Inventering av ålgräsängar längs Skånes kust

Relevanta dokument
Bakgrund och syfte. Fig. 1. Området för fältinventering med inventeringspunkter, F1- F6=bottenfauna, V1-V14=vegetation.

Kävlingeåns vattenråd

Bilaga 9 Studie av hur omgrävningen av Hulibäcken påverkar ljudnivåerna i Bergsåker

PM - Detaljplan för Utby 1:103, Ale kommun

Boda gård. Arkeologisk utredning vid Svartgarn 2:1 m.fl., Östra Ryd socken, Österåker kommun, Uppland. Rapport 2011:54 Caroline Petersson

UPPDRAGSLEDARE. Jan Nord UPPRÄTTAD AV. Anders Nilsson

Bedömning av naturvärden i vattenmiljön vid Marö

Ålgräs i Lommabukten Kävlingeåns vattenråd

10939 Hållsta 6:1, Eskilstuna Trafikbullerutredning

Översiktliga resultat från inventering av yngel och abborrom vid Blekingekusten

Johan Andersson. Figur 1. Byggnad 1 till vänster och Byggnad 2 till höger. Byggnaden är markerad med rött och skärmen är markerad med blått.

Trafikbullerutredning, Ursvik

ÅLGRÄS UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB. Toxicon AB ÖVF Rapport 2014:5 ISSN

Lillgrund. Undersökning till kontrollprogram för miljöövervakning vid byggandet av vindkraftsparken på Lillgrund. Ålgräs - feedback 1 - maj-juni 2006

ÅLGRÄS UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB. Toxicon AB ÖVF Rapport 2012:5 ISSN

Göteborg Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl.

ÅLGRÄS UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB. Toxicon AB ÖVF Rapport 2015:5 ISSN

PROJEKTRAPPORT Östra Stora Rör 2:1 m fl, Borgholm Trafikbullerutredning. Rapport doc Antal sidor: 7 Bilagor: 01-16

Inventering av ålgräs, Zostera marina, inom Malmö stads havsområde.

Trafikbullerberäkningar inför ombyggnad av E22

EKERÖ KOMMUN TILLÄGGSLISTA, KALLELSE Kulturnämnden Tid och plats Måndagen den 24 april, klockan 17:30, Kommunhuset, rum 386 ÄRENDEN

ÅLGRÄS UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Fredrik Lundgren & Rebecca Ljungdahl, Toxicon AB. Toxicon AB

ÅLGRÄS UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB. Toxicon AB ÖVF Rapport 2018:5 ISSN

ÅLGRÄS UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB. Toxicon AB ÖVF Rapport 2017:5 ISSN

Lillgrund. Undersökning till kontrollprogram för miljöövervakning vid byggandet av vindkraftsparken på Lillgrund. Ålgräs - feedback 3 - juni 2007

REV B REV A

Kävlingeåns vattenråd och Höje å vattenråd

Den goda kustmiljön. Hur påverkar och skyddar vi livet under ytan? Susanne Baden. Institutionen för Biologi o Miljövetenskap

Trafikbullerutredning i samband med detaljplan för Guldmyntsgatan (kv. Järnbrott 64:5 m.fl.) i Göteborgs kommun

Inventering av skaftslamkrypa i Landvettersjön vid Rådanäs

Beställare: Östersunds kommun genom Bengt Gryckdal Antal sidor: 22. Projekt: Varav bilagor: 14

PROJEKTRAPPORT. Rapport doc Antal sidor: 6 Bilagor: 01 08

BULLERUTERDNING, REV 2. Ångloket, Knivsta

Ny skola och förskola i Brunna, Botkyrka

Undersökning av växtsamhällen. Kalmar län 2008

Väster om Ängakåsen, Kivik BREDBAND

RAPPORT. Stensta Ormsta Buller VALLENTUNA KOMMUN MILJÖ INFRASTRUKTUR BERÄKNING AV BULLERNIVÅER FRÅN VÄG UPPDRAGSNUMMER [INTERNGRANSKAD]

UPPDRAGSLEDARE. Olivier Fégeant UPPRÄTTAD AV. Olivier Fégeant

Kävlingeåns vattenråd och Höje å vattenråd

ÅLGRÄS UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB. Toxicon AB ÖVF Rapport 2016:5 ISSN

1 Sökande Namn (för fysisk person anges fullständigt namn, tilltalsnamnet markeras)

Kävlingeåns vattenvårdsförbund

Trafikbullerutredning Stora Sundby, Mariefred Strängnäs kommun

Storahults strand. Vejbystrand

Ålgräs i Skåne Fältinventering och satellitbildstolkning

ÅLGRÄS UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB. Toxicon AB ÖVF Rapport 2010:5 ISSN

rapport 2009/15 årummet i fyrisån Djupfördelning, bottensubstrat och undervattensvegetation

För frågor om förslaget, kontakta marinbiolog Bo Gustafsson tel , e-post

Täckningsgrad av ålgräs

Adjunkten 6 i Varberg

TRAFIKBULLERUTREDNING. Kv. Äpplet 7, Laholm Reviderad

JONSONS FASTIGHETER BACKEN AB BULLERUTREDNING BACKEN 1:141 FÖRHANDSKOPIA

Kilströmskaj, Karlskrona, ver2

RAPPORT HERRGÅRDSGÄRDET TRAFIKBULLERUTREDNING

Beslutsförslag Socialnämnden beslut Notera rapporten "Brukarunderökning individ- och familjeomsorg 2017", daterad till protokollet.

Inventering av ålgräsängarnas utbredning

Namn (för fysisk person anges fullständigt namn, tilltalsnamnet markeras):

Höör väster, Område A och del av B

BULLERUTREDNING Lindö, Norrköping. Rapport

10926 Kv. Husby Rekarne 3:28 Trafikbullerutredning

Trafikbullerutredning väg och järnväg, Bräcke 1:95, Åre

11880 Saltängen Laxå Trafikbullerutredning

SAMMANTRADESPROTOKOLL DATUM: Rådhuset. Nino Vidovic (M)/ ordf Pierre Sjöström (S) MaxJörgensen(M) Inga-Britt Henriksson Jens Jording

Bild tagen från skissmaterialet som erhållits av beställaren. TRAFIKBULLERUTREDNING. Kv. Älgen 1, Västerås rev Reviderad

Botteninventering av vattenområdet öster om Port Arthur i Norrtälje hamn

RAPPORT. Lucktomten och Bussgaraget KRAMFORS KOMMUN BULLERUTREDNING UPPDRAGSNUMMER SWECO CIVIL AB GEO S-VALL/HÄRNÖSAND/ÖSTERSUND

Skansgatan/Fjädergränd i Ystad Arkeologisk förundersökning 2010

10522 Regementsstaden, Borås Trafikbullerutredning

Vegetationsövervakning längs Kalmar läns kust.

