik Kurskod/kursnamn: F0004T, Fysik 1 Tentamen datum: 019-01-19 Examinator: Magnus Gustafsson 1. Friläggning av balken och staget: Staget är en tvåkraftsdel
Läs merLaboration 2 Mekanik baskurs
Laboration 2 Mekanik baskurs Utförs av: William Sjöström Oskar Keskitalo Uppsala 2014 12 11 1 Introduktion När man placerar ett föremål på ett lutande plan så kommer föremålet att börja glida längs med
Läs merELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g
ELEKTRICITET ELEKTRICITET http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET Är något vi använder dagligen.! Med elektricitet kan man flytta energi från en plats till en annan. (Energi produceras
Läs mer4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning
4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning Det samhälle vi lever i hade inte utvecklats till den höga standard som vi ser nu om inte vi hade lärt oss att utnyttja elektricitet. Därför är det viktigt
Läs merSid Tröghetslagen : Allting vill behålla sin rörelse eller vara i vila. Bara en kraft kan ändra fart eller riktning på något.
Björne Torstenson KRAFTER sid 1 Centralt innehåll: Hävarmar och utväxling i verktyg och redskap, till exempel i saxar, spett, block och taljor. (9FVL2) Krafter, rörelser och rörelseförändringar i vardagliga
Läs merLaboration 1: Likström
1. Instrumentjämförelse Laboration 1: Likström Syfte och metod Vi undersöker hur ett instruments inre resistans påverkar mätresultatet. Vi mäter spänningar med olika instrument och inställningar, och undersöker
Läs merTentamen: Baskurs B i Fysik, del1, 4p 2007-03-23 kl. 08.00-13.00
Institutionen för teknik, fysik och matematik Nils Olander och Herje Westman Tentamen: Baskurs B i Fysik, del1, 4p 2007-03-23 kl. 08.00-13.00 Max: 30 p A-uppgifterna 1-8 besvaras genom att ange det korrekta
Läs merIntroduktion till Biomekanik - Statik VT 2006
1 Jämviktsberäkning metodik (repetition) Ex. 1. Frilägg den del du vill beräkna krafterna på. 2. Rita ut alla krafter (med lämpliga benämningar) 3. Rita ut alla avstånd du vet, gör gärna om till meter.
Läs merLaboration 1 Mekanik baskurs
Laboration 1 Mekanik baskurs Utförs av: Henrik Bergman Mubarak Ali Uppsala 2015 01 19 Introduktion Gravitationen är en självklarhet i vår vardag, de är den som håller oss kvar på jorden. Gravitationen
Läs merSvar: Inbromsningssträckan ökar med 10 m eller som Sören Törnkvist formulerar svaret på s 88 i sin bok Fysik per vers :
FYSIKTÄVLINGEN KVALIFICERINGS- OCH LAGTÄVLING 1 februari 001 LÖSNINGSFÖRSLAG SVENSKA FYSIKERSAMFNDET 1. Enligt energiprincipen är det rörelseenergin som bromsas bort i friktionsarbetet. Detta ger mv sambandet
Läs merÖvrigt: Uppgifterna 1-3 är på mekanik, uppgifterna 4-5 är på värmelära/termodynamik
Institutionen för teknikvetenskap och matematik Kurskod/kursnamn: F0004T, Fysik 1 Tentamen datum: 2018-01-12 Skrivtid: 15.00 20.00 Totala antalet uppgifter: 5 Jourhavande lärare: Magnus Gustafsson, 0920-491983
Läs merLaborationskurs i FYSIK A
Laborationskurs i FYSIK A Labbkursen i fysik består av 6 laborationer. Vid varje labbtillfälle (3 stycken) utförs 2 laborationer. Till varje laboration finns förberedande uppgifter. Dessa skall lämnas
Läs mer1. Beskriv Newtons tre rörelselagar. Förklara vad de innebär, och ge exempel! Svar: I essäform, huvudpunkterna i rörelselagarna.
