Gäller fr.o.m. ht 08 LBI210, Biologi för lärare 2, 30 högskolepoäng Biology 2 for Teachers in Secondary School, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd interimistiskt av Utbildnings och forskningsnämnden för lärarutbildning 2007 05 16 och har reviderats 2008 08 26. Kursplanen gäller från och med höstterminen 2008. Ansvarig institution: Institutionen för växt och miljövetenskaper. Medverkande institutioner: Zoologiska institutionen och Institutionen för pedagogik och didaktik. Utbildningsområde: Naturvetenskapligt 75%, undervisning 25%. Kursen ersätter kurs LBI200 och kurserna kan ej tillgodoräknas samtidigt i en examen. 2. Inplacering Kursen ingår i Lärarprogrammet som andra kurs i inriktningen Biologi, 60 högskolepoäng (hp). Kursen kan även ges som fristående kurs. Beroende på valda kurser i övrigt kan kursen ingå i en lärarexamen avsedd för undervisning i Biologi i grundskolans senare år och gymnasieskolan. Kursen kan även ingå i en generell examen. 3. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs att studenten har genomgått kursen LBI110, 30 högskolepoäng och är godkänd på minst 15 av dessa eller har motsvarande kunskaper. 4. Innehåll Kursen behandlar biologisk ämnesteori inom områdena Evolution och ekologi resp. Livsformer. Dessutom ingår ämnesdidaktik med anknytning till dessa områden samt verksamhetsförlagda studier av hur de kan göras till föremål för undervisning. Sidan 1 av 5 Uppdaterad 2008 08 28
Delkurs 1. Evolution och Ekologi, 9 hp Evolution and Ecology, 9 higher education credits Delkursen består av momenten ekologisk teori, miljöekologi och evolutionsteori. Den ekologiska teorin behandlar principer som bestämmer antal och utbredning av organismer i naturen, den ekologiska organisationen av individ, population, samhälle och ekosystem, samt människan som en del av dessa enheter och system. Momentet omfattar även fältstudier av livsbetingelser och livsstrategier hos populationer av olika organismer i ett antal vanliga ekosystemtyper. Vidare studeras reglering av strukturella och funktionella egenskaper, produktion, näringsomsättning, samt nedbrytning av organiskt material. Miljöekologin behandlar människans påverkan på och beroende av naturen, resursutnyttjande och naturvård. I detta sammanhang belyses också hållbar utveckling. Evolutionsmomentet tar upp utvecklingen på organism och populationsnivå med särskild uppmärksamhet på evolutionsmekanismer inklusive genetiska förutsättningar, samt exempel på viktiga steg i växters och djurs mikro och makroevolution. Evolutionens teoretiska grund förklaras och dessutom ges en förberedelse för evolutionsämnets behandling i skolan med speciell hänsyn till elevers olika uppfattning om evolutionen Delkurs 2. Livsformer, 9 hp Life Forms, 9 higher education credits Delkursen omfattar ett botaniskt och ett zoologiskt moment. Inom båda momenten ges en presentation av viktiga organismgrupper ur ett fylogenetiskt perspektiv. Representativa organismer studeras med avseende på jämförande och funktionell morfologi. Det botaniska momentet behandlar dessutom organismers reproduktionsbiologi och anpassningar till omgivningen. I kursen ingår även floristik och faunistik med avseende på inhemska arter. Delkurs 3. Ämnesdidaktik, 4,5 hp Didactics of Biology, 4.5 higher education credits Delkursen innehåller studier och analys av elevuppfattningar inom evolution och ekologi och inom området livsformer samt analys av hur undervisningen kan planeras utifrån dessa elevuppfattningar. I samband med detta behandlas också miljödidaktik och förhållandet mellan biologi och moral. Delkursen tar också upp olika sätt, såväl formativa som summativa, att utvärdera kunskaper och lärande. Bedömning och betygsättning i sätts i relation till skolans mål. Sidan 2 av 5 Uppdaterad 2008 08 28