PM

Kommunstyrelsen

Uppföljningsrapport- Intern kontroll. Barn och Utbildningsnämnden

Bullerutredning Ystad tätort - Ljudnivåer vid förändrad hastighet

Arkeologisk schaktningsövervakning. Kvarteret Rosenberg. RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland. Bent Syse 2003:13

11026 Prognostiserad trafikbulleranalys för Vikingstad

Kartläggning av marina habitat i reservat Stora Amundö och Billdals skärgård

Rapport 2014:25. Gamla Staden 8:1. Arkeologisk förundersökning, schaktningsövervakning 2013 vid Kärnan i Helsingborgs stad.

RAPPORT. Bullerutredning Sundsta torg, Karlstad MONDO ARKITEKTER AB FALUN UPPDRAGSNUMMER SWECO ENVIRONMENT AB

Avslutad arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte av fornlämningarna Rasbo 436:1, 436:3 och 451:1, Uppsala kommun, Uppsala län

Lång och grund eller bred och djup V-botten Ett effektivt alternativ till djup V-botten

Begäran om planbesked för del av kv Ormen. Dnr KS Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta

NORRA KANALOMRÅDET - FALSTERBOKANALEN

TRAFIKBULLERUTREDNING KV. ASTERN OCH BLÅKLINTEN

NORRNÄS 1:117, Sandövägen 90B : Ansökan om strandskyddsdispens för ersättande av huvudbyggnad

Teknisk information till djupkarta konverterad till PDF-format. Kartan är avsedd för A3 format men kan skrivas ut även i andra format.

Stadsparken bevattning, Västerås

Brantevik UTBYGGNAD AV VA-NÄTET

Exploatering och påverkan på ålgräsängar

Ny lagerbyggnad i Studsvik, Nyköpings kommun

Bullerutredning för fastigheter i Karlslund

Bullerutredning Nylanda verksamhetsområde

Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999

1 Beskrivning av ärendet

Bild tagen från skissmaterialet som erhållits av beställaren. TRAFIKBULLERUTREDNING. Kv. Älgen 1, Västerås rev Reviderad

Marinbiologisk inventering av Bållevik - Kastet, Uddevalla kommun

Bullerutredning, Riksten DP4,

Ljudutbredning utan och med åtgärd redovisas på bifogade kartor. Beräknade punktvärden på gården samt vid fasad redovisas i nedanstående tabell.

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för delområdet Flommen i Natura 2000-området Falsterbohalvön, SE i Vellinge kommun

PM TRAFIKBULLERUTREDNING

Vindbyggarna i Lysekil AB. Norra Skalhamn. Trafikbullerutredning för detaljplan. Uppdragsnr: Version:

Transkript:

Inventering av ålgräsängar längs Skånes kust atur och kultur Per Olsson

Titel: Inventering av ålgräsängar längs Skånes kust Utgiven av: Länsstyrelsen i Skåne Län Författare: Beställningsadress: Per Olsson Länsstyrelsen i Skåne Län Miljöenheten MALMÖ Tfn: - lansstyrelsen@.lst.se Rapporten kan läsas eller skrivas ut från Länsstyrelsens webbplats www..lst.se Copyright: Upplaga: Innehållet i denna rapport får gärna citeras eller refereras ed uppgivande av källan ex. ISB: 9-86--7 Layout: Tryckt: Oslagsfoto: Länsstyrelsen i Skåne län Länsstyrelsen i Skåne län Fredrik Lundgren

Förord Ålgräs är en vattenlevande, rotad fröväxt so kan bilda stora ängar på grunda havsbottnar. Dessa undervattensängar har en ekologiskt viktig funktion so skydd för arina organiser och so uppväxtoråde för fisk. Ålgräs växer längs Sveriges kust från Ströstad i orra Bohuslän till Stockhols skärgård i Östersjön. Under de senaste decennierna har det skett en påtaglig inskning av ålgräsets utbredning längs den svenska västkusten och orsaken till detta är ännu oklar. Den ökade exploateringen av kustnära, grunda bottnar innebär ett hot ot ålgräset, och övergödningen leder till att snabbväxande fintrådiga alger tar över och hindrar solljuset att nå ner till ålgräset. Syftet ed studien so presenteras i denna rapport var att få en uppfattning o ålgräsets utbredning längs Skånes kuster. De oråden so undersöktes var oråden ed tidigare bristfällig kunskap o ålgräsförekost. Resultaten från karteringen har gett ett bra underlag för vidare, grundligare studier i specifika oråden. Studien utfördes under septeber av Toxicon AB, på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län. Studien är finansierad geno det regionala anslaget för iljöövervakning. Rapporten vänder sig i första hand till iljöövervakare och handläggare på kouner och länsstyrelser, en även till andra intresserade. Malö juni Agnes Janson Miljöavdelningen Länsstyrelsen i Skåne län

Innehållsförteckning Saanfattning...7 Inledning...8 Material och etoder...8 Resultat... Diskussion... Referenser... Bilagor...