Fysik 1 övningsprov 1-13 facit Besvara 6 frågor. Återlämna uppgiftspappret! 1. Beskriv Newtons tre rörelselagar. Förklara vad de innebär, och ge exempel! Svar: I essäform, huvudpunkterna i rörelselagarna..
Läs merSTOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM
STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM Tentamensskrivning del 2 i Fysik A för Basåret Tisdagen den 10 april 2012 kl. 9.00-13.00 (Denna tentamen avser andra halvan av Fysik A, kap 2 och 7-9 i Heureka. Fysik A)
Läs mer6. Värme, värmekapacitet, specifik värmekapacitet (s. 93 105)
6. Värme, värmekapacitet, specifik värmekapacitet (s. 93 105) Termodynamikens nollte huvudsats säger att temperaturskillnader utjämnas i isolerade system. Med andra ord strävar system efter termisk jämvikt
Läs merTENTAMEN. Umeå Universitet. P Norqvist och L-E Svensson. Datum: Tid: Namn:... Grupp:... Poäng:... Betyg U G VG ...
Umeå Universitet TENTAMEN Linje: Kurs: Hjälpmedel: Fysik A Miniräknare, formelsamling Lärare: P Norqvist och L-E Svensson Datum: 07-01-10 Tid: 16.00-22.00 Namn:... Grupp:... Poäng:... Betyg U G VG... Tentamen
Läs merThink, pair, share. Vad tänker du på när du hör ordet elektricitet? Vad vill du veta om elektricitet?
Think, pair, share Vad tänker du på när du hör ordet elektricitet? Vad vill du veta om elektricitet? Elektricitet och magnetism Frågeställningar utifrån det centrala innehållet Vad är spänning (U), hur
Läs merTentamen i delkurs 1 (mekanik) för Basåret Fysik NBAF00
GÖTEBORGS UNIVERSITET HT 018 Institutionen för fysik EXEMPELTENTAMEN Tentamen i delkurs 1 (mekanik) för Basåret Fysik NBAF00 Examinator: Hjälpmedel: Carlo Ruberto Valfri tabell- och formelsamling för gymnasiet
Läs merExtralab fo r basterminen: Elektriska kretsar
Extralab fo r basterminen: Elektriska kretsar I denna laboration får du träna att koppla upp kretsar baserat på kretsscheman, göra mätningar med multimetern samt beräkna strömmar och spänningar i en krets.
Läs merEllära. Laboration 2 Mätning och simulering av likströmsnät (Thevenin-ekvivalent)
Ellära. Laboration 2 Mätning och simulering av likströmsnät (Thevenin-ekvivalent) Labhäftet underskrivet av läraren gäller som kvitto för labben. Varje laborant måste ha ett eget labhäfte med ifyllda förberedelseuppgifter
Läs merMEKANIKENS GYLLENE REGEL
MEKANIKENS GYLLENE REGEL Inledning Det finns olika sätt att förflytta föremål och om du ska flytta en låda försöker du säkert komma på det enklaste sättet, det som är minst jobbigt för dig. Newton funderade
Läs merKVÄVETS ÅNGBILDNINGSVÄRME
LABORATION (2B1111) KVÄVETS ÅNGBILDNINGSVÄRME Thomas Claesson KTH, IMIT, Materialfysik E-post: tcl@kth.se 060321/tc MÅLSÄTTNING 1. att bestämma ångbildningsvärmet, ångbildningsentalpin, experimentellt
Läs merLaborationsrapport. Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015. Lab nr. Laborationens namn Lik- och växelström. Kommentarer. Utförd den.
Laborationsrapport Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015 Lab nr 1 version 1.2 Laborationens namn Lik- och växelström Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Inledning I denna laboration skall
Läs merQ I t. Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23. Eleonora Lorek. Ström. Ström är flöde av laddade partiklar.
Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23 Eleonora Lorek Ström Ström är flöde av laddade partiklar. Om vi har en potentialskillnad, U, mellan två punkter och det finns en lämplig väg rör sig laddade partiklar i
Läs merLinnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik
Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik Ht2015 Program: Naturvetenskapligt basår Kurs: Fysik Bas 1 delkurs 1 Laborationsinstruktion 1 Densitet Namn:... Lärare sign. :. Syfte: Träna
Läs merFysik A 08-02-18. Jonn Lantz Din kanelbulle i fysikens ugn jonn.lantz@lme.nu 031-825218
1. Elmotorn En bensinmotor har sällan en verkningsgrad över 25%, men elmotorer är ofta bättre! (Det är bla. därför vi antagligen får se fler elbilar i framtiden). Ert uppdrag är att bestämma elmotorns
Läs merÖvningar till datorintroduktion
Institutionen för Fysik Umeå Universitet Ylva Lindgren Sammanfattning En samling uppgifter att göra i MATLAB, vilka ska utföras enskilt eller i grupp om två. Datorintroduktion Handledare: (it@tekniskfysik.se)
Läs merAllmänt om kraft. * Man kan inte se, känna eller ta på en kraft, men däremot kan man se verkningarna av en kraft.
Kraft Allmänt om kraft * Man kan inte se, känna eller ta på en kraft, men däremot kan man se verkningarna av en kraft. * Det finns olika krafter t ex; tyngdkraft, friktionskraft, motkraft. * Krafter kan
Läs merTentamen i delkurs 1 (mekanik) för Basåret Fysik NBAF00
GÖTEBORGS UNIVERSITET 181011 Institutionen för fysik Kl 8.30 13.30 Tentamen i delkurs 1 (mekanik) för Basåret Fysik NBAF00 Examinator: Hjälpmedel: Betygsgränser: Carlo Ruberto Valfri tabell- och formelsamling
Läs merTFYA16: Tenta Svar och anvisningar
150821 TFYA16 1 TFYA16: Tenta 150821 Svar och anvisningar Uppgift 1 a) Sträckan fås genom integration: x = 1 0 sin π 2 t dt m = 2 π [ cos π 2 t ] 1 0 m = 2 π m = 0,64 m Svar: 0,64 m b) Vi antar att loket
Läs merTentamen i Fysik A, Tekniskt-Naturvetenskapligt basår
Tentamen i Fysik A, Tekniskt-Naturvetenskapligt basår Datum: 03-12-20 Skrivtid: 9.00-15.00 Hjälpmedel: Räknare, formelsamling Lärare: J. Gustafsson, M. Hamrin, P. Norqvist, A. Reiniusson och L.-E. Svensson
Läs merÖvningsuppgifter till Originintroduktion
UMEÅ UNIVERSITET 05-08-01 Institutionen för fysik Ylva Lindgren Övningsuppgifter till Originintroduktion Uppgift 1. I ett experiment vill man bestämma fjäderkonstanten k för en viss fjäder. Med olika kraft
Läs merFinal i Wallenbergs Fysikpris
Final i Wallenbergs Fysikpris 26-27 mars 2010. Teoriprov Lösningsförslag 1. a) Vattens värmekapacitivitet: Isens värmekapacitivitet: Smältvärmet: Kylmaskinen drivs med spänningen och strömmen. Kylmaskinens
Läs merSpänning, ström och energi!
Spänning, ström och energi! Vi lever i ett samhälle som inte hade haft den höga standard som vi har nu om inte vi hade lärt oss att utnyttja elektricitet. Därför är det viktigt att lära sig förstå några
Läs merSolar cells. 2.0 Inledning. Utrustning som används i detta experiment visas i Fig. 2.1.
