Fyrisåns åtgärdsområde

Fyrisåns åtgärdsområde - underlag till åtgärdsprogram Sammanfattande underlag till Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Utgiven av: Ansvarigt distrikt: Foto: Länsstyrelsen Västmanlands län Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelsen Västmanlands län Länsstyrelsen Västmanlands län 721 86 Västerås Telefon 010-224 90 00 Hemsida www.vattenmyndigheterna.se 2(47)

Inledning Denna bilaga utgör ett underlag till åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt. Den är en sammanfattning för ett av vattendistriktets 84 åtgärdsområden. Sammanfattningen baserar sig på utdrag ur VISS 1 och analyser genomförda av länsstyrelserna och vattenmyndigheterna. För övergödning är de fysiska åtgärder som behöver genomföras till 2027 medtagna eftersom dessa med fördel kan påbörjas under den period som åtgärdsprogrammet omfattar, det vill säga fram till 2021. Syftet är att redovisa förslag på fysiska åtgärder som bedöms vara nödvändiga för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas i Fyrisåns åtgärdsområde. De åtgärder i form av styrmedel som riktar sig till myndigheter och kommuner och som är bindande enligt vattenförvaltningsförordnigen beskrivs i Förvaltningsplan Norra Östersjöns vattendistrikt del 4. De fysiska åtgärder som beskrivs här är de som konsekvensanalyserats och som bedömts lämpliga för att följa miljökvalitetsnormerna. De är inte bindande, men myndigheter och kommuner ansvarar för att miljökvalitetsnormer följs och skall inom sina ansvarsområden vidta de åtgärder som behövs så att fysiska åtgärder blir genomförda av verksamhetsutövarna. 2 Osäkerheten i de föreslagna fysiska åtgärdernas lämplighet, uppskattade effekter och kostnader kan vara betydande på den lokala skalan eftersom de analyser som de stödjer sig på ibland utgår ifrån information från en grövre geografisk skala. Det innebär att om det finns andra mer lämpliga åtgärder kan dessa ersätta de fysiska åtgärder som föreslås här. Bilagorna länkar ihop uppgifter på åtgärdsområdesskala som ett åtgärdsprogram ska innehålla enligt miljöbalken 2, till exempel: de åtgärder som myndigheter eller kommuner behöver vidta, vilka myndigheter eller kommuner som behöver vidta åtgärderna, när åtgärderna behöver vara genomförda, hur krav på förbättringar ska fördelas mellan olika typer av källor och mellan olika åtgärder, samt den förbättring som var och en av åtgärderna bedöms medföra och hur åtgärderna tillsammans bedöms bidra till att normen följs. 1 VattenInformationsSystem Sverige. Den databas som bland annat innehåller uppgifter om enskilda vattenförekomsters statusklassificeringar. www.viss.lansstyrelsen.se 2 5 kap. 6 om Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsförvaltning 3(47)

Sammanfattning Fyrisån är ett av de större åtgärdsområdena i Norra Östersjöns vattendistrikt. Åns huvudfåra har sin början vid Österbybruk och från de reglerade dammarna vid åns källflöden rinner den sedan via Sundbroån ned till Dannemorasjön. Därefter passerar den Vattholma och Storvreta innan den når Ulva Kvarn och Uppsala stad för att sedan mynna i Mälaren i Ekoln. Flera stora biflöden ansluter till Fyrisån varav Vendelån, Björklingeån och Jumkilsån är de största. Ansträngda syrgasförhållanden präglar Fyrisåns övre delar. Detta beror delvis på att fallhöjden är liten, vilket även bidrar till återkommande översvämningar kring ån. Det finns ett stort antal vandringshinder både i Fyrisåns huvudfåra och i dess biflöden, vilket ger mycket begränsade vandringsvägar för fisk och andra djur. Större delen av Fyrisån har inte god ekologisk status, främst på grund av övergödning, begränsade vandringsmöjligheter för fisk samt biotopförstöring. Orsaker till problemen är bland annat markanvändning, punktutsläpp av näringsämnen och vandringshinder. Sex av de 11 sjöarna och 19 av de 35 vattendragen i Fyrisåns åtgärdsområde har problem med övergödning. För att förbättra näringsstatusen föreslås en rad åtgärder för att minska näringsbelastningen från jordbruksmark (bland annat anpassade skyddszoner och strukturkalkning) och enskilda avlopp. Tre sjöar och 33 vattendragsförekomster i åtgärdsområdet har problem med förändrade habitat genom fysisk påverkan. De åtgärder som behöver prioriteras inom åtgärdsområdet är framför allt att anlägga ekologiskt funktionella kantzoner längs vattendragen, biotopvård av rensade och rätade vattendrag samt att skapa fria vandringsvägar för fisk. Totalt föreslås att 31 dammar inom åtgärdsområdet antingen rivs ut eller att vandringsvägar för fisk anläggs. Inga ytvattenförekomster inom åtgärdsområdet uppnår god kemisk status på grund av förekomsten av kvicksilver och polybromerade difenyletrar. Om kvicksilver och polybromerade difenyletrar undantas i bedömningen av de prioriterade ämnena så är det två ytvattenförekomster; Fyrisån mellan Ekoln och Sävjaån, som har sänkt kemisk status på grund av höga halter av antracen i sediment och Dannemorasjön som har sänkt kemisk status på grund av höga halter kadmium i sediment. Tre vattenförekomster uppnår inte god status för de särskilda förorenande ämnena (SFÄ) som ingår i bedömningen av ekologisk status. I Fyrisån mellan Vattholma och Dannemora finns höga halter av zink i vatten. I Fyrisån mellan Jumkilsån och Sävjaån finns höga halter av både zink och arsenik i vatten och i Fyrisån mellan Dannemorasjön och Stordammen påträffas höga halter av zink, arsenik och koppar i vatten. Föreslagna åtgärder inom åtgärdsområdena utgörs av exempelvis muddring av förorenade sediment och utsläppsreduktion av miljögifter via t.ex. tillsyn eller omprövning av tillstånd. Sex av 34 grundvattenförekomster riskerar att inte uppnå god status till år 2021, vilket generellt beror på problem med perfluorerade alkylsyror (PFAS), bekämpningsmedel, klorid och sulfat. Grundvattnet har, med två undantag, god kemisk status i Fyrisåns åtgärdsområde. Grundvattenförekomsten Uppsalaåsen-Uppsala har otillfredsställande status avseende BAM (2,6- diklorbensamid). Förekomsten har dessutom ökande halter av PFAS. Föroreningarna sträcker sig ca 10 km och ett brunnsområde har varit avstängt några år till följd av föroreningarna. Förekomsten är redan idag hårt belastad från bl.a. tätorten och kommunen vill exploatera förekomsten och planerar för ytterligare minst 60 000 invånare ovanpå förekomsten. Uppsalaåsen-Björklinge har otillfredsställande status på grund av höga halter av växtbekämpningsmedlet BAM. Samtliga grundvattenförekomster uppnår god kvantitativ status. 4(47)

