HANNUKAINEN GRUVPROJEKT KOLARI BULLERUTREDNING

Mottagare Hannukainen Mining Oy Typ av dokument Rapport Datum 4.4.2016 HANNUKAINEN GRUVPROJEKT KOLARI BULLERUTREDNING

HANNUKAINEN GRUVPROJEKT KOLARI BULLERUTREDNING Datum 4.4.2016 Författare Sakari Ruokolainen Inspektör Nathan Gaasenbek, Matti Kautto Godkännare Hannukainen Mining Oy Beskrivning Modeller över spridningen av det buller som orsakas av den planerade verksamheten vid Hannukainengruvan Omfattar material från Lantmäteriverkets Fastighetsdatabas 11/2015. http://www.maanmittauslaitos.fi/avoindata_lisenssi_versio1_20120501 I denna utredning har planeringen gjorts i koordinatsystemet ETRS-TM35FIN / N2000. Referens 1510020128 Ramboll Finland AB Kirjastokatu 4 70100 KUOPIO Tfn +358+358 20 755 240 Fax +358+358 20 755 7 www.ramboll.fi

INNEHÅLL 1. Inledning 1 2. Jämförelsevärden 1 2.1 Genomsnittliga ljudnivåer, LAeq 1 2.2 Tillfälliga maximiljudnivåer, LAmax 2 3. Genomförandet av bullermodelleringen 2 3.1 Modelleringsprogrammet och -inställningar 2 3.2 Bullerkällor 2 3.2.1 Bullerkällor i gruvområdet 2 3.2.2 Trafik 3 3.3 Modelleringssituationer 4 3.3.1 Skyddsvallens byggskede 4 3.3.2 Övrigt byggande 5 3.3.3 Produktionsskedet 6 4. Modelleringsresultaten 7 4.1 Nuläge 7 4.2 Byggande av skyddsvallen 8 4.3 Övrigt byggande 9 4.4 Produktionsskedet 9 4.5 Osäkerhetsgranskning 10 4.5.1 Eventuellt impulsartat buller 10 4.5.2 Modelleringsmetod, -föreskrifter och bullerkällor 11 5. Slutsatser 11 5.1 Miljöbullernivåer som orsakas av verksamheten 11 5.2 Gruvans konsekvenser för ljudlandskapet 12 LIITTEET Bilaga 1. Modellering av bullerspridningen; väg 940 i nuvarande läge, genomsnittliga ljudnivåer, LAeq Bilaga 2. Modellering av bullerspridningen; byggande av skyddsvallen, genomsnittliga ljudnivåer, LAeq Bilaga 3. Modellering av bullerspridningen; övrigt byggande vid gruvan, genomsnittliga ljudnivåer, LAeq Bilaga 4. Modellering av bullerspridningen; produktionsskedet, genomsnittliga ljudnivåer, LAeq Bilaga 5. Modellering av bullerspridningen; tillfälliga maximiljudnivåer, LAmax

1. INLEDNING Hannukainen Mining Oy ansöker om miljötillstånd för att utvinna förekomsten i Hannukainen by i Kolari. Till stöd för ansökan om miljötillstånd och delgeneralplanläggningen för gruvområdet har Ramboll med kalkylmässig modellering utrett de bullernivåer som orsakas för näromgivningen av den planerade gruvdriften i Hannukainenområdet. Denna rapport presenterar resultaten av bullermodelleringarna jämte slutsatser. 2. JÄMFÖRELSEVÄRDEN 2.1 Genomsnittliga ljudnivåer, LAeq De bullernivåer som orsakas av verksamheten jämförs med riktvärdena för bullernivåer (A-viktad genomsnittlig ljudnivå, L Aeq ) i statsrådets beslut om riktvärden för bullernivåer 993/1992, vilka presenterats i tabell 1. Tabell 1. Riktvärden för den allmänna bullernivån enligt SRb 993/92 UTOMHUS Områden som används för boende, rekreationsområden i tätorter eller i deras omedelbara närhet samt områden som betjänar vård- eller läroinrättningar Områden som används för semesterboende, campingområden, rekreationsområden utanför tätorter och naturskyddsområden INOMHUS A-viktad genomsnittlig ljudnivå för buller (ekvivalentnivå), L Aeq, högst På kl. 7 22 dagen På kl. 22 7 55 db 45-50dB1) 2) 45 db 40 db 3) Bostads-, patient- och inkvarteringsrum 35 db 30 db Undervisnings- och samlingslokaler 35 db - Affärs- och kontorsrum 45 db - 1) I nya områden är nattriktvärdet för bullernivån 45 db. 2) Nattriktvärdet tillämpas inte på områden som betjänar läroinrättningar. natten 3) Nattriktvärdet tillämpas inte i sådana naturskyddsområden som i allmänhet inte används för vistelse eller observation av naturen på natten. För att bullermätningarna eller -modelleringarna ska kunna jämföras med riktvärdena i SRb, ska det utredas om bullret är impulsartat eller smalbandigt buller. Tillägget på grund av impulsarten och smalbandigheten i den uppmätta eller modellerade ljudnivån är 5 db. När resultaten av modelleringar eller mätningar jämförs, ska också osäkra omständigheter beaktas. Den mekaniska behandlingen av stenmaterialet orsakar impulsartat buller nära bullerkällorna. Impulsarten minskar i takt med att bullret rör sig flera hundra meter bort och försvinner till slut helt. I den verksamhet som är föremål för utredning förekommer inte bullerkällor som orsakar smalbandigt buller, med undantag för arbetsmaskiner och varningssignaler för sprängningar, som dock utgör arbetssäkerhetsomständigheter.