Solar cells 2.0 Inledning Utrustning som används i detta experiment visas i Fig. 2.1. Figure 2.1 Utrustning som används i experiment E2. Utrustningslista (se Fig. 2.1): A, B: Två solceller C: Svart plastlåda
Läs merAllmänt om kraft. * Man kan inte se, känna eller ta på en kraft, men däremot kan man se verkningarna av en kraft.
Kraft Allmänt om kraft * Man kan inte se, känna eller ta på en kraft, men däremot kan man se verkningarna av en kraft. * Det finns olika krafter t ex; tyngdkraft, friktionskraft, motkraft. * Krafter kan
Läs merArbete Energi Effekt
Arbete Energi Effekt Mekaniskt arbete Du använder en kraft som gör att föremålet förflyttas i kraftens riktning Mekaniskt arbete Friktionskraft En kraft som försöker hindra rörelsen, t.ex. när du släpar
Läs merLösningar Kap 7 Elektrisk energi, spänning och ström. Andreas Josefsson. Tullängsskolan Örebro
Lösningar Kap 7 Elektrisk energi, spänning och ström Andreas Josefsson Tullängsskolan Örebro Lösningar Fysik 1 Heureka: kap 7 7.1) Om kulan kan "falla" från A till B minskar dess potentiella elektriska
Läs merMät resistans med en multimeter
elab003a Mät resistans med en multimeter Namn Datum Handledarens sign Laboration Resistans och hur man mäter resistans Olika ämnen har olika förmåga att leda den elektriska strömmen Om det finns gott om
Läs merKortfattat lösningsförslag Fysik A, Tentamensdatum:
Kortfattat lösningsförslag Fsik, Tentamensdatum: 06011 1. Lösning: För att räkna ut den totala kraft som verkar på kan vi använda superposition. F C F res r =,0 mm B α r =,0 mm C F B Riktningen på kraften
Läs merDet här ska du veta. Veta vad som menas med kraft och i vilken enhet man mäter det i. Veta vad som menas motkraft, bärkraft, friktionskraft
Kraft Det här ska du veta Veta vad som menas med tyngdkraft Veta vad som menas med kraft och i vilken enhet man mäter det i Veta vad som menas motkraft, bärkraft, friktionskraft Känna till begreppet tyngd
Läs merElektricitetslära och magnetism - 1FY808. Lab 3 och Lab 4
Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik Elektricitetslära och magnetism - 1FY808 Lab 3 och Lab 4 Ditt namn:... eftersom labhäften far runt i labsalen. 1 Laboration 3: Likström och
Läs merRepetition grunder, kraft, densitet & tryck Heureka Fysik 1: kap. 1-3 version 2012
Repetition grunder, kraft, densitet & tryck Heureka Fysik 1: kap. 1-3 version 2012 Mätning & värdesiffror Så fort man mäter någon storhet (exempelvis en längd, en massa o.s.v.) ger själva mätningen en
Läs merFinal i Wallenbergs fysikpris
Final i Wallenbergs fysikpris 5-6 mars 011. Teoriprov. Lösningsförslag. 1) Fysikern Hilda leker med en protonstråle i en vakuumkammare. Hon accelererar protonerna från stillastående med en protonkanon
Läs merWilma kommer ut från sitt luftkonditionerade hotellrum bildas genast kondens (imma) på hennes glasögon. Uppskatta
TENTAMEN I FYSIK FÖR V1, 18 AUGUSTI 2011 Skrivtid: 14.00-19.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad
Läs mer9.2 Kinetik Allmän plan rörelse Ledningar
9.2 Kinetik Allmän plan rörelse Ledningar 9.43 b) Villkor för att linan inte skall glida ges av ekv (4.1.6). 9.45 Ställ upp grundekvationerna, ekv (9.2.1) + (9.2.4), för trådrullen. I momentekvationen,
Läs merLufttryck. Även i lufthavet finns ett tryck som kommer av atmosfären ovanför oss.
