Övervakad inlärning Översikt. Exempel. Återblick. Testning av nätet. Styrning av aktivering i nätet

Relevanta dokument
DEL I. Matematiska Institutionen KTH

Thomas Macks beräkning av standardfelet för reservavsättningar

Inlärning utan övervakning

Variansanalys ANOVA. Idé. Experiment med flera populationer. Beteckningar. Beteckningar. ANOVA - ANalysis

Trafikljus utvidgat med stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom livförsäkring

Generellt ägardirektiv

Tentamen (TEN2) Maskininlärning (ML) 5hp 21IS1C Systemarkitekturutbildningen. Tentamenskod: Inga hjälpmedel är tillåtna

Projekt i transformetoder. Rikke Apelfröjd Signaler och System rikke.apelfrojd@signal.uu.se Rum 72126

Trafikljus stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom livförsäkring

Tentamen i Dataanalys och statistik för I den 5 jan 2016

Tillfälliga elanläggningar (Källor: SEK handbok 415 oktober 2007, SS kap 704, ELSÄK-FS)

1. Anpassningstest. Chi-Square test. Multinomial experiment. Multinomial experiment. Vad gör g r ett anpassningstest?

Billigaste väg: Matematisk modell i vektor/matrisform. Billigaste väg: Matematisk modell i vektor/matrisform

KINESISKA RESTSATSEN OCH STRUKTURSATSER

Tentamen i FEM för ingenjörstillämpningar (SE1025) den 5 juni 2009 kl

TENTAMEN I MATEMATIK MED MATEMATISK STATISTIK HF1004 TEN

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Linden 8 jun 2014

Veckoblad 2. Kapitel 2 i Matematisk statistik, Blomqvist U.

Mycket i kapitel 18 är r detsamma som i kapitel 6. Mer analys av policy

När vi räknade ut regressionsekvationen sa vi att denna beskriver förhållandet mellan flera variabler. Man försöker hitta det bästa möjliga sättet

1 av 13. Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

Lösningar modul 3 - Lokala nätverk

Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 20 jan 2016

Vinst (k) Sannolikhet ( )

Grön Flagg-rapport Rots skola 30 dec 2014

Tentamen i mekanik TFYA16

Industrins förbrukning av inköpta varor (INFI) 2008

Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan?

SAMMANFATTNING OM GRADIENT, DIVERGENS, ROTATION, NABLAOPERATOR

Performansanalys LHS/Tvåspråkighet och andraspråksinlärning Madeleine Midenstrand

ANN fk. Örjan Ekeberg. Strukturell Riskminimering. Kernels. Konsten att undvika att räkna högdimensionellt. Kernels

1. a Vad menas med medianen för en kontinuerligt fördelad stokastisk variabel?

FK2002,FK2004. Föreläsning 5

Handlingsplan. Grön Flagg. Ängens förskola

Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan?

IN1 Projector. Snabbstart och referenshandbok

KVALITETSDEKLARATION

Handlingsplan. Grön Flagg. Pysslingförskolan Gläntan

Tillämpningar av dekomposition: Flervaruflödesproblemet. Flervaruflödesproblemet: Lagrangeheuristik

Handlingsplan. Grön Flagg. Hamregårds förskola

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Borrby förskola 13 feb 2014

TNK049 Optimeringslära

Komplettering: 9 poäng på tentamen ger rätt till komplettering (betyg Fx).

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Borrby förskola 24 jan 2013

Upphandlingsbarometern

PLUSVAL PRISLISTA 2016

Handlingsplan. Grön Flagg. I Ur och Skur Pinneman

Aktiebolaget Cilikattegel. Aktie : Bolagsordning. Lidköping 1909

Grön Flagg-rapport Smedjans förskola 7 apr 2016

Centrala Gränsvärdessatsen:

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff

Industrins förbrukning av inköpta varor INFI

Test av anpassning, homogenitet och oberoende med χ 2 - metod

Utbildningsdepartementet Stockholm 1 (6) Dnr 2013:5253

Om ja, hur har ni lagt upp och arbetat i Grön Flagg-rådet/samlingarna med barnen och hur har det upplevts?

Förklaring:

Om ja, hur har ni lagt upp och arbetat i Grön Flagg-rådet/samlingarna med barnen och hur har det upplevts?