2.2 Tillfälliga maximiljudnivåer, LAmax Det finns inte officiella riktvärden i Finland för tillfälliga maximiljudnivåer för buller som orsakas av industri. De maximilljudnivåer som vanligen tillåtits har varit 60 db (L AFmax ) i bostadsområden och 55 db (L AFmax ) i semesterbostads-, utevistelse och rekreationsområden, och dessa värden har använts i denna utredning. 3. GENOMFÖRANDET AV BULLERMODELLERINGEN 3.1 Modelleringsprogrammet och -inställningar Bullermodelleringen gjordes med modelleringsprogrammet DataKustik CadnaA 4.5, som grundar sig på samnordiska beräkningsmodeller. Programmet är en områdesberäkningsmodell, som sänker bullernivåerna en aning i dämpande förhållanden (lindrig medvind från bullerkällan mot beräkningspunkten och en liten temperaturinversion). Bland annat terrängformerna och bullerutsläppsuppgifter om ljudkällorna matas in i modellen som utgångsuppgifter. Utifrån de terränguppgifter som matats in bildar modelleringsprogrammet en tredimensionell terrängmodell. Nätet av punkter för bullerberäkning placeras på terrängmodellen. Programmet räknar den eftersträvade ljudnivån för buller för varje punkt i beräkningsnätet (t.ex. den genomsnittliga nivån dagtid L Aeq_07-22 ), med beaktande av bland annat dämpningen av buller på grund av avståndet och markytan. Programmet visar resultaten grafiskt (som färger och/eller streck) enligt bullerzon till exempel med 5 db:s mellanrum. I modelleringen användes som terrängmaterial höjdmaterialet i Lantmäteriverkets terrängdatabas, där höjdkurvorna angetts med ett intervall på 2,5 meter. Nätet med punkter för beräkning av buller placerades på en höjd på 2 meter från markytan och avståndet mellan beräkningspunkterna fastställdes till 50 meter. Bullerzoner har presenterats med ett intervall på 5 db. I modelleringarna beaktades inte den bullerdämpande verkan av skogsområden och byggnader i beräkningsområdet. Markytan fastställdes till en mjuk yta (G=0) med undantag för brotts- och upplagsområden, vars ytor fastställdes till hårda, det vill säga bullerreflekterande ytor (G=1). 3.2 Bullerkällor 3.2.1 Bullerkällor i gruvområdet Tabell 2 visar de ljudeffektsnivåer (L WA ) som använts i modelleringarna av de genomsnittliga nivåerna för dag- och nattetid (L Aeq ), de akustiska höjderna från markytan och de planerade verksamhetstiderna på dagen och natten och verksamhetseffektiviteten (andelen för den tid då betydande buller produceras av verksamhetstiderna dag-/nattetid). Bullerkällorna modellerades som punktmässiga bullerkällor med undantag för stenbilar och transportörer, som modellerades som strecklinjeformade bullerkällor. Uppgifterna för bullerkällorna har valts utifrån de uppgifter som fåtts utifrån de mätningar som gjorts för bullerkälltyperna eller av anordningstillverkarna.