Åtgärdsprogram för Fyrisåns åtgärdsområde... 1 Inledning... 3 Sammanfattning... 4 1. Beskrivning av åtgärdsområdet... 6 1.1 Status och miljöproblem... 10 1.2 Miljökvalitetsnormer... 17 2. Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten... 21 2.1 Övergödning... 21 2.2 Försurning... 27 2.3 Miljögifter... 27 2.4 Främmande arter... 29 2.5 Förändrade habitat genom fysisk påverkan... 29 3. Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten... 34 3.1 Näringsämnen... 34 3.2 Miljögifter... 35 3.3 Klorid... 36 3.4 Förändrade grundvattennivåer... 37 3.5 Övriga miljöproblem... 37 4. Otillräckligt dricksvattenskydd... 38 4.1 Nulägesbeskrivning... 38 4.2 Åtgärder... 39 5. Åtgärder för skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning... 39 5.1 Natura 2000-områden och skyddade arter enligt habitatdirektivet... 39 5.2 Nitratkänsliga områden... 40 6. Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig... 40 5(47)

1. Beskrivning av åtgärdsområdet Fyrisåns åtgärdsområde är beläget i den nordöstra delen av Norra Östersjöns vattendistrikt och är ett av de större åtgärdsområdena i Uppsala län (figur 1). Fyrisåns huvudfåra har sin början vid Österbybruk och från de reglerade dammarna vid åns källflöden rinner den sedan via Sundbroån ned till Dannemorasjön. Därefter passerar den Vattholma och Storvreta innan den når Ulva Kvarn och Uppsala stad för att sedan mynna i Mälaren i Ekoln. Flera stora biflöden ansluter till Fyrisån varav Vendelån, Björklingeån och Jumkilsån är de största. I Fyrisåns åtgärdsområde finns 80 vattenförekomster varav 11 är sjöar, 35 vattendrag och 34 grundvattenförekomster (figur 1b). Fyrisåns åtgärdsområde omfattar nästan en tredjedel av Uppsala läns yta. Kommunerna Tierp, Östhammar och Uppsala ingår i åtgärdsområdet och nära 50 procent av länets befolkning är bosatta här. Hela området är kraftigt påverkat av dikningar och markavvattning. Upplandsslätten har under lång tid använts för jordbruksproduktion och människans nyttjande av Fyrisån sträcker sig långt tillbaka i tiden och utgör grunden för uppbyggnaden av hela samhället både i området kring i Norduppland. Sammantaget är Fyrisån det i särklass värdefullaste slättlandsvattendraget i Uppsala län och den utgör ett karaktärsexempel på en nordlig slättlandså i Sverige. Även idag har Fyrisån stor betydelse för samhällsutvecklingen i länet. Den bidrar exempelvis till Uppsalas vattenförsörjning via infiltration i åsen. Den är recipient för bland annat kommunala reningsverk och för Uppsala stads dagvatten. Dessutom fungerar den som kommunikationsled och utgör även ett betydelsefullt inslag i Uppsalas stadsmiljö. De 34 grundvattenförekomsterna inom Fyrisåns åtgärdsområde återfinns nästan enbart i Uppsalaåsen, en av Sveriges största rullstensåsar. Åsen börjar söder om Stockholm, sträcker sig genom hela Uppland och vidare ut i havet norr om Billudden i Norduppland och fortsätter sedan på havsbotten långt norrut i Östersjön. Åsen är uppdelad i mindre delar som går under namnen Sunnerstaåsen, Ultunaåsen, Kasåsen och Vattholmaåsen med flera. De två stora åsarna Uppsalaåsen och Vattholmaåsen innehåller flera olika grundvattenförekomster. I åsarna finns många vattentäkter med stora vattenuttag. Påverkan från tätort och trafik samt verksamheter är mycket stor och ökar längre söderut i åsen. 6(47)

Fyrisån. 7(47)

Figur 1. Översikt av området: dess plats i vattendistriktet, kommuner, tätorter och markanvändning 8(47)

Figur 2. Ytvattenförekomsternas ID-beteckningar (EUCD). 9(47)

1.1 Status och miljöproblem 1.1.1 Ytvatten Ekologisk status och miljöproblem Större delen av Fyrisån, 39 av 46 vattenförekomster, har inte god ekologisk status (figur 3). Orsakerna är främst övergödning, begränsade vandringsmöjligheter för fisk samt biotopförstöring. Sex av de 11 sjöarna och 19 av de 35 vattendragen i Fyrisåns åtgärdsområde har problem med övergödning, medan 3 sjöar och 33 vattendragsförekomster i åtgärdsområdet har problem med förändrade habitat genom fysisk påverkan. Björklinge-Långsjön, Harvikadammen, Slagsmyren, Stordammen och Velången är de sjöar som uppnår god ekologisk status. Endast två vattendragsförekomster, Dalån och Storån, bedöms ha god ekologisk status. Den ekologiska statusen i ett vatten påverkas av halten miljögifter, så kallade särskilda förorenande ämnen (SFÄ). Zink har uppmätts i halter över klassgränsen i vattenförekomsten Fyrisån mellan Vattholma och Dannemora. Zink och arsenik har uppmätts i halter över klassgränsen i vattenförekomsten Fyrisån mellan Jumkilsån och Sävjaån. Även i vattenförekomsten Fyrisån mellan Dannemorasjön och Stordammen har zink och arsenik men också koppar, uppmätts i halter över klassgränsen. 10(47)

Figur 3. Fyrisåns åtgärdsområde med dess ytvattenförekomster och deras ekologiska status. Kemisk status och miljöproblem Samtliga ytvattenförekomster i åtgärdsområdet har, liksom i hela Sverige, sänkt kemisk status med avseende på överallt överskridande ämnen som utgörs av parameterna kvicksilver (Hg) och polybromerade difenyletrar (PBDE). Förutom Hg och PBDE har det prioriterade ämnet antracen uppmätts i sediment i halter som överskrider gränsvärdet, 11(47)

vilket sänker den kemiska statusen i Fyrisån mellan Ekoln och Sävjaån (figur 4). I Dannemorasjön har kadmium uppmätts i sediment i halter över gränsvärdet vilket sänker sjöns kemiska status. Ett antal andra prioriterade ämnen har uppmätts i höga halter i flera av vattenförekomsterna inom åtgärdsområdet. Att statusen inte sänkts med avseende på dessa ämnen beror antingen på att provtagningsfrekvensen är otillräcklig eller att det saknas fastställda gränsvärden för sediment. Detta redogörs för under avsnittet 2.3. 12(47)