Repetition, del II Lufttryck Även i lufthavet finns ett tryck som kommer av atmosfären ovanför oss. Med samma resonemang som för vätskor kommer vi fram till att lufttrycket på en viss yta ges av tyngden
Läs merStrömdelning. och spänningsdelning. Strömdelning
elab005a Strömdelning och spänningsdelning Namn Datum Handledarens sign Laboration I den här laborationen kommer du omväxlande att mäta ström och spänning samt även använda metoden för indirekt strömmätning
Läs merKONTROLLSKRIVNING. Fysikintroduktion för basterminen. Datum: Tid: Hjälpmedel:
KONTROLLSKRIVNING Kurs: Moment: Program: Rättande lärare: Examinator: Datum: Tid: Hjälmedel: Omfattning och betygsgränser: ysikintroduktion för basterminen KS Teknisk bastermin Staffan Linnæus Staffan
Läs merProvmoment: Ladok-kod: A133TG Tentamen ges för: TGIEA16h, TGIEL16h, TGIEO16h. Tentamens Kod: Tentamensdatum: Tid: 14-18
Naturvetenskap Provmoment: Ladok-kod: A133TG Tentamen ges för: TGIEA16h, TGIEL16h, TGIEO16h 7,5 högskolepoäng Tentamens Kod: Tentamensdatum: 2017-01-12 Tid: 14-18 Hjälpmedel: Grafritande miniräknare (ej
Läs merOBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten.
Speed of light OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten. 1.0 Inledning Experiment med en laseravståndsmätare
Läs merHjälpmedel: räknare, formelsamlingen (inkluderad i tentan) Rithjälpmedel (linjal, passare, gradskiva) Gräns för godkänt: 30 poäng
Tentamen Fysik A Läsperiod 1, jan-mars 2013 Struan Gray IDE-sektionen, Högskolan i Halmstad struan@struangray.com 070 222 8153 Hjälpmedel: räknare, formelsamlingen (inkluderad i tentan) Rithjälpmedel (linjal,
Läs merVärmelära. Fysik åk 8
Värmelära Fysik åk 8 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar
Läs merARBETE VAD ÄR DET? - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt.
Inledning ARBETE VAD ÄR DET? När vi till vardags pratar om arbete är det en helt annan sak än begreppet arbete i fysikens värld. Ett lönearbete är t ex att arbeta som vaktpost utanför Buckingham Palace.
Läs merFacit till Testa dig själv 3.1
Facit till Testa dig själv 3.1 1. En atom består av en positivt laddad atomkärna och negativt laddade elektroner. 2. a) Negativ laddning b) Positiv laddning 3. a) De stöter bort, repellerar, varandra.
Läs merRepetitionsuppgifter i Fysik 1
Repetitionsuppgifter i Fysik 1 Uppgifterna i detta häfte syftar till att kort repetera några begrepp från fysiklektionerna i höstas. Det är inte på något sätt ett komplett repetionsmaterial, utan tanken
Läs merundanträngda luften vilket motsvarar Flyft kraft skall först användas för att lyfta samma volym helium samt ballongens tyngd.