Tabell 2. Uppgifter om bullerkällor som använts i modelleringen av de genomsnittliga ljudnivåerna. Bullerkälla L WA (db) Höjd (m) Verksamhetstid (effektivitet) Dag Natt Stickgrävmaskin 114 2 07 22 (90 %) 06 07 (100 %) Stenbil 118 2 07 22 (90 %) 06 07 (100 %) Uppläggning av stensubstanser 116 2 07 22 (33 %) 06 07 (100 %) Normal arbetsmaskin 110 2 07 22 (90 %) 06 07 (100 %) Mobilkross 122 3 07 22 (90 %) 06 07 (100 %) Skutknackning 122 1 07 22 (50 %) 06 07 (100 %) Borrvagn 124 1 07 22 (50 %) 06 07 (100 %) Primärkross 107 0 07 22 (100 %) 22 07 (100 %) Malmtransportör 95 2,6 07 22 (100 %) 22 07 (100 %) Transportörens dragända 100 2,6 07 22 (100 %) 22 07 (100 %) Det buller som sprängningarna orsakar beaktades inte i modelleringarna, eftersom sprängningar görs relativt sällan (uppskattningsvis två sprängningar per vecka) och på grund av att bullerhändelsen är kortvarig, har inte sprängningarna betydande inverkan på de genomsnittliga ljudnivåerna dagtid. Utöver genomsnittliga ljudnivåer dagtid och nattetid har också tillfälliga maximiljudnivåer (L Amax ) som orsakas av bullerkällorna i gruvområdet granskats med modelleringar. I modelleringen av maximiljudnivåer gjordes beräkningen på så sätt att alla bullerkällor ställdes in så att de samtidigt oavbrutet producerade de högsta bullernivåer som uppmätts från bullerkällorna. De bullerutsläppsuppgifter som använts i modelleringen av maximiljudnivåer har presenterats i tabell 3. Tabell 3. De bullerutsläppsuppgifter som använts i modelleringen av maximiljudnivåer. Bullerkälla L WAmax (db) Stickgrävmaskin 128 Stenbil 118 Uppläggning av stensubstanser 124 Normal arbetsmaskin 120 Mobilkross 131 Skutknackning 132 Borrvagn 127 Primärkross 120 Malmtransportör 105 Transportörens dragända 110 3.2.2 Trafik I modelleringarna beaktades den allmänna trafiken på väg 940 och den gruvdriftsrelaterade trafiken enligt följande: Allmän trafik på väg 940 GTD (2015) 759 797 fordon/dygn

tunga trafikens andel 5 8 %. Den gruvdriftsrelaterade trafiken i det skede då gruvan byggs. GTD 350 fordon/dygn tunga trafikens andel 10 % Den gruvdriftsrelaterade trafiken i gruvans produktionsskede. GTD 470 fordon/dygn tunga trafikens andel 10 %. Som hastighetsbegränsning användes de gällande sommarhastighetsbegränsningarna på 80 100 km/h på väg 940 med det undantaget att en hastighetsbegränsning på 60 km/h användes i gruvområdet i gruvans bygg- och produktionsskede. En lägre hastighetsbegränsning föreslås som en planeringslösning för att förbättra trafiksäkerheten och förebygga bullerolägenheter. Som hastighetsbegränsning för anslutningsvägen till gruvan användes 40 km/h. 3.3 Modelleringssituationer Bullernivåerna enligt nuvarande situation i området modellerades enligt spridningen av det buller som orsakas av trafiken på väg 940. Spridningen av det buller som gruvdriften orsakar modellerades i byggskedet av skyddsvallen, i byggskedet efter att skyddsvallen slutförts och i produktionsskedet för gruvan. Situationer där bullerkällorna finns närmare bosättningen har granskats i bullermodelleringen. Under största delen av gruvans drifttid kommer majoriteten av bullerkällorna i gruvområdet att finnas avsevärt längre från bosättningen än vad som är fallet i modelleringssituationen. 3.3.1 Skyddsvallens byggskede Bullermodelleringen i byggskedet för gruvans skyddsvall gjordes i en situation där en stenbilsrutt går vid platsen för den framtida skyddsvallen. sammanlagt fem grävmaskiner arbetar i brottsområdet och upplagsområdet för ytjord Bullerkällorna finns i nivå med den existerande markytan. Observationspunkterna visas på bild 1.

Bild 1. Placeringen för de bullerkällor som använts i bullermodelleringen i byggskedet för skyddsvallen. 3.3.2 Övrigt byggande Modellering av utredningen av bullret av det övriga byggandet efter att skyddsvallen färdigställts gjordes i en situation där det i den södra kanten av gruvområdet finns en cirka 3,3 km lång skyddsvall med en krönhöjd på +206 +230. tre grävmaskiner arbetar i brottsområdet på höjdnivån +185 två grävmaskiner arbetar i upplagsområden för ytjord och uppläggning görs vid två punkter på höjdnivån +220 +225 en grävmaskin arbetar i primärkrossområdet i mobilkrossområdet arbetar en mobilkross och en hammare tre stenbilsrutter går igenom gruvområdet en arbetsmaskinsrutt går vid platsen för det framtida transportbandet Bullerkällornas och skyddsvallens placeringar i en situation med övrigt byggande har presenterats i bild 2.

