Prata om arbetet! KJERSTIN STIGMAR

Relevanta dokument
Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

WorkUp. från strukturerad process till arbetsplatsstöd forskningsprojekt i tre landsting. Birgitta Grahn

Södra Regionvårdsnämnden. Karlskrona Anja Nyberg, Birgitta Grahn

ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering

Kommunikation med arbetsgivare/af

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

Arbetslivsinriktad rehabilitering Metoder för återgång i arbete

Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen. Bedömning/behandling vårdgivare. Information om medicinska förutsättningar för arbete

Effektiva metoder för att förebygga psykisk ohälsa i arbetslivet

Arbetslivsinriktad rehabilitering Hur kan kontakter med arbetsgivare och arbetsliv koordineras för återgång i arbete? Gun Johansson Med Dr

Friska verksamheter - vilka leder oss dit?

ADA+ Dialogmodell för hållbar arbetsåtergång

ADA + En dialogmodell för hållbar arbetsåtergång

Hur förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Hur kan samarbete mellan arbetsgivare och företagshälsa ge bättre förhållanden

ADA+ Dialogmodell för hållbar arbetsåtergång. Maud Steneberg Leg Sjukgymnast/rehabkoordinator Stressrehabiliteringen

Försäkringsmedicin Om socialförsäkringen

Arbets- och miljömedicin Lund

Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen

Från ord till klinisk handling Praktisk användning av LUQSUS-K på individ-, grupp- och organisationsnivå inom Företagshälsovården.

Försämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet

WorkUp. Tidig strukturerad vård med arbetsplatsintervention för förbättrad arbetsförmåga vid akut/subakut nackoch/eller

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

Friska verksamheter - vilka leder oss dit?

Hållbart arbetsliv- konkreta insatser för friska arbetsplatser

Att åldras med funktionsnedsättning. framtida utmaningar. Att åldras med funktionsnedsättning. Att åldras med funktionsnedsättning

Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator

ADA + En dialogmodell för hållbar arbetsåtergång

Kan preventiva insatser på arbetsplatser vara lönsamt för organisationer? 1 av 10 anställda har nedsatt arbetsförmåga

Lena Flodin Samverkansansvarig Avdelningen för sjukförsäkring Västernorrland. Information Arbetsgivardagen 11 oktober 2018

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER Regionala medicinska riktlinjer 1 (4) Datum Diarienummer HS

Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack.

Övergripande principer gällande all sjukskrivning. Specifika rekommendationer för enskilda diagnoser

Sid 1 Månad 20xx Presentationstitel. Rehabilitering och Försäkringskassans samordningsuppdrag

Metoder för primärprevention och tidig återgång i arbete vid arbetsrelaterad psykisk ohälsa

Linköpings universitet

Arbetslivsinriktad rehabilitering Bedömning av arbetsförmåga

Från ord till klinisk handling Praktisk användning av LUQSUS-K på individ-, grupp- och organisationsnivå inom Företagshälsovården

International Classification of Functioning, Disability, and Health ICF

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator

Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen

Metodbok. Datum: Version: Dnr:

REHABILITERINGSPOLICY

Upplevelse av bemötande i samband med aktivitetsförmågeutredning

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Försäkringsmedicin rörelseorganens sjukdomar

Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator

Vi är Försäkringskassan

Arbetsorsakade besvär Orsaker, utredning och åtgärder

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Arbetsgivarens perspektiv på uppdrag och ansvar avseende sjukskrivning och rehabilitering

SEAM Stöd till chefer om psykisk ohälsa

Åter i arbete efter stress

Sid Om Försäkringskassan. Om socialförsäkringen

Arbetslivets betydelse för hälsan

Kvinnors och mäns sjukfrånvaro. Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet

Arbetslivsinriktad rehabilitering

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

FÖRSÄKRINGSMEDICIN. Åsa Gärdeman Palmquist Förhandlare, Linköpings kommun

REHABILITERINGSPOLICY

Institutet för stressmedicin ISM vid Botaniska Trädgården

Det går att få tillbaka individer i arbete vid stressrelaterad psykisk ohälsa!

ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN

Kommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018

Sjukskrivning och möjligheter vid en arbetsåtergång

Basutbildning november Försäkringskassan och TRISAM

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

Förhållningssätt i sjukskrivarrollen. Doktorns dilemma

Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk. Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand

Försäkringskassans samordningsuppdrag Vad händer och hur vägen ut framåt?