Figur 4. Kemisk status, exklusive kvicksilver, i ytvatten. Även Dannemorasjön har sänkt kemisk status pga överskridande halter kadmium i sediment. 1.1.2 Grundvatten Kemisk status och risk Grundvattnet har god kemisk status i Fyrisåns åtgärdsområde med undantag för de två grundvattenförekomsterna Uppsalaåsen-Björklinge och Uppsalaåsen-Uppsala (figur 5). Grundvattenförekomsten Uppsalaåsen-Uppsala har otillfredsställande status avseende BAM (2,6-diklorbensamid). Utöver detta hittas flera perfluorerade alkylsyror, PFAS, i förekomsten, däribland PFOS (perfluoroktansulfonat), i halter som överstiger livsmedelsverkets rekommenderade åtgärdsgräns. Halterna av PFAS är ökande. Föroreningen rör sig i grundvattenströmmens riktning och nådde under 2014 till det sydligaste brunnsområdet som ligger i utströmningsområdet för åsen. Uppsalaåsen- Uppsala är i risk att inte uppnå god status till år 2021. Riskerna gäller bl.a. PFAS och BAM. Uppsalaåsen är även klassad till risk att inte nå god status eftersom den har en sådan stor belastning. Uppsala stad vilar på vattenförekomsten och är därmed orsak till riskbedömningen. Uppsalaåsen-Björklinge bedöms ha otillfredsställande status med avseende på växtbekämpningsmedlet BAM. Ytterliggare fyra grundvattenförekomster riskerar att inte uppnå god status 2021. Sävjaån-Samnan och Gunsta riskerar att inte uppnå god status på grund av höga kloridhalter. Vattholmaåsen-Salsta har förhöjda halter av sulfat. Dannemora riskerar att inte uppnå god status på grund av påverkan från exempelvis gruvverksamhet. I Dannermora är halterna av klorid generellt höga. Kartan i figur 6 visar vilka grundvattenförekomster som riskerar att inte uppnå god kemisk status till år 2021. Kvantitativ status och risk Samtliga 34 grundvattenförekomster i Fyrisåns åtgärdsområde bedöms ha god kvantitativ status och ingen risk föreligger att de inte har god status även 2021. Undersökningar av grundvattennivåerna saknas för samtliga grundvattenmagasin men det finns i dagsläget inga indikationer på kvantitetsproblem i åtgärdsområdet. 13(47)

Figur 5. Kemisk status för grundvatten i Fyrisåns åtgärdsområde. 14(47)

Figur 6. Risk för att god kemisk status inte uppnås till 2021 för grundvatten i Fyrisåns åtgärdsområde. 15(47)

1.1.3 Skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Dricksvatten Inom Fyrisåns åtgärdsområde omfattas 13 vattenförekomster av dricksvattendirektivet 3, vilket handlar om att säkerställa dricksvatten av god kvalitet för att skydda människors hälsa. Fyra av dessa är vattendragsförekomster och de övriga är grundvatten, varav ett till en mindre del ligger i åtgärdsområdet Ekoln-Närområde. Avloppskänsligt vatten fosfor Hela Fyrisåns åtgärdsområde ligger i avloppskänsligt område. Enligt avloppsdirektivet 4 bedöms hela Sverige vara avloppskänsligt med avseende på fosfor och alla tätbebyggelser behöver rena sitt avloppsvatten från fosfor. Nitratkänsligt område Fyrisåns åtgärdsområde är utpekat som nitratkänsligt område. Inom dessa områden får inte mer kväve spridas än vad grödan behöver. Vidare begränsas både tiden och sättet för spridning av gödsel inom de utpekade områdena. Natura 2000-områden Natura 2000 är ett nätverk inom EU som ska skydda och bevara den biologiska mångfalden. Värdefulla naturtyper och arter ska upprätthållas i så kallad gynnsam bevarandestatus. Ett område kan antingen vara utpekat enligt habitatdirektivet 5 eller enligt fågeldirektivet 6. I Fyrisåns åtgärdsområde finns tre områden utpekade enligt habitatdirektivet. Gåsholmen och Andersbo backar berör till viss del vattenförekomster medan Funbosjön-Sävjaån till stor del är utpekat på grund av sina vattenmiljöer. Natura 2000-området Gåsholmen inkluderas en del av sjön Velången. Naturtypen är 3160, dystrofa sjöar och småvatten. I Andersbo Ängsbackar ingår en del av Dannemorasjön som naturtypen 3150, naturligt eutrofa sjöar. Dannemorasjön är ett av Fyrisåns källflöden. Den är till stora delar igenvuxen med vass, vilket framför allt beror på att sjön sänktes drygt en meter under 1700- och 1800-talen. Syrgasförhållandena är ansträngda vintertid och till följd av detta finns då risk för fiskdöd. Däremot är sjön känd som en fin fågellokal, bland annat beroende på de ädellövrika omgivningarna. Funbosjön är en eutrof, fiskrik slättlandssjö och en av de artrikaste sjöarna i Mellansverige. Den tillhör naturtyp 3150, naturligt eutrofa sjöar med nate eller dybladsvegetation. I sjösystemet finns utter och de sällsynta fiskarna asp, nissöga och stensimpa. Sävjaån med biflöden är en av de få åarna i Uppland utan vandringshinder för fisk. Det övergripande målet för Natura 2000-området är att de ingående naturtyperna och arterna har gynnsam bevarandestatus. Detta innebär att främst att näringshalten i vattnet inte får öka och att alla vandringsvägar hålls öppna. Badvattendirektivet I Fyrisåns åtgärdsområde omfattas Fjällnorabadet, badet i Björklinge-Långsjön och Siggeforabadet av badvattendirektivet. 7 Badvattendirektivet innebär att badplatser med 3 Rådets direktiv 98/83/EG om kvaliteten på dricksvatten 4 Rådets direktiv 91/271/EEG om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse 5 Rådets direktiv 92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter 6 Rådets direktiv 2009/147/EG om bevarande av vilda fåglar 7 Europaparlamentet och rådets direktiv 2006/7/EG om förvaltning av badvattenkvaliteten 16(47)

fler än 200 badande i snitt per dag under sommarsäsongen ska registreras årligen. Dessutom ska vattenkvaliteten övervakas enligt Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om badvatten (NFS 2008:8). För varje badplats ska det finnas en kontrollplan för kvalitetskontroll, en badvattenprofil med beskrivning av badplatsen, föroreningskällor, risken för blomning av cyanobakterier, risk för utbredning av makroalger/alger och placering av kontrollpunkter. 1.2 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är juridiskt bindande krav. För ytvatten fastställs miljökvalitetsnormer (MKN) för kemisk och ekologisk status och för grundvatten fastställs MKN för kemisk och kvantitativ status. Endast de vattenförekomster som är klassade till god ekologisk status har MKN god ekologisk status. Dessutom gäller icke-försämringskravet vilket innebär att tillståndet i vattenförekomsten inte får försämras. I många vattenförekomster har det bedömts att det inte är tekniskt möjligt eller att det medför orimliga kostnader, eller att det på grund av naturliga förhållanden är omöjligt att uppnå god ekologisk status till år 2015. Dessa har fått tidsundantag och där ska god ekologisk status istället uppnås antingen till 2021 eller 2027. För vattenförekomster som är del av områden som är skyddade enligt art- och habitatdirektivet (Natura 2000) ställs det även kompletterande krav på vattenkvaliteten. Det strängaste kravet ur miljösynpunkt gäller i dessa fall. Beslut om MKN togs av vattendelegationen för Norra Östersjöns vattendistrikt den xxx 20XX. För uppdaterad information för respektive vattenförekomst hänvisas till VISS samt den tabell med MKN för samtliga vattenförekomster i vattendistriktet som finns tillgänglig på Vattenmyndighetens webbplats www.vattenmyndigheterna.se. 1.2.1 Ytvatten MKN för ekologisk status Miljökvalitetsnormer för de vattenförekomsterna i Fyrisåns åtgärdsområde som inte har god ekologisk status framgår av tabell 1. Tidsundantag tillämpas när åtgärder bedöms vara orimligt dyra eller tekniskt komplicerade. MKN för kemisk status Samtliga ytvattenförekomster har miljökvalitetsnormen Uppnår ej god kemisk ytvattensstatus på grund av förhöjda bakgrundshalter av kvicksilver och atmosfärisk deposition av PBDE. Identifierade punktutsläpp av kvicksilver som bidrar till sänkt kemisk status ska åtgärdas så fort det går. I Fyrisån mellan Ekoln och Sävjaån finns tidsundantag till 2021 för det prioriterade ämnet antracen, skälet till detta är att det anses tekniskt omöjligt att åtgärda problemet tidigare. I Dannemorasjön sätts en undantagen tidsfrist till 2021 för kadmium. Ytterligare undersökningar behövs för att utreda orsak och bedöma möjliga åtgärder. Tabell 1. Miljökvalitetsnormer för ekologisk status för de vattenförekomster som inte uppnår god eller hög status 2015 Namn Vatten ID Miljökvalitetsnorm Orsak till undantag Vidboån SE661938-162535 Övergödning (Orimliga kostnader), Morfologiska 17(47)