6

Saanfattning n kartering har utförts, på uppdrag av länsstyrelsen i Skåne Län, av ålgräsförekoster i Skånes kustvatten. Karteringen koncentrerades till oråden ed obefintlig eller bristfällig kunskap, näligen Skälderviken, norra Öresund, östra sydkusten sat Hanöbukten. Karteringen utfördes under septeber ed hjälp av vattenkikare och undervattensvideokaera. Längs varje kuststräcka gjordes bedöningar av ålgräsförekosten varje nautisk il. O ålgräs föreko bedödes dess täckningsgrad, huvudutbredningsdjup sat dess axiala djuputbredning. Den genoförda karteringen av ålgräs gav inforation o förekoster i en rad oråden där kunskapen tidigare var bristfällig eller helt saknades. Detta gällde fraför allt Skälderviken och Hanöbukten. Karteringen var dock relativt grov, ed ca nautisk il ellan transekterna, varför ålgräsförekoster kan ha issats. I Skälderviken föreko ålgräs i princip enbart i de grunda och sandiga orådena utanför Görslövsåns och Vegeåns ynningar. Utbredning föreko i ett salt bälte ned till ca djup. Så förekoster observerades även i norra delen av viken i höjd ed Ängelbäcksstrand. I norra Öresund föreko ålgräs hela vägen ellan Råå och Viken ed utbredning ned till ca -6 vattendjup, ed tätheter och utbredning liknande den i ellersta och södra Öresund. orr o Viken upp till Mölle var förekosterna sparsaa och ed utbredning och täthet i likhet ed Skälderviken. Längs sydkusten observerades ålgräs strax öster o Trelleborg, ed tätheter och utbredningsdjup (ca,- djup) so överensstäde ed inforation från andra undersökningar väster o Trelleborg. Även i orådet runt Ystad föreko ålgräs ed utbredning ned till ca djup. Länsg övriga delar av kuststräckan observerades inget ålgräs. I den södra delen av Hanöbukten, Skillinge-Åhus, påträffades ålgräs ej. I skärgårdsorådet ellan Åhus och Sölvesborg föreko däreot ålgräs på alla undersökta transekter, och i tätheter och ed utbredning i likhet ed södra Öresund. I oråden där ålgräs ej påträffades en där bottensubstrat tycktes vara läpligt, antogs att ålgräsetablering otverkas av fraför allt vågexponering och sandförflyttningar. Detta indikerades av att sandbottnen ofta var kraftigt ripplad på grund av sandrörelser. För fratagande av utbredningskartor behöver transektnätet förtätas kraftigt (- ellan transekterna). Detta gäller orådena södra Skälderviken (Görslövsåns och Vegeåns ynningar), norra Öresund (Råå-Viken), västra sydkusten (Falsterbo-kanalen till Gislöv sat okring Ystad) sat orådet ellan Åhus och Sölvesborg. I en del oråden fanns vissa tecken på förekoster (ålgräs på stränder eller i hanar) en det relativt glesa transektnätet förådde inte klargöra förekost. I dessa oråden kan det finnas behov av att klargöra o det finns så, utsatta populationer. Behovet kan otiveras ed att så och utsatta populationer kan behöva skydd ot eventuella exploateringar. O så populationer ges öjligheter till tillväxt ökar både den biologiska ångfalden i orådet och risken för sanderosion inskar. Orådena är norra Skälderviken (Ängelhol-Torekov), norra Öresund (Viken-Mölle), sydkusten (Gislöv-Kåseberga) sat Hanöbukten (Sandhaaren-Kivik) 7

Inledning Ålgräs är en arin faneroga so anses vara en stor resurs ed skyddsvärde. Oråden ed ålgräs är viktiga då biotopen har en hög artrikedo och hög produktion ed stor betydelse so skyddsoch födosöksoråde för uppväxande fisk och kräftdjur. På västkusten har en nedgång i utbredningen observerats vars orsak ej är klar. Ålgräs hotas även av exploateringsplaner i grunda havsoråden sat av övergödningseffekter geno bl. a. övertäckning av snabbväxande fintrådiga alger. Det är därför av vikt att övervaka ålgräsets utbredning och utveckling. I Skåne undersöks vissa ålgräsaspekter på några få fasta positioner ino raen för två av länets vattenvårdsförbund (Öresund och sydkusten), en utbredningen är i huvudsak dåligt känd. Undantaget är orådet ellan Skanör och Landskrona där utbredningen är väl känd sedan undersökningarna för Öresundsbron 99-. I Skånes iljöål och handlingsplan under iljöålet Hav i balans sat Levande kust och skärgård påpekas bl. a. att det viktigt att ta fra underlag för bedöning av vilka oråden i Skåne so kan anses so värdefulla strand- och undervattensoråden, till exepel ålgräsängar och sandyner utöver de so innefattas i atura. Syftet ed föreliggande projekt var att få en uppfattning o ålgräsets utbredning längs Skånes kuster. Målsättningen var att geno fältundersökningar kartlägga så stora oråden so öjligt ed avseende på befintliga ekonoiska resurser och på ålgräsets axiala djuputbredning. Oråden so prioriterades var oråden ed bristfällig kunskap o förekost, f.f.a. Skälderviken, norra Öresund, östra sydkusten och Hanöbukten. Material och etoder I saråd ed länsstyrelsen valdes olika kuststräckor ut för kartläggningar. Valen baserades på tillgänglig kunskap o kusttopografin ed botten- och djupförhållanden och befintliga ålgräsundersökningar. Oråden so riligen inte kunde hysa ålgräsbestånd (t.ex. oråden ed klipp- eller stenkust och/eller ed branta djupkurvor nära strandlinjen) valdes bort och undersöktes ej. I Skälderviken valdes sträckan Arild-Rasjöstrand där undersökningarna utfördes den :e septeber. I norra Öresund undersöktes sträckan Råå-Mölle den 6:e septeber. Längs sydkusten föreko viss inforation på sträckan Falsterbo-Trelleborg (geno länsstyrelsens och Sydkustens Vattenvårdförbunds undersökningar) varför enbart sträckan Trelleborg-Ystad undersöktes, den :e septeber. I Hanöbukten delades orådet upp i sträckorna Skillinge-Åhus och Åhus-Sölvesborg so undersöktes den :e respektive :e septeber. På varje delsträcka utfördes bedöningar av ålgräsförekost varje nautisk il ( n..= 8 ). I vissa fall utsträcktes detta till varannan nautisk il. För varje nautisk il gjordes en snabbkartering, ed vattenkikare och/eller undervattenvideokaera, för att undersöka o ålgräs överhuvudtaget föreko i djuporådet,- djup. n notering i fältprotokoll gjordes o transektens position, vattendjup och o ålgräs föreko. O ålgräs ej observerades gjordes en förflyttning n.. där nästa kartering utfördes. O ålgräs observerades vid snabbkarteringen gjordes en fullständig kartering av en transekt från strandlinjen och utåt. Vid transektens startpunkt (så nära land so öjligt) noterades i fältprotokoll position(latitud-longitud i WGS-8), vattendjup och täckningsgrad () av ålgräs. Därefter gjordes en förflyttning vinkelrät ut från land ed kontinuerlig visuell bedöning via vattenkikare och/eller UV-videokaera. Så fort ålgräset täckningsgrad ändrades i förhållande till föregående notering på transekten, noterades avstånd från startpunkt, vattendjup och täckningsgrad. Bedöningarna på respektive transekt avslutades då inget ålgräs föreko längre. På fältprotokoll noterades även djupet då täckningsgraden understeg (djupet för huvudutbredning) sat djupet för den axiala djuputbredningen (=de djupast observerade ålgräsplantorna). Totalt gjordes snabbkarteringar på 9 transekter ed ellan och transekter ino respektive delsträcka. Fullständiga karteringar, d.v.s. på transekter där ålgräs observerades, gjordes på totalt transekter ed ellan och transekter per delsträcka. 8