Bild 2. Placeringen av de bullerkällor som använts i bullermodelleringen och skyddsvallen i fasen för övrigt byggande. 3.3.3 Produktionsskedet Modelleringen av det buller som uppstår i produktionsskedet för gruvan gjordes i en situation enligt startnivån för brytningen, där det i den södra kanten av gruvområdet finns en cirka 3,3 km lång skyddsvall med en krönhöjd på +206 +240. tre grävmaskiner arbetar i brottområdet och tre borrvagnar på startnivån för brytningen +180 i upplagsområden för ytjord arbetar två stickgrävmaskiner och uppläggningen görs på två ställen på höjdnivån +235 i primärkrossområdet finns primärkrossningen, inmatningen till krossverket och uppläggningen av sprängsten i mobilkrossområdet arbetar en mobilkross och en hammare tre stenbilsrutter går igenom gruvområdet mellan gruvan och Rautuvaara verkar ett transportörband, på vilken det finns dragstationer för transportören med en kilometers intervall Bullerkällornas och skyddsvallens placeringar i produktionsfasen har presenterats i bild 3.

Bild 3. Placeringen av de bullerkällor som använts i bullermodelleringen och skyddsvallen i produktionsfasen för gruvan. 4. MODELLERINGSRESULTATEN Modelleringskartorna för de modellerade genomsnittliga ljudnivåerna dag- och nattetid i olika situationer har presenterats i bilagorna 1 4. Modelleringskartor över tillfälliga maximiljudnivåer har presenterats i bilaga 5. 4.1 Nuläge Genomsnittliga ljudnivåer, L Aeq Modelleringarna av det buller som orsakas av den allmänna trafiken på väg 940 har presenterats i bilaga 1.1 vad gäller dagtid och i bilaga 1.2 vad gäller nattetid. Utifrån modelleringsresultaten överstigs de genomsnittliga ljudnivåerna som dagtid orsakas av vägtrafiken riktvärdet på 55 db för boende enligt SRb 993/1992 på två bostadsfastigheter (den högsta genomsnittliga ljudnivån är 57 db) och riktvärdet på 45 db för semesterbostadsområden på 37 semesterbostadsfastigheter (den högsta genomsnittliga ljudnivån är 56 db). De genomsnittliga ljudnivåerna nattetid av vägtrafiken överstiger riktvärdet på 50 db för boende enligt SRb 993/1992 på två bostadsfastigheter (den högsta genomsnittliga ljudnivån är 51 db) och riktvärdet för semesterbostadsområden på 40 db på 26 semesterbostadsfastigheter (den högsta genomsnittliga ljudnivån är 51 db). I Saivojärvi rekreationsområde överstiger de genomsnittliga ljudnivåerna dagtid riktvärdet på 45 db och de genomsnittliga ljudnivåerna nattetid överstiger riktvärdet på 40 db (ifall rekreationsområdet används nattetid) i ett litet område som begränsar sig till väg 940.