förändringar, Flödesförändringar (Tekniskt omöjligt) Storån Ubby-Långsjön Fyrisån Ekoln - Sävjaån SE662938-161712 SE663285-163200 SE663334-160460 status 2021 status 2021 Övergödning, Konnektivitet, Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Övergödning (Orimliga kostnader) Övergödning, Konnektivitet (Orimliga kostnader) Fyrisån Edasjön - Norrsjön SE663467-161810 status 2021 Övergödning, Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Sävjaån Sävjaån Ramsen SE663632-161807 Norrsjön - Trehörningen Fyrisån - Bäck från Trehörningen SE663708-162263 bäck mynnar Almunge Långsjön Trehörningen Sävjaån SE663553-160798 SE663554-161260 SE663600-161836 SE663632-161807 SE663661-161530 SE663708-162263 SE663734-161589 SE663832-161478 status 2021 status 2021 status 2021 Övergödning, Konnektivitet, Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Övergödning, Konnektivitet, Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Övergödning (Orimliga kostnader) Övergödning (Orimliga kostnader) Övergödning, Konnektivitet, Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Övergödning, Konnektivitet (Orimliga kostnader) Övergödning, Konnektivitet, Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Sävjaån Almunge Långsjön SE663888-162678 Övergödning, Konnektivitet, Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Funbosjön Fyrisån Jumkilsån - Sävjaån SE663958-161511 SE663992-160212 status 2021 Övergödning, Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Övergödning, Konnektivitet, Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader), Särskilda 18(47)

förorenande ämnen (Zink, Arsenik) Jumkilsån Sävjaån Vistebyån Fyrisån Ulva - Björklingeån Tomtaån SE664326-159737 SE664466-161742 SE664470-160092 SE664843-161290 status 2021 Övergödning, Konnektivitet, Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Konnektivitet, Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Övergödning, Konnektivitet, Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Övergödning, Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Fyrisån mellan Björklingeån och Vendelån SE665090-160546 Konnektivitet, Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Jumkilsån Björklingeån - mynningen till Björklinge Åloppebäcken Lejstaån Vendelån mynningen - Sävastabäcken Björklingeån Sävastabäcken SE665233-158531 SE665332-159792 SE665448-159008 SE665499-161461 SE665830-160403 SE665950-159116 SE666154-160083 Övergödning, Konnektivitet, Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Konnektivitet, Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Övergödning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet, Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Övergödning, Konnektivitet, Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Övergödning, Konnektivitet, Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Övergödning, Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Velångsbäcken SE666273-159432 Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Fyrisån Vattholma - Dannemorasjön Velångsbäcken SE666354-160829 SE666440-158905 status 2021 Konnektivitet, Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader), Särskilda förorenande ämnen (Zink) Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) 19(47)

Vendelån Sävastabäcken - Tassbäcken Dannemorasjön Vendelsjön Fyrisån - Tassbäcken Dalån Slagsmyren- Harvikadammen SE666666-160056 SE667135-161090 SE667218-160102 SE667353-159779 SE667409-161570 status 2021 status 2021 status 2021 Konnektivitet, Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Övergödning (Orimliga kostnader) Övergödning, Konnektivitet, Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Konnektivitet, Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Konnektivitet, Flödesförändringar (Orimliga kostnader) Dalån SE667541-161395 status 2021 Konnektivitet, Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader), Flödesförändringar (Tekniskt omöjligt) Fyrisån Dannemorasjön - Stordammen SE667968-161479 Konnektivitet, Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader), Särskilda förorenande ämnen (Zink, Arsenik, Koppar) Fyrisån - Toboån SE668450-160180 Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) 1.2.2 Grundvatten Miljökvalitetsnormen för grundvattenförekomster som uppnår god kemisk och kvantitativ status är satt till god kemisk och kvantitativ grundvattenstatus 2015. För grundvattenförekomster med otillfredsställande kemisk status är normen satt till god kemisk grundvattenstatus 2015, med undantag för BAM (2,6-diklorbensamid). Ämnen som har uppåtgående trend ska ha en miljökvalitetsnorm för uppåtgående trend enligt SGUS föreskrift SGUFS 2013:2. Alla grundvattenförekomster i åtgärdsområdet utom två har miljökvalitetsnormen god kemisk status 2015 och samtliga har god kvantitativ status 2015. Förekomsterna Uppsala och Björklinge har klassats till otillfredsställande status med avseende på bekämpningsmedel och Björklinge även med avseende på klorid. Miljökvalitetsnormen för dessa båda är god kemisk status med undantag till 2027 för de ämnen som sänker statusen. Förekomsten Uppsalaåsen- Uppsala har en uppåtgående trend av PFAS och bör därför ha miljökvalitetsnorm för ämnet dessa ämnen. 1.2.3 Kompletterande krav för skyddade områden Målet för Natura 2000-områden är att samtliga naturtyper och arter ska nå en så kallad gynnsam bevarandestatus. Målet gäller för en större region och det är inte alltid att det behöver uppnås i varje enskilt Natura 2000-område. Särskilda mål, ett så kallat gynnsamt 20(47)

tillstånd, ska därför införas för de enskilda Natura 2000-områdena som tillsammans ska bidra till gynnsam bevarandestatus i regionen. Under 2016 ska Länsstyrelserna definiera gynnsamt tillstånd i samband med att bevarandeplanerna för Natura 2000-områdena uppdateras. Miljökvalitetsnormerna kan därför behöva revideras efter detta. Inga kompletterande krav för skyddade områden är nödvändiga i Fyrisåns åtgärdsområde. Bevarandemålen för gynnsam bevarandestatus sammanfaller med god ekologisk status. 2. Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten 2.1 Övergödning 2.1.1 Tillstånd Sex av de 11 sjöarna och 19 av de 35 vattendragen bedöms ha problem med övergödning (figur 7). Det grumliga vattnet i ån transporterar varje år stora mängder fosfor, ungefär 50 ton, till Ekoln och Mälaren. Särskilt påverkade delar är den del av ån som rinner genom Uppsala stad och Sävjaån. Tillflödet från Sävjaån bidrar med avsevärda mängder fosfor, liksom Uppsalas dagvatten och avloppsreningsverk. Ett undantag är delar av Björklingeån, som tack vare sitt bevarade naturliga lopp och trädbevuxna närområde har en naturlig retention och delvis skyddas mot jorderosion. Detta bidrar till att halterna av näringsämnen är förhållandevis låga här. Syrgasbrist är ett problem i Fyrisåns övre delar. Syrefattigt vatten tappas ur dammarna i Österbybruk. Fallhöjden i åns över delar är liten varför vattnet flyter långsamt och utan att syresättas. Inte förrän nedströms Dannemorasjön syresätts Fyrisåns vatten. 21(47)