Satliga rådata överfördes till xcel-ark. Data bearbetades för deskriptiva grafer av täckningsgrad kopplat till vattendjup och avstånd från strandlinjen för respektive transekt. Under resultatdelen redovisas dessa grafer tillsaans ed kartaterial över transekterna lägen för respektive delsträcka. På grund av de relativt stora avstånden ellan respektive transekt, - n.., har inga försök gjorts för att ta fra utbredningskartor då aterialet var litet, d.v.s. kartorna skulle ed nödvändighet bli väldigt grova och däred öjigen issvisande i förhållande till den verkliga utbredningen. Satliga rådata redovisas i bilagor. Rasjöstrand AR AR AR AR9 AR8 Vejbystrand AR7 AR6 AR AR Arild AR AR AR AR AR AR Ängelhol AR6 AR7 AR8 AR9 AR AR Jonstorp Figur. Karta över delsträckan Arild-Rasjöstrand i Skälderviken ed transektbeteckningar AR-AR. Beteckningar i svart anger transekter där ålgräs ej observerades. Beteckningar i rött är transekter där ålgräs observerades. 9

Resultat Delsträcka Arild-Rasjöstrand (Skälderviken) På sträckan undersöktes transekter (AR-AR) ellan Arild och Rasjöstrand (fig. ). Kustlinjen doinerades av sten och klippor vid Arild-Jonstorp och Ängelhol-Rasjöstrand. Mellan Jonstorp och Ängelhol doinerade sand. Avståndet ellan transekterna var ca n.. ed undantag av orådet AR-AR där avståndet utökades till ca n.. då ålgräsförekost bedödes so osannolik på grund den branta och steniga kustlinjen. Ålgräs påträffades på fe transekter, AR6-7, AR9- sat AR. De större förekosterna var i de sandiga och långgrunda orådena utanför Jonstorp och Vegeåns ynning. n indre förekost observerades även vid Ängelbäcksstrand. Ålgräset föreko i ett relativt salt djuporåde (fig. ),,-, djup, och sällan längre ut än ca från startpunkten (AR7 undantag ed 8 från start-punkten). Täckningsgraden var generellt låg, -, ed enstaka observationer på (AR). Huvudutbredningsdjupet var ca,8-, ed, so undantag (AR6). Det axiala Djup Täckning 9 AR 6 8 7 Dax=, 6 6 8 6 8 start, 6 8 6 8 start, AR 9 AR Dax=, Dax=, 6 8 6 8 start, 9 8 7 6 9 8 7 6 start, AR 7 AR Dax=,8 Dax=,6 6 8 6 8 start, 9 8 7 6 9 8 7 6 Figur. Täckningsgrad () av ålgräs (röd tjock linje) kopplat till vattendjupet (blå linje) på de transkter där ålgräs påträffades på sträckan Arild- Rasjöstrand. start anger avståndet i eter längs transekten, från startpunkten inne vid land och vinkelrät ot kustlinjen. Dax anger djupet för den axiala djuputbredningen. Djupet för huvudutbredning bedös där täckningsgraden övergår till <.

utbredningsdjupet var,8-,6 ed, so undantag (AR6). De största tätheterna av ålgräs föreko på olika vattendjup på olika transekter. På djupare vatten var förekoande sand tydligt ripplad, indikerande kraftiga vågrörelser. På transekter där bottentypen till synes var läplig för ålgräs, speciellt sandorådet söder o Ängelhol, kännetecknades sandbotten av ripplar indikerande stora vågrörelser och sandförflyttningar. På övriga transekter där ålgräs ej observerades, doinerades bottnen av sten och block ed stor förekost av akroalger (e.g. sågtång, kräkel). RåMö6 Mölle RåMö RåMö yhansläge RåMö RåMö RåMö Höganäs RåMö RåMö9 Viken RåMö8 RåMö7 Dosten RåMö6 RåMö RåMö RåMö Helsingborg RåMö RåMö RåMö Råå Figur. Karta över delsträckan Råå-Mölle i norra Öresund ed transektbeteckningar RåMö-6. Beteckningar i svart anger transekter där ålgräs ej observerades. Beteckningar i rött är transekter där ålgräs observerades.

Delsträcka Råå-Mölle (norra Öresund) I norra Öresund gjordes bedöningar på 7 transekter (RåMö -6) ellan Råå och Mölle (fig. ). Kustlinjen doinerades av sand i orådet Råå-Viken, edan sten/block doinerade i orådet Viken-Mölle. Avståndet ellan transekterna var ca n... Ålgräs föreko i hela orådet ellan Råå och Viken (RåMö-8), edan endast sporadiska fynd gjordes norr o Viken. Den nordligaste förekosten, RåMö6, var inne i Mölle han. Ålgräset föreko i ett relativt stort djuporåde (fig. ),,-,7 djup, en sällan längre ut än ca från startpunkten (RåMö och undantag ed 8 respektive från startpunkten). Täckningsgraden var generellt hög, -9, ed vissa undantag (RåMö, och 6). Huvudutbredningsdjupet var ca,9-,9 i den södra delen (RåMö-) och,-, i den norra delen av sträckan (RåMö6, 7, och 6). Det axiala utbredningsdjupet var,-6, i södra delen och,8-, i den norra delen av sträckan. De högsta tätheterna av ålgräs föreko vid - vattendjup i den södra delen och vid ca,- vattendjup i den norra delen. I den norra delen var förekoande sand på djupare vatten tydligt ripplad, indikerande kraftiga vågrörelser. På transekter där ålgräs ej observerades, doinerades bottnen av sten och block ed stor förekost av akroalger (e.g. sågtång, kräkel). Delsträcka Trelleborg-Ystad (sydkusten) Längs sydkusten gjordes bedöningar på transekter (TrKå -) ellan Trelleborg och Ystad (fig. ). Kustlinjen doinerades av sand, ed inslag av sten och block. Avståndet ellan transekterna var ca n... Ålgräs föreko strax öster o Trelleborg (TrKå-), och okring Ystad (TrKå 8-9). Ålgräset föreko i ett relativt stort djuporåde (fig. 6),,-,9 djup, och i utdragna transekter ellan och långa. Täckningsgraden var generellt hög, -8, ed vissa undantag (TrKå8). Huvudutbredningsdjupet var ca,-,8 okring Trelleborg (TrKå-) och,-,8 okring Ystad (TrKå8-9). Det axiala utbredningsdjupet var,-,9 vid Trelleborg och,-, vid Ystad. De högsta tätheterna av ålgräs föreko vid - vattendjup vid Trelleborg och vid ca - vattendjup vid Ystad.På djupare vatten var förekoande sand tydligt ripplad, indikerande kraftiga vågrörelser. På transekter där ålgräs ej observerades, doinerades bottnen av sten och block ed stor förekost av akroalger (e.g. sågtång, kräkel) eller av sand ed tydliga spår av sandrörelser (ripplar).