4.2 Byggande av skyddsvallen De genomsnittliga ljudnivåer som i det skede då skyddsvallen byggs orsakas av den allmänna trafiken, den trafik som anknyter till gruvan och av bullerkällorna i gruvområdet har presenterats i bilaga 2.1 vad gäller dagtid och i bilaga 2.2 vad gäller nattetid. De genomsnittliga ljudnivåer som orsakas enbart av bullerkällorna i gruvområdet har presenterats i bilaga 2.3 vad gäller dagtid och i bilaga 2.4 vad gäller nattetid. Tillfälliga maximiljudnivåer presenteras i bilaga 5.1. Alla bullerkällor, dag- och nattetid genomsnittliga ljudnivåer, L Aeq Enligt resultaten av modelleringen överstiger de genomsnittliga ljudnivåerna dagtid av den allmänna trafiken, den trafik som anknyter till gruvan och bullerkällorna i gruvområdet riktvärdet på 55 db för boende enligt SRb 993/1992 på två bostadsfastigheter (den högsta genomsnittliga ljudnivån är 58 db) och riktvärdet på 45 db för semesterbostadsområden på 47 semesterbostadsfastigheter (den högsta genomsnittliga ljudnivån är 58 db). Motsvarande genomsnittliga ljudnivåer nattetid av alla bullerkällor överksrider riktvärdet på 50 db för boende enligt SRb 993/1992 på två bostadsfastigheter (den högsta genomsnittliga ljudnivån är 52 db) och riktvärdet för semesterbostadsområden på 40 db på 22 semesterbostadsfastigheter (den högsta genomsnittliga ljudnivån är 51 db). I Saivojärvi rekreationsområde överstiger de genomsnittliga ljudnivåerna dagtid riktvärdet på 45 db och de genomsnittliga ljudnivåerna nattetid överstiger riktvärdet på 40 db (ifall rekreationsområdet används nattetid) i ett litet område som begränsar sig till väg 940. Bullerkällor i gruvområdet, dag- och nattetid genomsnittliga ljudnivåer, L Aeq Utifrån modelleringsresultaten överstiger inte de genomsnittliga ljudnivåerna av enbart bullerkällorna i gruvområdet riktvärdet på 55 db för områden för boende enligt SRb 993/1992 (den högsta genomsnittliga ljudnivån är 50 db). De genomsnittliga ljudnivåerna överstiger riktvärdet på 45 db för områden som används för semesterboende på 23 semesterbostadsfastigheter (den högsta genomsnittliga ljudnivån är 50 db). Motsvarande genomsnittliga ljudnivåer nattetid vilka orsakas enbart av bullerkällorna i gruvområdet överstiger inte riktvärdet på 50 db (den högsta genomsnittliga ljudnivån är 40 db) för områden som används för boende i SRb 993/1992. Riktvärdet på 40 db för semesterbostadsområden överstigs på två semesterbostadsfastigheter (den högsta genomsnittliga ljudnivån är 41 db). I Saivojärvi rekreationsområde understiger de genomsnittliga ljudnivåerna dag- och nattetid av enbart bullerkällorna i gruvområdet 40 db och de ligger följaktligen under riktvärdena. Bullerkällor i gruvområdet, tillfälliga maximiljudnivåer, L Amax Det tillfälliga maximiljudnivåerna som orsakas av bullerkällorna i gruvområdet överstiger enligt modelleringsresultaten jämförelsevärdet på 60 db på fem bostadsfastigheter (det högsta värdet är 63 db) och jämförelsevärdet på 55 db på 34 semesterbostadsfastigheter (det högsta värdet är 63 db). I Saivojärvi rekreationsområde är maximiljudnivåerna som högst 52 db och de understiger jämförelsevärdet på 55 db.

4.3 Övrigt byggande De genomsnittliga ljudnivåer som orsakas av den allmänna trafiken, den trafik som anknyter till gruvan och av bullerkällorna i gruvområdet i samband med övrigt byggande vid gruvan efter att skyddsvallen färdigställts har presenterats i bilaga 3.1 vad gäller dagtid och i bilaga 3.2 vad gäller nattetid. De genomsnittliga ljudnivåer som orsakas enbart av bullerkällorna i gruvområdet har presenterats i bilaga 3.3 vad gäller dagtid och i bilaga 3.4 vad gäller nattetid. Tillfälliga maximiljudnivåer presenteras i bilaga 5.2. Alla bullerkällor, dag- och nattetid genomsnittliga ljudnivåer, L Aeq Enligt resultaten av modelleringen överstiger de genomsnittliga ljudnivåerna dagtid av den allmänna trafiken, den trafik som anknyter till gruvan och bullerkällorna i gruvområdet riktvärdet på 55 db för boende enligt SRb 993/1992 på två bostadsfastigheter (den högsta genomsnittliga ljudnivån är 58 db) och riktvärdet för semesterbostadsområden på 45 db på 23 semesterbostadsfastigheter (den högsta genomsnittliga ljudnivån är 58 db). Motsvarande genomsnittliga ljudnivåer nattetid av alla bullerkällor överksrider riktvärdet på 50 db för boende enligt SRb 993/1992 på två bostadsfastigheter (den högsta genomsnittliga ljudnivån är 52 db) och riktvärdet för semesterbostadsområden på 40 db på 13 semesterbostadsfastigheter (den högsta genomsnittliga ljudnivån är 51 db). I Saivojärvi rekreationsområde överstiger de genomsnittliga ljudnivåerna riktvärdet på 45 db i små områden som begränsar sig till väg 940 och bygglinjen för transportörbandet. Den genomsnittliga ljudnivån nattetid överstiger riktvärdet för nattetid i ett litet område som begränsar sig till väg 940. Bullerkällor i gruvområdet, dag- och nattetid genomsnittliga ljudnivåer, L Aeq Utifrån modelleringsresultaten överstiger inte de genomsnittliga ljudnivåerna av bullerkällorna enbart i gruvområdet riktvärdet på 55 db för områden för boende enligt SRb 993/1992 (den högsta genomsnittliga ljudnivån är 42 db) och inte heller riktvärdet på 45 db för semesterbostadsfastigheter (den högsta genomsnittliga ljudnivån är 42 db). De genomsnittliga ljudnivåerna nattetid vilka enbart orsakas av bullerkällorna i gruvområdet är i boendeområdet som högst 33 db och de understiger följaktligen bägge riktvärden. Riktvärdet för dagtid på 45 db överstigs i ett litet område som begränsar sig till transportörbandet i Saivojärvi rekreationsområde. De genomsnittliga ljudnivåerna understiger riktvärdet för nattetid. Bullerkällor i gruvområdet, tillfälliga maximiljudnivåer, L Amax Det tillfälliga maximiljudnivåerna som orsakas av bullerkällorna i gruvområdet överstiger enligt modelleringsresultaten inte jämförelsevärdet på 60 db (det högsta värdet är 54 db) och inte heller jämförelsevärdet på 55 db på semesterbostadsfastigheterna (det högsta värdet är 54 db). Jämförelsevärdet på 55 db överstigs i ett litet område som begränsar sig till transportörbandet i Saivojärvi rekreationsområde. 4.4 Produktionsskedet De genomsnittliga ljudnivåerna som orsakas under produktionsskedet av den allmänna trafiken på startnivån för brytningen, den trafik som anknyter till gruvan och av bullerkällorna i gruvområdet har presenterats i bilaga 4.1 vad gäller dagtid och i bilaga 4.2 vad gäller nattetid. De