Figur 7. Vattenförekomster i Fyrisåns åtgärdsområde som bedömts ha miljöproblemet övergödning. 22(47)

2.1.2 Förbättringsbehov Förbättringsbehovet baserar sig på skillnaden mellan uppmätt koncentration i vattnen och den koncentration som krävs för att nå god ekologisk status. Med hjälp av modellerad eller uppmätt belastning per vattenförekomst kan man uttrycka förbättringsbehovet i kg fosfor. I figur 8 redovisas förbättringsbehovet för varje delområde i Fyrisåns åtgärdsområde. Det största förbättringsbehovet finns i åns nedre delar samt i Storån och Sävjaåns nedre del. Det totala förbättringsbehovet för hela området är ca 9000 kg fosfor (20 % av tillförseln). 23(47)

Figur 8. Status med avseende på näringsämnen samt hur mycket fosfortillförseln till vatten behöver minska för att nå god status. 24(47)

2.1.3 Källor till påverkan Som framgår av figur 9 är fosfortillförsel 8 från jordbruket den dominerande källan i Fyrisåns åtgärdsområde. En annan betydande påverkanskälla är enskilda avlopp och genom Uppsala stad tillkommer dessutom dagvatten, vilket bidrar med minst ett ton fosfor. Dagvattnet ger dessutom en försämrad vattenkvalitet orsakat av oljerester, korrosion från byggmaterial och partiklar. Sävjaån är hårt belastad av läckage från jordbruket. Risken finns också att Funbosjön läcker fosfor genom internbelastning vid ansträngda syrgasförhållanden vinter- och sommartid. Figur 9. Källfördelning av fosfor för Fyrisåns åtgärdsområde. 2.1.4 Åtgärder Föreslagna åtgärder De åtgärder som föreslås i för att minska fosfortillförseln till Fyrisån är dels kostnadseffektiva åtgärder, dels åtgärder som enligt gällande lagstiftning ska genomföras, (tabell 2). Den mest kostnadseffektiva jordbruksåtgärden är anpassade skyddszoner följt av fosfordammar och strukturkalkning. Den viktigaste åtgärden enligt gällande 8 Källfördelningen är beräknad med SMED:s modellsystem TBV. Ejhed m.fl. 2011. Beräkning av kväve- och fosforbelastning på vatten och hav för uppföljning av miljökvalitetsmålet ingen övergödning. SMED rapport Nr 56. http://www.smed.se/wp-content/uploads/2011/10/smed-56-20111.pdf 25(47)

lagstiftning är att åtgärda alla enskilda avlopp så att de når åtminstone normal skyddsnivå. I de övre delarna av Fyrisån, där förbättringsbehovet är mindre, kan fosfortillförseln till vatten sannolikt minskas i tillräcklig omfattning bara genom att genomföra strukturkalkningar i stor omfattning. I Sävjaåns åtgärdsområde däremot, räcker inte åtgärderna till för att uppnå förbättringsbehovet. Dagvattenåtgärder i Uppsala stad är viktiga för att uppnå god ekologisk status i Fyrisåns nedersta del. Åtgärder för detta kan till exempel innebära både att åtgärda befintliga utsläpp och att planera för dagvattendammar, infiltrationsytor och andra dagvattenanläggningar. Flera av Fyrisåns dalgångar betas av djur. Erosion och grumling till följd av djurens trampande kan bli betydande. Fosfordammar och armering av dricksplatser för djur kan vara en effektiv åtgärd för att minska grumling och fosforläckage, liksom stängsling av utsatta sträckor längs med vattendraget. Effekten av de föreslagna åtgärderna beräknas leda till en minskad tillförsel av fosfor till med 8800 kg, vilket är i samma storleksordning som det uppskattade åtgärdsbehovet på 9000 kg. Tabell 2. Åtgärder för att nå god ekologisk status i inlandsvatten i Fyrisåns åtgärdsområde med avseende på näringsämnen, rangordnade efter kostnadseffektivitet Åtgärdskategori Åtgärdsstorlek Enhet storlek Effekt (kgp/år) Total kostnad (mkr) Årskostnad (kr) Kostnadseffektivitet (kr/kgp) Anpassade skyddszoner 36 Hektar 1 000 1,8 410 000 410 Fosfordamm 17 Hektar 1 900 15 850 000 450 Strukturkalkning 9 500 Hektar 2 100 20 1 800 000 890 Minskat fosforläckage vid 140 0,2 230 000 1 700 spridning av stallgödsel Skyddszon 2 m 7 Hektar 5 0,1 14 000 2 800 Kalkfilterdiken 500 Hektar 79 3,5 310 000 3 900 Tvåstegsdiken 1 900 Meter 21 1,8 100 000 4 900 Våtmark* 50 Hektar 140 14 780 000 5 500 Dagvattendamm 25 Hektar 770 70 4 500 000 5 800 Skyddszon +4 m (utöver 2 m) 12 Hektar 3 0,2 23 000 7 800 Enskilda avlopp från normal 230 Antal 14 2,5 180 000 13 000 till hög skyddsnivå Enskilda avlopp till normal 4 500 Antal 2 000 430 32 000 000 16 000 skyddsnivå Ökad rening av P till 0,1 mg/l 1 Antal 630 190 11 000 000 17 000 vid avloppsreningsverk SUMMA 2021 8 700 730 51 000 000 SUMMA 2027 8 800 750 52 000 000 *Åtgärden ska vara genomförd så att miljökvalitetsnormen god ekologisk status kan följas senast 2027 26(47)