RåMö Dax=6, Djup 6 8 6 8 start, 6 8 6 8 start, RåMö RåMö RåMö 6 Dax=, Dax=, 9 8 7 6 9 8 7 6 9 8 7 6 Dax=, start, 8 7 6 6 8 6 8 start, 9 RåMö 8 7 6 Dax=,8 6 8 6 8 start, 9 Täckning 9 RåMö 8 7 6 Dax=, 6 8 6 8 start, RåMö Dax=,6 6 8 6 8 start, RåMö 9 8 7 6 9 8 7 6 Dax=,7 start, RåMö 7 Dax=, 6 8 6 8 start, RåMö 6 Dax=,8 6 8 6 8 start, 9 8 7 6 9 8 7 6 Figur. Täckningsgrad () av ålgräs (röd tjock linje) kopplat till vattendjupet (blå linje) på de transkter där ålgräs påträffades på sträckan Råå-Mölle. start anger avståndet i eter längs transekten, från startpunkten inne vid land och vinkelrät ot kustlinjen. Dax anger djupet för den axiala djuputbredningen. Djupet för huvudutbredning bedös där täckningsgraden övergår till <.

TrKå TrKå TrKå6 TrKå8 TrKå7 TrKå9 TrKå TrKå6 TrKå Abbekås TrKå TrKå TrKå TrKå Svarte TrKå7 Trelleborg Skatehol Sygehan TrKå TrKå Gislöv TrKå TrKå TrKå8 Ystad TrKå TrKå9 Figur. Karta över delsträckan Trelleborg- Ystad ed transektbeteckningar TrKå-. Beteckningar i svart anger transekter där ålgräs ej observerades. Beteckningar i rött är transekter där ålgräs observerades.

Djup Täckning TrKå Dax=, 6 8 start, TrKå Dax=, start, TrKå 9 Dax=, start, 9 8 7 6 9 8 7 6 9 8 7 6 9 TrKå 8 7 Dax=,9 6 6 8 start, 9 TrKå 8 8 7 Dax=, 6 start, Figur 6. Täckningsgrad () av ålgräs (röd tjock linje) kopplat till vattendjupet (blå linje) på de transkter där ålgräs påträffades på sträckan Trelleborg-Ystad. start anger avståndet i eter längs transekten, från startpunkten inne vid land och vinkelrät ot kustlinjen. Dax anger djupet för den axiala djuputbredningen. Djupet för huvudutbredning bedös där täckningsgraden övergår till <. Delsträcka Skillinge-Åhus (södra Hanöbukten) Längs denna sträcka gjordes bedöningar på 9 transekter (SÅ-8) ellan Skillinge och Åhus (fig. 7). Kustlinjen doinerades av sten och block ed inslag av sand i orådet Skillinge-Kivik, och av sand i orådet Kivik-Åhus. Avståndet ellan transekterna var ca n.. ed undantag av orådet Kivik-Åhus där avståndet var n... Ålgräs observerades inte på någon transekt på hela delsträckan, även o lösa ålgräsblad noterades inne i någon enstaka han och på stranden söder o Åhus. Dessa blad kan härröra från populationer längs delsträckan en kan också ha transporterats från befintliga populationer utanför delsträckan.

Åhus SÅ8 SÅ6 SÅ SÅ Ravlunda SÅ SÅ8 SÅ6 Kivik SÅ SÅ SÅ SÅ SÅ SÅ Vik SÅ9 SÅ8 SÅ7 SÅ6 Sirishan SÅ SÅ SÅ Brantevik SÅ SÅ SÅ Skillinge Figur 7. Karta över delsträckan Skillinge-Åhus ed transektbeteckningar SÅ-8. Beteckningar i svart anger transekter där ålgräs ej observerades. Beteckningar i rött är transekter där ålgräs observerades. 6

yölla ÅSö ÅSö ÅSö Tosteberga ÅSö ÅSö ÅSö Landön ÅSö7 ÅSö6 ÅSö ÅSö9 ÅSö8 Lägerholen Åhus ÅSö ÅSö ÅSö ÅSö Figur 8. Karta över delsträckan Åhus-Sölvesborg ed transektbeteckningar ÅSö-. Beteckningar i svart anger transekter där ålgräs ej observerades. Beteckningar i rött är transekter där ålgräs observerades. Delsträcka Åhus-Sölvesborg (norra Hanöbukten) Saanlagt transekter (ÅSÖ-) undersöktes på sträckan Åhus-Sölvesborg (fig. 8). Kustlinjen doinerades av sten och block ed inslag av sand i hela orådet. Avståndet ellan transekterna var ca n... Ålgräs föreko längs hela delsträckan och på satliga transekter ed ett undantag (ÅSö). Ålgräset föreko i ett stort djuporåde (fig. 9-),,-6, djup, och i transekter ellan och långa. Täckningsgraden var generellt hög, -9. Huvudutbredningsdjupet var ca,-6, och det axiala utbredningsdjupet var,-6,. De högsta tätheterna av ålgräs föreko i ett brett djupintervall ellan ca och vattendjup. På transekten där ålgräs ej observerades, doinerades bottnen av sten och block ed stor förekost av akroalger (e.g. sågtång, kräkel) eller av sand ed tydliga spår av sandrörelser (ripplar). 7

Djup Täckning ÅSö Dax=, start, ÅSö Dax=,8 6 start, ÅSö 6 Dax=, 9 8 7 6 9 8 7 6 9 8 7 6 9 ÅSö 8 Dax=, 7 6 6 start, 9 ÅSö 8 Dax=6, 7 6 6 6 8 6 8 start, 6 8 6 start, start, Figur 9. Täckningsgrad () av ålgräs (röd tjock linje) kopplat till vattendjupet (blå linje) på de transkter där ålgräs påträffades på södra delen av sträckan Åhus-Sölvesborg. start anger avståndet i eter längs transekten, från startpunkten inne vid land och vinkelrät ot kustlinjen. Dax anger djupet för den axiala djuputbredningen. Djupet för huvudutbredning bedös där täckningsgraden övergår till <. ÅSö 7 Dax=, 9 8 7 6 8

Djup Täckning ÅSö 8 Dax=,8 6 6 8 6 start, 6 start, ÅSö ÅSö Dax=,7 Dax=, start, 9 8 7 6 9 8 7 6 9 8 7 6 9 ÅSö 8 Dax=, 7 6 6 6 8 start, ÅSö Dax=,6 6 8 start, 9 8 7 6 Figur. Täckningsgrad () av ålgräs (röd tjock linje) kopplat till vattendjupet (blå linje) på de transkter där ålgräs påträffades på norra delen av sträckan Åhus-Sölvesborg start anger avståndet i eter längs transekten, från startpunkten inne vid land och vinkelrät ot kustlinjen. Dax anger djupet för den axiala djuputbredningen. Djupet för huvudutbredning bedös där täckningsgraden övergår till <. 9