genomsnittliga ljudnivåer som orsakas enbart av bullerkällorna i gruvområdet har presenterats i bilaga 4.3 vad gäller dagtid och i bilaga 4.4 vad gäller nattetid. Tillfälliga maximiljudnivåer presenteras i bilaga 5.3. Alla bullerkällor, dag- och nattetid genomsnittliga ljudnivåer, L Aeq Enligt resultaten av modelleringen överstiger de genomsnittliga ljudnivåerna dagtid av den allmänna trafiken, den trafik som anknyter till gruvan och bullerkällorna i gruvområdet riktvärdet på 55 db för boende enligt SRb 993/1992 på två bostadsfastigheter (den högsta genomsnittliga ljudnivån är 59 db) och riktvärdet för semesterbostadsområden på 45 db på 28 semesterbostadsfastigheter (den högsta genomsnittliga ljudnivån är 58 db). Motsvarande genomsnittliga ljudnivåer nattetid av alla bullerkällor överksrider riktvärdet på 50 db för boende enligt SRb 993/1992 på två bostadsfastigheter (den högsta genomsnittliga ljudnivån är 52 db) och riktvärdet för semesterbostadsområden på 40 db på 18 semesterbostadsfastigheter (den högsta genomsnittliga ljudnivån är 51 db). I Saivojärvi rekreationsområde överstiger de genomsnittliga ljudnivåerna dagtid riktvärdet på 45 db och de genomsnittliga ljudnivåerna nattetid överstiger riktvärdet på 40 db (ifall rekreationsområdet används nattetid) i ett litet område som begränsar sig till väg 940. Bullerkällor i gruvområdet, dag- och nattetid genomsnittliga ljudnivåer, L Aeq Utifrån modelleringsresultaten överstiger inte de genomsnittliga ljudnivåerna av enbart bullerkällorna i gruvområdet riktvärdet på 55 db för områden för boende enligt SRb 993/1992 (den högsta genomsnittliga ljudnivån är 40 db) och inte heller riktvärdet på 45 db för semesterbostadsfastigheter (den högsta genomsnittliga ljudnivån är 42 db). De genomsnittliga ljudnivåerna nattetid vilka enbart orsakas av bullerkällorna i gruvområdet är i boendeområdet som högst 39 db och de understiger följaktligen bägge riktvärden. Utifrån modelleringen orsakas den högsta genomsnittliga ljudnivån nattetid av transportörbandets buller för den närmaste semesterbostadsfastigheten längs med Äkäsjoki. I den bosättning som ligger närmast det egentliga gruvområdet understiger de genomsnittliga ljudnivåerna 40 db med bred marginal. I Saivojärvi rekreationsområde understiger de genomsnittliga ljudnivåerna riktvärdet för dagtid på 45 db. Riktvärdet för nattetid på 40 db överstigs i ett litet område som begränsar sig till transportörbandet. Bullerkällor i gruvområdet, tillfälliga maximiljudnivåer, L Amax Det tillfälliga maximiljudnivåerna som orsakas av bullerkällorna i gruvområdet överstiger enligt modelleringsresultaten inte jämförelsevärdet på 60 db (det högsta värdet är 55 db) och inte heller jämförelsevärdet på 55 db på semesterbostadsfastigheterna (det högsta värdet är 53 db). Riktvärdet på 55 db överstigs i Saivojärvi rekreationsområde på ett litet område som begränsar sig till transportörbandet.