BEREDSKAP MOT ATOMOLYCKOR I SVERIGE

Handlingsplan. Grön Flagg. Gärdesängens förskola

En studiecirkel om Stockholms katolska stifts församlingsordning

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Talavidskolan 15 aug 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Lyckornas förskola 25 jun 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Ugglan förskola 15 aug 2013

2B1115 Ingenjörsmetodik för IT och ME, HT 2004 Omtentamen Måndagen den 23:e aug, 2005, kl. 9:00-14:00

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Hällberga förskola 28 maj 2013

Snabbguide. Kaba elolegic programmeringsenhet 1364

TFYA16: Tenta Svar och anvisningar

Del A Begrepp och grundläggande förståelse.

Faradays lag. ger. Låt oss nu bestämma den magnetiska energin för N st kopplade kretsar. Arbetet som kretsarnas batterier utför är

Sammanfattning av kvalitetsrapporter - kommunala skolorna

Ensamma kan vi inte förändra

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Ekebacken 3 mar 2014

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff

TDDC47 Realtids- och processprogrammering. Jourhavande-lärare: Mehdi Amirijoo (Telefonnummer: , ).

Grön Flagg-rapport Fröslundavägens förskola 15 apr 2016

Grön Flagg-rapport Förskolan Linden 6 sep 2015

Skolbelysning. Ecophon, fotograf: Hans Georg Esch

Motion om bättre villkor för vissa grupper beträffande uthyrning av FaBo s lägenheter. Dnr KS

Grön Flagg-rapport Pepparrotens förskola 15 aug 2014

Barn i Guds tid. Nattvardsmässa för barnkör, diskantkör och instrument. Församlingsagenda

Grön Flagg-rapport Förskolan Duvan 4 jun 2014

Attitudes Toward Caring for Patients Feeling Meaninglessness Scale

Modellering av antal resor och destinationsval

Grön Flagg-rapport Borrby förskola 18 maj 2015

Folkrätten och kriget mot terrorismen

Grön Flagg-rapport Sandvalla förskola 18 okt 2017

Handlingsplan. Grön Flagg. Äsperedskolan förskola - skola

Grön Flagg-rapport Förskolan Arken 14 nov 2014

Chalmers, Data- och informationsteknik DAI2 samt EI3. Peter Lundin. Godkänd räknedosa

6.2 Transitionselement

Grön Flagg-rapport Förskolan Fjäderkobben 17 apr 2014

Handlingsplan. Grön Flagg. Östra förskolan

för alla i Landskrona

Lektion 8 Specialfall, del I (SFI) Rev HL

Läsa och kvittera. Skicka Inskrivningsmeddelandet. Besvara frågor i Lifecare SPU och starta utskrivningsplanering

Karlstads Universitet Maskinteknik /HJo

Grön Flagg-rapport Vallaskolan 4 jul 2014

Skoldemokratiplan Principer och guide till elevinflytande

Effekter av kön, ålder och region på sjukpenningen i Sverige

Handlingsplan. Grön Flagg. Förskolan Trollet

Transkript:

Överst Övervaad nlärnng Hebbans nlärnng (CPCA) an nte lära sg vad som helst Deltaregeln och bacpropagaton sulle vara en lösnng, men E bologst trovärdg Bologst plausbel motsvarghet tll bacprop (CHL) Kombnaton av oövervaad och övervaad nlärnng Återblc CPCA + WTA CPCA = Condtonal Prncpal Component Analyss (oövervaad nlärnng) Kategorserar nput, bygger modell av omgvnngen Arbetsfördelnng genom sälvorganserng mha nbördes tävlan (WTA) Men, om endast CPCA Inlärnngen (de slutlga vterna) bestäms av orrelatoner ndata Kan nte lära sg godtyclga funtoner Exempel Tränngsdata utgörs av 4 nput-output händelser (events) önsad output nput = 1.0 = 0.0 Styrnng av atverng nätet Input och output presenteras tllsammans Alla nput-output-par presenteras, sedan en gång tll, en gång tll (dvs. flera epoer) Bruar presenteras ola ordnng för vare epo Atverng nätet får svänga n sg Styrs av dessa yttre rav på sg, dvs. nput och output-värdena ( hard clamped ) Vd fler än två lager måste fnnas opplngar från output-lagret tll tdgare lager, så att atverng an sprda sg baåt/neråt nätet Korrelatonerna som lärs n blr mellan nput och output Testnng av nätet Kör genom alla events en gång (dvs. en test-epo) Input presenteras vare event och nätet får sälv producera output Output ommer nu att vara beroende av nlärda vter 1