Diskussion Den genoförda karteringen av ålgräs gav inforation o förekoster i en rad oråden där kunskapen tidigare var bristfällig eller helt saknades. Detta gällde fraför allt Skälderviken och Hanöbukten. Karteringen var dock relativt grov, ed ca nautisk il ellan transekterna, varför ålgräsförekoster kan ha issats. Karteringen gav dock ett bra underlag för vidare, noggrannare studier i specifika oråden. edan diskuteras resultaten delsträcka för delsträcka. Skälderviken Ålgräs föreko i princip enbart i de långgrunda, sandiga orådena utanför Jonstorp (Görslövsåns ynning) och Vegeåns ynning. n enstaka observation gjordes i norra delen av Skälderviken (Ängelsbäcksstrand), vilket kan stäa överens ed untliga uppgifter o historiska ålgräsförekoster i orådet utanför Gliinge Plantering. Längs de sandiga oråden i östra Skälderviken (orådet söder o Ängelhols Havsbad) föreko inget ålgräs trots gynnsaa bottenförhållanden. Troligen är orådet för exponerat och de gynnsaaste vattendjupen ligger i vågornas brytzon. Dykningar i andra projekt i detta oråde, visar att sandbotten är tydligt ripplad, d.v.s. vågorna eroderar sanden i så hög grad att ålgräs sannolikt inte kan etablera sig. I orådet ed ålgräs (Jonstorp/Vegeån) föreko ålgräset i ett relativt salt djupintervall och endast okring ut från startpunkten inne vid land. Troligen är de djupare orådena för exponerade för ålgräsetablering trots i övrigt relativt gynnsaa bottenförhållanden. Utbredningsdjupen var liknande de i norra Öresund ed utbredning ned till ca vattendjup. orra Öresund I norra Öresund föreko ålgräset i huvudsak i de södra delarna, från Råå upptill Viken. I detta oråde doinerar sand i ganska långgrunda och oderat exponerade kustlinjer. orr o Viken börjar sten och block doinera ed sand in i ellan. De få fynden av ålgräs i detta oråde antyder att orådet är för starkt exponerat för att tillåta ålgräsetableringar. Detta stöddes av observationerna av ripplad sand och att ett av de få fynden gjordes inne i den skyddade Mölle han. Ålgräsbestånden i de södra delarna av sträckan visar stora likheter i täthet och utbredning ed de bestånd so finns i de ellersta och södra delarna av Öresund, ed utbredning ned till -6 vattendjup (t. ex. ÖresundBro Konsortiet, Öresunds Vattenvårdsförbund ). Sydkusten Längs sydkusten förekoer ålgräs i ett litet oråde strax väster o Falsterbo-kanalen på ca, djup (Segelskär, länsstyrelsen undersökningar 99 och ), vid Käpinge på -6 djup (Sydkustens VF:s station för fintrådiga alger 999-) och vid Fredshög på,- djup (Sydkustens VF:s station för ålgräs 99-). Föreliggande kartering observerade dessuto ålgräs strax öster o Trelleborg ed utbredningsdjup so ungefär överenstäde ed tidigare nända observationer väster o Trelleborg. Strax väster o Ystad föreko ett indre ålgräsbestånd edan ett väletablerat och kraftigt bestånd föreko på grundorådet precis öster o Ystad. Längs övriga delar av kusten, Gislöv-Svarte, observerades ålgräs ej. Detta berodde sannolikt på kusttypen, bestående av sten och block ed sand eellan sat den stora exponeringsgraden ed sandförflyttningar so försvårar ålgräsetablering. Detta gäller även orådet öster o Ystad. Karte-

ringar gjordes enbart några nautiska il öster o Ystad då det bedödes so osannolikt att ålgräs skulle förekoa på sträckan ot Kåseberga. Detta oråde bedödes so starkt exponerat ed stora sandförflyttningar och relativt täta djupkurvor nära land. Södra Hanöbukten I södra Hanöbukten bedödes att orådet Sandhaaren-Skillinge var för exponerat, ed sandförflyttningar och branta djupkurvor nära land, för att ålgräs skulle förekoa. Karteringen startade därför i Skillinge. Ålgräs observerades inte på någon transekt ellan Skillinge och Åhus vilket sannolikt berodde på den höga exponeringen ed sandförflyttningar (sandripplar obseverade på alla sandpartier), den delvis steniga kustlinjen och de täta djupkurvorna nära land. Inne i några hanar och på stranden nära Åhus påträffades visserligen uppspolat ålgräs en det är inte säkert att det härrörde från lokala populationer. Avslitna ålgräsblad kan transporteras långa sträckor ed ströar. Ålgräsbladen på stranden söder o Åhus kan ycket väl härröra från skärgårdsorådet utanför och norr o Åhus. tt alternativ är naturligtvis att det relativt glesa transektnätet kan ha orsakat att karteringen issat populationer någonstans längs delsträckan. orra Hanöbukten I det skärgårdsaktiga orådet ellan Åhus och Sölvesborg påträffades ålgräs på alla transekter ed ett undantag (nära inloppet till Åhus han). Orådet är relativt skyddat geno grundoråden, öar och skär vilket ger ålgräset bättre öjligheter för etablering än i södra Hanöbukten. Utbredningsdjupen överenstäde väl ed ålgräsbestånden i södra och ellersta Öresund, ed utbredning ned till ca,-6 djup. Oråden ed utökade karteringsbehov Utbredningskartor För att riligt tillförlitliga ytkartor över ålgräsets förekost ska kunna göras bör transektavstånden inte överstiga - (DMU, rapport, Test af etoder til arine vegetationsundersögelser ). I de oråden där föreliggande kartering, eller andra undersökningar, visat på stora förekoster av ålgräs behöver transektnätet däred förtätas o det finns önskeål o utbredningskartor ed en felarginal på ca -. Orådena gäller södra Skälderviken (okring Görslövs och Vegeåns ynningar), norra Öresund (orådet ellan Råå och Viken), västra sydkusten ellan Falsterbo-kanalen och Gislöv, orådet okring Ystad, sat orådet ellan Åhus och Sölvesborg. Oråden ed tveksaa förekoster I en del oråden fanns tecken på förekoster (ålgräs på land eller i hanar) en det glesa transektnätet förådde inte klargöra förekost eller ej. I dessa oråden kan det finnas behov att bättre klargöra o det finns indre, eventuellt utsatta och påverkade populationer. Behovet kan otiveras ed att så och utsatta populationer kan behöva skydd ot eventuella exploateringar. O så populationer ges öjligheter till tillväxt ökar både den biologiska ångfalden i orådet och risken för sanderosion inskar. Orådena so berörs är norra Skälderviken ellan Ängelhol och Torekov, norra Öresund ellan Viken och Mölle, sydkusten ellan Gislöv och Kåseberga sat Hanöbukten ellan Sandhaaren och Kivik.