KURS I ARBETSINRIKTAD REHABILITERING RTW (Return To Work) 2019

Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet

Sid Om Försäkringskassan. Om socialförsäkringen

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare

Riktlinjer för arbetslivsinriktad rehabilitering i Västerviks kommun

Primärvårdsdagen Västra Götalands regionen 7 september Klinisk försäkringsmedicin

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete

Erfarenheter av arbetsförmåga hos unga arbetstagare: en explorativ intervjustudie

MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR?

Rehabiliteringsprocessen till vägs ände?

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Din väg tillbaka. så fördelas ansvaret vid din sjukskrivning

Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

FRÅN KAOS TILL KAOSAM. - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund

Stressforskningsinstitutet Besök oss på

Projektredovisning. Bättre stöd till personer med kognitiva funktionshinder genom ICF. Susanne Barkvik Rita Ehrenfors

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete

Hälsoinsatser på arbetsplatsen- en kostnad eller investering?

AT-läkare Om socialförsäkringen

Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering

Synpunkter på Fö rså kringskåssåns metöder öch verktyg fö r bedö mning åv årbetsfö rmå gå

När en vardagsförändring är en förutsättning för återgång i arbete. Lena-Karin Erlandsson Arbetsterapeut, Docent

Ändra till startrubrik

ARBETSFÖRMÅGA VID DEPRESSIONS- OCH ÅNGESTSJUKDOM MONICA BERTILSSON, MED DR, ENHETEN FÖR SOCIALMEDICIN OCH EPIDEMIOLOGI, GÖTEBORGS UNIVERSITET

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare

Sjukskrivningsprocessen och rehabkoordinering

Sociala kontakter under sjukfrånvaron - på gott eller ont?

Transkript:

Prata om arbetet! KJERSTIN STIGMAR

Tidiga symtom Korta sjukskrivning Sjukskrivning <90 dagar Sjukskrivning >180 dagar Prata om arbetet! Williams-Whitt et al, 2016 Hellman et al 2014 Carroll et al 2010 Franche et al 2005

Wadell & Burton, 2006. Arbetet kan ge Försörjning Status, identitet Struktur i tillvaron Gemenskap Meningsfullhet men också Ohälsa, sjukdom och skador Stress Känsla av meningslöshet

Ilmarinen, 2001 Arbetsförmåga är ett relationellt begrepp

ICF - Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa Hälsotillstånd Sjukdom eller skada Kroppsstruktur och funktion funktionsnedsättning Aktivitet Aktivitetsbegränsning Delaktighet Delaktighetsinskränkning Omgivningsfaktorer Personliga faktorer Kontextuella faktorer Socialstyrelsen, 2016

Samordning av medicinsk och arbetslivsinriktad rehabilitering Medicinsk rehabilitering Arbetslivsinriktad rehabilitering Fritt efter Selander 1999 Franche et al, 2005; van Oostrom et al, 2009; Aas et al, 2009; Gensby et al, 2014; van Vilsteren et al 2015; Williams-Whitt et al 2016

Olika faser i rehabiliteringen Sjukskriven och inte i arbete Återgång i arbete Bibehållande av arbetsförmåga Fortsatt utveckling i arbete Young, A.E et al. A developmental Conceptualization of Return to Work. Journal of Occupational Rehabilitation 2005 ;5: 557-568.

Vad behöver vi veta om arbetet? Typ av arbete, bransch Identifiera arbetsuppgifter som är svåra att utföra Hur ofta förekommer arbetsuppgifterna? Hur länge varar arbetsuppgifterna? Förekommer tidspress? Hur är arbetsmiljön (fysisk och organisatorisk, psykosocial)? Arbetstider Vilka möjligheter till anpassningar finns?

Uppdrag och perspektiv Patienten Hälso- och sjukvården Arbetsgivaren Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Företagshälsovården

Work Ability Index- single item question Hur skulle du skatt din arbetsförmåga i dag jämfört med när den var som bäst? 0----1 ----2----3----4----5----6-----7----8-----9-----10 Ilmarinen J. Work ability- a comprehensive concept for occupational health research and prevention. Scand J Work Environ Health 2009;35(1):1-5. Ahlstrom L, Grimby-Ekman A, Hagberg M, Dellve L. The work ability index and single-item question: associations with sick leave, symtoms, and health- a prospecitve study of women on long-term sick leave. Scan J Work Environ Health 2010;36(5):404-12. Lundin A, Leijon O, Vaez M, Hallgren M, Torgén M. Predictive validity of the Work Ability Index and its individual items in the general population. Scand J Public Heaötj 2017 April 1: 1403494817702759.doi.