Typs nlärnngsurva Tränngsresultat med CPCA Fel = Dff mellan gssad och orret atverng vare ut-nod Summed Squared Error (SSE) Sntt över alla events, epo för epo Hebbans uppgftsnlärnng (CPCA) Efter tränng: Hebbans uppgftsnlärnng (CPCA) Efter tränng: Önsat Resultat t Önsat Resultat t (target): (target): Erhållet Resultat (output): o Erhållet Resultat (output): o tränngsfel = (t - o ) 0.0 (t - o ) 0.0 = tränngsfel Hebbans uppgftsnlärnng y 1 0,0 0,0 0,94 0,94 y 2 0,0 0,21 1,0 0,21 Uppgftsnlärnng x 1 x 2 x 3 x 4 x 1 x 2 x 3 x 4 vterna efter tränng (300 epoer) 2

Uppgftsnlärnng In- och utdata är på förhand ända Htta vtuppsättnng för önsad mappnng mellan n- och utdata Oberoende av orrelatoner Tränngsfelet (delta) Sllnad mellan önsad output och nätets output för vare event Utnyttas för att styra vtförändrngarna Två faser a) Gssa output (o) gvet nputsgnal (s) b) Beräna felet (t-o), och förändra vterna o t - fas + fas s Deltaregeln Deltaregeln w ( t o ) s t = önsad (target) atverng o = erhållen (output) atverng = felet w = vtförändrngen = nlärnngsfator s = sändande nodens atverng s o +1 +1 +2 +3 w ( t o ) s Mnsa felet vare gång event:et presenteras för nätet 1. Om, eller s = 0.0 w = 0 2. Om o borde vart större w > 0, w öar proporton tll hur atv s var 3. Om o borde vart mndre w < 0, w mnsar proporton tll hur atv s var Credt assgnment (eller blame assgnment) Vtförändrngarna bestäms av hur mycet respetve sändarnod bdrog tll felet Problemet med deltaregeln Deltaregeln an nte hantera nätver med fler än två lager Dolda lager är doc vtga För de flesta beränngsproblem måste mnst tre lager fnnas Måste därför unna träna de dolda lagren nätet Bacpropagaton of error 3

Atverngsflöde Feedforward Felet propageras baåt 2011-12-11 Framåtflöde av atverng Bacpropagaton of error Atverng propageras framåt nätet Felet propageras baåt 1. Beräna felet t o 2. w s 3. Beräna felet på förra lagret w '( ) 4. Synaptsa opplngar Antngen exctatorsa eller nhbtorsa Kan nte ändra typ av sgnalsubstans Förblr exctators el. nhbtors Enelrtad Impulsen går endast från den sändande neuronen tll mottagaren Ingen nformaton an förmedlas baåt Problemet med bacprop Bp är nte bologst plausbel! Bp räver att -värdet för vare lager propageras (förflyttas) baåt nätet Inga neurofysologsa data ger stöd för Bp En bologst plausbel varant av Bacprop är: the Generalzed Recrculaton Algorthm (GeneRec) Två faser GeneRec Bologst plausbel motsvarghet tll bacprop Deltaregel förutsätter två faser (beränngssteg) a) Beräna output (o) gvet nput (s) b) Beräna felet, och förändra vterna o t (- fas) (+ fas) s 4

Två faser Mnus-fas Input presenteras tll nätet Nätets atverng får svänga n sg = gssnng av output Plus-fas Input och output presenteras tllsammans Nätets atverng får svänga n sg med dessa yttre rav på sg OBS! Måste fnnas opplngar från output-lagret tll tdgare lager, så att atverng an sprda sg baåt/neråt nätet Dreta eller ndreta opplngar (va andra lager) GeneRec Mnusfasen Extern nput ( clamped ) Uppdatera nätet cyler tlls ämvt uppnåtts Läs av alla atverngar (act_m) Alla noder lagrar sna act_m GeneRec GeneRec Plusfasen Extern nput och orret output presenteras Nätet örs cyler tlls ämvt uppnåtts Läs av atverngarna (act_p) Vare nod an nu ämföra sn act_m med sn act_p Atverngs-sllnad mellan de bägge faserna vare ensld nod utgör felet = act_p nod act_m nod Styr nodens vtuppdaterng OBS! Återopplng rävs för att orreta atverngar sa unna sprdas nätet GeneRec ämfört med deltaregeln GeneRec CHL Deltaregeln: GeneRec: w ( t o ) s (act_p - act_m) ( y y x w ) Två usterngar GeneRec: a) Medelvärdet av sändarnodens atverng mellan och + fasen b) Medelvärdet av fram- och baåtvt (se ev. 5.39) w ( y ) x w ( x y x y ) y y = atverng av mottagande nod x = atverng av sändande nod Förändrad GeneRec: Contrastve Hebban Learnng (CHL) 5