4.5 Osäkerhetsgranskning 4.5.1 Eventuellt impulsartat buller Utifrån bullermodelleringen är det inte möjligt att säga om bullret vid vissa granskningspunkter är impulsartat. Bullrets impulsart kan konstateras genom att lyssna med örat och göra mätningar vid granskningspunkterna. Sannolikheten för förekomst av impulsartat buller är störst i det skede då skyddsvallen byggs, då bullret från bullerkällorna fritt kan förflytta sig i riktning mot bosättningen. Efter att skyddsvallen färdigställts minskar sannolikheten för impulsartat buller, eftersom vallen effektivt förebygger spridning av buller från de närmaste bullerkällorna. De bullerkällor som ligger närmast bosättningen finns på ett avstånd på åtminstone några hundra meter och största delen av bullerkällorna finns på ett avstånd på en kilometer från bosättningen, vilket också bidrar till att minska sannolikheten för impulsartat buller vid granskningsobjekten. Skyddsvallen har dimensionerats på så sätt att de genomsnittliga ljudnivåer som orsakas av enbart bullerkällorna i gruvområdet, efter att skyddsvallen uppförts, inte överstiger riktvärdena enligt i SRb 993/1992 vid de störda objekt som ligger i närheten av bullerkällor som producerar impulsartat buller, inte ens i en situation där en justering på +5 db på grund av impulsarten eventuellt görs vad gäller de genomsnittliga ljudnivåerna. 4.5.2 Modelleringsmetod, -föreskrifter och bullerkällor Den uppskattade osäkerhetsnivå som grundar sig på beräkningsstandarden och som bedömts vid närmaste objekt som störs är ±3 db. Modelleringen har gjorts i gynnsamma väderförhållanden för bullerspridning på så sätt att medvind råder i modelleringen från varje bullerkälla mot varje granskningspunkt och luftens temperaturstratifiering är gynnsam med tanke på bullerspridning. I verkligheten, då vinden blåser från ett väderstreck, är bullernivåerna i det motsatta väderstrecket klart lägre än vad som presenterats i modelleringarna. Å andra sidan kan bullerspridningen i extrema förhållanden vara kraftigare än det som visats i modelleringarna av vissa vindriktningar. I modelleringarna har inte den dämpande inverkan på bullret av trädbeståndet i området beaktats, vilket i synnerhet på större avstånd kan leda till att resultaten överdrivs. Modelleringen har inte heller beaktat den förebyggande inverkan på spridningen av bullret av de tillfälliga lagerhopar som uppkommer i gruvområdet. Den kalkylmässiga granskningen av tillfälliga maximiljudnivåer har gjorts på så sätt att alla bullerkällor samtidigt producerar den högsta ljudnivå som uppmätts från bullerkällorna. I praktiken är detta omöjligt, varför de största tillfälliga ljudnivåerna i verkligheten sannolikt är lägre än vad som presenterats i modelleringen. I de situationer som presenterats i modelleringarna finns bullerkällorna nära bosättningen. I verkligheten kommer majoriteten av bullerkällorna under den största delen av tiden att finnas avsevärt längre från de objekt som störs och de bullernivåer som orsakas är följaktligen lägre. 5. SLUTSATSER 5.1 Miljöbullernivåer som orsakas av verksamheten Utifrån modelleringsresultaten är det möjligt att genomföra den planerade gruvdriften i Hannukainen på så sätt att enbart gruvdriften, efter att skyddsvallen byggts, inte orsakar