Worker Role Functioning Questionnaire Mäter hur individen upplever svårigheter att fungera på arbetet, i relation till de krav som ställs. Formuläret fokuserar både arbetets krav i relation till fysisk hälsa och känslomässiga problem 27 påståenden som graderas utifrån hur stor del av tiden man upplevt svårigheter Fyra delskalor: schemaläggning av arbetet och krav på prestation, fysiska krav, mentala och sociala krav, flexibilitetskrav Sammanställs som ett procenttal Högt värde= god funktion www.fhvmetodik.se

Patientspecifik funktionell skala Samtalsstöd Identifiera tre viktiga aktiviteter som är svåra att genomföra Gradera svårigheterna från 0-10 Följ upp och fråga hur patienten klarar sina aktiviteter: När vi träffades senast hade du svårt med..har du fortfarande problem med.? Läs upp aktiviteten och gradera som tidigare www.fhvmetodik.se

Grahn B, Stigmar K, Holmberg S, Petersson I. WorkUp Tidig strukturerad vård med arbetsplatsintervention för förbättrad arbetsförmåga vid akut/subakut nack och/eller ryggsmärta. En prospektiv parvis klusterrandomiserad kontrollerad studie inom primärvård med 1 års uppföljning. REHSAM Research Report Slutrapport RF11-005. WorkUpen klusterrandomiserad kontrollerad studie 2013-2015 32 vårdenheter i Södra Sverige Totalt 352 patienter med akuta eller subakuta rygg och/eller nackbesvär Uppföljning med patient- och klinikerrapporterade mått vid tre, sex och 12 månader, sms-data under 12 månader samt registerdata ett år före respektive tre år efter baseline Intervention: ADA

ADAarbetsplatsdialog för återgång i arbete Patient intervju Arbetsgivarintervju Konvergensmöte Behov av anpassningar? Vem är ansvarig? När och hur? Uppföljning Karlsson et al, 2010 Karlsson et al, 2013 De Weerd et al, 2016

Resultat: arbetsförmåga Fler patienter i interventionsgruppen hade arbetsförmåga vid 12- månaders uppföljning jämfört med kontrollgruppen (p= 0.012) De som var sjukskrivna vid baslinjen: fler patienter i interventionsgruppen hade arbetsförmåga vid 12 månaders uppföljning, jämfört med kontrollgruppen (p= 0,033) De som inte var sjukskrivna vid baslinjen: ingen skillnad förelåg i arbetsförmåga vid 12 månaders uppföljning, mellan interventions- och kontrollgruppen (p=0.256) Bland kvinnor, så hade fler patienter arbetsförmåga vid 12 månaders uppföljning, jämfört med kontrollgruppen (p= 0,027) Bland enbart män så förelåg ingen skillnad i arbetsförmåga vid 12 månaders uppföljning, mellan interventions- och kontrollgruppen (p=0.336)

Hälsorelaterad livskvalitet 0.6 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Int baseline Ref baseline Int 12 m FU Ref 12 m FU Percentage <0.6 Percentage 0.6 Baslinjen: p= 0,388 12 månaders uppföljning: p= 0,043

Ett exempel från företagshälsovården i Växjö kommun Anställda med stressproblematik Remiss från närmaste chef Stresshanteringskurs under 10 veckor Gemensamt samtal med närmaste chef vid avslutad kurs Uppföljningsträff efter tre och 12 månader RESULTAT Fler var i fullt arbete efter kursen (51 % vid kursstart och 75 % vid avslut) Graden av utmattning skattades lägre efter kursen (KEDS) Knutsson U, Holmberg S. Stresshanteringskurser på Kommunhälsan 2014-2016. Uppföljning och utvärdering. FoU Kronoberg. FoU-rapport 2017:2.

Prata om arbetet! Ett verktyg som stöd i kliniskt resonemang Presenterat på världskongressen i Fysioterapi (WCPT) i Kapstaden 2017 Pilottestat på fem vårdcentraler Frågor om: egen uppfattning om arbetsförmåga, tidigare sjukskrivningar, vad som är svårt att klara på arbetet, vad skulle hjälpa, vilka anpassningsmöjligheter finns, kontakt med chef och arbetskamrater Nästa steg: Modifiering och validering av verktyget

Sammanfattning Vänta inte med att ta upp frågor om arbetet Participativ ansats Involera närmaste chef Involvera och informera arbetskamrater Sök stöd i andra samarbetspartners som FHV, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen Precision på insatserna Gör en tidsplan Följ upp! Kraaijeveld et al, 2013; Dunstan et al, 2014; Tjulin et al, 2010; Mac Eachan et al, 2006; Shaw et al, 2006; Franche et al, 2005.

Prata om arbetet! kjerstin.stigmar@med.lu.se