I tabell 3 redovisas de föreslagna åtgärdernas effekt på kusten. Tabell 3. Effekt på kusten av åtgärderna för att nå god ekologisk status med avseende på fosfor i Fyrisåns åtgärdsområde Tidsperiod Effekt P* (kg/år) Effekt N* (kg/år) 2015-2021 2 700 2 800 2021-2027 48 2 200 SUMMA 2 748 5 000 * Effekt är beräknad inklusive retention till kusten 2.2 Försurning Berggrunden består till största delen av urgraniter och den vanligaste jordarten är kalkhaltig morän. I slättområdena är den vanligaste jordarten lera och lerskikten kan vara mycket mäktiga. Sammantaget ger den kalkhaltiga moränen och leran ett effektivt och långsiktigt skydd mot försurning. Det är därför inte något miljöproblem i Fyrisåns åtgärdsområde. 2.3 Miljögifter 2.3.1 Tillstånd Samtliga vattenförekomster i Fyrisåns åtgärdsområde har sänktkemisk status med avseende på parameterna kvicksilver (Hg) och polybromerade difenyletrar (PBDE). Detta beror på att det angivna gränsvärdet för kvicksilver i biota samt gränsvärdet för PBDE utifrån en nationell analys anses överstigas i samtliga av Sveriges ytvattenförekomster. Om kvicksilver och PBDE undantas så uppnås ändå inte god kemisk status i vattenförekomsten Fyrisån mellan Ekoln och Sävjaån på grund av att ämnet antracen uppmätts i halter över gränsvärdet för sediment (tabell 3). Vidare återfinns även benso(a)pyren, nickel, naftalen och di(etylhexyl)ftalat (DEHP) i höga halter i sediment. Nickel har även uppmätts i höga halter i vatten. Gränsvärdet för respektive ämne överskrids dock inte. I Dannemorasjön har kadmium uppmätts i halter över gränsvärdet för sediment vilket sänker sjöns kemiska status. Perflourerade ämnen (bl.a. polyflourerade alkylsulfonater, PFAS) har uppmätts i höga halter i den nedre delen av Fyrisån. Ett av dessa ämnen, PFOS, är nyligen tillagt på listan över prioriterade ämnen och överskred det gränsvärde för vatten som kommer att gälla fr.o.m. 2018 9. Inom åtgärdsområdet har även nickel och kadmium påträffats i höga halter i sediment och zink, nickel, kadmium, DEHP och TBT har uppmätts i höga halter i vatten. Att mätningarna inte legat till grund för statusklassificeringen beror antingen på att medelvärdena baseras på för få provtagningar eller att gränsvärdet inte överskrids. 9 Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/39/EU om ändring av direktiven 2000/60/EG och 2008/105/EG vad gäller prioriterade ämnen på vattenpolitikens område. 27(47)

Den kemiska statusen bedöms utifrån halter av så kallade prioriterade ämnen i vatten, samt i specifika fall även i sediment och biota (exempelvis fisk). Statusen sänks om gränsvärdet för ett ämne överskrids. Påverkan från miljögifter bedöms även utifrån halter av så kallade särskilda förorenande ämnen (SFÄ). De utgörs av ämnen som släpps ut i betydande mängd och halten i vattenförekomsten får inte överskrida gränsen för vad som bedöms påverka den ekologiska statusen. För SFÄ har zink uppmätts i halter över klassgränsen för ämnet i vatten i Fyrisån mellan Vattholma och Dannemorasjön (tabell 3). Zink bidrar därmed till bedömningen måttlig ekologisk status i vattenförekomsten. Zink och arsenik har även uppmätts i halter över klassgränsen i vattenförekomsten Fyrisån mellan Jumkilsån och Sävjaån. Även i vattenförekomsten Fyrisån mellan Dannemorasjön och Stordammen har zink och arsenik men också koppar uppmätts i halter över klassgränsen (tabell 3). Närvaron av dessa ämnen påverkar den ekologiska statusen i respektive vattenförekomst till att klassas som måttlig. Detaljerade beskrivningar av statusklassning och miljöövervakning i åtgärdsområdet finns publicerade i VISS (http://www.viss.lansstyrelsen.se/). 2.3.2 Förbättringsbehov Förbättringsbehov för att nå god status anges som skillnad i uppmätt halt och dess differens till fastslagit gränsvärde/föreslaget gränsvärde för expertbedömning/klassgräns (tabell 4). Tabell 4. Uppmätta halter och förbättringsbehov för prioriterade ämnen och SFÄ i Fyrisåns åtgärdsområde Fyrisån Dannemorasjön - Stordammen Vattenförekomst ID Parameter/ Uppmätt halt Gränsvärde Förbättringsbehov Matris kvalitetsfaktor Fyrisån Ekoln - SE663334- Antracen 0,048 mg/kg ts 0,024 mg/kg ts 0,024 mg/kg Sediment Sävjaån 160460 Fyrisån SE666354- Zink 34,4 µg/l 3 µg/l 31,4 µg/l Vatten Vattholma - Dannemorasjön 160829 Fyrisån - SE667135- Kadmium 2,5 mg/kg ts 2,3 mg/kg ts 0,02 mg/kg ts Sediment Dannemorasjön 161090 Fyrisån Jumkilsån - Sävjaån SE663992-160212 Zink Arsenik 9,37 µg/l 0,78 µg/l 8 µg/l 0,5 µg/l 1,37 µg/l 0,28 µg/l Vatten Vatten SE667968-161479 Zink Arsenik Koppar 53,8 µg/l 1,05 µg/l 33,7 µg/l 8 µg/l 0,5 µg/l 4 µg/l 45,8 µg/l 0,55 µg/l 29,7 µg/l Vatten Vatten Vatten 2.3.3 Källor till påverkan Miljögifter, både organiska och oorganiska, sprids i vår miljö från punktkällor men även via diffus spridning till följd av mänsklig aktivitet. Utöver detta sker ett naturligt läckage av vissa miljögifter, t.ex. metaller från berggrunden. Inom åtgärdsområdet återfinns totalt 52 tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter (A- och B-verksamheter) varav fyra avloppsreningsverk. Det finns sammanlagt 27 förorenade områden i riskklass 1 och 2 28(47)

(enligt MIFO-metodiken), varav 27 i riskklass 1. Även atmosfärisk deposition och dagvatten är relevanta påverkanskällor för miljögifter inom åtgärdsområdet. För antracen, zink, arsenik, koppar och kadmium anges påverkanskällan som diffusa källor. Vilken specifik påverkanskälla som ämnena härrör ifrån är i dagsläget inte helt utrett. För koppar, zink, arsenik och kadmium är troliga påverkanskällor pågående och nedlagd gruv- och industriverksamhet i närområdet. 2.3.4 Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder 2010-2015 Inga genomförda och planerade åtgärder har sammanställts för Fyrisåns åtgärdsområde. Föreslagna åtgärder För att åtgärda problemet med antracen i Fyrisån föreslås muddring av de förorenade sedimenten. Till att börja med krävs dock undersökande övervakning för att bedöma problemets omfattning och om en fysisk åtgärd är relevant ur miljösynpunkt. För zink, arsenik och koppar har utsläppsreduktion av miljögifter angetts. Den åtgärd som föreslås för kadmium i Dannemorasjön är muddring av de förorenade sedimenten. Till att börja med behövs dock mer omfattande provtagning för att kunna bedöma omfattningen av problemet och avgöra om en fysisk åtgärd är motiverad ur miljösynpunkt. För de vattenförekomster där prioriterade ämnen eller SFÄ påträffats men inte legat till grund för statusklassificeringen föreslås övervakning och insamling av ytterligare dataunderlag. Åtgärderna har ingen direkt miljöförbättrande effekt utan måste efterföljas av fysiska åtgärder. Detta är dock åtgärder som inte anges i åtgärdsprogrammet som bindande. 2.4 Främmande arter Främmande arter är arter som introducerats i våra vatten med människans hjälp. De kan utgöra ett stort hot mot våra inhemska arter om de är konkurrenskraftiga och kallas då invasiva. De kan också sprida sjukdomar som drabbar inhemska arter. I Uppsala län finns flera olika arter som räknas som främmande varav signalkräftan är vanligt förekommande. Den har i stort sett konkurrerat ut den svenska flodkräftan genom spridning av den för flodkräftan dödliga kräftpesten. Ingen främmande art har bedömts utgöra ett så allvarligt miljöproblem att den ekologiska statusen sänkts. För vissa vattenförekomster kan dock ytterligare utredningar krävas för att bedöma påverkan. 2.5 Förändrade habitat genom fysisk påverkan Miljöproblemet Förändrade habitat genom fysisk påverkan avser alla typer av fysiska förändringar som människan orsakat så som sjösänkning, dämning, utdikning och muddring m.m. Miljöproblemet är indelat i tre underkategorier; konnektivitet, flöde och morfologi, beroende på vilken typ av påverkan de fysiska förändringarna medför. Bedömningen av miljöproblemet grundar sig på vattenförekomsternas ekologiska status. En vattenförekomst har miljöproblemet Förändrade habitat genom fysisk påverkan om dess ekologiska status är lägre än god, och detta kan härledas till en eller flera av underkategorierna. 29(47)