Delkurs 4. Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, 7,5 hp School Based Education, 7.5 higher education credits Studenten skall under den verksamhetsförlagda utbildningen själv genomföra undervisning inom biologins olika områden samt kunna utvärdera denna. VFU:n syftar också till att studenterna skall kunna bilda sig en uppfattning om vilka kvaliteter i deras eget kunnande som måste utvecklas för att undervisa i biologi och härigenom generera frågor som bearbetas inom kursens ram. På så sätt motiveras de akademiska studierna i ämnet av och anknyts till studenternas blivande yrke. Genomförande. Kursen ges på helfart och undervisningen består av föreläsningar, seminarier, laborationer och projektarbeten. Ämnesdidaktik och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) samordnas med det ämnesteoretiska innehållet. En sammanhängande VFUperiod genomförs under kursen. 5. Mål Inriktning biologi har som övergripande mål att studenterna skall tillägna sig goda kunskaper i biologisk ämnesteori och ämnesdidaktik så att de skall kunna bedriva en bra undervisning i biologi inom grundskolans senare år samt gymnasieskolan. Kursen syftar till att studenterna skall kunna använda sig av ett naturvetenskapligt arbetssätt, känna till vanliga biologiska begrepp och teorier samt förstå hur biologisk kunskap utvecklas. Efter avslutad kurs skall studenten kunna: identifiera och diskutera etiska frågeställningar utifrån ett naturvetenskapligt perspektiv och i ett skolperspektiv förstå hur populationer, samhällen och ekosystem fungerar i naturliga och människopåverkade system förklara grundläggande ekologiska och evolutionära mekanismer redogöra för organismernas mångfald, karakteristiska egenskaper och fylogeni identifiera inhemska växt och djurarter beskriva vanligt förekommande uppfattningar om biologiska begrepp och teorier samt hur dessa påverkar lärande och undervisning tillämpa skolans kursplaner och veta hur dessa omsätts i undervisning och bedömning använda olika metoder för bedömning av elevers kunskap samt dokumentera, analysera, bedöma och värdera elevers lärande och utveckling i förhållande till skolans mål Sidan 3 av 5 Uppdaterad 2008 08 28
självständigt planera och genomföra undervisning samt reflektera över sin egen undervisning utifrån teoretiska perspektiv. 6. Kurslitteratur Se separat litteraturlista. 7. Former för bedömning Kunskapskontroll sker genom skriftliga tentamina, laborationsredogörelser samt muntliga och skriftliga redovisningar. För bedömning skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Laborationer, exkursioner, muntliga redovisningar, gruppövningar och seminarier är obligatoriska. Kursinslag innehållande VFU kräver obligatorisk närvaro och dessa inslag ingår i kursens examination. Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. Begäran om detta ställs till institutionen och skall vara skriftlig. Antalet tillhandahållna examinationstillfällen inom Lärarprogrammets verksamhetsförlagda del (VFU) är begränsat till två tillfällen per kurs. Den student som blivit underkänd vid två tillfällen på samma kurs inom Lärarprogrammet inom den verksamhetsförlagda delen (VFU) kan ansöka om dispens för ytterligare examinationstillfälle/n hos Utbildnings och forskningsnämnden för lärarutbildning (beslut 2007 11 28, dnr G217 4913/07). För lärarexamen skall studenten enligt examensmålen visa sådan kunskap som krävs för att förverkliga förskolans, fritidshemmets, skolans eller vuxenutbildningens mål samt för att medverka i utvecklingen av respektive verksamhet enligt gällande föreskrifter och riktlinjer. Att studenten uppnår dessa mål framkommer inom VFUinslagen i lärarutbildningen. Inom VFU inslagen görs också bedömning av yrkeslämplighet vilket sker bl a i den första inriktningens andra termin. Tillvägagångssättet för bedömningen framgår av föreskrifter och bedömningsmallar på Utbildnings och forskningsnämndens för lärarutbildning hemsida www.ufl.gu.se länken VFU. Dokumenten kan även nås via Kursportalen. 8. Betyg Antalet betygsgrader är tre: Underkänd, Godkänd och Väl godkänd. För godkänt på hela kursen krävs godkända resultat på såväl tentamina och redovisningar samt närvaro på obligatoriska moment inklusive VFU. 9. Kursvärdering Sidan 4 av 5 Uppdaterad 2008 08 28
Varje kurs skall utvärderas och resultaten skall bli föremål för diskussion mellan lärarna på kursen och representanter för studenterna. Protokoll/minnesanteckningar från denna diskussion skall avrapporteras till kursansvarig nämnd. Utvärderingen skall ske i slutet av kursen. Vid planeringen av påföljande kurstillfälle skall det dokumenteras hur resultaten av utvärderingen har tagits till vara. En sammanfattning skall lämnas till LUR 3. 10. Övrigt Sidan 5 av 5 Uppdaterad 2008 08 28