Referenser Länsstyrelsen i Malöhus 996. Undersökning av ålgräs och bottenfauna i det arina naturreservatet Falsterbohalvöns havsoråde. Toxicon rapport 8/9 till länsstyrelsen. Länsstyrelsen i Skåne.. Undersökning av grund akrofauna och ålgräs ino Falsterbohalvöns arina reservat. Rapport :7. Sydkusten Vattenvårdsförbund. 99-. Undersökningar längs sydkusten. Årsrapporter 99-. ÖresundsBro Konsortiet.. SMAC JV - bentisk vegetation - tilstandsrapport. Öresunds Vattenvårdsförbund.. Undersökningar i Öresund. Årsrapport - delrapport ålgräs.

Bilagor Listor ed översiktstransekter Datablad över fullständigt undersökta transekter

Översikt Sträcka: Arild-Rasjöstrand Sträckbeteckning: AR Datu: -- Projektnr.: / Bedöare: Olsson/Lundgren Position WGS-8 Avstånd, n Ålgräsförekost i transekten Transektprotokoll AR Startpunkt Arild 6 6, - - 6 6 8, - - 6 6 8 66, - - 6 7 7,8 - - 6 6 67,6 x 6 7 6 88 88, x 7 8 6 7, - - 9 6 6 69, x 9 6 6 6 86, x 6 6 8 67, - - 6 96 9 6, - - 6 78 9 8, - - 6 6 9 9 967, - - 6 7 6 8, - - 6 6 7 87 7, - - 7 6 8, - - 8 6 9 6,8 - - 9 6 9,9 - - 6 77 776, x 6 989, - - 6 9 6, - -

Transekt: AR 6 Startposition WGS-8 6 67,6 start,,, Transekt: AR 7 Startposition WGS-8 6 887 76, start,, < 79,7,8 < 78,7 Slutposition WGS-8 6 7 7, < Maxialdjuputbredning, Huvudutbredningsdjup,, <, Slutposition WGS-8 6 8, Maxialdjuputbredning, Huvudutbredningsdjup,,8 <,8 < Transekt: AR 9 Startposition WGS-8 6 6 69, start, 98,, < 6,7 Transekt: AR Startposition WGS-8 6 6 6 86, start,,9,7, 9, < Slutposition WGS-8 6 688, < Maxialdjuputbredning, Huvudutbredningsdjup,, <,9 < Slutposition WGS-8 6 7 6 87,6 < Maxialdjuputbredning, Huvudutbredningsdjup,,6 <,

Transekt: AR Startposition WGS-8 6 77 776, start,,7 < 6, Slutposition WGS-8 6 69 67, Maxialdjuputbredning, Huvudutbredningsdjup,, <, < Översikt Sträcka: Råå-Mölle Sträckbeteckning: RåMö Datu: -9-6 Projektnr.: / Bedöare: Olsson/Lundgren Position WGS-8 Avstånd, n Ålgräsförekost i transekten Transektprotokoll RåMö Startpunkt Råå 68 6, x 6 8 9, x 6 67 8, x 6 76 98, x 6 9, x 6 9, x 6 6 6 9 7 7, x 6 7 6 7 77 7, x 7 8 6 8 89 98, enstaka fläckar,9-9 6 9 8 777,6 - - 6 687 9, x 6 8, - - 6 8, - - 6, - - 6 76 66,7 - - 6 6 68 9 9,9 - - 6 6 7 8 9 6, x 6 6

Transekt: RåMö Startposition WGS-8 9 68 6, start,,, 8, 88, 96,9,6 7 9 6, 7 8,9 Slutposition WGS-8 9 86 6, < Maxialdjuputbredning, Huvudutbredningsdjup, 6, <,9 Transekt: RåMö Startposition WGS-8 6 8 9, start,,6,6 6 8,8 8 8,7,9 Slutposition WGS-8 6 9 66, < Maxialdjuputbredning, Huvudutbredningsdjup,, <,9 Transekt: RåMö Startposition WGS-8 6 67 8, start,, 9, 67,7 7,7,6 Transekt: RåMö Startposition WGS-8 6 76 98, start, 7,, Slutposition WGS-8 6 6 6,6 Maxialdjuputbredning, Huvudutbredningsdjup,, <, Slutposition WGS-8 6 6 8,6 < Maxialdjuputbredning, Huvudutbredningsdjup,,6 <, 7

Transekt: RåMö Startposition WGS-8 6 9, start, 6,7 67,7 9,9, 7 9,8 78, Transekt: RåMö Startposition WGS-8 6 9, start,, 8,, 7 6, 9 7,, Slutposition WGS-8 6 99, Maxialdjuputbredning, Huvudutbredningsdjup,, <, Slutposition WGS-8 6 98 8 69,7 < Maxialdjuputbredning, Huvudutbredningsdjup,,7 <, Transekt: RåMö 6 Startposition WGS-8 6 6 9 7 7, start,,,6 6, Transekt: RåMö 7 Startposition WGS-8 6 7 77 7, start,, 6, 8, Slutposition WGS-8 6 6 6 9, < Maxialdjuputbredning, Huvudutbredningsdjup,, <, Slutposition WGS-8 6 7 6 668, Maxialdjuputbredning, Huvudutbredningsdjup,, <, 8

Transekt: RåMö Startposition WGS-8 6 687 9, start, 9,8, Transekt: RåMö 6 Startposition WGS-8 6 7 8 9 6, start, 6, 98, Slutposition WGS-8 6 6 6, Maxialdjuputbredning, Huvudutbredningsdjup,,8 <,8 Slutposition WGS-8 6 7 6 9 8, Maxialdjuputbredning, Huvudutbredningsdjup,,8 <, Översikt Sträcka: Trelleborg-Kåseberga Sträckbeteckning: TrKå Datu: -9- Projektnr.: / Bedöare: Lundgren/ylander Position WGS-8 Avstånd, n Ålgräsförekost i transekten Transektprotokoll TrKå Startpunkt Trelleborg 88,6 x 6, x 6 9,7 x 6 6 7, - - 8 8 9,8 - - 9 988, - - 6 7 6,8 - - 7 79 7,8 - - 8 8 79, - - 9 88 6 988,7 - - 988 8, - -, - -,7 - - 8 6,8 - - 6 7 67, - - 988 8 9, - - 6 876,7 - - 7 67, - - 8 9 7 6, x 8 9 7 7, x 9 8 8, - - 9