I kartläggningen av fysisk påverkan har konnektivitet (vandringshinder) prioriterats, eftersom det finns mer data tillgängligt. Dataunderlag och åtgärder är därför mer genomarbetade för konnektivitet än för flöde och morfologi. Kartläggningen avseende flöde och morfologi bygger på modellerad data respektive GIS-analyser och har därför en något lägre tillförlitlighet. Utbredningen av påverkan fångas ofta väl i dessa analyser men graden av påverkan är mer osäker. Sammanlagt bedöms 36 av 46 ytvattenförekomster inom åtgärdsområdet ha miljöproblemet Förändrade habitat genom fysisk påverkan (figur 10). Morfologiska förändringar i form av markavvattningar och markanvändning i närområdet dominerar men även konnektivitetsförändringar, främst i form av dammar, är ett stort problem. Två vattenförekomster har problem med flödesförändringar. 30(47)

Figur 10. Vattenförekomster där förändrade habitat genom fysisk påverkan angivits som miljöproblem. 2.5.1 Konnektivitet Konnektivitet (förekomst av vandringshinder) beskriver möjligheten till spridning och fria passager för djur, växter, sediment och organiskt material i vattenförekomster. Konnektiviteten bedöms längs med vattenförekomsten (i uppströms och nedströms 31(47)

riktning), samt från vattenförekomsten till omgivande landområden. Vandringshinder utgörs av tillexempel dammar (undantaget naturliga så som bäverdammar), vattenkraftverk, felaktigt placerade vägtrummor m.m. Tillstånd Sammanlagt har 25 vattenförekomster inom åtgärdsområdet problem med konnektivitetsförändringar. De är fördelade på 23 vattendrag och två sjöar. Förbättringsbehov Förbättringsbehovet för vattendrag anges som den totala vattendragslängd som är helt eller delvis stängd för fiskvandring. Förbättringsbehovet för sjöar anges som den ytareal i sjön eller den längd mynnande vattendrag som är helt eller delvis stängd för fiskvandring. Totalt är förbättringsbehovet i åtgärdsområdet 195 km. Källor till påverkan I det flacka Uppsala län är strömsträckor en ovanlig biotop som gjorts ännu ovanligare genom markavvattningar och överdämning uppströms dammar. Majoriteten av vandringshindren i Fyrisåns åtgärdsområde består av dammar. En del är partiella då de utgörs av delvis raserade dammar, peglar eller dammruiner. De flesta är inte kopplade till någon specifik verksamhet. Dammen vid Ulva kvarn är dock ett undantag där det sker kraftutvinning. Där finns även en kort sträcka som är påverkad av flödesförändringar till följd av reglering. Åtgärder Uppsala kommun har, genom anläggande av fiskvägar, åtgärdat två dammar i Uppsala stad, Islandsfallet och Kvarnfallet. Fiskvägen vid Islandsfallet är utvärderad och fungerar väl. Även fiskvägen vid Kvarnfallet bedöms fungera väl för flera arter. Den behöver dock utvärderas ytterligare då uppgifter angående mängden fisk som passerar saknas. Uppsala kommun planerar att anlägga en fisktrappa vid Ulva kvarn i Fyrisåns huvudfåra under 2015-2016. I Funbosjön-Sävjaåns Natura 2000-område kommer SMHI att åtgärda en pegel vilken utgör ett vandringshinder. Sammalagt finns 31 dammar som behöver åtgärdas antingen genom att dammen rivs ut eller genom anläggande av en fiskväg (tabell 5). Ytterligare utredningar krävs för att avgör vilken lösning som är lämpligast vid respektive damm. Generellt gäller dock att utrivning är den för miljön bästa och ofta billigaste lösningen. Flera dammar utgör också lämningar efter gamla tiders bondesamhälle och kan av kulturhistoriska skäl vara viktiga att bevara. I fall med stora kulturmiljövärden kan därför anläggande av fiskvägar vara ett lämpligare alternativ än utrivning. Två dammar i Funbosjön-Sävjaåns Natura 2000-område är högt prioriterade och behöver åtgärdas. I biflödet Jumkilsån ligger en damm långt ned som även den är högt prioriterad. Tabell 5. Föreslagna åtgärder samt kostnader för miljöproblemet förändrade habitat genom fysisk påverkan inom Fyrisåns åtgärdsområde. Åtgärdskategori Antal åtgärder Åtgärdsstorlek Enhet Totalkostnad (miljoner kr) Total årskostnad (kr/år) 32(47)

Minimitappning/vatten i fiskväg vid vattenkraftverk Flödesförändringar 1 5 Meter 2,6 150 000 Konnektivitetsförändringar Fiskväg 1 5 Meter 2,7 160 000 Fiskväg eller utrivning av vandringshinder Teknisk fiskväg för nedströmspassage 30 69 Meter 36 2 100 000 1 1 Antal 1,2 71 000 Morfologiska förändringar Ekologiskt funktionella 25 220 Hektar 7,6 440 000 kantzoner Restaurering av rensade eller 25 220 Hektar 23 1 300 000 rätade vattendrag SUMMA 73 4 200 000 2.5.2 Flödesförändringar Flödesförändringar innebär att det finns onaturlig påverkan på det hydrologiska tillståndet i en vattenförekomst när det gäller flödesvolym, flödesdynamik och tillgänglig flödesenergi. För att bedöma hur den hydrologiska regimen i en vattenförekomst påverkats av mänsklig verksamhet jämförs reglerade och oreglerade förhållanden. Datamodelleringen av hydrologisk regim i sjöar och vattendrag har huvudsakligen utförts på nationell nivå av SMHI. Tillstånd I Fyrisåns åtgärdsområde har två vattendragsförekomster miljöproblem med avseende på flödesförändringar. Förbättringsbehov Ofta anges inget förbättringsbehov för denna parameter då det är svårt att bestämma ett specifikt flöde utan att en omfattande utredning genomförs. För en av vattenförekomsterna, Dalån SE667541-161395, finns ett förbättringsbehov om 25 % angivet. Källor till påverkan I två vattendragsförekomster har flödesförändringar identifierats. Båda är belägna i anslutning till Stordammen och Harvikadammen. Underlaget baseras på modellerade data och stämmer troligen inte helt överens med hur regleringen sker i verkligheten. Troligen regleras sjöarna inte på det sätt som de får regleras enligt vattendomar. Här behöver ytterligare utredningar genomföras. Åtgärder För Dalån finns ett åtgärdsförslag för att säkerställa att regleringen sköts så att ån alltid har vatten. 2.5.3 Morfologiska förändringar Förändrad morfologi innebär att ingrepp skett i vattenförekomsternas djup, bredd eller läge. Morfologin innefattar även markanvändningen i vattenförekomstens omgivning. 33(47)