Uppgftsnlärnng: CHL Bologs plausbltet Ingen mysts baåt-ommunaton längs synaptsa opplngar Atverngsbaserad, nget felvärde behöver scas V vet att det fnns återopplade sgnalvägar härnbaren Inlärnngsalgortmen tenderar att sapa symmetr vterna Övervaaren? Vtuppdaterng från x tll y la stor från y tll x Extern feedbac V säger XOR och blr orrgerade V hör vad v sälva säger När detta audtva stmulus sler sg från vad andra säger (eller vad v förväntar oss att höra) ommer denna sllnad att fungera som felsgnal Inst Språförståelse språproduton V måste först ha hört en massa uttryc, hur de låter, och opplat dem tll ola begrepp Vlet det fnns mycet star evdens för Vd tdpunten: t, vsuellt stmulus t+.5, ( fas) verbal respons (+ audtv feedbac) t+1, (+ fas) audtvt stmulus (orrgerng) XOR IOR! V förväntar oss att höra KASSE V förväntar oss att handen är här Vd tdpunten: t, vsuellt stmulus t+.5, förväntat audtvt stmulus t+1, audtvt stmulus Ett vsuellt stmulus ett förväntat audtvt stmulus Sllnaden mellan förväntat och fatst stmulus = felsgnalen KASSE NASSE! Vd tdpunten: t utförs en motors rörelse. t+.5 ( fas) förväntat vsuellt stmulus. t+1 (+ fas) vsuellt stmulus. Motors handlng ett förväntat vsuellt stmulus Sllnaden mellan förväntat och fatst stmulus = felsgnalen 6

V förväntar oss att se X men får se Y Vd tdpunten: t, vsuellt stmulus t+.5, förväntat vsuellt stmulus t+1, vsuellt stmulus Ett vsuellt stmulus ett förväntat vsuellt stmulus Sllnaden mellan förväntat och fatst stmulus = felsgnalen Kombnerad nlärnng Kombnerad nlärnng Fördelar med att ombnera Inlärnng två steg: 1. Prova 2. Få extern feedbac och ustera synapts effetvtet (vter) CPCA och CHL beränas var för sg Vtuppdaterng (CPCA resp. CHL) summeras för vare nod Uppgftsnlärnng Ice-loal: vtförändrngarna beror av felsgnaler från perfera delar av nätet Uppgftsnrtad: felsgnalen återspeglar hela nätets prestaton och alla vter an påveras för att bättre lösa uppgften Samordnande: vterna anpassas med hänsyn tll övrga vter Byrårats: 1. Problem för algortmen att bestämma vla vter som sa göra vad då alla är beroende av varandra 2. Inlärnngen tar (mycet) lång td Modellnlärnng Loal: vtförändrngen baseras på atverng hos de omedelbart närmaste noderna Autonom: vten förändras utan någon felsgnal Tllförltlg: ommer att extrahera de statstsa regelbundenheterna ndata Grg: det enda som spelar någon roll är den loala orrelatonen mellan resp. nput tll en nod Kortsynt: vterna förändras oberoende om det är tll gagn för den uppgft som nätet är tänt att lösa eller nte 7

Kombnerad nlärnng K hebb y x w x y x y w 1 hebb hebb hebb err hebb beränas +fasen (andra fasen); det vore ontraprodutvt att nätet lär sg orrelatoner som är onflt med önsad output Vd 50% Hebb (CPCA) domnerar modellnlärnng totalt över uppgftsnlärnng Uppgften löses förmodlgen nte Hebb har svårt att baca när den väl har börat arbetsfördela mellan noderna på fel sätt (dvs. tvärsemot uppgften) 1% Hebb (CPCA) funar oftast bra (satt som default) CHL ommer att htta en orret vtuppsättnng, om arteturen och ntala vter är adevata Hebb (CPCA) ser tll att vterna blr tydlga (mot 1 eller 0) Poängen med Hebb (CPCA) CPCA styr upp Underlättar/påsyndar arbetsfördelnng böran av nlärnngen Öar nätets generalserngsförmåga Delar upp nput särdrag som an omombneras Nätet ommer att unna änna gen även helt nya ombnatoner av dessa särdrag, dvs. ommer att unna generalsera tll ny nput Hälper även tll med ce-ombnators generalserng 8