Transekt: TrKå Startposition WGS-8 88,6 start,,,8 99,8 9,,9, 96,9,,7 6,8 6, 7, 7, 778, 8,8 87, 9, 9, Slutposition WGS-8 8 9, Maxialdjuputbredning, Huvudutbredningsdjup,, <, Transekt: TrKå Startposition WGS-8 6,7 start,, Transekt: TrKå Startposition WGS-8 6, start, 9,8,7 7,7 6,9 6,,, 78,8,, 7, < 89,9, < 6, 9,8 < 6, 68,9 7, < 778, < 8, 8, < 889, 96,8 9,7 98, Slutposition WGS-8, Maxialdjuputbredning, Huvudutbredningsdjup,,9 <,8 77,6 < 96,9, < 7, < 6, Slutposition WGS-8 87, Maxialdjuputbredning, Huvudutbredningsdjup,, <,

Transekt: TrKå 8 Startposition WGS-8 9 7 6, start,,7 69, 89,7 Slutposition WGS-8 7 9,7 Maxialdjuputbredning, Huvudutbredningsdjup,, <,8 Transekt: TrKå 9 Startposition WGS-8 7 7, start, 8,8 6 9, 7, 8,6, <,8, 78, < 96, Slutposition WGS-8 87 67,7 Maxialdjuput- Huvudutbred-, <, Översikt Sträcka: Skillinge-Åhus Sträckbeteckning: SÅ Datu: -9- Projektnr.: / Bedöare: Olsson/Lundgren Position WGS-8 Avstånd, n Ålgräsförekost i transekten Startpunkt Skillinge 8 8 7 6, - 9 6 9 8,8 -, - 9,7-86, - 8 7, - 6 69 89,9-7, - 8 88 9 99,7-9 6 9 8 68, - 7 9 7 7, - 8 9 6 89, - 9 9 6 7, - 6 6 67,8-8 6 6, - 9, - 6 88 968, - 7 8 8 6, - 9 6 86 86, - 7 99 6, - 6, - 6 9 7, - 7 8 7 6 67, - Transektprotokoll SÅ

Översikt Sträcka: Åhus-Sölvesborg Sträckbeteckning: ÅSö Datu: -9- Projektnr.: / Bedöare: Lundgren/ylander Position WGS-8 Avstånd, n Ålgräsförekost i transekten Transektprotokoll ÅSö Startpunkt Åhus 96,9 x 7 96,9 enstaka plantor, - 7, - - 99 9 77, x 7 7 9 97,8 x 7 6 8, x 6 8 98 8, x 6 7 8 6 8,7 x 7 8 7 97 8 8,7 x 8 9 8 89 7 6,8 6 på punkten - 8 89 7,8 8 på punkten - 9 6 7 69, x 6 76 8 79, x 6 77 78, x 6 898, Transekt: ÅSö Startposition WGS-8 6,9 start,,8 76, 9,8,,,, 9, Transekt: ÅSö Startposition WGS-8 99 9 77, 7 start,,,8,,6 66,7 8, 98,7 8,8 7 9, 8,, < Slutposition WGS-8 98 66, Maxialdjuputbredning, Huvudutbred- ningsdjup,, <,9 Slutposition WGS-8 6 6 9 77, < Maxialdjuputbredning, Huvudutbred- ningsdjup,, <,

Transekt: ÅSö Startposition WGS-8 7 7 9 97,8 start,,6, 8, 7, 7,9 7, 7, 6, Transekt: ÅSö Startposition WGS-8 7 6 8, 8 start, 7, 8,6 6 68, 8 6, Slutposition WGS-8 7 8 67,8 < Maxialdjuputbredning, Huvudutbred- ningsdjup,,8 <, Slutposition WGS-8 7 97 6, < Maxialdjuputbredning, Huvudutbred- ningsdjup, 6, < 6, Transekt: ÅSö 6 Startposition WGS-8 8 98 8 start,,7 7,,9 Transekt: ÅSö 7 Startposition WGS-8 8 6 8,7 9 start, 6,8 7 6, 9, 7, 7,, < Slutposition WGS-8 8 9 9, < Maxialdjuputbredning, Huvudutbred- ningsdjup,, <, Slutposition WGS-8 8 9 98, < Maxialdjuputbredning, Huvudutbred- ningsdjup,, <,8

Transekt: ÅSö 8 Startposition WGS-8 7 97 8 8,7 start,, 8,8, 7,6 Transekt: ÅSö Startposition WGS-8 9 6 7 69, start, 8,8 7, 6, Slutposition WGS-8 7 9 7 9, < Maxialdjuputbredning, Huvudutbred- ningsdjup,,8 <,7 Slutposition WGS-8 9 9 7 87,9 Maxialdjuputbredning, Huvudutbred- ningsdjup,, <,8 Transekt: ÅSö Startposition WGS-8 6 76 8 78, start, 88,,, 68,, < 78,,8 < Transekt: ÅSö Startposition WGS-8 6 77 78, start, 7,, Slutposition WGS-8 6 79 8 78,7 < Maxialdjuputbredning, Huvudutbred- ningsdjup,,7 <, Slutposition WGS-8 6 69,6 Maxialdjuputbredning, Huvudutbred- ningsdjup,,6 <,

Transekt: ÅSö Startposition WGS-8 6 898, 6 start, 9, 6 8, Slutposition WGS-8 6 7 99,9 Maxialdjuputbredning, Huvudutbred- ningsdjup,, <,

Ålgräs är en fröväxt so kan bilda undervattensängar på grunda sandbottnar. Ålgräsängar erbjuder föda och skydd för ånga organiser sat binder sedientet och skyddar strandzonen ot erosion. Övergödning och exploatering utgör hot ot ålgräset och utbredningen har under det senaste decenniet inskat på ånga ställen. Geno att kartlägga förekosten av ålgräs ökar öjligheten att kunna bevara denna ekologiskt värdefulla livsiljö. I denna rapport presenteras en kartläggning av ålgräs längs Skånes kust, i oråden ed tidigare bristfällig kännedo. Resultaten kan användas so underlag för vidare, grundligare studier i specifika oråden. Östra Boulevarden 6 A, 9 86 Kristianstad Kungsgatan, Malö Tel /-, Fax /- post lansstyrelsen@.lst.se www..lst.se