Tillstånd Morfologiska förändringar utgör ett stort miljöproblem i Fyrisåns åtgärdsområde. I Fyrisåns åtgärdsområde har 34 vattenförekomster, fördelade på 32 vattendrag och två sjöar, miljöproblemet morfologiska förändringar. Förbättringsbehov Förbättringsbehovet för morfologiska förändringar anges i antal hektar som behöver åtgärdas. Totalt är 220 hektar vattendrag inom åtgärdsområdet i behov av restaurering i form av biotopförbättrande åtgärder. Ekologiskt funktionella kantzoner behöver anläggas på 220 hektar mark. Källor till påverkan Påverkan utgörs framförallt av markavvattningar och markanvändning i närområdet. Sjöarna är framförallt påverkade av markanvändningen på svämplanet och att de är sänkta via sjösänkningsföretag. Påverkan från markavvattningar är inte lika stor överallt även om en vattenförekomst omfattas av ett markavvattningsföretag. Vissa har rensats återkommande med några års mellanrum under en 100-årsperiod medan andra rensats bara enstaka gånger. Marken i närområdet odlas ofta upp hela vägen fram till vattendragen och i många fall även ner på svämplanet. De modelleringar av data och GIS-analyser som använts ger endast svar på var det har rensats, inte hur ofta och i vilken omfattning rensningar skett. Sävjaån är ett exempel på ett vattendrag som är extremt påverkat av markavvattningar och markanvändning i närmiljön. Fåran är på långa sträckor djupt grävd med mycket branta stränder. Åtgärder Åtgärderna riktas mot att minska påverkan från framförallt markavvattningar och intensiv markanvändning i närmiljön (tabell 5). I vissa förekomster är åtgärdsbehovet stort och kommer att kräva både biotopvård och anläggande av skyddande kantzoner med naturligare mark. För att avgöra omfattningen av åtgärderna behöver mer specifika utredningar genomföras för varje vattenförekomst. Biotopvård har genomförts i begränsad omfattning i Sävjaån och Jumkilsån. 3. Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten 3.1 Näringsämnen I Fyrisåns åtgärdsområde finns omfattande problem med förhöjda halter av näringsämnen i ytvattnet. Då det sker ett ständigt vattenutbyte mellan yt- och grundvattnet kan näringsämnen även få en påverkan på grundvattnet. Inga grundvattenförekomster i Fyrisåns åtgärdsområde har kända problem med näringsämnen. Analyser av vattenkvaliteten med avseende på näringsämnen saknas dock för majoriteten av grundvattenförekomsterna och kunskapsnivån är därmed bristfällig. Underlaget för bedömningen behöver kompletteras med avseende på näringsämnen. 34(47)

3.2 Miljögifter Så snart ny information om förorenande ämnen, grupper av förorenande ämnen eller föroreningsindikatorer visar att kvalitetskrav i form av riktvärde för grundvatten bör fastställas för ytterligare ett ämne [ ] ska så ske. SGUFS 2013:2. Vattendirektivet och grundvattendirektivet som implementeras i och med föreskriften är utformade så att spridning av nya föroreningar snabbt ska kunna stoppas och åtgärder sättas in. Istället för att direktiv och föreskrifter ska revideras varje gång ett nytt förorenande ämne upptäcks, vilket är väldigt långsam process. I Uppsalaåsen har höga halter av substanser inom ämnesgruppen perfluorerade alkylsyror (PFAA) påträffats, den mest omtalade är PFOS (perfluoroktansulfonat). Dessa ämnen upptäcktes under en undersökning livsmedelsverket gjorde år 2012. En ny studie som undersöker blodprov på förstagångsmammor visar att vattentäkten varit förorenad i minst 15 år. Det innebär att det är viktigt att nya ämnen kan fångas upp och få riktvärden och värden för vända trender så att förekomsterna kan statusklassas i slutet av cykeln. Eftersom statusklassningen för grundvatten ska vara en uppföljning av de åtgärder som satts in. 3.2.1 Tillstånd Grundvattenförekomsten Uppsalaåsen-Uppsala uppnår inte god kemisk status och riskerar även att inte uppnå god kemisk status 2021. Bedömningen baseras på mätdata med avseende på bekämpningsmedel BAM (2,6-diklorbensamid) och PFAS. Förekomsten är stor och samtliga mätningar genomfördes i flertalet vattentäkter. Föroreningen av BAM har en sträckning på några kilometer i förekomsten. Underlaget för BAM består av mätdata från 2008-2013 med halter både över och under riktvärden. De halter som är över riktvärdet finns i Vattentäkten Sunnersta som ligger i förekomstens utströmningsområde. Endast vid tio av 165 provtagningar överskreds SGU:s riktvärde på 0,1 µg/l (SGU 2013:2), maximal uppmätt halt 0,19 µg/l. Föroreningen av olika PFAS har en sträckning på ca 10 km och halterna i utströmningsområdet är ökande. PFAS mäts flera gånger per år i samtliga vattentäktsområden. Utöver det har flera provtagningar gjorts både i rör och andra brunnar för att kartlägga spridningen. Halterna varierar beroende på var provtagningen sker. Förekomsten Uppsalaåsen- Uppsala är även klassad som i risk med avseende påverkan från stad eftersom stora delar av Uppsala stad vilar på åsen. Uppsala kommun planerar 60 000 nya invånare som ska rymmas på och alldeles intill åskärnan där den är i dagen. Enstaka utsläpp händer ganska ofta av olika föroreningar och senast i mitten av september 2015 fick vattentäktsområdet Stadsträdgården/kronåsen stängas av till följd av utsläpp av etylenglykol. Grundvattenförekomsten Sävjaån-samnan EUCD står i hydraulisk kontakt med Uppsalaåsen- Uppsala. I förekomsten hittas bl.a. tetrakloreten i de djupare grundvattnet och grundvattnet är på flera ställen förorenat även av andra ämnen. I grundvattenförekomsten Dannemora överskrider arsenik halten som utgör utgångspunkt för att vända trend på 2 µg/l vid en av 15 provtagningar mellan åren 2008-2013 (medelvärdet 1,8 µg/l, maxvärde 5 µg/l). Förekomstens kemiska status har bedömts som god då riktvärdet för arsenik inte överskrids. 3.2.2 Förbättringsbehov Inga beräkningar av förbättringsbehov med avseende på miljögifter i grundvatten har gjorts för Fyrinsåns åtgärdsområde. Men beräkningar på förbättringsbehov bör göras per 35(47)