FYSIKTÄVLINGEN Finalen - teori 1 maj 001 LÖSNINGSFÖRSLAG SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET 1 Vi beräknar först lyftkraften för en ballong Antag att ballongen är sfärisk med diametern 4πr 4π 0,15 0 cm Den har då
Läs merIntroduktion till Biomekanik, Dynamik - kinetik VT 2006
Kinetik Kinematiken: beskrivning av translationsrörelse och rotationsrörelse Kinetik: Till rörelsen kopplas även krafter och moment liksom massor och masströghetsmoment. Kinetiken är ganska komplicerad,
Läs merMekanik Laboration 2 (MB2)
Institutionen för fysik Ingvar Albinsson/Carlo Ruberto Naturvetenskapligt basår, NBAF00 Laborationen genomförs i grupper om två-tre personer och består av fem olika försök som genomförs i valfri ordning
Läs merLTK010, vt 2017 Elektronik Laboration
Reviderad: 20 december 2016 av Jonas Enger jonas.enger@physics.gu.se Förberedelse: Du måste känna till följande Kirchoffs ström- och spänningslagar Ström- och spänningsriktig koppling vid resistansmätning
Läs merResistansen i en tråd
Resistansen i en tråd Inledning Varför finns det trådar av koppar inuti sladdar? Går det inte lika bra med någon annan tråd? Bakgrund Resistans är detsamma som motstånd och alla material har resistans,
Läs merIF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen
IF1330 Ellära F/Ö1 F/Ö4 F/Ö2 F/Ö5 F/Ö3 Strömkretslära Mätinstrument Batterier Likströmsnät Tvåpolsatsen KK1 LAB1 Mätning av U och I F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK2 LAB2 Tvåpol mät och
Läs mer" = 1 M. ( ) = 1 M dmr. KOMIHÅG 6: Masscentrum: --3 partiklar: r G. = ( x G. ,y G M --Kontinuum: ,z G. r G.
1 KOMIHÅG 6: --------------------------------- Masscentrum: --3 partiklar: r G = ( x G,y G,z G ) = m r + m r + m r 1 1 2 2 3 3 M --Kontinuum: ( ) = 1 M dmr r G = x G,y G,z G " = 1 M ----------------------------------
Läs merKoll på NO kapitel 5 Energi, sidan NTA, Kretsar kring el
Energi Detta ska du kunna! Koll på NO kapitel 5 Energi, sidan 68-83 Ge exempel på vad du och samhället använder energi till. Sidan 70,72 Förstå vad energiprincipen är. Sidan 70-71 Beskriv de olika energiformerna.
Läs merWALLENBERGS FYSIKPRIS 2013
WALLENBERGS FYSIKPRIS 2013 Tävlingsuppgifter (Kvalificeringstävlingen) Riv loss detta blad och häfta ihop det med de lösta tävlingsuppgifterna. Resten av detta uppgiftshäfte får du behålla. Fyll i uppgifterna
Läs merPROV ELLÄRA 27 oktober 2011
PRO EÄR 27 oktober 2011 Tips för att det ska gå bra på provet. Skriv ÖSNINGR på uppgifterna, glöm inte ENHETER och skriv lämpligt antal ÄRDESIFFROR. ycka till! Max 27p G 15p 1. (addning - G) Två laddningar
Läs merTFYA16: Tenta Svar och anvisningar
180111 TFYA16 1 TFYA16: Tenta 180111 Svar och anvisningar Uppgift 1 a) Svar: 89 cm x = 0 t 3 dt = [ t 3 9 ] 0 = 8 m 89 cm 9 b) Om vi betecknar tågets (T) hastighet relativt marken med v T J, så kan vi
Läs merKursupplägg Vecka 11-19
Kursupplägg Vecka 11-19 Det gäller att lista ut hur ni ska släppa ett rått ägg från 10 meter utan att det går sönder. Till hjälp har vi undervisning i fysik gällande kraft, tryck och rörelse. Antar ni
Läs merWALLENBERGS FYSIKPRIS 2019
WALLENBERGS FYSIKPRIS 2019 Tävlingsuppgifter (Kvalificeringstävlingen) Riv loss detta blad och häfta ihop det med de lösta tävlingsuppgifterna. Resten av detta uppgiftshäfte får du behålla. Fyll i uppgifterna
Läs merFysikaliska modeller. Skapa modeller av en fysikalisk verklighet med hjälp av experiment. Peter Andersson IFM fysik, adjunkt
Fysikaliska modeller Skapa modeller av en fysikalisk verklighet med hjälp av experiment Peter Andersson IFM fysik, adjunkt På denna föreläsning Vad är en fysikalisk modell? Linjärisering med hjälp av logaritmer
Läs mer