genomsnittliga ljudnivåer som överstiger riktvärdena för dag- eller nattetid enligt SRb 993/1992 i de närmaste objekt som störs. I jämförelse med de genomsnittliga nivåer som väg 940 orsakar i nuvarande situation ökar inte de sammanräknade bullernivåerna av gruvdriften och den allmänna trafiken det antal bostads- och semesterbostadsfastigheter som överstiger riktvärdena, då skyddsvallen byggs och hastighetsbegränsningen på väg 940, i Hannukainen by och vid gruvan fastställs till 60 km/h. I Saivojärvi rekreationsområde kan riktvärdena överstigas i ett litet område som begränsar sig till väg 940 redan i nuvarande situation och också i det område som begränsar sig till transportörbandet då gruvan är i drift. Andelen områden där riktvärdet överstigs är dock väldigt liten jämfört med hela rekreationsområdet. Utifrån modelleringsresultaten är byggandet av skyddsvallen det skede som orsakar de högsta bullernivåerna i bosättningen, då de sammanräknade bullernivåerna av gruvfunktionerna och den allmänna trafiken, i jämförelse med den nuvarande situationen, kan öka antalet semesterbostadsfastigheter där riktvärdet för dagtid överstigs med ungefär 10. Byggskedet för skyddsvallen är dock relativt kort (uppskattad tid på 2 år) och byggandet av vallen är en kritisk åtgärd för att förebygga framtida bullerkonsekvenser. Därtill ska det beaktas att när skyddsvallen byggs finns de viktigaste bullerkällorna samtidigt i huvudsak i ett litet område och de förflyttas i takt med att vallen byggs, och följaktligen är inte bullerspridningen av den omfattning som lagts fram i modelleringen under hela byggtiden vid alla de objekt som störs närmast skyddsvallen. De genomsnittliga ljudnivåer som gruvdriften orsakar nattetid är i regel väldigt låga, eftersom flera bullerkällor under den planerade verksamhetstiden, i syfte att begränsa bullerkonsekvenserna, avgränsats till en timme (kl. 6 7) nattetid. I det skede då gruvan är i produktion orsakas den största genomsnittliga ljudnivån nattetid utifrån modelleringarna av transportörbandet för semesterfastigheterna i Äkäsjoki. Det är möjligt att förbättra ljudisoleringen i inkapslingen av transportörbandet vid Äkäsjoki för att förebygga bullerkonsekvenser. En granskning av bullret visar att tillfälliga maximiljudnivåer på grund av verksamheten, vilka kan förekomma under ovan nämnda morgontimmar, utgör den viktigaste parametern för de genomsnittliga ljudnivåerna nattetid. Under byggandet av skyddsvallen är det möjligt att de högsta ljudnivåerna som orsakas av gruvdriften kan överstiga de använda jämförelsevärdena på 60 db för bostadsfastigheter och 55 db för semesterbostadsfastigheter. Efter byggandet av skyddsvallen överstigs dock inte jämförelsevärdena utifrån den kalkylmässiga granskningen. Sprängningar vid brottet kan i det inledande skedet av brytningen orsaka högre tillfälliga bullernivåer jämfört med andra bullerkällor. Det har dock planerats att sprängningar görs enbart dagtid ungefär två gånger per vecka och de sprängningar som görs närmast bosättningen har planerats att utföras med mindre sprängämnesmängder än sprängningar som görs längre bort från bosättningen. Därtill ska det beaktas att i takt med att brytningen framskrider djupare under den omgärdande markytan, kommer också bullerkonsekvenserna av sprängningarna för den närliggande omgivningen att minska. Bullerkonsekvenser som orsakas av sprängningar kan förebyggas genom att utföra sprängningar vid det klockslag då minst störningar uppkommer och genom att informera den närliggande bosättningen om tidpunkterna för sprängningarna.

5.2 Gruvans konsekvenser för ljudlandskapet I det granskade området finns det för tillfället inte betydande bullerkällor i form av gruvor och miljöbullernivåerna utgörs i huvudsak av det buller som orsakas av den allmänna trafiken. Följaktligen kommer gruvdriften att ändra det allmänna ljudlandskapet under den tid då gruvan är i drift och de ljud som gruvdriften orsakar kan höras långt borta från bullerkällorna beroende på väderförhållandena, trots att de bullernivåer som verksamheten orsakar inte är höga vid närmaste objekt som störs. De ljud som i typfallet hörs av gruvdrift utgörs av stenbilarnas acceleration då de kör upp på gråbergsområdet, dunsar vid uppläggning av gråberg då stenarna slås mot varandra och ljud av krossning och skutknacking. Ljud från bullerkällorna i brottsområdet, såsom borrljud kan höras vid bosättningen, men i takt med att brytningen framskrider djupare under markytan kommer brottsbullrets andel av såväl bullernivåerna som de ljud som kan höras att minska. De objekt som ligger närmast gruvan och störs finns åtminstone flera hundra meter från bullerkällorna. På stora avstånd ändras bullrets art då det rör sig framåt och ljudegenskaper som allmänt ses som störande, såsom impulsartat och smalbandigt ljud minskar, och försvinner till slut helt och hållet. Ljudets störande egenskaper minskas också av den skyddsvall som byggs i området, vilken effektivt förebygger bullerspridning från de bullerkällor som finns närmast bosättningen. Buller uppfattas på ett väldigt individuellt sätt och också ljud på låg nivå kan vara störande för särskilt känsliga personer. Med rätt placering av bullerkällor och skyddsvallar och tillräcklig dimensionering av bullerbekämpningsåtgärderna är det dock möjligt at genomföra den planerade gruvdriften i Hannukainen på så sätt att bullerkonsekvenserna av verksamheten understiger Statsrådets riktvärden för utomhusbuller. Ramboll Finland AB Sakari Ruokolainen Planerare Matti Kautto Ledande sakkunnig